Kvantitativ metod. Mål för kvantitativ forskning. Ett sant experiment. Orsakssamband i experiment. Att skapa en design. En uppvärmning.
|
|
- Sofia Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvantitativ metod En uppvärmning Timo Hursti, IP Mål för kvantitativ forskning Vi försöker fastställa kunskap om mätbara fenomen (variabler) på olika nivåer 1. Beskriva variabler 2. Påvisa samband 3. Påvisa orsakssamband 1 2 Orsakssamband i experiment Manipulation av en oberoende variabel leder till en förändring hos beroende variabeln Experimentell kontroll: konstanthålla andra potentiella orsaksvariabler Ett sant experiment Kontroll av OBV, möjlighet att manipulera den Slumpmässig fördelning av fpp till OBV:s olika betingelser (= randomiserade grupper) Kontroll av övriga felkällor OBV BV Vid kvasi-experiment något sämre kontroll pga avsaknad randomisering 3 4 Att skapa en design Studiegrupper 1. Definition av OBVs betingelser och därmed grupperna som ska delta i datainsamlingen 2. Val av tidpunkter för datainsamling Experiment el behandlingsgrupp (E) Tar del av interventionen vars effekt vi är intresserade av Kontrollgrupp (K) Jämförelsegruppen som ska helst vara så lik E som möjligt men ska inte ta del av den aktuella interventionen 5 6 1
2 Hur får man fram en riktig kontrollgrupp? Genom Randomisering (R) Slumpmässig fördelning till E och K är det bästa sättet att uppnå jämförbara grupper och därmed utesluta många alternativa (sådana som inte beror på variation av OBV) förklaringar till uppnådda resultat Randomisering är en förutsättning för en experimentell design (annars kvasiexperimentell) Olika typer av kontrollgrupper skyddar mot specifika hot Graden och typen av kontroll som en jämförelsegrupp ger Tidpunkter för mätning (1) Förmätning kan fylla följande syften: 1) Val av deltagare 2) Kontroll av gruppernas jämförbarhet möjliggör matchning 3) Öka känsligheten i studien, dvs förmågan att upptäcka även små skillnader - Nackdel: förmätningen kan påverka eftermätn. måste bedömas från fall till fall 7 8 Tidpunkter för mätning (2) Eftermätning - efter genomförd intervention/obv-manipulation då vi kan förvänta oss en mätbar effekt i vår beroendevariabel Uppföljning en fördröjd eftermätning för att se om effekten vidmaktålls Olika typer av experimentell validitet Intern validitet Extern validitet Begreppsvaliditet Validitet av statistiska slutsatser 9 10 Intern validitet: Till vilken grad kan manipulationen av OBV och inte någon yttre påverkan anses resultera i de uppmätta förändringar hos BV? Hot mot intern validitet 2 Hot mot intern validitet History saker som händer Mognad, utvecklingsprocesser hos fp Upprepade mätningar/testningar Ändringar hos sättet att mäta Regression mot medelvärde Olikhet mellan grupperna Bortfall 11 Imitation (diffusion mellan grupperna) Kompensation Reaktioner hos kontrollgrupp Tävlan Demoralisation 12 2
3 Experimentell design Planen eller arrangemanget som ska ge svaret på studiens frågeställning med skydd mot hoten från alternativa tolkningar Exempel på design (1) 1. Experiment- och sann kontrollgrupp För- och eftermätning OBV BV Tid >> 1 Före 2 Efter Experimentgrupp R O X O Kontrollgrupp R O O 13 - en klassisk experimentdesign med god säkerhet tack vare randomisering och kända basnivåer 14 Exempel på design (1) forts Motverkar hot orsakad av history, mognad, uppr mätning, instrumentation, gruppolikhet, regr mot medelvärde Förmätning kan innebära sensitisering Exempel på design (2) 2. Experiment- och sann kontrollgrupp Bara eftermätning Tid >> 1 Före 2 Efter Experimentgrupp R X O Kontrollgrupp R O 15 - randomisering bör jämna ut skillnaderna mellan grupperna om 16 de är hyggligt stora Exempel på design (2) forts Exempel på design (3) Ger ett liknande skydd som varianten med förtest Ingen risk för sensitisering Dock osäkerhet om gruppernas jämförbarhet vid baslinjen Förlust av andra fördelar som en förmätning kan ge En kvasi-experimentell design med för- och eftermätning Tid >>> 1 Före 2 Efter Experimentgrupp O X O Kontrollgrupp O O - ingen slumpmässig fördelning till grupperna utan en utvald kontrollgrupp - mätning före ger dock en uppfattning om ev skillnader mellan 18 grupperna före interventionen 3
