Kropp/medvetande problemet

Kropp/medvetande problemet Historiskt och lite mer modernt. En liten orientering. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 1

Innehåll Den klassiska diskussionen från Descartes till de la Mettrie. (Relativt) modern fysikalism eller materialism. Några omdiskuterade relativt nya argument mot reduktionistisk fysikalism, som pekar i riktning mot en viss utformning av fysikalism, och mot funktionalism. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 2

Den klassiska diskussionen cartesiansk dualism Startade med René Descartes. I Meditationer över den första filosofin ställer han sig bakom några djärva teser om vad det kroppsliga och det mentala är, och hur dessa förhåller sig till varandra. Ett sammandrag av det som är speciellt relevant för kropp-medvetande filosofin följer: Utgår från ett extremt skeptiskt scenario den onde demonen. 1. Jag (Descartes) kan utan logisk motsägelse betvivla att jag har en kropp. Det är nämligen möjligt att jag är grundlurad av en ond demon till att tro att jag har en kropp. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 3

Cartesiansk dualism 2. Jag kan däremot inte betvivla att jag tänker. Att betvivla är att tänka. Så när jag undrar ifall den onde demonen även lurar mig på den punkten så har jag visat att så icke är fallet. 3. Jag kan heller inte betvivla att jag existerar. (Jag inser omedelbart: att jag tänker bevisar att jag också existerar. Vem annars är det som tänker??) 4. Det är alltså möjligt för mig att existera även i ett scenario då jag inte har en kropp. Det som väsentligen kännetecknar min existens är tänkande, inte att jag har en kropp. 5. Alltså: Jag är väsentligen en tänkande ting. Ett medvetande. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 4

Cartesiansk dualism 6. En substans är något som kan/kunde existera oberoende av allt annat. 7. En väsentlig (essentiell) egenskap är en egenskap ett ting måste ha för att existera. 8. Slutsats 1 (från 4): Medvetandet är en substans. 9. (Ny idé) Det som väsentligen kännetecknar det kroppsliga är rumslig utsträckning. 10. Vi kan mycket väl tänka oss rumsligt utsträckta ting som inte tänker. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 5

Cartesiansk dualism 11. Och eftersom vi kan tänka oss medvetanden utan att det finns kroppar, så finns det alltså (åtminstone) två substanser. Det kroppsliga, fysiska, materiella, vars väsen är utsträckning, samt det medvetna, vars väsen är tänkande. 12. Detta är cartesiansk substansdualism. Verkligheten (den konkreta) består av två radikalt olika substanser medvetande, och materia. Ok, so far so good. Hur förhåller sig substanserna till varandra då? Vi människor är uppenbarligen på något sätt sammansatta av ett medvetande och en massa materia en kropp. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 6

Cartesiansk dualism Även om mitt medvetande är metafysiskt oberoende av min kropp det kunde ha existerat på egen hand hänger kropp och medvetande faktiskt ihop. Mitt medvetande bebor på något sätt min kropp. Det har någon sorts förbindelse med min hjärna närmare bestämt. Vilken? Jo: det finns orsakssamband mellan medvetande och kropp. Existensen av psyko-fysiska orsakssamband: 1) Fysiska händelser orsakar mentala händelser. (händelser i medvetandet). T.ex. i perception. (Något inträffar i mitt synfält, och jag ser detta. En fysisk händelse orsakar en modifiering av mitt medvetande.) 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 7

Cartesiansk dualism 2) Mentala händelser orsakar fysiska händelser. Jag kan kontrollera min egen kropps rörelser i ganska stor utsträckning. Jag kan avsiktligen öppna och stänga min hand. Min avsikt att göra detta orsakar kroppsrörelsen. Descartes håller med om att det är på detta vis. Hans position kan därför kallas dualistisk interaktionism. Frågan blir då ifall han har någon bra idé om hur dessa orsakssamband är möjliga 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 8

Cartesiansk dualism - huvudproblemet Descartes accepterar en så kallad korpuskelteori om materian. Enligt Descartes utgörs orsakssamband av att pyttesmå partiklar som rör sig i en viss riktning med en viss fart knuffar andra pyttesmå partiklar. Det blir enkelt att se att denna teori om vad orsakssamband är har väldigt svårt att förklara psykofysiska orsakssamband, om nu de mentala händelserna och det medvetande där de finns inte har någon rumslig utsträckning. (Vilket tycks vara en konsekvens av att materias väsentliga egenskap är utsträckning, och att medvetanden och mentala händelser skulle kunna existera utan kroppar och materia.) 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 9

