Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2019

Transkript

1 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (10) Rev Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2019 Tantolundens förskola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering från och med 1 januari Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla förskolor. Det som står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Bestämmelser som styr Arbetet med likabehandling mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier regleras i: o Skollagen 6 kap (2010:800), o Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958) o Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. o Läroplanen o Barnkonventionen o Stockholms stads förskoleprogram framtidens förskola Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas, dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den som diskriminerats/ kränkts, om personalen i förskolan åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens skolinspektion eller Diskrimineringsombudsmannen. Skolinspektionen och barn- och elevombudet (BEO) har

2 Sida 2 (10) tillsynsansvar för bestämmelserna i skollagen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Diskriminering Diskriminering är när personalen i förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - deo Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering sedan 1 januari Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Trakasserier Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någon diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man stor vikt vid barnets upplevelse. Förskolan ska alltid utreda om barnet blivit kränkt. Här tas hänsyn tas till barnens ålder. Det vanliga är att det inte är frågan om kränkande behandling men däremot snarast fråga om bristande tillsyn från personal. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)

3 Sida 3 (10) mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag) Barn, vårdnadshavare och personals delaktighet Barnens delaktighet: Barn är delaktiga i arbetet med likabehandling genom samtal och diskussioner i vardagen. Det är samtal i arrangerade former som samlingar och möten, och det är situationer i vardagen där vuxna och barn kan reflektera kring vad som är viktigt för att alla ska känna sig inkluderade och delaktiga. Vårdnadshavares delaktighet: Föräldrar erbjuds utvecklingssamtal två gånger per år, på samtalen för man en dialog om hur barnet tillsammans med andra barn utvecklar sina förmågor att sätta sig in i sin egen och andras situation med utgångspunkt i det som likabehandling står för. Vårdnadshavare bjuds in till dialog på föräldramöte en gång per år. Föräldrar bedömer arbetet en gång varje år i en enkät Förskoleundersökningen. Personalens delaktighet: Alla fast anställda medarbetare på förskolan deltar i ett reflektionsmöte en gång i veckan. På mötena reflekterar och samtalar vi om likabehandling och våldsprevention med utgångspunkt i litteratur, artiklar, dokumentationer, observationer och situationer som uppkommer i vardagen på förskolan. Vi utgår från Södermalms pedagogiska ställningstaganden, boken Pedagogisk dokumentation (Essén mfl 2015) samt Lpfö-18. De tankar och reflektioner som skapas under mötet tar varje medarbetare med sig tillbaka till barngruppen och de övriga i arbetslaget. Detta tas även upp i andra sammanhang så som arbetsplatsträffar och arbetsgruppsträffar. På förskolan erbjuder vi familjerna att låna böcker ur vårt familjebibliotek. Här finns litteratur som ställs fram ur ett jämställdhetsoch inkluderingsperspektiv. Förskolans främjande arbete Det bedrivs ett främjande arbete för likabehandling utifrån gällande lagar på förskolan. Medarbetare och biträdande förskolechef diskuterar och reflekterar kring arbetssätt, miljöer och aktiviteter regelbundet på förskolans arbetsplatsträffar varje månad. Den biträdande förskolechefen har tillsammans med medarbetare och förskolechef ansvar för att fortlöpande ta initiativ till kompetensutveckling av kunskap som handlar om likabehandling. Det handlar om utbildning som omfattar från två timmar till flera dagar. Kunskap hos medarbetarna om likabehandling och

