Joint attention intervention
|
|
|
- Roland Ekström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Joint attention intervention Johanna Westrin Handledare EIBI/ABA BanyanCenter, Psykologpartners Stockholm
2 Presentation Handledare EIBI/ABA BanyanCenter, Psykologpartners, Stockholm Magisterexamen i social omsorg med inriktning barn och ungdom, 240 hp Autism, utvecklingsstörning och beteendeanalys, 30 hp
3 Magisteruppsats 30 hp, HT09 Tre barn från BanyanCenter Studien pågick i ca 9 veckor Medförfattare: Lisa Kjellin
4 Syfte Undersöka effekterna på färdigheter (respondering och initiering) inom joint attention av ett träningsupplägg baserat på tidigare forskning inom ABA hos tre barn diagnostiserade med autism Undersöka generaliseringen av färdigheterna i naturlig miljö
5 Single subject design Design Målsättning att använda multipla baslinjer över beteende för att uppnå experimentell kontroll För två barn lyckades vi bara göra för- och eftermätning på ett beteende (fallstudier) För ett barn kunde vi använda oss av multipla baslinjer över beteende
6 Deltagare Tre barn som mottar EIBI (25-35 timmar träning/vecka i genomsnitt) på förskola med handledning genom BanyanCenter i Stockholm Barnen hade haft ett pågående program i mer än en termin
7 Inklusionskriterier Autismdiagnos Utvecklingsålder över 15 månader Kunna följa pekning Kunna ge ögonkontakt (a) när någon säger dess namn, (b) på instruktionen titta eller (c) genom en effektiv prompt. Träning pågått mer än en termin Inte ny tränare Föräldrars godkännande
8 Exkludering En familj tackade nej till att delta Ett barn uteslöts efter screening då han redan bemästrade joint attention Ett barn uteslöts efter baslinjemätning då det först då upptäcktes att han redan bemästrade joint attention
9 Operationalisering och mått Respondering: barnet svarar på när någon annan försöker dela uppmärksamheten Initiering: barnet själv försöker dela uppmärksamheten med någon annan (Jones, Carr & Feeley, 2006).
10 Observerade variabler 1. Följa pekning 2. Följa pekning med blickskifte 3. Följa pekning med multipla blickskiften 4. Initiering av ögonkontakt 5. Initiering av koordinerat blickskifte 6. Initiering av gest 7. Initiering av verbalisering
11 Kodning Eget utvecklat kodningsprotokoll Varje kod i träningssituationen bestod av ett promptfritt delbeteende (som räknades om till procent av antal chanser) I för- och eftermätningen i den naturliga miljön mättes antal gånger barnet responderade och initierade JA
12 Screening Frågor och beteendetest för att bedöma om barnet nådde upp till inklusionskriterierna Frågorna och det första beteendetestet var baserade på Checklist for Autism in Toddlers (CHAT)
13 Deltagare Barn 1: Fyra år och fyra månader. Autism. Använde huvudsakligen bildkommunikation. Mottagit EIBI i två och en halv termin.
14 Deltagare Barn 2: Två år och tio månader. Autism och dokumenterad ovanlig kromosomavvikelse. Använde huvudsakligen bildkommunikation. Mottagit EIBI i två terminer.
15 Deltagare Barn 3: Fyra år och nio månader. Autism. Använde spontant upp till treords-meningar. Mottagit EIBI i två terminer.
16 Baslinje Gjordes i träningsmiljö av barnets ordinarie tränare Filmades, och kodades vid senare tillfälle
17 Baslinje i naturlig miljö 10 minuter av en måltidssituation Både respondering och initiering av joint attention mättes
18 Träning av respondering på JA Målet för träningen av respondering på joint attention var att barnet, när en vuxen tittade, pekade på och kommenterade ett objekt, skiftade blick mellan den vuxne och objektet med syfte att dela den vuxnes uppmärksamhet Tränades i start i DTT-format 15 minuters träning två gånger/dag
19 Träning av respondering på JA Steg 1: Tränaren och barnet satt mittemot varandra vid träningsbordet. Tränaren fångade först barnets uppmärksamhet. Sedan pekade och tittade tränaren på en leksak som fanns vid sidan av träningsbordet samtidigt som tränaren kommenterade leksaken (t.ex. Titta, en bil! ). När barnet tittade på leksaken levererade tränaren social och konkret förstärkning. Steg 2: (Som steg 1) + barnet skulle titta tillbaka på tränaren och sedan levererades förstärkning. Steg 3: (Som steg 2) + barnet skulle titta tillbaka på leksaken och sedan levererades förstärkning.