Cartesiansk dualism - huvudproblemet Hur kan en tanke, som en avsikt att öppna handen, knuffa nervpartiklar så att handen öppnas om inte tanken också är en partikel (som om än liten, har rumslig utsträckning)? Descartes lösning : interaktionen sker i Tallkottkörteln, där de fysiska partiklarna är speciellt lätta och flyktiga Eftervärldens dom över Descartes dualistiska interaktionism har varit hård. Descartes dualism gör i själva verket interaktionerna mellan fysiska händelser utanför medvetandet och händelser i medvetandet obegripliga. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 10

Kort om några klassiska alternativ till interaktionistisk substansdualism 1. Dualism utan (direkta) orsakssamband 1.a. Occasionalism (Malebranche, samtida med Descartes) Dualism, ja. Men medvetande och materia ingår inte i några direkta orsakssamband. Gud förmedlar. Närhelst saker sker framför dina öppna ögon tillser Gud att du får en visuell upplevelse av detta. Närhelst du bildar en avsikt att öppna handen t.ex. så ingriper Gud, och orsakar att handen öppnas. Det kan verka som om Gud får rätt mycket att göra, men han är allsmäktig klarar av att göra precis allt, så 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 11

Kort om några klassiska alternativ till interaktionistisk substansdualism 1. Dualism utan orsakssamband (alls) 1b. Teorin om den företablerade harmonin (Leibniz?) Dualism. Men det finns inga orsakssamband mellan medvetande och materia. Det verkar så ja. Men det beror på att när Gud skapade världen skapade han både den del av världen vi kallar materia och medvetanden. Han såg då till att skeendena i dessa delar av verkligheten korrelerades, så att när ett medvetande avser att röra en kroppsdel, så rör sig kroppsdelen precis i anslutning, så att det verkar som om avsikten orsakar rörelsen. Metafor: att synkronisera två klockor. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 12

Kort om några klassiska alternativ till interaktionistisk substansdualism 2. Monism Förknippas med Spinoza. Tanken är att verkligheten är inte dualistisk. Det finns en underliggande substans som varken är medvetande eller materia. Medvetande och materia är två olika modi (sätt att vara) hos denna underliggande (lite mystiska) substans. (Jag gör inte anspråk på att till fullo förstå denna tankegång ) En aspekt av verkligheten är materiell, en annan är andlig dvs. mental. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 13

Kort om några klassiska alternativ till interaktionistisk substansdualism 3. (Metafysisk) idealism (Berkeley) Förnekar existensen av materia, i betydelsen av en medvetandeoberoende substans. Ting vi beskriver som materiella (såsom bord, träd, motorvägar, elektroner) existerar bara i kraft av att varseblivas. Teorin förutsätter en super-varseblivare (Gud) som ständigt tänker/ varseblir dessa ting. Skulle ett träds existens hänga på att jag uppfattar det skulle det annars upphöra att existera när jag blundar. (Things would pop in and out of existence ) 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 14

Kort om några klassiska alternativ till interaktionistisk substansdualism 4. Materialism Förnekar helt enkelt att det finns en speciell mental substans. Har förespråkats i antiken av Demokritos och Leukippos (atomister) och av Hobbes på 1600-talet samt de la Mettrie (på 1700-talet). De la Mettrie skrev Människan maskinen där han försöker ge en helt igenom mekanistisk beskrivning av medvetandet, enligt den tidens föreställningar om orsaksmekanismer. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 15

Dualism eller materialism? Dualism och materialism kom med tiden att framstå som de reella kombatanterna. Idealism aldrig tagits på lika stort allvar. Monism gör en sorts comeback däremot. Längre fram De La Mettries materialism togs nog aldrig på något större allvar. Men materialismen har levt kvar. Grundproblematiken har alltid varit denna: mentala händelser och tillstånd och materiella händelser och tillstånd tycks vara så fundamentalt olika kategorier. Hur kan man få dessa olika kategorier att ändå passa ihop? Detta problem blir speciellt akut pga de orsakssamband som råder mellan dem. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 16