4 Exempel på design (4) 4. Engrupps tidsserie design Tid >> Experimentgrupp O O O X O O O - flera mätningar ökar säkerheten som är lidande pga bristen av jämförelsegrupp Faktoriella design Undersöker effekten av två eller flera OBV samtidigt Ökad kontroll Ekonomiskt Möjliggör undersökning av interaktioner Kan lösa motsägelsefulla forskningsresultat Alltför många gruppvarianter kan dock leda till tolkningsproblem Interaktion i faktoriell design Extern validitet: Till vilken grad kan resultaten generaliseras till att gälla andra människor, sammanhang, tidpunkter osv än vad som var aktuellt i studien? En interaktion föreligger när en OBVs effekt på BV påverkas av en annan OBV 21 Hot mot extern validitet Begränsat urval Aspekter hos det experimentella genomförandet Administrationen av terapin Sammanhanget Effekter av själva deltagandet Genomförandet av mätning 22 Begreppsvaliditet: Givet att manipulationen av OBV var ansvarig för förändringen hos BV, vilka specifika aspekter hos OBV orsakade detta, dvs vad är effektens konceptuella bas? Hot mot begreppsvaliditet Confounding variabel samvarierar med både OBV och BV och kan ha orsakat resultaten Uppmärksamhet, kontakt med fpp Påverkan från exp.ledare Förväntanseffekter Placebo Kontroll- och jämförelsegrupper Olika typer av jämförelsegrupper kan väljas beroende på vilken typ av slutsatser man vill dra Skydd mot olika typer av alternativa förklaringar Randomisering alltid viktigt för ökad kontroll Etiska aspekter
5 Ingen behandling/väntelist Intern validitet skyddas mot spontant tillfrisknande ( mognad ), history, regression mot medelvärde, upprepad mätning Begreppsvaliditet ökar inte Etiska betänkligheter och risk för avhopp (spec ingen behandling) Svårt att fördröja behandling tillräckligt för att tillåta uppföljningsmätning Ospecifik behandling, uppmärksamhetsplacebo För ökad begreppsvaliditet, kontrollerar för ospecifika terapieffekter men bevisar inte effekten för en specifik komponent Intern validitet förbättras avseende jämförelsen med aktuell grupp, dock osäkert vad som hänt utan beh. Att skapa en trovärdig kontrollbetingelse med de rätta likheterna/skillnaderna kan vara svårt Etisk problematik i att erbjuda en falsk behandling Standardbehandling (TAU) Icke-randomiserad kontrollgrupp Ingen etisk problematik (aktiv behandling, ej väntetid) Kontrollerar för icke-specifika faktorer Ökad extern validitet genom kopplingen till klinisk vardag Bra om standardbehandlingen kan tydligt definieras ibland svårt pga saknad struktur Skydd mot history, mognad, upprepad testning, förändrade mätmetoder Hoten baserade på ev olikhet mellan grupperna måste bedömas från fall till fall Val av kontrollgrupp Syfte >> val av kontrollgrupp Utgår från Studiens frågeställning Tidigare forskningsresultat Praktiska och etiska omständigheter Har behandlingen effekt >> ingen beh/väntelist Vilka komponenter är väsentliga >> olika varianter av behandlingen jämförs Vilken behandling är bäst mot X >> olika behandlingar jämförs Vad påverkar (modererar) terapins effekt >> inklusion och analys av möjliga moderatorer Vad medierar terapins effekt >> processforskning