20 Träning av initiering av JA Målet för träning av initiering av joint attention är att barnet skiftar blick mellan en vuxen och en leksak samtidigt som barnet pekar på och kommenterar leksaken som barnet finner intressant med syfte att dela uppmärksamheten mot objektet (mand). Tränades i IT-formatet
21 Träning av initiering av JA Steg 1: Tränaren och barnet befann sig i träningsrummet (t.ex. på golvet, vid bordet). Tränaren hade placerat ut en eller flera leksaker som barnet tyckte om i rummet. Barnet fick leka med en leksak som barnet själv valde. Barnet skulle peka och titta på leksaken för att få tränarens uppmärksamhet och tränaren levererade då förstärkning. Steg 2: (Som steg 1) + barnet skulle sedan titta på tränaren och hålla kvar pekningen på leksaken innan förstärkning levererades. Steg 3: (Som steg 2) + samtidigt som barnet pekade på leksaken skulle barnet kommentera den, till exempel genom att säga Tåget!.
22 Eftermätning i naturlig miljö 10 minuter av måltidssituation
23 Resultat Barn 1 tränade respondering; titta tillbaka på tränare i nio veckor Mycket litet resultat.
24 Resultat Barn 2 tränade respondering; titta tillbaka på tränare mycket kort tid med många avbrott pga av sjukdom Litet resultat.
25 Resultat Barn 3 tränade steg två och tre i responderingsträningen till bemästring och fortsatte med initieringsträningen
26 Antal promptfria responser räknat i procent (%) av antal chanser Antal promptfria responser räknat i procent (%) av antal chanser Barn 3 Respondering av joint attention Intervention RT RTT RMT sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov Barn 3 Initiering av joint attention Baslinje IT IMT IG IV 0 30-sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
27 Resultat barn 3 respondering Följa pekning (RT) RT sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
28 Resultat barn 3 respondering Följa pekning med blickskifte (RTT) Intervention 60 RTT sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
29 Resultat barn 3 respondering 100 Följa pekning med multipla blickskiften (RMT) 80 Intervention 60 RMT sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
30 Resultat barn 3 initiering 100 Initiering av ögonkontakt (IT) Intervention IT sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
31 Resultat initiering 100 Initiering av koordinerat blickskifte (IMT) 90 Intervention IMT sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
32 Resultat barn 3 initiering 100 Initiering av gest (IG) 90 Intervention IG sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
33 Resultat barn 3 initiering Initiering av verbalisering (IV) Intervention IV sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
34 Antal promptfria responser räknat i procent (%) av antal chanser Antal promptfria responser räknat i procent (%) av antal chanser Barn 3 Respondering av joint attention Baslinje Intervention RT RTT RMT sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov Barn 3 Initiering av joint attention Baslinje Intervention IT IMT IG IV 0 30-sep 07-okt 14-okt 21-okt 28-okt 04-nov 11-nov 18-nov 25-nov
35 Antal 5 Jakob För- och eftermätning i naturlig miljö 4,5 4 Före Efter 3,5 3 2,5 2 RT RTT RMT IT IMT IG IV 1,5 1 0, sep 10-okt 20-okt 30-okt 09-nov 19-nov 29-nov 09-dec
36 Resultat Diskussion 1. Protodeklarativ JA vs protoimperativ JA (Betingning av sociala förstärkare) 2. Intressanta objekt i responderingen 3. Val av naturlig miljö att mäta i 4. Inlärningseffekter under baslinjemätning 5. Mer handledning hands-on och att handledaren är modell 6. Praktiska hinder 7. Uppföljning
Effektiva insatser för barn med autism
Effektiva insatser för barn med autism -en fråga om kunskap, inställning och handledning? Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Medicine doktor Certifierad beteendeanalytiker ulrika.langh@sll.se 2 Early Intensive
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Ballongleken. Bild från Bas: Arasaac, Sergi Palao. För info om symbollicenser:
Ballongleken Ballongleken ballonger, bilder till leken, en vuxen som kan blåsa ballonger och leda leken, ett eller flera barn som är med i leken. Turtagning Att initiera leken (genom att överlämna bild/ballong
Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism
Information till föräldrar Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Insatser för små barn med autism Barn med autism har svårare än andra barn att lära utifrån sin vardagsmiljö De behöver
Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?