Dualism eller materialism? Idéhistoriskt kan man se en klar förskjutning av problematiken. Under 1600-talet uppfattades den andliga dimensionen som oproblematisk av de flesta. Det som framför allt behövdes förklaras och förstås var hur materia och kroppar kunde ges en plats i ett andligt universum. Hur ska vi integrera den moderna fysiken i en världsbild som har många fundamentalt andliga inslag? (Det var en världsbild som trots allt fortfarande var djupt färgad av teologi och religion.) Men i takt med naturvetenskapens formidabla framsteg under 1800- och 1900-talet förskjuts perspektiven. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 17

Dualism eller materialism? Tanken att man inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att kunna förklara och förutsäga alla händelser och tillstånd i universum genom att känna till naturlagarna som styr materians minsta partiklar blir alltmer levande. Den mentala blir nu problemet i allt högre utsträckning. Att förstå medvetandet anses numera för det mesta vara detsamma som att förklara mentala fenomen i icke-mentala termer. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 18

Den moderna diskussionen 2 sorters materialism Materialism i medvetandefilosofin kan ta olika riktningar, beroende på hur man ställer sig till de mentala fenomenen. I princip finns det två möjligheter: 1) (Medvetandefilosofisk) Realism: menar att de mentala fenomenen (tankar, förnimmelser, mm) är reella. 2) (Medvetandefilosofisk) Antirealism: förnekar att de mentala fenomenen är reella. En materialist som är realist är naturligen intresserad av att visa hur de mentala fenomenen i grund och botten kan förstås som fysiska processer. Man vill (som de la Mettrie) göra reda för, förklara, de mentala fenomenen. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 19

Den moderna diskussionen 2 sorters materialism En materialist som är anti-realist menar ju att de mentalistiska kategorierna (att tänka, att avse, att tro, att önska, att känna smärta, osv.) egentligen inte har några objektiva korrelat, så det finns inget att göra reda för eller förklara. Materialisten som är realist m.a.p mentala fenomen brukar beskrivas som reduktionist. Han eller hon vill visa att mentala fenomen kan reduceras till fysikaliska fenomen. Materialisten som är anti-realist m.a.p mentala fenomen är eliminativist. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 20

Den moderna diskussionen 2 sorters materialism Skillnaden mellan reduktionistisk och eliminativistisk materialism tillåter oss också att beskriva vad en materialistisk åskådning är för något på två olika sätt. En materialist kan dels vara någon som menar att den konkreta verkligheten i grund och botten inte består av andra sorters händelser och processer än de som beskrivs av en (troligen framtida) komplett naturvetenskap. (Så bör en eliminativistisk materialism förstås. Som en ontologisk position. Ontologi = läran om vad som egentligen finns.) 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 21

Den moderna diskussionen 2 sorters materialism En materialist kan också karakteriseras i termer av vad som i grunden förklarar allt som vi håller för verkligt. En materialist i den meningen menar att alla händelser, ting och processer som verkligen finns kan ytterst redogöras för i termer av egenskaper och begrepp från en (troligen framtida) komplett naturvetenskap. Detta är reduktionistisk materialism en tes om vad som är förklaringsmässigt grundläggande. I fortsättningen kommer jag främst diskutera reduktionistisk materialism. Eliminativism lämnas åt sitt öde idag. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 22

Modern dualism Att vara dualist numera innebär inte nödvändigtvis att man skriver under på en substansdualism. Den moderna dualisten är i första hand inte en egen positiv doktrin, snarare en defensiv reaktion på materialism. Dualisten är givetvis realist m.a.p mentala fenomen. Men i övrigt karakteriseras dualism enklast i negativa ordalag. Dualisten lämnar kropp-medvetande-problemet olöst. En sorts dualist är en som menar att mentala händelser och ting inte kan vara rent fysiska. De har speciella egenskaper som gör dem irreducibelt mentala. En modern dualist är ju såklart medveten om att mentala händelser är intimt förknippade med händelser i hjärnan. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 23