6 Validitet av statistiska slutsatser: Till vilken grad har sambandet påvisats och vilka möjligheter har studien att påvisa de effekter som finns? Begrepp kring statistiska slutsatser Vi predicerar en skillnad (alternativhypotes) men testar nollhypotesen dvs ingen skillnad Typ 1-fel; att förkasta en sann nollhypotes Typ 2-fel; att behålla en osann nollhypotes Hot mot validiteten av statistiska slutsatser Låg statistiskt power Variabilitet hos proceduren Heterogenitet hos deltagarna Bristande reliabilitet hos instrumenten Massignifikans Single Subject Design Klinisk utvärdering Single subject design En experimentell design som är användbar både i forskning och i klinisk verksamhet Intensiv långsiktig studie av en individ Man eliminerar felvariansen genom att studera en medverkande under alla betingelser Resultatet av studien analyseras grafiskt Slutsatser kan dras om beteendeförändringarna kan ses med blotta ögat Huvudkarakteristika 1. Kontinuerlig mätning 1) Kontinuerlig mätning 2) Baslinjemätning 3) Stabilitet hos beteende 4) Användning av olika faser Från många fpp och få mätningar (gruppstudier) till få fpp men många mätningar över varierande betingelser Mätningar ger en pålitlig bild av beteendets förekomst och möjliggör evaluering Styr byte av fas i studien
7 2. Baslinjemätning 3. Stabilitet hos beteende Behöver vara tillräckligt lång Beskriver beteendets nuvarande förekomst Möjliggör en prediktion av beteendets förekomst i nära framtid Prediktionen utgör studiens kontrollnivå Viktigt för evaluering av interventionens effekt Både låg variabilitet och stabil nivå är önskvärda En trend i behandlingseffektens förväntade riktning är problematisk Användning av olika faser AB design, Jämförelse Baslinje och interventionsfaser implementeras omväxlande i enlighet med studiens frågeställning Effekten av detta observeras genom mätningar och jämförs med prediktionen Slutsatser kan dras från hur beteendemönster varierar från fas till fas Endast två faser, baslinjen följs av intervention Anses inte kunna optimalt visa interventionens effekt då en alternativ effekt kan ha sammanfallit tidsmässig med interventionen ABA design, Tillbakadragen beh ABAB design, Upprepad beh Tre faser: baslinje, intervention och en ny baslinje Det kausala sambandet mellan interventionen och beteendet stärks om beteendet påverkas vid båda fasövergångar Andra baslinjen kan vara problematisk Icke-reversibel interventionseffekt Negativ utveckling av beteendet är inte önskvärt Interventionen återinförs efter borttagandet Andra kombinationer av faser kan skapas allt efter behovet, t ex AB 1 B 2 AB
8 ABAB Exempel Varierande behandlingar design Möjliggör en jämförelse mellan olika interventioner AB, ABA eller ABAB i grunden Under B-fas introduceras olika interventioner i slumpmässig ordning Nivån för beteendet under olika betingelser kan jämföras Varierande behandlingar Exempel Ändrat kriterium design Successiv introduktion av allt strängare krav för förstärkning för att se om beteendet ändras i enlighet med ändrat kriterium Lämplig för beteenden som naturligt ändras successivt över en tid Utgör en AB design i grunden, ABAB dock möjlig i princip Ändrat kriterium Exempel Multipla baslinjer designer Två eller fler baslinjer bestående av olika beteenden, sammanhang eller individer Interventionerna introduceras vid olika tidpunkter för olika baslinjer i syfte att se en sammanhängande beteendeförändring Återgång till baslinje behövs inte men kan inkluderas
9 Multipla baslinjer Exempel Multipla baslinjer designer (forts) Kliniskt användbar Förutsätter oberoende mellan baslinjerna En starkt generaliserad behandlingseffekt ger problem Resultatbedömning vid single subject design Bygger principiellt på visuell inspektion Vissa statistiska metoder finns Kriterierna omfattar förändring av medelvärde, nivå och trendkurva samt förändringens fördröjning Kriterie 1 Förändring av medelvärde Beteendets genomsnittliga förekomst varierar mellan faserna som förväntat Kriterie 2 Förändring av nivå Förändringens riktning över gränsen från en tidigare till en ny fas. Kriterie 3 Förändring av trendkurva Kurvans riktning ändras från en fas till en annan