4 Sida 4 (10) diskriminering är avgörande för en förskola där alla barn ges möjlighet att utvecklas, lära och leka utifrån sina personliga egenskaper och intressen. Pedagogerna jobbar ständigt med att all barn och anhöriga ska känna sig välkomna och sedda vid hämtning och lämning. Kön I arbetslaget har vi ett gemensamt förhållningssätt för hur vi förhåller oss till både barn och vuxna. Grunden för all kommunikation ska vara ömsesidig respekt och hänsyn till varje individ. Alla barn i förskolan erbjuds möjlighet att utveckla just sina intressen utan att fråntas denna möjlighet på grund av föreställningar kring exempelvis kön eller ålder. Alla får möjlighet att prova på samma saker, aktiviteter och erbjuds att arbeta med samma material. Vi läser och arbetar med bilder och böcker som ifrågasätter traditionella könsroller Tillgång till böcker och bilder finns att tillgå över hela förskolan. Dessa visar att olika yrken, aktiviteter och färger inte är kopplat till ett specifikt kön. Vi genomför boksamtal i mindre grupper på båda avdelningarna då vi reflekterar tillsammans med barnen kring normkritiskt tänkande och ur genusperspektiv. Vi använder inte kön som kategoriseringsverktyg vid gruppindelning. Granskar oss själva och varandra, bland annat genom reflektion utanför barngrupp varje vecka för att få syn på och motarbeta slentrianmässigt beteende som cementerar normreproducerande mönster. Erbjuder alla barn likvärdiga möjligheter till varierad lek med en miljö och material som utvidgar perspektiven/valen oavsett könstillhörighet. Vi stödjer barnen i att förstå begreppet samtycke i vardagen. Genom att träna på att läsa av varandras signaler; vill kompisen? eller visar hen med kroppen att hen inte vill? Vi hjälper till att identifiera och tolka olika uttryck, som att till exempel backa undan, se ledsen ut etcetera. Etnisk tillhörighet När vi arbetar med etnisk tillhörighet är syftet att synliggöra mångfald och visa, med bland annat bilder från andra kulturer/länder, en bred representation av olikhet.

5 Sida 5 (10) Att ha bilder på väggarna på olika sorts människor med olika hudfärg, utseende och kroppsform. Litteratur som berättar om olika kulturer och synliggör olika sorters utseenden, seder och bruk och levnadsförhållanden. Legofigurer och dockor med olika hudfärg. Att vi för samtal om olikheter och inkludering. Arbetar med flerspråkighet genom sagor, sånger, ramsor och IKT. Introducerar musik och dans från olika länder och kulturer. Med hjälp av den mångkulturella kalendern belyser vi olika internationella temadagar som vi uppmärksammar på förskolan. Vi vill öka samarbetet med hemmen och har därför erbjudit vårdnadshavare att delta i verksamheten genom att till exempel läsa böcker på olika språk, spela musik, berätta om högtider, kanske bjuda på mat eller dylikt från sitt hemland som till exempel kan vara Sverige. Religion eller annan trosuppfattning Vi har tonat ner firandet av olika svenska traditioner och vi firar Tantolundens egna traditioner här på förskolan, dessa är: Förskolans dag, Sommarfesten och Ljusfesten. Vi strävar efter att uppmärksamma olika traditioner och seder som bland annat finns representerade i barngruppen. Använda Mångkulturella almanackan använda oss av bild samt digital media som film och musik Vi serverar inte fläskkött på förskolan eftersom alla barn ska kunna äta samma mat i så stor utsträckning som möjligt Funktionalitet Vi strävar efter att alla barn ska känna sig inkluderade och delaktiga i verksamheten. Alla barn har möjlighet till inflytande och delaktighet oavsett funktionsförmåga. Vi synliggör olika former av funktionalitet på ett naturligt och okomplicerat sätt. Medarbetare har gått en kurs för barn i behov av särskilt stöd. litteratur, bilder och film, material främja olika former av kommunikation, med hjälp av exempelvis teckenstöd Samtal med barnen om olikheter och förutsättningar