Modern dualism Anta att när du känner en viss sorts stickande smärta i vänster tumme så är denna händelse korrelerad med en viss händelse i hjärnan en C-fiber stimulering kallar vi den. En dualist kan då mena att smärthändelsen är orsakad av C-fiber stimuleringen, men att det rör sig om två olika händelser. En materialist skulle tvärtom kunna mena att det faktiskt är en och samma händelse: att smärthändelsen är C-fiber stimuleringen. Egenskapsdualism En annan sorts dualist siktar snarare in sig på mentala egenskaper och fakta och argumenterar för att det finns fakta som är irreducibelt mentala de är inte fysikaliska fakta. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 24

Den grundläggande invändningen mot materialism De klassiska invändningarna mot reduktionistisk materialism har normalt tagit en speciell form. Det tycks som om mentala händelser och tillstånd har egenskaper som fysiska händelser helt enkelt inte kan ha, och vice versa. Här är en lista: Mänskliga beslut är inte orsakade på samma sätt som fysiska händelser är (fri vilja) Tankar tycks inte vara lokaliserade i rummet Intentionalitet: tankar handlar om ting; inga fysiska ting handlar om andra ting Mentala händelser är privata och speciellt tillgängliga för den person som har dem. De är inte offentligt observerbara. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 25

Den grundläggande invändningen mot materialism Alla dessa invändningar vilar på en princip som brukar kallas Leibniz lag X = Y endast om allt som är sant om X är sant och Y, och allt som är sant om Y är sant om X Denna lag om identitet är fundamental. Den kan t.ex tillämpas av brottsmålsadvokater, för att visa att deras klienter inte är (identiska med) personen som har begått ett visst brott. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 26

Den grundläggande invändningen mot Relevans för vårt ämne: materialism Exempel 1. En materialist kanske hävdar: Nilssons smärtupplevelse vid t är identisk med en C- fiberstimulering. Med Leibniz lag: detta gäller endast om smärthändelsen och C-fiberstimuleringen har alla egenskaper gemensamt. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 27

Den grundläggande invändningen mot materialism Dualisten pekar då kanske på att smärthändelsen är privat, och på att alla C-fiberstimuleringar är händelser som i princip är offentligt observerbara (med sofistikerade mikroskop), och drar slutsatsen att materialistens identifiering av smärtupplevelsen med C- fiberstimuleringen är oriktig. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 28

Den grundläggande invändningen mot dualism är att den lämnar kropp-medvetande-problemet olöst. Vi står kvar med den otillfredsställande situationen att det finns två radikalt olika slags händelser och ting: fysiska och mentala. Eftersom alla fysiska händelser och ting antas ingå i ett slutet kausalt system så är det ett mysterium vilken roll de mentala tingen och händelserna spelar. Psyko-fysiska orsakssamband (som alla måste räkna med) blir i stort sett obegripliga. Materialisten försöker lösa mysteriet. Dualisten vägrar 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 29

Den moderna diskussionen väcktes till liv igen på 1940 och -50-talen. Olika (i grunden materialistiska) försök att lösa kroppmedvetande-problemet formulerades. Först ut var analytisk behaviourism. Strax därefter formulerades en teori som går ut på att mentala händelser och ting är typ-typ identiska med fysikaliska händelser och ting. Och några år senare (i början av -60- talet) lanserades den materialism som har blivit den mest gillade teorin Funktionalism. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 30

Analytisk behaviourism Inspirerades av Ludwig Wittgenstein. Utvecklades i något större detalj av den brittiske filosofen Gilbert Ryle. Tanken här är att alla mentala termer som vi använder, som tycks referera till inre, privata, tillstånd, i själva verket kan definieras i beteende-termer, i termer av beteende-dispositioner. Exempel (ett försök): x har ont i vänster underarm =def. om x slår i sin underarm i något så kommer x grina illa och kanske svära. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 31

Analytisk behaviourism Vad är det att ha en viss trosföreställning då? Här är ett förslag från Ryle: To believe that the ice is dangerously thin is to be unhesitant in telling oneself and others that it is thin, in acquiesing in other people s assertions to that effect, in objecting to statements to the contrary, in drawing consequences from the original proposition, and so forth. (Ryle 1949: 134-5) Analytisk behaviourism försöker alltså lösa kroppmedvetande-problemet inte genom att reducera mentala termer till termer som beskriver processer i hjärnan, utan till termer som beskriver beteende. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 32

