Annons Annons Nu kommer resultaten En tidning om hur den svenska godstransportnäringen ska halvera utsläppen av koldioxid posten logistik ica sverige ab logistik preem stora enso renova okq8 östgötafrakt lantmännen fordonsgas sverige ab sveriges åkeriföretag green cargo Volvo lastvagnar GMV schenker trafikverket ragn-sells Medföljer som bilaga i dagens industri, maj 2010.
Om klimatneutrala godstransporter Klimatneutrala godstransporter på väg startade hösten 2006 som ett samarbete mellan fyra stora aktörer inom vägtransporter: Schenker, Volvo Lastvagnar, Preem och dåvarande Vägverket, tillsammans med GVM vid Chalmers och Göteborgs universitet. De senaste två åren har ett flertal nya medlemmar anslutit sig. Den långsiktiga visionen för samarbetet är att de svenska godstransporterna på väg ska bli koldioxidneutrala. Som första stora delmål ska klimatpåverkan från en typisk svensk godstransport på väg minskas med hälften till år 2020. Trafikverket bistår med administration kring projektet som har en styrelse på 10 personer och en ordförande som väljs för varje år. Samtliga deltagande medlemmar måste vara aktiva och de åtaganden som görs av de olika aktörerna inom ramen för projektet ska följas upp och redovisas. ny hemsida! Från och med maj 2010 har KNeG en egen hemsida på nätet. Där kan du läsa mer om vårt arbete mot visionen att de svenska godstransporterna på väg ska bli helt klimatneutrala. Surfa in och håll dig uppdaterad! www.kneg.org ett samarbete med makt att förändra Intermodala transporter, citylogistik, alternativa bränslen och sparsam körning. ska man klara av att minska klimatpåverkan betydligt så räcker det inte med att välja något område man måste jobba på alla fronter. det var därför Kneg bildades för snart fyra år sedan. klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG, är inne på fjärde året. Den första tiden handlade mycket om att bygga upp ett fungerande samarbete och skaffa nya medlemmar. Men nu är man totalt 17 medlemsorganisationer med skiftande verksamheter och roller. Med andra ord är det dags att börja visa resultat. För 2008 handlar det om ca 120 000 ton koldioxid som kan räknas bort tack vare de ansträngningar som hittills gjorts. Det visar uppskattningar som gjorts av GMV vid Chalmers och Göteborgs universitet. Vi har från dag ett pratat mycket om den potential som finns när man jobbar med förbättringar inom så många olika områden. Men det har varit viktigt att också snabbt kunna visa att det vi pratar om går att göra redan idag. Att det sker snabbt är en förutsättning för att nå vår målsättning, säger Lars Mårtensson, miljöchef på Volvo Lastvagnar och ordförande i KNEG. samarbetet inom gruppen handlar framför allt om att knyta kontakter, utbyta information och kunskap. Samtidigt betyder det stora antalet medlemmar att det ställs stora krav på samordning, snabba beslutsvägar och ibland kompromisser. Självklart finns det olika viljor, men tack vare att vi är så många så hittar vi lätt gemensamma nämnare där vi är villiga att samarbeta för att komma längre. Men det viktigaste är ändå inte att vara många, utan att ha en bra sammansättning av aktörer. På så vis stärker vi varandra, säger Lars Mårtensson. en av de nyare medlemmarna är Ica. En aktör som inte själv utvecklar ny teknik eller nya bränslen, men som ändå kan ha en nyckelroll i samarbetet. Vi är ju den sista länken i transportkedjan. Därför är det viktigt att andra vet vad vi tycker, vilka bränslen vi vill ha och hur distributionen och tillgängligheten bör se ut från vår synvinkel. Annars blir det lätt ett moment 22, att vi kräver något som inte finns. Steget