10 Kriterie 4 Förändringens fördröjning Efter introduktionen av en ny fas, hur fort kommer förändringen? Resultatbedömning vid single subject design (forts) Bedömningen är enklast vid ett tydligt och samstämmigt mönster Om inte baslinje- resp interventionsdata alls överlappar ökar säkerheten ytterligare Den visuella bedömningen är subjektiv och ger tolkningsmöjligheter vid svåra data Statistiska metoder kan vara ett komplement t ex vid instabil baslinje Evaluering av kliniskt arbete Kvasi-experiment med single-case Kazdin; 1) Kvasi-experiment med single-case 2) En generell utvärderingsmodell 57 Man utnyttjar delar av single-subject experimentella designer för att stärka slutsatserna vid klinisk evaluering Viktiga faktorer: Systematisk datainsamling Mätning vid flera tillfällen Beteendets projektioner framåt/bakåt i tiden Behandlingseffektens styrka och omedelbarhet Anv av flera och heterogena deltagare/patienter 58 Systematisk klinisk utvärdering Systematisk klinisk utvärdering (2) Klinisk utvärdering utgår från patientens behov med kliniskt genomförbara metoder Ett gap mellan forskning och klinisk praxis avseende evaluering och användn av info Grupp vs individ Före/efter, fast modell vs kontinuerlig mätning, anpassning av åtgärder Trots evidens kan behandlingsprocessen och effekten variera avsevärt Utgör ett komplement till den kliniska bedömningen Fallens komplexitet ökar behovet av syst utv. Bidrar till den allmänna kunskapen och kan generera nya hypoteser
11 Stegen vid systematisk klinisk utvärdering 1) Definiera tydligt behandlingsmålen som ska mätas 2) Definiera och mät procedurer och processer Hur ska behandlingseffekten uppnås, hur väl har detta implementerats i aktuell behandling 3) Välj mätmetoder operationalisering av målbegreppen Många instrument finns men få testade för upprepad klinisk användning Mätning av procedurer och processer (punkt 2) Stegen vid systematisk klinisk utvärdering (2) 4) Upprepade mätningar Avslöjar variabilitet och trender Gärna fler baslinjemätningar pga risk för initiala höga värden Stegen vid systematisk klinisk utvärdering (3) 5) Evaluering av data Har förändring skett, är den pålitlig och avviker från normala fluktuationer? Grafisk presentation, icke-statistiska metoder från single-subject forskning Är förändringarna betydelsefulla? Klinisk signifikans, förändringens storlek, Jmf med normer, diagnoskriteria Michael Lamberts uppföljningsmodell Bygger på kontinuerlig användning av OQ-45 formuläret 45 frågor, fyra dimensioner Symptoms-anxiety, depression, somatic Interpersonal Problems Social Role Functioning Quality Of Life Lamberts uppföljningsmodell Att kunna identifiera patienter som det går dåligt för är av särskilt intresse De första veckorna oftast en avgörande period Har samlat data från tusentals patienter Har utvecklat ett helautomatiskt datainsamling och feedbacksystem,
Kritisk granskning av forskning
Om kursen Kritisk granskning av forskning ebba.elwin@psyk.uu.se 018-471 21 35 rum 14:366 (vån 3) Två veckors arbete, 3 hp Fördjupning i tidigare studier i forskningsmetodik Mål: kunskaper för att läsa,
Läs merBeteendevetenskaplig metod
Beteendevetenskaplig metod Experiment och fältexperiment Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Experiment - hypoteser om orsakssamband - beroende variabler och oberoende
Läs merÖversikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1
Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan
Läs merHur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?
Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merFörsök att skriva svaren inom det utrymme på sidan som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum:
Läs merKognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder
Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och
Läs merMetod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik
Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala
Läs merVilket av följande alternativ är INTE ett sätt att kontrollera för möjliga ovidkommande gruppsskillnader i mellanpersonsdesign?
C Metodikuppgifter (C1), Svarsblankett (C2) C1 Metodikuppgifter Metodikfrågorna besvaras på Svarsblankett C2. Metodikuppgifterna baserar sig på boken Kjellberg, A och Sörqvist, P (2011, första upplagan).
