Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?

Relevanta dokument
PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

En introduk+on +ll +llämpad beteendeanalys

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

VAD MENAR VI MED KOMMUNIKATION? Möjligheter för Kommunikation. Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen?

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Sömndagbok. Sömndagbok, exempel. Sömndagbok Lästips: Interventioner

Autism en introduktion

Om autism information för föräldrar

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Kurser och aktiviteter

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd.

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening

Välkommen till. Första Steget 1. Introduktionsutbildning för personal som jobbar med barn med autism i 5-6 års ålder.

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Kurser. Våren Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

En introduktion till verbalt beteende

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism en introduktion

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

Kommunikationskarnevalen

Evidens för lyckad AKKpraktik. Kommunikationskarnevalen Gunilla Thunberg DART

Bemötande och beteendeanalys

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel

Kommunikation. MOTTAGARE (receptiv) Överföra/uttrycka ta emot och tolka budskap samt svara i sociala situationer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Autismspektrumtillstånd

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Aspeflo om Autism.

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Om autism information för föräldrar

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!

Kurser. Hösten Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

Vad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med autismspektrumtillstånd?

Ballongleken. Bild från Bas: Arasaac, Sergi Palao. För info om symbollicenser:

Brister i exekutiva funktioner

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Frågor sedan föregående tillfälle?

Joint attention intervention

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

En observationsstudie av kommunikationen hos en pojke med autism vid introduktion av en pekdator

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Krångel och problem när barn ska äta

Kommunikationssvårigheter inom autismspektrumtillstånd

Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

Sociala berättelser och seriesamtal

Februari september 2011

Det här är autism. Autism i olika diagnosmanualer. Hur yttrar sig autism? 1(6)

Lek & kommunikation - bästa kompisar

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

KURSKATALOG Våren 2016

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Effekter av intervention för autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning; en sammanställning av evidens

Neuropsykiatri i förskolan

Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin

Detta är en bilaga till Prata om ditt barn med autism Raelene Dundon och Gothia Fortbildning På vilka sätt är vi lika?

Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA

ALTERNATIV TILL JAG HAR NÅGOT ATT SÄGA! TALSPRÅKSKOMMUNIKATION

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Utbildningsenkät Förskoleklassen

Att leva i en annorlunda värld

Kommunikationsstöd för personer med autism. Pia Stalbohm

Aspergers syndrom. Vad är det?

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Välkommen till Grundkurs om NPF

Transkript:

Om grundläggande kommunikation En introduktion till begäraträning Forum Funktionshinder, 21 september 2016 Dagens innehåll Autism och kommunikation Motivation och kommunikation Begäraträning med tal Begäraträning med andra kommunikationssätt (tecken, bilder) Dag Strömberg leg logoped, cert beteendeanalytiker (BCBA) Autismcenter för små barn & Autismforum dag.stromberg@sll.se Diagnoser inom autismspektrumet Enligt ICD-10: Autism i barndomen Atypisk autism Aspergers syndrom Symptomtriaden (Wings triad) Kommunikation Enligt DSM-5: Autism (Autism Spectrum Disorder, ASD) Läs mer på www.autismforum.se Socialt samspel Repetitiva, stereotypa aktiviteter Autism (ASD) enligt DSM-5 Vad är kommunikation? Bristande social kommunikation och social interaktion Ett utbyte av information mellan minst två personer Inte bara talat språk Begränsade, repetitiva mönster i beteenden, intressen eller aktiviteter Kommunikation utvecklas i samspel med omgivningen Svårighetsgrad Stödbehov Omfattande stödbehov Mycket omfattande stödbehov 1