till att ta fram ett nytt bränsle blir mindre för en aktör som Preem om de vet att det redan finns en efterfrågan, säger Marie Winslow Andersson, miljöansvarig på Ica. ÖstgÖtaFrakt är en av KNEG:s allra nyaste och minsta medlemmar. Christer Bergström berättar att logistikföretaget under flera år arbetat med utbildning i sparsam körning och genom det beräknas spara 6-7 procent av bränslet för en genomsnittlig transport. Men med KNEG öppnas nya dörrar. Det går inte att nå tillräckligt bra resultat om inte hela värdekedjan finns med, från tillverkare av drivmedel och fordon till transportköpare och de som är ansvariga för infrastrukturen. Och kan vi sätta ännu större fokus på de här frågorna så ökar vi trycket på andra aktörer i branschen att komma med nya idéer och ny teknik. Det är viktigt för branschens image att arbetet för att förverkliga vår vision blir framgångsrikt. På det sättet kan vi säkra vår framtid som transportföretag. Bilagan ges ut av Kneg Klimatneutrala godstransporter på väg: volvo lastvagnar gmv preem lantmännen trafikverket ragn-sells posten logistik ica sverige ab logistik stora enso okq8 fordonsgas sverige ab östgötafrakt renova schenker sveriges åkeriföretag green cargo frågor om innehållet besvaras av: rebecca brembeck, KNeG:s kansli, rebecca.brembeck@gu.se LarS MårTeNSSoN, miljöchef Volvo lastvagnar och ordförande för KNeG, lars.martensson@volvo.com Projektledare: Redaktör: -makes you visible Göran Syréhn 0736-99 11 39 goran@marknadsmedia.se Mats Hellström vxl 018-490 11 00 Stålg. 20 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se Text: Mats Hellström, Maria Bergenheim Grafisk form: Anna Hammarbäck Omslagsbild: Magnus Pedersen Repro och tryck: JMS 2
ANNoNs ANNoNs Några frågor till: Gunnar Malm GD på nyinrättade Trafikverket Vilka är era mål och största utmaningar? Trafikverket är inrättat för att möjliggöra ett transportslagsövergripande perspektiv. Genom detta kan vi få bättre fungerade transportlösningar för medborgarna och företagen, och vi kan också bättre tackla de stora miljöutmaningar vi står inför. ten, kommunerna, transportörerna, fordonstillverkarna och transportköparna samverka för att lösa miljöutmaningen och för att nå nollvisionen för trafiksäkerhet. Vi ser också att den samverkan trafikverken har haft med näringen har lett till stora framsteg. Vilken roll spelar de privata aktörerna och på vilket sätt tror du att ni kan samarbeta på vägen mot effektivare och mer klimatsmarta lösningar? De privata aktörerna har en helt avgörande roll för möjligheterna att nå de transportpolitiska målen och för att skapa ett system som fungerar bra för människor och företag. Utmaningarna som vi står inför är gigantiska. Ett fossiloberoende transportsystem redan 2030 innebär så stora förändringar att det kommer att vara mycket smärtsamt om arbetet ska bygga på en stat som med lag och övervakning tvingar fram förändringar. Däremot tror jag att omställningen kan ske mycket smidigare och leda fram till lösningar som transportmässigt är bättre än i dag om alla aktörer bidrar med sin kreativitet och sina arbetsinsatser. Resultat som syns Mycket snack, inte så mycket verkstad. Så går diskussionen ofta när klimatfrågor diskuteras tillsammans med avtal och åtaganden. För att snacket inte ska skymma de faktiska resultaten började KNEG redan under hösten 2008 att arbeta fram verktyg för att mäta vad ansträngningarna verkligen lett till. Vilka strategier har ni för att få ner utsläppen från person- respektive godstrafiken? Det politiska målet är att vi ska ha ett fossiloberoende transportsystem redan 2030. Därför behöver vi öka