Säkerhet i praktiken. Fullt av lösningar men vad är problemet? Marianne Törner Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Arbejdsmiljöforskningsfondens årskonference 2007, Köpenhamn 1
Öresund: Skador i betongelementfabrikerna i Sverige respektive Danmark Skador/10 000 arbetsår 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1997 Öresundskonsortiet, S. Spangenberg (2002) Svenskar i Danm. Danskar i Danm. Svenskar i Sv. 2
M. Törner, 3
Hur hanteras vanligen säkerhet? Den del av isberget som vi observerar En produktionsteknikers röst: Vi vidtar åtgärder så snart vi identifierat en risk, men olyckorna sker ändå. Vi försöker hitta områden som är särskilt drabbade, men olyckorna verkar slumpmässiga. Vi vet inte hur vi ska angripa problemet. 4
Behov av kompletterande angreppssätt Traditionell bekämpning av arbetsolyckor genom åtgärder i den fysiska/tekniska miljön har varit framgångsrik och ska självklart fortsätta, men det räcker inte. Säkerhet bygger även på samspel mellan människor. För att ytterligare sänka olyckstalen krävs kunskap om hur individens säkerhet påverkas av psykologiska och sociala faktorer i samverkan med organisationen och den tekniska miljön. 5
Säkerhet som psykologiskt eller socialt fenomen exempel Ja, men att man halkar är så vanligt, så det räknas egentligen inte. Allt var som vanligt och plötsligt inträffade olyckan! Normalisering av risk Foto: L.W. Hine Foto: L.W. Hine 6
Arbets- och miljömedicin Säkerhet som psykologiskt eller socialt fenomen exempel Ledningen gör vad som går för att göra systemet säkert. Kvarvarande svårigheter måste alltså hanteras av operatören som ofta har låg kontroll En operatörs röst: Vi tar hand om riskerna. Säkerhet får andra syssla med. Invanda tankemönster som inte ifrågasätts ger farlig, tyst samsyn 7
Organisationsklimatteori Gestalt-teori: människor uppfattar (perceive) ordning i den omgivande världen, men skapar även ny ordning genom att dra slutsatser och generalisera utifrån vad man faktiskt uppfattar. Detta skapar mening som omfattar inte bara skapandet av ordning utan även en drivkraft att bete sig på basis av den uppfattade ordningen. Funktionalistiskt perspektiv: människor söker information så att de kan anpassa sig till, och vara i homeostatisk balans med sin omgivning. Man söker anpassa sig till situationen även för att det erbjuder en referensram för eget beteende. (Schneider B, 1975. Organizational climates: an essay. Personnel Psychology, 28, 447-479.) 8
Säkerhetsklimat Säkerhetsklimat är gruppmedlemmarnas gemensamt tolkade perceptioner av förhållanden i organisationen (policies, procedurer, praktik) som påverkar säkerheten. Det handlar dels om så här gör ledningen här, och dels så här gör vi i gruppen här. Foto: L.W. Hine 9
Den stora fällan Säkerhetskultur och säkerhetsklimat är högintressant i arbetslivet idag. Eftersom kultur och klimat bildas i gruppen så är en vanlig slutsats att det är det personliga säkerhetsbeteendet som ska påverkas. Man ser beteendet som orsak snarare än som ett utfall. Vi är tillbaka på ruta 1! 10
Säkerhetsklimat (ef. Cheyne m fl, 1998) Säkerhetskommunikation Ledningens säkerhetsprioritering Säkerhetsledning Gruppengagemang för säkerhet Individuellt säkerhetsansvar Säkerhetsbeteende Säkerhetsklimat 11
Säkerhetsklimat men har det någon betydelse?! Longitudinella data (Pousette, Larsson och Törner, 2007) bekräftar: Bättre säkerhetsklimat Meta-analys av 35 studier (Clarke, 2006): Bättre säkerhetsbeteende Bättre säkerhetsklimat Lägre olycksfrekvens 12