6 Sida 6 (10) Att anpassa aktiviteten efter barnens förutsättningar, till exempel gångtakten vid promenader. Vi går hellre kort och långsamt än långt och snabbt med barn i vagnar. Genom mindre grupper vid bla projekt, samling. Att anpassa miljön så att den är tydlig och tillgänglig för alla som vistas i den. Sexuell läggning På förskolan uppmärksammar vi att familjer kan se ut på flera olika sätt, alla familjer består inte av två föräldrar utan en familj kan bestå av en pappa och ett barn eller av två mammor och ett barn etc. Här på Tantolundens förskola uppmärksammar och utmanar vi normerna. Samtalar och läser böcker om olika sätt att leva, olika familjebilder, olika karaktärer. Kastar om könet på personerna för att utmana barnens normföreställningar och skapa diskussion. Sätter upp bilder som synliggör olika familjekonstellationer och livsval. Byter ut pronomen i sånger och ramsor Könsidentitet/könsuttryck Vi på Tantolunden har som mål att barnen ska få olika möjligheter att uttrycka sig på. Vi vill inte att barnen ska fästa mer vikt vid sitt utseende utan snarare vid hur de mår och hur de är som personer. Det finns redan så mycket utseendefixering i samhället och vi vill inte förstärka detta ytterligare i förskolan. Vi bemöter barnens frågeställningar genom samtal och diskussioner enskilt eller i grupp. Vi erbjuder barnen ett rikt utbud av utklädningskläder och lägger ingen värdering i vad de sätter på sig. Vi lägger inte fokus på barnens utseende, när det kommer till klädval, frisyrer och dylikt.. Vi kommenterar inte barnens utseende, eftersom vi inte vill förstärka skönhetshets och utseendefixering, ex: När ett barn har varit hos frisören säger vi inte Har du klippt dig? Vad fin du är! utan har du klippt dig? Vad skönt att du slipper ha luggen i ansiktet istället. Vi samtalar om att utseendet inte spelar någon roll och att flickor och pojkar får se ut hur de vill och att det inte är könet som avgör vad hen tycker om och inte.

7 Sida 7 (10) Vi använder inte uttryck som hej tjejer! eller kom nu killar! eftersom vi inte kan vara säkra på att dem som vi tolkar som tjejer/flickor respektive killar/pojkar uppfattar sig själva på samma sätt. Ålder På Tantolundens förskola anpassar vi material och miljö efter intressen och förutsättningar snarare än efter ålder och utgår ifrån att varje barn är en individ och utvecklas i sin egen takt och åt olika håll, det finns ingen statisk utvecklingskurva som alla barn följer. Vi strävar efter att inte lägga någon värdering vid ålder utan utgår från att alla barn är kompetenta och bra på olika saker, Vi stärker de yngre barnens möjlighet till inflytande och talutrymme genom till exempel samlingar i smågrupper, Använder inte ålder som värdemarkör när vi pratar med barnen, till exempel genom att säga ät med gaffeln, det är bara bebisar som äter med händerna, du som är så stor klarar av det här. Vi är lyhörda för när barnen använder ålder som förolämpningar och kategoriseringsinstrument gentemot varandra, till exempel bara stora barn får komma hem till mig och leka eller han kan inte för han är bara en bebis. Vi anpassar aktiviteterna efter intresse inte ålder, exempelvis tvärgrupper Kränkande behandling (utan koppling till diskrimineringsgrunderna) Vi har kontinuerliga samtal med barnen kring empati och hur en är en bra kompis. Vi använder böcker och digitala medier för att konkretisera situationer och dilemman som kan uppstå i vardagen. All personal i förskolan är skyldig att ingripa vid alla typer av kränkningar och konflikter. Vi har nolltolerans mot våld i förskolan och arbetar våldspreventivt. På förskolan har vi till exempel använt bokserien Kompisböckerna som barnen får lyssna på, diskutera kring och ta med in förskolans vardag. Vi uppmuntrar och hjälper barnen att använda sitt språk istället för våld vid konfliktsituationer, vi finns till hands men ger barnen verktyg att lösa konflikter tillsammans med varandra. Diskuterar kontinuerligt hur vi ska vara mot varandra Vi diskuterar våldets olika uttryck på våra arbetsplatsträffar

