Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Tantolundens förskola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering från och med 1 januari 2015. Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla förskolor. Det som står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Bestämmelser som styr Arbetet med likabehandling mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier regleras i: o Skollagen 6 kap (2010:800), o Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958) o Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. o Läroplanen o Barnkonventionen o Stockholms stads förskoleprogram framtidens förskola Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas, dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den som diskriminerats/ kränkts, om personalen i förskolan åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens skolinspektion eller Diskrimineringsombudsmannen. Skolinspektionen och barn- och elevombudet (BEO) har
Sida 2 (9) tillsynsansvar för bestämmelserna i skollagen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Diskriminering Diskriminering är när personalen i förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - deo Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering sedan 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Trakasserier Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någon diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man stor vikt vid barnets upplevelse. Förskolan ska alltid utreda om barnet blivit kränkt. Här tas hänsyn tas till barnens ålder. Det vanliga är att det inte är frågan om kränkande behandling men däremot snarast fråga om bristande tillsyn från personal. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)
Sida 3 (9) mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag) Barn, vårdnadshavare och personals delaktighet Barnens delaktighet: Barn är delaktiga i arbetet med likabehandling genom samtal och diskussioner i vardagen. Det är samtal i arrangerade former som samlingar och möten, och det är situationer i vardagen där vuxna och barn kan reflektera kring vad som är viktigt för att alla ska känna sig inkluderade och delaktiga. Vårdnadshavares delaktighet: Föräldrar erbjuds utvecklingssamtal två gånger per år, på samtalen för man en dialog om hur barnet tillsammans med andra barn utvecklar sina förmågor att sätta sig in i sin egen och andras situation med utgångspunkt i det som likabehandling står för. Vårdnadshavare bjuds in till dialog på föräldramöte en gång per år. Föräldrar bedömer arbetet en gång varje år i en enkät Brukarundersökningen. Personalens delaktighet: Alla fast anställda medarbetare på enheten har deltar i nätverksgrupper som träffas regelbundet var 6: vecka. På mötena reflekterar och samtalar vi utifrån ett likabehandlingsperspektiv runt dokumentationer, observationer och situationer och som uppkommer i vardagen på förskolan. De tankar och reflektioner som skapas i mötet tar varje medarbetare med tillbaka till förskolan och tar upp i andra sammanhang så som arbetsplatsträffar, arbetsgruppsträffar och reflektionsmöten. Flera medarbetare har gått och går flerspråkighetsutbildning för att öka kunskaperna om och få fler verktyg för hur vi på förskolan kan jobba med mångfald och etnicitet i verksamheten. Några medarbetare har gått och går kurs i TAKK, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, för att kunna förstärka och utöka det språkliga arbetet på förskolan. Förskolans främjande arbete Det bedrivs ett främjande arbete för likabehandling utifrån gällande lagar på förskolan. Medarbetare, pedagogisk ledare och förskolechef diskuterar och reflekterar kring arbetssätt, miljöer och aktiviteter regelbundet på förskolans arbetsplatsträffar varje månad. Den pedagogiska ledaren har tillsammans med medarbetare och förskolechef ansvar för att fortlöpande ta initiativ till kompetensutveckling av kunskap som handlar om likabehandling. Det handlar om utbildning som omfattar från två timmar till flera dagar. Kunskap hos medarbetarna om likabehandling och
Sida 4 (9) diskriminering är avgörande för en förskola där alla barn ges möjlighet att utvecklas, lära och leka utifrån sina personliga egenskaper och intressen. Pedagogerna jobbar ständigt med att alla ska känna sig välkomna och sedda. När barnen och anhöriga kommer på morgonen, lägger vi stor vikt vid att de direkt blir bekräftade och hälsade på. Etnisk tillhörighet När vi arbetar med etnisk tillhörighet är syftet att synliggöra mångfald och visa, med bland annat bilder från andra kulturer/länder, en bred representation av olikhet. Detta görs genom Att ha bilder på väggarna på olika sorts människor med olika hudfärg, utseende och kroppsform. Litteratur som berättar om olika kulturer och synliggör olika sorters utseenden, seder och bruk och levnadsförhållanden. Att vi för samtal om olikheter och inkludering, Arbetar med flerspråkighet genom sagor, sånger, ramsor och IKT. Introducerar musik och dans från olika länder och kulturer, Uppmärksammar olika högtider som bland annat firas hos barnen i gruppen, Tar in material (kläder, porslin, tyger) från olika delar av världen, Ökar samarbetet med hemmen: bjuder