Problembeteenden och kommunikation Problembeteenden kan ha olika orsaker Kommunikationssvårigheter är en vanlig orsak Problembeteenden kan fungera som om de vore en form av kommunikation Exempel Att utveckla kommunikation kan minska risken för problembeteenden (Functional Communication Training, FCT, en metod som baseras på TBA) Tillämpad beteendeanalys TBA eller ABA (Applied Behavior Analysis) En vetenskap som används för att förstå varför människor beter sig som de gör och hur man kan förbättra socialt betydelsefulla beteenden. Noggrann mätning och utvärdering, evidensbaserade metoder (Applied Behavior Analysis, Cooper, Heron & Heward, 2007) Kommunikation och TBA Inlärning genom konsekvenser Funktion viktigare än form Varför kommunicerar man? (Inte bara hur man kommunicerar) Situation Beteende Konsekvens Kommunikation påverkas av miljöfaktorer Kommunikativt beteende kan förstås och förbättras med hjälp av tillämpad beteendeanalys I köket, hungrig Öppnar kylskåpet Får mat Kommunikativt beteende förstärks via andra personer Situation Beteende Konsekvens Olika kommunikationssätt Hur kommunicerar personen? I köket, hungrig I köket, hungrig Öppnar kylskåpet Drar pappa till kylskåpet Får mat Får mat Till exempel: Skriker Drar i handen Pekar Ger föremål eller bild Tecknar Talar Skriver 2

Kommunikativa funktioner -Varför kommunicerar personen? Kommunikativa funktioner -Varför kommunicerar personen? Funktion Begära föremål Begära aktivitet Begära hjälp Protestera Kommentera, berätta Besvara frågor Ställa frågor Konsekvens Få tillgång till föremål Få göra aktivitet Få hjälp Slippa obehag Få social reaktion Få social reaktion Få information Funktion Begära föremål Begära aktivitet Begära hjälp Protestera Kommentera, berätta Besvara frågor Ställa frågor Konsekvens Få tillgång till föremål Få göra aktivitet Få hjälp Slippa obehag Få social reaktion Få social reaktion Få information Begära föremål och aktiviteter, exempel: Ser ballong Kan inte ta själv Drar vuxen i handen Får ballong och språkförståelse Ofta svårt vid autism Gungan har stannat Säger gu Får fart Hur underlätta språkförståelsen? Att anpassa sitt sätt att kommunicera Olika kommunikativa funktioner - olika typer av konsekvenser Situation Beteende Konsekvens Fyra grundregler: 1. Prata mindre 2. Betona det viktiga 3. Sänk taltempot 4. Visa ser glass säger glass får glass + är sugen! begäran konkret/specifik förstärkning ser lampa säger lampa Ja, lampa! kommentar social/ospecifik förstärkning (More Than Words, Sussman 1998) 3

Börja med begäraträning Ger kontroll över omgivningen att lyckas! Minskar risk för problembeteenden Före begäraträning: kartläggning Hur gör personen för att visa vad hen vill ha? Hur ofta? I vilka miljöer? Med vem? Att hitta motivation Vad tycker personen om (förstärkare)? Saker och/eller aktiviteter Hur vet vi vad som är motiverande? Fråga Observera Testa Kom ihåg: det är individuellt! Att påverka motivationen Att höja värdet av det personen vill ha (förstärkare) När blir något mer värdefullt? Inte haft tillgång på länge En bristsituation Hungrig, frusen, ensam, sysslolös Utan förstärkare och motivation ingen begäraträning! 4

De första orden för att begära Undvik gärna: Ospecifika ord som mer, igen Aktiviteter som pågår länge Som sker sällan Välj helst: Ord för specifika förstärkare ( gunga, tåg ) som: Tar slut snabbt Kan fås ofta Är roligare tillsammans Motivation till kommunikation Vi kan behöva skapa anledningar att begära Planera för motivation till kommunikation Kommunikativa frestelser Skapa anledningar till kommunikation: Placera önskvärda föremål inom synhåll, men utom räckhåll Ge små portioner, lite i taget Avbryt favoritaktivitet Sabotera en aktivitet så att något fattas Prompting Stöd vid inlärning av nya färdigheter Felfri inlärning Minskas successivt Annars risk för promptberoende och VÄNTA! Olika typer av prompts Generalisering Fysisk: Hand på hand (Ta personens hand och forma tecknet boll ) Att träna kommunikation med olika personer (vuxna och barn), på olika platser, med olika material. Visuell: Föremål, bilder, gester (Peka på bilden boll. Göra tecknet så att personen kan härma.) Behöver planeras! Verbal: T ex instruktioner, påminnelser eller frågor (Säga boll, eller bo, eller Vad vill du ha? ) OBS! Verbal prompt är svårast att ta bort. 5