Om grundläggande kommunikation En introduktion till begäraträning Forum Funktionshinder, 21 september 2016 Dagens innehåll Autism och kommunikation Motivation och kommunikation Begäraträning med tal Begäraträning
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Beslut efter kvalitetsgranskning
en jp Skolinspektionen Beslut Huvudman kontaktcenter@helsindborg.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Nyckelpigans förskola, Helsingborgs kommun Skolinspektionen
Joint attention Gemensam uppmärksamhetsfokus
Maj 2007 Joint attention Gemensam uppmärksamhetsfokus SvenOlof Dahlgren 1. NORMAL UTVECKLING... 2 1.1 Joint attention och språk...3 1.2 Joint attention och social utveckling...3 2. JOINT ATTENTION OCH
Läxan. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning
Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning Välkommen till andra och avslutande tillfället! Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning Välkommen till andra och avslutande tillfället!
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt
3 års hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov
1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat
1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 7 Inledning Det råder konsensus om att insatser bör erbjudas barn
Om intellektuell funktionsnedsättning
Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
Likabehandlingsplan Gredelby Förskola Vision: På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande
Likabehandlingsplan Gredelby Förskola 2014-2015 Vision: På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. BAKGRUND Bestämmelser i diskrimineringslagen
Bemötande och beteendeanalys
Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att
Barnets utveckling och psykiska hälsa Fokus: 3-åringen
Barnets utveckling och psykiska hälsa Fokus: 3-åringen Johanna Månsson Leg psykolog, Fil Dr VO Neonatalvård och Barnkirurgi Skånes universitetssjukhus Johanna.Mansson@skane.se Agenda Kognitiv utveckling
Børne- og Undervisningsudvalget BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt
Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Ektorps skolenhet Nacka kommun Välfärd skola/förskola Består av Ektorp skola, Borgvallaskolan, Skogsstigens förskola och Utskogens
KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT
KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT Några käpphästar Öppenhet Tydliggöra syftet med slutenvårdsvistelsen
Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge
Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge I denna bilaga får ni stöd i hur ni kan arbeta med materialet om umgänge. Här finns förslag på övningar och olika modeller för reflektion samt förslag på
Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn
Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation 2012-04-20 Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening
Meningsfulla aktiviteter och kommunikation ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se pedagogiskt perspektiv info@pedagogisktperspektiv.se 0708 282844 www.pedagogisktperspektiv.se Kommunikation - Att överföra känslor
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Handledning: Nu blev det KNAS
Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller
Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep
aug sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep okt okt okt okt okt okt okt okt 9 okt 0 okt okt okt okt okt okt okt
Undervisning i förskolan hur görs det tillsammans med barnen? Ebba Hildén
Undervisning i förskolan hur görs det tillsammans med barnen? Dagens föreläsning Varför undervisning? Vad skulle undervisning kunna vara? När undervisar man (och när inte)? Vem undervisar? Hur är barns
Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök
Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök Av: Projektgruppen för BVC-Elvis Hälsoundersökning och utvecklingsövervakning av 3-åringar görs av BHV-sjuksköterskan och ska erbjudas alla barn. För de flesta
Att ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
Erfarenheter från en psykologexamensuppsats
Erfarenheter från en psykologexamensuppsats Single-subject design med multipel baslinje Ola Siljeholm Ola Siljeholm! Leg. psykolog (2013)! Arbetar på BUP Brommaplan.! Pappaledig med Frank 1 år.! Psykologexamensarbete
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Alla barn ska kunna känna sig trygga
Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach
Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med
TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för
Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.
Fältstudieuppgifter i kursen Sociala relationer, konflikt och ledarskap OAU218 Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1. Frågor till din handledare eller annan pedagog i förskolan v 1-2 (tillfälle
Habiliteringen i Dalarna
,.. Habiliteringen i Dalarna "Övergripande mål för habiliterande insatser är att brukare med funktionsnedsättning och deras närstående ska kunna delta i samhället utifrån egna val. Varken funktionsnedsättning,
PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation
1(5) PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation The Picture Exchange Communication System (PECS) är en vanlig metod för alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Metoden går ut på att
Kvantitativ metod. Mål för kvantitativ forskning. Ett sant experiment. Orsakssamband i experiment. Att skapa en design. En uppvärmning.