in föräldrar att delta genom att tex läsa böcker på olika språk, spela musik, berätta om högtider, kanske bjuda på mat eller dylikt från sitt hemland. Religion eller annan trosuppfattning Vi vill tona ner firandet av olika svenska traditioner och istället uppmärksamma fler traditioner med koppling till andra trosuppfattningar än den kristna. Vi vill huvudsakligen uppmärksamma de traditioner och seder som finns representerade i barngruppen, genom att vi samlar in kunskap från hemmen och låter barnen berätta det de kan och gör tittar på bilder från högtidsfiranden, traditioner använder oss av IKT som film och musik Funktionsnedsättning Vi strävar efter att alla barn ska känna sig inkluderade och delaktiga i verksamheten. Alla barn har möjlighet till inflytande och delaktighet oavsett funktionsförmåga. Vi synliggör olika former av funktionalitet på ett naturligt och okomplicerat sätt genom
Sida 5 (9) litteratur, bilder och film, leksaker främja olika former av kommunikation, med hjälp av exempelvis teckenstöd Samtal med barnen om olikheter och förutsättningar Sexuell läggning På förskolan uppmärksammar vi att familjer kan se ut på flera olika sätt, alla familjer består inte av två föräldrar utan en familj kan bestå av en pappa och ett barn eller av två mammor etc. Här på Tantolundens förskola uppmärksammar och utmanar vi normerna inom detta område genom att vi Samtalar och läser böcker om olika sätt att leva, olika familjebilder, olika personlighetstyper. Kastar om könet på personerna för att utmana barnens normföreställningar och skapa diskussion. Sätter upp bilder som synliggör olika familjekonstellationer och livsval. Byter ut pronomen i sånger och ramsor Könsidentitet/könsuttryck Vi på Tantolunden lägger inte fokus på barnens utseende, när det kommer till klädval, frisyrer och dylikt. Det vill säga en pojke som överskrider sin biologiska könsidentitet genom att sätta på sig en klänning får inte mer bekräftelse för detta än en flicka med klänning, eftersom vi inte vill att barnen ska fästa mer vikt vid sitt utseende utan snarare vid hur de mår och hur de är som personer. Det finns redan så mycket utseendefixering i samhället och vi vill inte förstärka detta ytterligare i förskolan. Vårt mål är att barnen ska sätta på sig de kläder och se ut som de själva vill för sin egen skull och inte för att få bekräftelse från vuxna. Men när det kommer kommentarer ifrån barnen av arten: pojkar kan inte ha långt hår för då är man flicka, bemöter vi självklart dessa med samtal och diskussion. Vi erbjuder barnen ett rikt utbud av utklädningskläder och lägger ingen värdering i vad de sätter på sig. Vi kommenterar inte barnens utseende, eftersom vi inte vill förstärka skönhetshets och utseendefixering, ex: När ett barn har varit hos frisören säger vi inte Har du klippt dig? Vad fin du är! utan har du klippt dig? Vad skönt att du slipper ha luggen i ansiktet istället.
Sida 6 (9) Vi samtalar om att utseendet inte spelar någon roll och att flickor och pojkar får se ut hur de vill och att det inte är könet som avgör vad hen tycker om och inte. Ålder På Tantolundens förskola anpassar vi material och miljö efter intressen och förutsättningar snarare än efter ålder och utgår ifrån att varje barn är en individ och utvecklas i sin egen takt och åt olika håll, det finns ingen statisk utvecklingskurva som alla barn följer. Vi strävar efter att inte lägga någon värdering vid ålder utan utgår från att alla barn är kompetenta och bra på olika saker, Vi stärker de yngre barnens möjlighet till inflytande och talutrymme genom till exempel samlingar i smågrupper, Använder inte ålder som värdemarkör när vi pratar med barnen, tex genom att säga ät med gaffeln, det är bara bebisar som äter med händerna, du som är så stor klarar av det här. Vi är lyhörda för när barnen använder ålder som förolämpningar och kategoriseringsinstrument gentemot varandra, tex bara stora barn får komma hem till mig och leka eller han kan inte för han är bara en bebis. Vi ser till att skapa eftersträvansvärda uppdrag även för de yngre barnen så att det inte upplevs som att bara de äldre barnen får göra speciella saker (som till exempel skolbarnsgruppen). Under vt-16 kommer vi att bilda en biblioteksgrupp med de yngre barnen inne på Blå så att de får en speciell uppgift som bara är deras. De äldre barnen i Blå grupp bjuds in att ta del av vad Grön grupp arbetar med. Kränkande behandling (utan koppling till diskrimineringsgrunderna) Vi har kontinuerliga samtal med barnen kring empati och hur en är en bra kompis. Vi använder böcker och teater/rollspel för att konkretisera situationer och dilemman som kan uppstå i vardagen. På Blå har vi t.ex. använt Snigeln, ett gosedjur som uppmuntrar barnen att vara varsamma med varandra och visa hänsyn och respekt. Vi uppmuntrar och hjälper barnen att använda sitt språk istället för våld vid konfliktsituationer, vi finns till hands men ger barnen verktyg att lösa konflikter tillsammans med varandra. Diskuterar kontinuerligt hur vi ska vara mot varandra Använder teater och rollspel för att konkretisera och tydliggöra Vi utreder och åtgärdar upplevda kränkningar inom verksamheten, i enlighet med våra rutiner.