Säkerhetsklimat i ett bredare organisatoriskt kontext Stödjande psykologiskt klimat (Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ, Kristensen et al., 2002): Rollklarhet Inflytande över arbetet Utvecklingsmöjligheter Förutsägbarhet Känsla av sammanhang/tillhörighet Socialt stöd Feed-back i arbetet Ledarskapskvalitet 13
Har psykologiskt klimat någon betydelse för säkerheten?! Longitudinella data (Larsson, Pousette och Törner, 2007) bekräftar: Stödjande psykologiskt klimat Säkerhetsklimat Säkerhetsbeteende (självskattat) 14
Mekanism bakom säkert beteende Bakomliggande förutsättningar, t ex säkerhetskultur, säkerhetsklimat, psykologiskt klimat Inre förutsättningar, fr f a motivation och kunskap. Och ett beslut! Säkert beteende 15
Beteendebaserat säkerhetsarbete - BBS Huvudsakliga steg: Identifiera ett antal specifika riskfyllda beteenden, vanligen på operatörsnivå Ställ upp utfallsmål för de önskade, modifierade beteendena Ge feedback och förstärkning på de önskade beteendena Sammanställ och anslå statistik över måluppfyllelse avseende de önskade beteendena 16
BBS vs. culture change (DeJoy, 2005, Safety Science, 43) Culture change (trickle down) BBS (bubble up) Pros - Förändring på organisationsnivå - Fokus på basala orsaker - Heltäckande - Specifik teknologi - Empirisk - Shop floor fokus -Positiv Cons - Diffus teknologi - Subjektiv/intuitiv - Indirekt -Victim-blaming - Minimerar omgivningens betydelse - Fokuserar omedelbara orsaker 17
BBS vs. påverka säkerhetsklimatet? Bättre säkerhetsklimat Beteendebaserat säkerhetsarbete Participativt säkerhetsbeteende Compliancebeteende Säkerhetsmotivation Neal at al, 2006 18
Säkerhetens alla aspekter Intervjustudie med arbetsledare och skyddsombud, respektive yrkesarbetare, i byggbransch Planering Rutiner Individuellt förhållningssätt Kollektivt förhållningssätt Kunskap, erfarenhet, duglighet Roller Resurser Samverkan Tillit till kollegernas kompetens Yttre restriktioner 19
Att konstruera säkerhet: en kontinuerlig process Organisation: struktur och system, dvs roller, resurser, rutiner, planering Klimat: prioritering, ledning, kommunikation, rättvisa, empowerment Kultur: kollektiva normer och förhållningssätt, normalisering Individ: riskuppfattning, hanterbarhet, kompetens, motivation, förhållningssätt, egenskaper mm. Tillit till kollegernas kompetens Samverkan över olika nivåer 20
Samverkan indikerar empowerment och autonomi Ledarstil Global Detaljerad Administrativa procedurer Innovativa Regelstyrda konsistent klimat inkonsistent klimat inkonsistent klimat konsistent klimat Konsistenta klimat högre produktion Innovativa personer i regelstyrd miljö arbetar genom sina överordnade. Innovativa personer i innovativ miljö löser problem huvudsakligen genom samverkan med sina kolleger. (Schneider, 1975. Organizational climates: an essay. Personnel Psychology, 28.) 21
Varför har Sverige lägre olycksfrekvens i bygg- och anläggningsindustrin än andra länder? Möjliga bakomliggande faktorer: Högre formell utbildning och mer gedigen lärlingsutbildning (Spangenberg m fl, 2003) Fastare knytning till ett och samma företag (Spangenberg m fl, 2003) Tidig och omfattande planering av byggprojekt (enligt praktiker i branschen) Empowerment, autonomi, samverkan (enl praktiker i branschen, bekräftas delvis av Spangenberg m fl, 2003) 22
Bra säkerhetsklimat? Bara med ett bra ledarbeteende! Tack för uppmärksamheten! M. Törner, bild 23