Läs merSTATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING
STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING Teori UPPLÄGG Gemensam diskussion Individuella frågor Efter detta pass hoppas jag att: ni ska veta vad man ska tänka på vilka verktyg som finns vilket stöd
Läs merExperimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier
Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen
Läs merFrågor som påverkar utvärderingens design
Varför utvärdera? Fördjupa och sprida kunskap om den verksamhet som utvärderas. Kunna säga något om effekten av vad som genomförts Förbättra/förändra en process Frågor som påverkar utvärderingens design
Läs merStatistik 1 för biologer, logopeder och psykologer
Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Korstabeller Vi har tidigare under kursen redan bekantat oss med korstabeller. I en korstabell redovisar man fördelningen på två
Läs merFörsök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer Tentamensdatum: 2012-03-19
Läs merBeteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer
Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra
Läs merStatistisk styrka Dimensioneringsberäkningar
Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Jonas Björk Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och FoU-centrum Skåne E-post: jonas.bjork@skane.se Tel: 046 17 79 30 FoU-Centrum Skåne (verksamhetschef:
Läs merExperimentell metodik för beteendevetare
Flervalsfrågor och instuderingsfrågor till Experimentell metodik för beteendevetare Anders Kjellberg Patrik Sörqvist Art.nr 34081 Andra upplagan Kapitel 1 och 2 1 Vad kallas den variabel som man manipulerar
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merFörsök att skriva svaren inom det utrymme på sidan som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum:
Läs merIntroduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar
F1 Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar Kursupplägg 12 föreläsningar 7 seminarieövningar (Ö1 och Ö7 är obligatoriska) 1 inlämningsuppgift (i grupp) Del 1: tillämpa stickprovsteori
Läs merKvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018
Kvantitativa metoder en introduktion Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Vad är kvantitativ metod? Kvantitativa (siffermässiga) analyser av verkligheten: beskrivning och förklaringar av fenomen i fokus!
Läs merHypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University
Hypotesprövning Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Liksom konfidensintervall ett hjälpmedel för att
Läs merNågra begrepp. Vad är statistik? Data. Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar
Några begrepp F1 Grundläggande begrepp Olika slag av undersökningar Element, enhet, individ, unit, object, individual, subject Människor, bilar, företag, olika händelser, Population En mängd av enheter
Läs merMetodikuppgifter (C), Svarsblankett C
Metodikuppgifter (C), Svarsblankett C C Metodikuppgifter Metodikfrågorna besvaras på Svarsblankett C. Metodikuppgifterna baserar sig på boken Kjellberg, A och Sörqvist, P (2015, andra upplagan). Experimentell
Läs merTvå innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval
Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande
Läs merPsykologi som vetenskap
Psykologi som vetenskap Begrepp och metoder Forskningsetik Av Jenny Wikström, KI till Psykologprogrammet HT10 Kurslitteratur: Myers Psychology, Kap.1 Kurs: Introduktion till psykologi 7,5 hp Psykologi
Läs merAnalytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD.
Analytisk statistik Mattias Nilsson Benfatto, PhD Mattias.nilsson@ki.se Beskrivande statistik kort repetition Centralmått Spridningsmått Normalfördelning Konfidensintervall Korrelation Analytisk statistik
Läs merEx post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?
Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merBörja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie
PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs
Läs merAnalytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor
Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp
Läs merKunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori
Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap
Läs merEPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Läs merProfilering av sjukskrivna. Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF
Profilering av sjukskrivna Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF Introduktion En vanlig uppfattning (t.ex. OECD, 2009) är att tidiga insatser leder till kortare sjukfall
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merAnalytisk statistik. 1. Estimering. Statistisk interferens. Statistisk interferens
Analytisk statistik Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från den insamlade datan. Två metoder:. att generalisera från en mindre grupp mot en större
Läs merBild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II
Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I
Läs merIntroduktion till kausala effekter
Introduktion till kausala effekter Ronnie Pingel Institutionen f or folkh also- och v ardvetenskap och Statistiska institutionen 2016-09-03 Utgångspunkten Introduktion Vanligt mål i empirisk forskning
Läs merForskningsdesign. Experiment
Forskningsdesign Experiment 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Forskningsdesign Metoder (tekniker) för datainsamling, analys och validering Creswell
Läs merBilaga 9 Gallrings- och granskningsmallar
Bilaga till rapport Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga nr 243 (2016) Bilaga 9 Gallrings- och granskningsmallar Bedömning av risk för bias RCT Författare: År: Artikelnummer:
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merKvantitativa metoder och datainsamling
Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan
Läs merTillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats
Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merKVANTITATIV FORSKNING
KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp
Läs merVANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK
VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)
Läs merVad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel
Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska
Läs merTENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning
Läs merI. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska
Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser
Läs merMedicinsk statistik II
Medicinsk statistik II Läkarprogrammet termin 5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Dagens föreläsning Fördjupning
Läs merStudietyper, inferens och konfidensintervall
Studietyper, inferens och konfidensintervall Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Studietyper Experimentella studier Innebär
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar
Läs merStatistik och epidemiologi T5
Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer
Läs merUppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten
Uppgift 1 Produktmomentkorrelationskoefficienten Både Vikt och Längd är variabler på kvotskalan och således kvantitativa variabler. Det innebär att vi inte har så stor nytta av korstabeller om vi vill
Läs merTENTAMEN. SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307. Forskningsmetodik 10 poäng (ECTS) Måndag den 13 oktober, 2008
GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307 Forskningsmetodik 10 poäng (ECTS) Måndag den 13 oktober, 2008 Tid: 9 00 14 00 Lokal: Viktoriagatan
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2009 Statistiska institutionen Jörgen Säve-Söderbergh
STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2009 Statistiska institutionen Jörgen Säve-Söderbergh Skriftlig tentamen på momentet Statistisk dataanalys I (SDA l), 3 högskolepoäng ingående i kursen Undersökningsmetodik och
Läs merGymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning
Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla
Läs merKVANTITATIV FORSKNING
KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp
Läs merInstitutionen för beteendevetenskap Tel: / Omtentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB10
Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Omtentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB10 Tisdagen den 5/6 2007, kl. 08.00-12.00
Läs merKOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!
TENTA Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Ansvarig lärare: Uta Sailer (786 1700) Tentamensdatum: 26/09/2011 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merUTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts
UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik
Läs merTillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler
Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)
Läs merVetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod:
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: GSJUK12h SSK11 VHB 7,5 Hp (2hp) Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015-02-20 Tid: 09-12 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
Läs merAngreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov
Angreppssätt Vilka är våra studieobjekt? 4:1 Population och stickprov Population = en mängd enheter som vi vill studera egenskaper & attityder för Ram = register eller annan förteckning över populationens
Läs merF19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test.
Partiella t-test F19, (Multipel linjär regression forts) och F20, Chi-två test. Christian Tallberg Statistiska institutionen Stockholms universitet Då man testar om en enskild variabel X i skall vara med
Läs merForskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg
Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna 2016-10-03 Forskningsdesign och begrepp Studiedesign Huvudgrupper Undergrupper
Läs merDodo-fågelns dom: Alla vinner!
Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Metaanalys av psykoterapier (Luborsky m. fl. 1975; Wampold, 2001) Slutsats: alla psykoterapier är lika bra Skillnader beror på generella faktorer: Klientens förväntningar,
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merHYPOTESPRÖVNING sysselsättning
0 självmord 20 40 60 HYPOTESPRÖVNING 4. Se spridningsdiagrammen nedan (A, B och C). Alla tre samband har samma korrelation och samma regressionslinje (r = 0,10, b = 0,15). Vi vill testa om sambandet mellan
Läs merProvmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merStatistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018
Statistiska analysmetoder, en introduktion Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Vad är statistisk dataanalys? Analys och tolkning av kvantitativa data -> förutsätter numeriskt datamaterial
Läs merStatistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D
Statistikens grunder Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D Vad är statistik? Statistik är en gren inom tillämpad matematik som sysslar med insamling, utvärdering, analys och presentation av data eller information.