energieffektiviteten över hela linjen. Vi behöver också nya drivmedel, både förnybara flytande och gasformiga bränslen och el. El kan användas för att ersätta bensin och diesel i personbilar, men dieselanvändningen för de tunga fordonen kommer till stor del att behöva ersättas med biodrivmedel. Även med dessa insatser kommer vi inte att nå målen utan att trafikarbetet med bil minskar. Vi behöver bygga framtidens transportsystem som gynnar kollektivtrafik, järnvägstrafik, gång- och cykeltrafik men också gynnar nya lösningar som virtuella möten, e-handel och smartare logistik. Men miljöfrågorna är inte bara klimat. Vi måste också fortsätta att få ner utsläppen av hälsoskadliga ämnen, minska bullerutsläppen, samt vårda och utveckla natur-, kulturoch landskapsvärdena. Hur mycket kan och bör statliga myndigheter blanda sig i utvecklingen av transportnäringen? Jag tror inte att myndigheterna ska blanda sig i utvecklingen av transportnäringen på så sätt att vi stör konkurrenssituationen. Vi ska ha regelverk och styrmedel som är så konkurrensoch teknikneutrala som möjligt. Men transportsystemet är ett system som är beroende av alla aktörer. När det är kaos i systemet är det ofta inte en aktörs fel utan ofta behöver staten, operatören och i vissa fall transportköparen samverka. På samma sätt måste sta- Foto: Arash Atri /Bildarkivet.se Att mäta resultaten av klimat- och miljöåtgärder kan vara svårt. Vissa förändringar, såsom en ökad användning av alternativa drivmedel, kan vara lätta att mäta. Men gäller det exempelvis sparsammare körning så blir det lite klurigare. De exakta effekterna är nästan omöjliga att mäta, så här gäller det att ta hjälp av erfarenheten. Det finns flera bra studier på exempelvis sparsam körning som vi kan använda i våra beräkningar. Med dessa kan man bedöma effekterna vid exempelvis stadskörning, eller resultaten av uppföljande utbildningar. Vi tittar på vilken skillnad det ger om man utbildar exempelvis 50 förare i sparsam körning mot att man inte gör det. Men här handlar det alltså mer om att uppskatta, inte mäta, säger Anders Ahlbäck på GMV, som ansvarat för studien. De första resultaten presenterades på Logistikmässan förra våren. Då kunde KNEG visa att åtgärderna hos alla medlemmar beräknats ha gett en minskning av koldioxidutsläppen med 120 000 ton under 2008. Därefter har många fler medlemmar tillkommit och under logistikmässan 2010 är det dags att redovisa vad som skett sedan dess. Tanken är att detta ska vara något som återkommer årligen. Därför har jag under våren arbetat med att samla in nya data för samtliga medlemmar i KNEG. Vi hoppas nu på att kunna presentera ett ännu bättre resultat i år än förra året, säger Anders Ahlbäck. Göteborgs miljövetenskapliga centrum - mötesplats för forskning och näringsliv Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, är Chalmers och Göteborgs universitets gemensamma satsning för samarbete kring hållbar utveckling och miljöfrågor. Genom vårt nätverk samlar vi kompetens från över 450 forskare inom en mängd vetenskapliga discipliner. GMV initierar och driver ämnes- och universitets övergripande projekt i samverkan med näringsliv och samhälle. www.chalmers.se/gmv 3