Kvantitativ metod En uppvärmning Timo Hursti, IP Mål för kvantitativ forskning Vi försöker fastställa kunskap om mätbara fenomen (variabler) på olika nivåer 1. Beskriva variabler 2. Påvisa samband 3. Påvisa
Sömndagbok. Sömndagbok, exempel. Sömndagbok Lästips: Interventioner
Sömninsatser för barn med diagnos inom autismspektrumet 23 november 2016, Forum Funktionshinder Lästips: www.autismforum.se www.eckerberg.se Dag Strömberg leg logoped, cert beteendeanalytiker (BCBA) Autismcenter
Förskollärarprogrammet
Förskollärarprogrammet Förskolepedagogik: Verksamhetsförlagd utbildning, 7,5hp Kurskod 970G31 Studiehandledning Ht. 2015 0 Förord Välkommen till kursen Innehållet i denna studiehandledning har utarbetats
Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson
Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen
Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök
Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök Av: Projektgruppen för BVC-Elvis Hälsoundersökning och utvecklingsövervakning av 3-åringar görs av BHVsjuksköterskan och ska erbjudas alla barn. För de flesta
Innehåll i VFU Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation
Stockholm augusti 2016 Till VFU-handledare inför VFU IV och trepartssamtal HT2016 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) IV, med kurskod UB41VY, är studenternas fjärde verksamhetsförlagda praktik. Den omfattar
Exekutiva funktioner och trafik. Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet
Exekutiva funktioner och trafik Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner är kognitiva processer ligger bakom målinriktat beteende,
Föräldramöte Opalen. Christel David Fellona Maria Catrin Anna Therese
Föräldramöte Opalen Christel David Fellona Maria Catrin Anna Therese Kvällens program: Vi bjuder på frallor, kaffe eller te. Presentation av personal och föräldrar Vad händer på Opalen under 2015/2016
Hälsofrämjande psykiatri
Hälsofrämjande psykiatri Vad har visat sig vara viktigt att förbättra? Att UPPTÄCKA genom primärprevention och sekundärprevention (hälsa, levnadsvanor) GE STÖD för att klara av en livsstilsförändring UPPFÖLJNING
FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)
FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) Namn: Ålder: Kön: Intervjudatum: Intervjuare: Namn på de intervjuade A 1. Definiera topografi (hur det yttrar sig), frekvens (hur ofta) duration (hur länge beteendet
Beslut efter kvalitetsgranskning
fin Skolinspektionen Beslut Huvudman info@kungsbacka.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid lvarsgårdens förskola, Kungsbacka kommun Skolinspektionen Box 2320 403
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum
Förebygga våld mot barn
Förebygga våld mot barn Tre experimentella fallstudier av metoden Tryggare barn i Socialtjänsten Anna Mautner, leg psykolog Magelungen utveckling anna.mautner@magelungen.com 076-171 72 78 Illustratör:
Twitter: @xingboarders #crossingboarders
Twitter: @xingboarders #crossingboarders DET HÄR ÄR IDA! 28 år Grundare Crossing Boarders Från Umeå, bor i Stockholm Brinner för jämställdhet och rättvisa OM OSS OCH VÅR VISION Om oss Crossing Boarders
Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun
Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Rutiner under pilotprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser Inledning Syftet med projektet som har fått namnet Tidig upptäckt, tidiga insatser
En introduk+on +ll +llämpad beteendeanalys
En introduk+on +ll +llämpad beteendeanalys Au+smforum 10 september 2014 Dag Strömberg leg logoped, cert beteendeanaly+ker (BCBA) Au+smcenter för små barn, Stockholms läns lands+ng Dagens innehåll Beskrivning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan Ögonstenen Läsåret
Handläggare Datum Helén Eriksson 2014-09-01 0480-453050 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan Ögonstenen Läsåret 2016-2017 Syfte Att ha ett målinriktat arbete med tydlig ansvarsfördelning
26 sep Andra träffen i basgruppen. Samtal kring de gjorda observationerna med tema: Mål/struktur
Kollegialt lärande Vad? Lektionsbesök och efterföljande samtal Varför? Syftet med lektionsbesöken och de efterföljande samtalen är att lära av varandra och tillsammans. Att upptäcka och utveckla den egna
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Hea Fastställd sep-14 Gäller läsåret ht 14/vt 15 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete på förskolan Hea
Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef
Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom
Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Charlotta Thunborg PhD och Leg Fysioterapeut Karolinska Institutet Dagens presentation 1. Att förstå beteenden
Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv
Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger
Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum
Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är
Vt-15 VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE
Vt-15 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna handbok
Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet Inget särskilt har gjorts under perioden när det gäller jämställdhetsintegrering och tillgänglighet.
