Säkerhetskultur / Gun Sunnerstam

Transkript

1 Säkerhetskultur

2 Vad är då säkerhetskultur?

3 Transportstyrelsens beskrivning av säkerhetskultur Säkerhetskultur handlar om en organisations gemensamma sätt att tänka och agera i förhållande till risk och säkerhet, dvs. hur en organisation prioriterar och faktiskt arbetar med risker och säkerhet kopplat till sin verksamhet. /Sakerhetskultur-definition-och-beskrivning/

4 Tre samverkande element Säkerhetsstyrning Kunskap, förståelse, motivation Vad som finns skrivet om vad och hur man ska göra Varför man tror att man gör det Faktiskt beteende Vad man faktiskt gör

5 Transportstyrelsens beskrivning av säkerhetskultur Sju områden med delaspekter: 1. Säkerhetsengagemang 2. Kommunikation 3. Systematiskt säkerhetsarbete 4. Resurser, kompetens och förutsättningar 5. Lärande kultur 6. Rapporterande kultur 7. Rättvis kultur

6 Viktiga säkerhetskulturområden 1 Ledningens engagemang och syn på säkerhet - Skapa tillit gentemot personalen kring säkerhet - Involvera personalen i säkerhetsarbetet - Prioritera säkerhet även vid svåra tider 2 Kommunikation - Tillgång till och spridning av säkerhetsinformation - Diskussioner/information om säkerhet internt - Samarbeta/utbyte av erfarenheter med externa aktörer Koordination mellan DOA och POA ref 21.A.4 Händelserapportering (72tim.)21.A.3. Länkar med beskrivna procedurer mellan design och produktion ref. 21A.133(b), (c)

7 Viktiga säkerhetskulturområden 3 Systematiskt säkerhetsarbete - Struktur, systematik och spårbarhet - Säkerhetsanalyser & följa upp åtgärder kopplade till identifierade risker - Tydlighet vad gäller ansvar, befogenheter och roller - Proaktivt och reaktivt Kvalitetssäkring med internaudit och avvikelsesystem korrigerande åtgärder. Ref 21.A.139. Plan vid flytt av verksamhet till nya lokaler, flytt inom lokaler. Ref 21.A Resurser och kompetens - Kunskap om & förståelse för organisationens säkerhetsstyrning - Tillräcklig tillgång till tid, personal och utrustning - Säkerställ personalens kompetens, utbildning och fortbildning Kompetens och kvalifikationer hos personal ref. 21.A.139 xi

8 Viktiga säkerhetskulturområden 5 Lärande: - En vilja och kompetens att lära från insamlad information och en beredskap att implementera förändringar och förbättringar. 6 Rapporterande: - Skapat ett arbetsklimat där personalen känner sig trygg och beredd att rapportera felhandlingar, brister och andra tillkortakommanden. Tydliga ansvarsområden o rapporteringsvägar Ref 21.A.139 och Rättvis: - Diskriminerar mellan mänskliga felhandlingar och avsiktliga överträdelser. Personalen uppmuntras och stimuleras till att öppet berätta om säkerhetskritisk information. Källa: J. Reason, (2003) & S. Dekker (2007)

9 Rättvis kultur Fel uppstår som skuldbeläggs Misstag Medveten överträdelse Vårdslös överträdelse Fel uppstår som inte skuldbeläggs Gränssnittet för medveten överträdelse dras av organisationen

10 En god säkerhetskultur kännetecknas av Ledning och medarbetare visar ett säkerhetsengagemang och ansvar för säkerhetsfrågorna God kommunikation för samarbete, dialog och spridning av säkerhetsinformation Tillräckligt med resurser och god kompetens för säkerhetsarbetet Ett rättvist, rapporterande och lärande arbetsklimat Formaliserat och strukturerat system för säkerhetsstyrning Kunskap, förståelse och beteende

11 Varför ska TS arbeta med säkerhetskultur?

12 Riktlinje med övergripande mål Bedömning av tillståndshavares säkerhetskultur görs även om begreppet inte uttryckligen omnämns i gällande regelverk (Ref: Riktlinje TSG )

13 Säkerhetskulturens potential Vidga våra referensramar för att förstå risk och säkerhet, och för att förstå bakomliggande påverkansfaktorer. Skapa redskap som kan bidra till att vi bättre än tidigare kan urskilja vissa överordnade fenomen kopplade till säkerhet

14 Aspekter som påverkar säkerhetskulturen Externa faktorer (lagar, regler, konkurrensförhållanden, tillsyn, etc) Ledningens engagemang och syn på säkerhet Säkerhetsstyrning (Struktur, system) Rapporterande, rättvis och lärande organisation Kunskap, förståelse, motivation Faktiskt beteende

15 Exempel på vidgade referensramar Drift mot misslyckanden - Säkerhetsmarginaler/barriärer urholkas och omförhandlas i mötet med olika krav och förändringar Arbetskultur dominerad av produktion - Balans säkerhet - produktion Normalisering av avvikelser - En säkerhetsfråga blir successivt nedtonad eftersom den förmodade risken inte leder till problem

16 Positiva effekter Upptäcka säkerhetsbrister hos tillståndshavarna Viktig input till den riskbaserade tillsynen Viktig input till t.ex. regelgivning och analys Viktigt underlag till vår dialog med branschen, t.ex. analys av SPI:er (Kvalitet, ledning och säkerhetskultur)

17 Säkerhetskultur koppling till regelverk Transportstyrelsen ska bedöma tillståndshavarnas säkerhetskultur vid tillsyn. Regelkoppling inte nödvändig för bedömning av en organisation utifrån ett tillsynsperspektiv. Begreppet säkerhetskultur behöver inte stå i regelverket

18 TS tillsynsfrekvens baseras på: 1. Regelkrav enligt Del 21G 2. Bedömning av kvalitet, ledning och säkerhetskultur vid varje VK 3. Riskbedömning av Del 21.G -organisationerna med analys efter VK. Där bedöms även organisationens komplexitet och påverkan på säkerhet. Berör antal olika lokaliseringsorter utöver huvudort. Produktion av kritiska delar, m.m.

19 Sammanfattning Säkerhetskultur berör oss alla, myndighet som tillståndshavare Säkerhetskultur bidrar till att vidga våra referensramar om risk och säkerhet TS bedömer fortlöpande vid VK tillståndshavares säkerhetskultur. Information ges till AM vid avslut av tillsynsbesöket. Inga enkla patentlösningar som garanterat leder till en god säkerhetskultur.