Begäraträning - sammanfattning 1. Skapa motivation 2. Vänta in personens initiativ Filmexempel Vänligen filma/spela inte in denna del av föreläsningen, tack! 3. (Vid behov: prompta) 4. Erbjud snabbt det personen ville ha (förstärkaren) Filmexempel begära Bollbana Bubblor Flera olika förstärkare ( head pat, squeeze, rock, ball ) www.pattan.net Autism och AKK AKK = alternativ och kompletterande kommunikation Tecken Bilder: Picture Exchange Communication System (PECS), pekkartor Tekniska hjälpmedel (samtalsapparater, appar) Autism och AKK AKK = alternativ och kompletterande kommunikation Tecken Bilder: Picture Exchange Communication System (PECS), pekkartor Tekniska hjälpmedel (samtalsapparater, appar) Autism och AKK Kan AKK vara dåligt för talutvecklingen? Nej, AKK har ingen negativ påverkan Kan ibland stimulera talutvecklingen (Ganz & Simpson, 2004; Ganz, Simpson & Corbin- Newsome, 2008) 6

Tecken eller bilder? Valet av AKK kan påverkas av: Personens färdigheter Imitation, finmotorik, matchning Omgivningens förutsättningar Vad personen själv, närstående och personal (förskola/skola/boende) föredrar Behöver inte vara antingen-eller! Begäraträning - sammanfattning 1. Skapa motivation 2. Vänta in personens initiativ 3. (Vid behov: prompta) 4. Erbjud snabbt det personen ville ha (förstärkaren) Begäraträning med tecken Filmexempel Vänligen filma/spela inte in denna del av föreläsningen, tack! 1. Titta tåg -Vilken typ av prompt används? 2. Flera olika förstärkare (bok, bil, ryggklapp, knuffa) -Hur skapa anledningar/motivation? PECS The Picture Exchange Communication System (Frost & Bondy 1994, 2002) Bildkommunikation som utgår från barnets initiativ Kommunikation blir en synlig handling, att rikta sig Inte primärt ett medel för att utveckla tal, utan funktionell kommunikation! Sex faser, tydliga delmål PECS (Frost & Bondy, 2002) Om PECS på www.autismforum.se: 7

PECS börjar med begäraträning! Situation Beteende Konsekvens ser glass säger glass får glass begäran konkret/specifik förstärkning ser lampa säger lampa Ja, lampa! kommentar social/ospecifik PECS sex faser 1. Hur man kommunicerar 2. Avstånd och ihärdighet 3. Bilddiskrimination 4. Meningsbyggnad 5. Svara på frågan Vad vill du ha? 6. Kommentera förstärkning Fas I: Hur man kommunicerar Filmexempel Vänligen filma/spela inte in denna del av föreläsningen, tack! Kommunikationspartnern Lockar, visar tyst VÄNTAR på barnets initiativ Tar emot bilden, benämner Ger barnet föremålet direkt (inom ½ s) Fysisk promptare Bredvid/bakom barnet VÄNTAR på barnets initiativ Är tyst Promptar fysiskt Minskar fysisk prompt Ingen social interaktion PECS fas 1 PECS fas 1 (2) PECS fas 4 Bildschema PECS Inte samma sak: Bildschema för att förstå vad som ska hända PECS för att begära på eget initiativ! Begäraträning - sammanfattning 1. Skapa motivation 2. Vänta in personens initiativ 3. (Vid behov: prompta) 4. Erbjud snabbt det personen ville ha (förstärkaren) 8

Filmexempel - från PECS till tal Vänligen filma/spela inte in denna del av föreläsningen, tack! PECS Jaga Killekill Kom ihåg! Kartlägg personens intressen (förstärkare) Skapa motivation till att kommunicera Ge positiva erfarenheter Sluta på topp! Lästips: Weiss & Demiri (2011) Bondy & Frost (2011) Sturmey (2008) 9