Lägesrapport Projektnamn: Navigator Diarienummer: 2008-3070068 Period: juli-augusti 2010 1. Verksamheten i projektet Övergripande Perioden omfattar verksamhetens 27:e och 28:e månad. Då hela personalstyrkan
Dokumentera och följa upp
Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,
tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt
Fysisk kontakt reagerar på fysisk kontakt klarar av att ta emot fysisk kontakt tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt Ögonkontakt ser på den person som försöker få uppmärksamhet bibehåller ögonkontakt
AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige
AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett
Dokumentera och följa upp
Modul: Förskola Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,
Daglig verksamhet enligt LSS
Daglig verksamhet enligt LSS VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är daglig verksamhet? Att ha ett arbete eller en sysselsättning är viktigt för de flesta människor. Ett arbete innebär att man ingår i en gemenskap
UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER
UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i
BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED
ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet
Dokumentera och följa upp
Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska
Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012
Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar
Välkomna! Hur påverkar det här oss? Omvärldsanalysens vanligaste fråga: Framtiden är redan här, den är bara ojämnt fördelad
Välkomna! Framtiden är redan här, den är bara ojämnt fördelad Omvärldsanalysens vanligaste fråga: Hur påverkar det här oss? Fluidminds 1 Fluidminds 2 Många skäl att jobba med framtid Vad vi hört från ledning
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd Elisabeth Nilsson Jobs leg. psykolog specialist i klinisk psykologi fil. dr Projekt Småsyskon Innehåll Introduktion till autismspektrumtillstånd (AST, ASD) Beteendeexempel
Kompendium för strukturerade observationer
Kompendium för strukturerade observationer Beteendekatalog: kategorier för sociabilitetsbedömning Övningsblankett Registreringsblankett Matris Formler för reliabilitetsanalys Beteendekatalog: kategorier
# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS
# 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning
Datum för planeringssamtal: Datum för utvecklingssamtal: Datum för bedömningssamtal:
Skola/BVC Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Termin 1 BeVut Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs kod: OM5500 Studentens namn Handledare Personnummer Skola/BVC Datum för planeringssamtal:
Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura
Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition
Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp
Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Aug 2013 SCHEMA ht 2013 Vecka 36- * Kolla att Cambro fungerar
Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015
Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands
-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?
-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? Cecilia Ljungström Specialpedagog fördjupning NPF Centralt skolstöd, Lotsen Cecilia.ljungstrom@ DSM 5/diagnosmanual Autism
Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET
Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET En kort psykoterapi ofta 1 2 sessioner, ibland upp till 4 sessioner MI föddes på mottagning för alkohol- och drogmissbruk Hur möter vården människor
Plan för inskolning och överlämnande 2016
Plan för inskolning och överlämnande 2016 Frösön Orrviken Reviderad 20160222 Innehållsförteckning Utdrag ur läroplanerna 3 Rutiner för överlämnande 4 - Enskilda barn/elever 4 - Från förskola till skola
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
SÖMN. Ulrika Lång. Autismforum, 2007-05-03
SÖMN Ulrika Lång Autismforum, 2007-05-03 SÖMN Vanligt med sömnproblem hos småbarnsfamiljer I vår kultur kan man inte vara vaken på natten 6-åringar sover 10-11 timmar Sömndjupet varierar under natten mer
Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet
Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
För de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift.
Ungern I Ungern kombineras bedömningssystemet på nivå 1 & 2 bedömningen olika formativa bedömningar med en summativ bedömningar (även olika delar) vid slutet av varje nivå i tränarutbildningen. Utbildningen
Mottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Beteendeterapeutisk intensivträning
Rapport från Barn- och ungdomshabiliteringen Beteendeterapeutisk intensivträning Uppföljning av förskolebarn vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Uppsala län Redovisning av föräldra- och personalenkät
KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Vargen, Hults skola. 2012/2013 Eksjö kommun
KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Vargen, Hults skola 2012/2013 Eksjö kommun 2(6) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1
Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 1 Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Övningsblad 1, sida 1. Övningsblad 1, sida 2. 1 a 1 h = min b 3 h = min c 6 h = min d 9 h = min
Övningsblad, sida Övningsblad, sida a h = min b h = min c h = min d h = min a 0 min = h b 0 min = h c 00 min = h d 0 min = h 0 Vilka tider är samma som 0 min? A h B, h C h 0 min D,0 h E, h 0 Detta är de