Läs merSKILLSS. LSS verksamheter
SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla
Läs merExperimentell metodik för beteendevetare
Instuderingsfrågor till Experimentell metodik för beteendevetare Anders Kjellberg Patrik Sörqvist 2 (38) Kapitel 1 och 2 (Ringa in rätt alternativ. Facit finns längs bak i pdf:en.) 1 Vad kallas den variabel
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319) Examinationen består av 10 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merKvantitativ strategi viktiga begrepp 3. Wieland Wermke
+ Kvantitativ strategi viktiga begrepp 3 Wieland Wermke + Tillförlitlighet: validitet och reliabilitet n Frånvaro av slumpmässiga fel: hög reliabilitet. n Måttet är stabilt och pålitligt, inte svajigt
Läs merFörsök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum:
Läs merJoint attention intervention
Joint attention intervention Johanna Westrin Handledare EIBI/ABA BanyanCenter, Psykologpartners Stockholm johanna.westrin@psykologpartners.se Presentation Handledare EIBI/ABA BanyanCenter, Psykologpartners,
Läs merIntro studiedesign med kvantitativ metodik
Intro studiedesign med kvantitativ metodik Catharina Gustavsson Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2017-09-25 Kännetecken för kvantitativ forskningsmetodik
Läs merStatistiska analyser C2 Bivariat analys. Wieland Wermke
+ Statistiska analyser C2 Bivariat analys Wieland Wermke + Bivariat analys n Mål: Vi vill veta något om ett samband mellan två fenomen n à inom kvantitativa strategier kan man undersöka detta genom att
Läs merEvidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius
Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara
Läs merTentamen i statistik (delkurs C) på kursen MAR103: Marina Undersökningar - redskap och metoder.
Tentamen 2014-12-05 i statistik (delkurs C) på kursen MAR103: Marina Undersökningar - redskap och metoder. Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare och utdelad formelsamling med tabeller. C1. (6 poäng) Ange för
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Läs merVetenskaplig metodik
Vetenskaplig metodik Vilka metoder används? Vi kan dela in metoder i flera grupper: Deduktiva metoder Metoder för hantering av experiment Metoder för publicering och liknande. Från föreläsning 3 Föreläsningen
Läs merKvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Läs merFuktighet i jordmåner. Variansanalys (Anova) En statistisk fråga. Grafisk sammanfattning: boxplots
Fuktighet i jordmåner Variansanalys (Anova) Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson Januari 2012 A 1 A 2 A 3 12.8 8.1 9.8 13.4 10.3 10.6 11.2 4.2 9.1 11.6 7.8 4.3 9.4 5.6 11.2 10.3
Läs merF3 Introduktion Stickprov
Utrotningshotad tandnoting i arktiska vatten Inferens om väntevärde baserat på medelvärde och standardavvikelse Matematik och statistik för biologer, 10 hp Tandnoting är en torskliknande fisk som lever
Läs merHur man tolkar statistiska resultat
Hur man tolkar statistiska resultat Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Varför använder vi oss av statistiska tester?
Läs merGrundläggande Biostatistik. Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet
Grundläggande Biostatistik Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet Formell analys Informell data analys Design and mätning Problem Formell analys Informell data analys Hur
Läs merIntroduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26
Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion
Läs merOlika datainsamlingsmetoder
Olika datainsamlingsmetoder F6 Datainsamlingsmetoder för primärdata, datorstöd (kap 2.2, 3, 7.2) Ursprung: Linda Wänström Definition: Respondent = person (eller dylikt) som ska besvara en enkät/intervju/observeras
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merUtvärderingsmetoder inom MDI
Utvärderingsmetoder inom MDI Kvantitativ metod och analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Undersökningstyper Kvantitativa undersökningar karakteriseras av att
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Generalizability Theory Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST
Läs merInnehåll. Frekvenstabell. II. Beskrivande statistik, sid 53 i E
Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik (sid 53 i E) III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser 1 II. Beskrivande statistik,
Läs merFinansiell statistik
Finansiell statistik Föreläsning 5 Tidsserier 4 maj 2011 14:26 Vad är tidsserier? En tidsserie är en mängd av observationer y t, där var och en har registrerats vid en specifik tidpunkt t. Vanligen görs
Läs merKOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!
Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Ansvarig lärare: Magnus Lindwall Tentamensdatum: 2011-09-30 kl. 09:00 14:00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av
Läs merStudentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2015-09-29
Läs mer