Analytisk behaviourism Invändningarna mot Analytisk behaviourism är tunga. 1) ( Superspartan -invändningen.) Det tycks vara möjligt att ha ont utan att visa detta i något beteende. Men inte enligt AB. AB definierar smärta i termer av beteende. 2) Man skulle kunna träna skickliga skådespelare till att uppvisa precis det beteende som definierar, säg, smärta. Beteendet är alltså möjligt utan att man är i rätt mentalt tillstånd. 3) Definitioner får inte vara cirkulära, då är de värdelösa. Mentala termer måste ytterst kunna definieras i termer som inte förutsätter några andra mentala termer. Men titta på Ryles definition ovan, som exempel. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 33

Analytisk behaviourism Att vara disponerad att yttra meningen isen är tunn inför andra är bara ett beteende som manifesterar trosföreställningen att isen är tunn givet att den som yttrar meningen ifråga också avser att säga att isen är tunn, osv. 4) I allmänhet samverkar olika mentala tillstånd till ett beteende. Detta innebär att man inte kan behaviouristiskt definiera dem en och en. Trosföreställningar och önskningar är det tydligaste och enklaste exemplet. Betrakta detta enkla exempel: x tror att det regnar ute =def. x tar med ett paraply eller sätter på sig regnkläder om x går ut Men x gör detta endast om x inte vill bli blöt. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 34

Analytisk behaviourism Man kan alltså inte definiera en trosföreställning som ett visst beteende utan att förutsätta att subjektet har en viss önskan. Det finns en risk för att det inte är möjligt att ge icke-cirkulära definitioner av kognitiva tillstånd i termer av beteende. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 35

Identitetsteori Identitetsteori är namnet på en fysikalistisk inriktning från 1950- och -60-talen, som går ut på att identifiera typer av mentala händelser, tillstånd och ting med typer av händelser, tillstånd och ting i hjärnan. Sloganmässigt: a mental state is nothing but a brainstate. Identitetsteori bygger på två teser: 1. Varje mentalt tillstånd (ting, händelse) är korrelerat med ett hjärntillstånd. 2. Om varje mentalt tillstånd är korrelerat med ett hjärntillstånd så har vi goda skäl att identifiera de mentala tillstånden med hjärntillstånden. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 36

Identitetsteori Skäl att acceptera (1): vi är på väg att kartlägga hjärnan och medvetandet. Vi håller på att upptäcka vilka delar av hjärnan som är aktiverade vid olika typer av mentala tillstånd. Det är rimligt att tro att vi någon gång i framtiden kommer att ha kartlagt detta så väl att vi har korrelerat varje typ av mental händelse med en typ av hjärntillstånd. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 37

Identitetsteori Skäl att acceptera (2): enkelhet. OM (1) är sann, och vi dessutom förutsätter att alla fysikaliska händelser och tillstånd utgör ett slutet kausalt system, så vinner vi inget längre på att tro att de mentala tillstånden existerar åtskilda men bredvid deras fysikaliska korrelat. Allt annat lika bör man alltid föredra den enklare teorin framför den omotiverat invecklade. Förespråkare för identitetsteorin liknar detta vid andra teoretiska upptäckter där man har kunnat identifiera typer av tillstånd med mer grundläggande typer, efter empirisk forskning. Man har identifierat vatten med H2O, man har upptäckt att en blixt inte är något annat än en elektrisk urladdning, osv. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 38

Identitetsteori I dessa fall av teoretiska identifikationer har man resonerat på liknande sätt som i motiveringen av (2). ---------------- Det finns givetvis många möjliga sätt att invända mot identitetsteori. (Dualister använde sig givetvis av Leibniz lag-strategin.) Men jag tänker ta upp två andra intressanta invändningar som pekar i en viss riktning, och antyder hur man skulle kunna utveckla den fysikalistiska idén på ett mer sofistikerat sätt. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 39

2 invändningar mot reduktionistisk fysikalism En invändning går ut på att det är något grundläggande feltänkt i identitetsteori. Det är ett misstag att identifiera mentala tillstånd med en viss sorts materia. Invändningen pekar i riktning mot den teori om medvetandet som har dominerat diskussionen de senaste 30 åren: Funktionalism. En annan pekar mot att det är ett misstag att föreställa sig att typer av mentala tillstånd kan identifieras med typer av hjärntillstånd. Jag börjar med denna andra invändning. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 40