Sida 7 (9) All personal i förskolan är skyldig att ingripa vid alla typer av kränkningar och konflikter. Utvärdering av föregående års plan Vi upplever att detta är väl förankrat i arbetet på förskolan Vi läser och arbeta med bilder och böcker som ifrågasätter traditionella könsroller har tillgång till böcker och bilder som visar att olika yrken, aktiviteter och färger inte är kopplat till ett specifikt kön. talar med barnen enskilt och i grupp (tex genom intervjuer) och följer upp dessa samtal genom att arbeta med olika genusfrågor på ett konkret sätt, tex med hjälp av sagor och bilder. Erbjuder ett rikt och varierat lek- och arbetsmaterial som i så låg grad som möjligt är könskodat. Vi behöver lägga mer fokus på att granska oss själva och varandra, bland annat genom filmning, för att få syn på och motarbeta slentrianmässigt beteende som cementerar normreproducerande mönster. Kartläggning En pedagog och den pedagogiska ledaren har plockat ut målen från förra årets plan. Alla medarbetare på förskolan har fått ett dokument med alla mål. De har sedan fått två veckor på sig att läsa igenom detta och bidra med kommentarer och beskrivning av verksamheten. Sju medarbetare har lämnat in beskrivningar och kommentator. Analys av kartläggningen När vi alla tittat på målen från 2015 tycker vi att stora delar är välförankrade i arbetet. Efter kartläggningen valde vi bland annat att justera formuleringen kring hur vi uppmärksammar olika kulturer och inte ha den svenska som normen.
Sida 8 (9) Förskolans mål 2016 Vi har flera utvecklingsområden att arbeta med och bli bättre på att synliggöra, men har valt att fokusera på två av diskrimineringsrunderna; funktionalitet och ålder. Nedan följer en beskrivning av hur vi arbetar med alla diskrimineringsgrunderna. Mål: Alla ska känna att de är viktiga, har inflytande, är delaktiga, oavsett funktionalitet och ålder. Arbetssätt: Anpassa arbetssätt, miljön, gruppstorlek, tid, utifrån de individuella förutsättningarna. Uppföljning: Uppföljning på de månatliga APT och den ständiga dialogen och reflektionstid. Ansvar: Alla medarbetare När insatserna ska genomföras: I pågående verksamhet med stöd av förskolechef och pedagogisk ledare. Kommunikation Likabehandlingsplanen finns på Stockholms stads hemsida, på förskolans egen hemsida på Förskoleportalen. Likabehandlingsplanen ska spridas i möten i med barnen och personalen, på föräldramöten och föräldraråd. Förebyggande arbete Ett exempel på kränkande behandling är en händelse som skedde på förskolan. Några barn stod och spottade på ett annat barn. Vårt förebyggande arbete är att vi arbetar med allas lika värde. Hur bemöter vi varandra? Hur är man en bra kompis? Både i den styrda leken och i den fria leken. Vi lyfter detta i olika samtalssituationer tex samling och matstund. Vi vuxna är närvarande i barnens lek.
Sida 9 (9) Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Alla medarbetare Utreda: Berörda medarbetare tillsammans med förskolechef eller pedagogisk ledare. Dokumentera/åtgärda: Dokumentera gärna på förvaltningens blankett för Dokumentation för utredning av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Följa upp: Dokumentera också hur och när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på samma blankett. Följa upp på förvaltningen: Om förskolan har haft en anmälan till Skolinspektionen/beo skrivs ett yttrande till Sociala delegationen. De föreslagna åtgärderna följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Förskolechef Förskolechef är skyldig att anmäla om barn är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Personal När personal får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att anmäla händelsen till förskolechefen. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden som är ytterst ansvarig.