8 Sida 8 (10) Under vårterminen fortsätter vi att ta fram ett gemensamt regelverk för hur vi ser på våld i lekar. Vi utreder och åtgärdar upplevda kränkningar inom verksamheten, i enlighet med våra rutiner. Utvärdering av föregående års plan När vi reviderat planen har vi tagit bort en del stycken som inte längre kändes relevanta och lagt till en del nya. Vi upplever att detta är väl förankrat i arbetet på förskolan. Alla vi som arbetar i förskolan är väl medvetna om vår skyldighet som vuxna att använda vårt språk och vårt inflytande på ett reflekterande arbetssätt. Alla barn väljer lekkamrater utifrån intressen och inte utifrån kön. Vi tror att detta hänger ihop med att vi aldrig använder kön för att kategorisera och dela upp barnen. Vi hör i princip aldrig kommentarer om att pojkar inte kan göra ditten och flickor datten eller att vissa egenskaper eller färger hänger ihop med ett visst kön. Det vi däremot känner att vi har underpresterat i är representation och synliggörande av olika funktionsvariationer. Vi har tillfört ett antal böcker som på ett naturligt sätt visar olika funktionsvariationer men anser att vi kan synliggöra detta ännu mer. Vi uppmuntra ett samarbete mellan hem och förskola genom bl.a genom att erbjuda familjemedlemmar läsa högt på sitt modersmål inklusive svenska.

9 Sida 9 (10) Förskolans mål 2019 Nedan följer en beskrivning av hur vi arbetar med alla diskrimineringsgrunderna. Mål: Alla ska känna att de är viktiga, har inflytande, är delaktiga, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, sexuell läggning, könsidentitet och ålder. Arbetssätt: Anpassa arbetssätt, miljön, gruppstorlek, tid, utifrån de individuella förutsättningarna. Se mer detaljerat arbetssätt för varje diskrimineringsgrund ovan. Uppföljning: Uppföljning på de månatliga APT och den ständiga dialogen och reflektionstid. Den här likabehandlingsplanen kommer att revideras februari Ansvar: Alla medarbetare När insatserna ska genomföras: I pågående verksamhet med stöd av biträdande förskolechef och förskolechef. Kommunikation Likabehandlingsplanen finns på Stockholms stads hemsida/hitta. I framtiden kommer den att finnas på stadens Skolplattform. Likabehandlingsplanen ska spridas i möten med barnen och personalen, på föräldramöten och föräldraråd. Förebyggande arbete Vi har under året arbetat mycket med kamratstödjande lekar för att främja hållbara relationer och minska risken för kränkningar som inte är kopplade till någon diskrimineringsgrund. Vi är även del i ett pilotprojekt som syftar till att minska våld i nära relationer. Arbetet strävar även efter att motarbeta den våldsnorm som ofta följer med maskulinitetsnormen. Vi kommer under hösten att fortsätta diskutera våldets olika uttryck och ta fram ett gemensamt regelverk för hur vi ser på våld i leken. Vi ska ta fram en gemensam plan över hur vi kommer att jobba våldpreventivt på Tantolundens förskola. Vi hamnar då och då i situationer där barn exkluderar varandra på grund av olikheter eller annan typ av aktivitet utanför förskola, exempelvis kalas. I dessa situationer tar vi oss alltid tid att samtala med barnen för att de ska få möjlighet att reflektera över allas olika förutsättningar.

10 Sida 10 (10) Det har inte gjorts någon anmälan på förskolan kopplat till diskrimineringsgrunderna, trakasserier eller kränkande behandling under år Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Alla medarbetare Utreda: Berörda medarbetare tillsammans med förskolechef eller pedagogisk ledare. Dokumentera och åtgärda: Stadsdelens blanketter Anmälningsblankett Anmälan för utredning och Utredning- kränkning, diskriminering, trakasserier används. Följa upp: Stadsdelens blankett Uppföljning utvärdering av åtgärder används. Följa upp på förvaltningen: Om förskolan har haft en anmälan till Skolinspektionen/beo skrivs ett yttrande till Sociala delegationen. De föreslagna åtgärderna följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Förskolechef Förskolechef är skyldig att anmäla om barn är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Personal När personal får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att anmäla händelsen till förskolechefen. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden som är ytterst ansvarig.