Vad Mary inte visste Identitetsteori är ju en sorts reduktionistisk materialism. Tanken är att en beskrivning av verkligheten i rent fysikaliska termer är uttömmande. När fysik, kemi, och molekylärbiologi har sagt sitt så finns inget mer att säga om de mentala tillstånden. Men det finns anledning att ifrågasätta detta, menade den australiensiske filosofen Frank Jackson. Frank Jacksons tankeexperiment om Mary Tankeexperimentet tycks visa att det finns reella aspekter hos mentala fenomen som undandrar sig beskrivning i fysikalistisk terminologi deras fenomenella kvaliteter. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 41

Vad Mary inte visste Man brukar säga att experimentet ger (ett visst) stöd åt egenskapsdualism att det finns irreducibelt mentala egenskaper. Notera att egenskapsdualism är förenlig med en monism vad beträffar vilka sorters ting, händelser som finns. Man kan vara egenskapsdualist men ändå mena att alla händelser som inträffar i universum är fysikaliska kan beskrivas fysikaliskt. Det är bara det att vissa av dessa händelser (de mentala) också kan beskrivas i en annan vokabulär. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 42

Vad Mary inte visste Om det finns egenskaper hos mentala tillstånd (fenomenella egenskaper) som ändå inte låter sig reduceras till fysikaliska egenskaper kanske en identitetsteori som parar ihop typer av mentala tillstånd med typer av fysikaliska tillstånd är en onödig strävan. En sådan teori är ju åtminstone delvis motiverad av den reduktionistiska tanken att alla mentala fakta i grund och botten är fysikaliska fakta. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 43

Vad Mary inte visste Vi kanske istället bör nöja oss med en teori som har som konsekvens att varje partikulär förekomst av en mental händelsetyp, tillståndstyp, är realiserat i hjärnan, utan att försöka para ihop typer av medvetandetillstånd med typer av hjärntillstånd. Positionen att varje förekomst av en mental händelse är en fysikalisk händelse (kan också beskrivas i fysikaliska termer) kallas för token-token materialism. (I kontrast mot klassisk identitetsteori, som är en type-type materialism.) 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 44

Invändningen om multipel realiserbarhet Går ut på följande: det är ett misstag att identifiera ett mentalt tillstånd med ett tillstånd hos en viss typ av hjärna (den mänskliga). Detta utesluter genom definition att det finns medvetanden som är realiserade i andra typer av stoff. Det borde vara en öppen vetenskaplig fråga ifall det finns utomjordiska medvetanden som kanske är realiserade i andra typer av organismer inte nödvändigtvis kolbaserade som vi är. Likaså, det borde vara en öppen vetenskaplig fråga ifall medvetanden kan uppstå i robotar och komplexa datorer, som är silikonbaserade. (En filosofisk teori bör inte kunna avgöra denna fråga.) 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 45

Funktionalism Istället för att snöa in på vad hjärnor är gjorda av, och vilka neurokemiska processer som försiggår där bör man titta på hur hjärnor är organiserade som system. Detta är den grundläggande tanken i Funktionalism. Ett mentalt tillstånd bör identifieras med ett (abstrakt) tillstånd i en viss sorts system, med en viss grad av komplexitet. Att känna smärta är att vara i ett tillstånd som har vissa typiska orsaker och som har vissa typiska effekter, i kombination med andra inre tillstånd. Att ha en trosföreställning att det regnar är att vara i en viss sorts tillstånd som tillsammans med en massa andra liknande tillstånd, och andra tillstånd av andra slag har vissa typiska orsaker och effekter. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 46

Funktionalism Analogier. Det väsentliga med ett hjärta är inte vad det är gjort av. Det väsentliga är vad det gör, vilken roll det spelar. Andra exempel på funktionalistiska kategorier: pengar, förgasare i en motor. Funktionalism liknar såtillvida analystisk behaviourism. Med den skillnaden att funktionalism tillåter att medvetandetillstånd är inre tillstånd. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 47

Funktionalism Funktionalism är också förenlig med en token-tokenfysikalism. Ett funktionalistiskt system måste realiseras i något fysiskt. (Tänk mjukvara och hårdvara). Så även om ett medvetandetillstånd definieras som ett funktionellt tillstånd i ett system, så är varje förekomst av det tillståndet inget annat än en viss händelse eller tillstånd i något fysiskt system, som realiserar det funktionella systemet. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 48