MEDLEM I NÄTVERKET KNEG SEDAN 2006 Minus 20 procent på fyra år omöjligt mål inom räckhåll Volvo Lastvagnars utmaning till Volvo Logistics att på kort tid reducera koldioxidutsläppen med 20 procent, väckte stor uppmärksamhet och orsakade många frågor. Går det verkligen och vem ska betala, var de vanligaste. I halvtid är svaret att utsläppen har minskat med tolv procent, transportkostnaderna är lägre och målet ligger inom räckhåll. I januari 2008 offentliggjorde Volvo Lastvagnar CO 2 - utmaningen. Senast 2010 skulle Volvo Logistics ha reducerat koldioxidutsläppen från sina godstransporter till och från företagets huvudfabriker i Europa med 20 procent jämfört med 2006 års nivåer, mätt i utsläpp per tonkilometer. Ville inte vänta Volvo Lastvagnars VD Staffan Jufors ger bakgrunden till utmaningen: Vi ligger långt framme i utvecklingen av energieffektiva motorer och motorer för alternativa bränslen, säger han. Men vi vill inte bara vänta på den tekniska utvecklingen utan visa att det går att agera snabbt och smart med andra aktiviteter för att minska koldioxid utsläppen. Exempel på aktiviteter för att nå målet är att köra snålare och lasta bättre samt använda moderna, rätt specade fordon och låginblandade biobränslen. Kreativa workshops Volvo Logistics, som ansvarar för Volvo Lastvagnars transporter, antog utmaningen och höll workshops med sina kunder och leverantörer, för att snabbt komma igång med konkreta åtgärder. Hittills har drygt 80 aktiviteter inom fyra områden identifierats, säger Lennart Pilskog, ansvarig för myndighetskontakter hos Volvo Last vagnar. De handlar Drygt 80 aktiviteter identifierades om att sänka bränsle förbrukningen och använda alternativa bränslen med lägre CO 2 -utsläpp samt öka fyllnads graden och lastkapaciteten för varje lastbärare. Just fyllnads graden blev en extra utmaning i sig när transportvolymerna sjönk i låg konjunkturen. Stor effekt direkt Mycket handlar om att vara kreativ i det dagliga arbetet för att öka fyllnadsgraden och slippa tomkörningar samt inte minst att köra bränslesnålt. Lennart Pilskog vill också framhålla hur viktigt det är att välja transportsätt efter den bästa kombinationen av kol dioxidutsläpp, kostnader och ledtider. Mer last per liter bränsle. Nästan 50 meter långa transportfordon testas mellan hamnen och Volvos terminal i Göteborg. Viking Rail är ett sådant exempel, som gav stor effekt direkt. En gång om dagen går tåg med special byggda vagnar mellan Tyskland och Sverige. De lastas med gods från under leverantörerna i södra Tyskland, kopplas samman till hela tåg i Hannover och går utan omlastning till Göteborg. Längre tar mer last Mer last på varje lastbärare betyder mindre energi för varje ton gods. Sedan tidigare kör Volvo Logistics 32 meter långa fordon mellan hamnen och Volvos terminal i Göteborg men testar nu även nära 50 meter långa. De har specialtillstånd och går delvis på en egen väg skild från övrig trafik. Med i stort sett oförändrad bränsle mängd ökar last kapaciteten betydligt. Drar åt samma håll Lennart Pilskog erkänner att utmaningen är tuff. Men hela Volvo-koncernen och Volvo Personvagnar har ställt Fyra förbättringsområden Bränsleförbrukning (l/km) x Bränslets CO 2 -utsläpp (g/l) = CO 2 (g/tonkm) Fyllnadsgrad (%) x Lastkapacitet (ton) upp och vill verkligen minska koldioxidutsläppen i sina transporter, säger han. Alla är fokuserade och drar åt samma håll, det är därför vi kommit så långt redan efter halva tiden. Foto: Lars Ardarve www.volvotrucks.com
asr.se Därför åker våra 23 miljoner paket kollektivt = miljösmart Vi distribuerar 23 miljoner paket om året. Självklart påverkar dessa transporter miljön. Lika självklart känner vi ett ansvar att göra det vi kan för att minska vår påverkan på miljön. Det finns inga tecken på att transportbehoven kommer att minska i framtiden snarare tvärtom. En fungerande godstrafik är avgörande för att Sverige inte ska stanna. Men istället för att bara vara en del av problemet är vi en del av lösningen. Samlastning är nyckeln DB Schenker är störst i Sverige när det gäller landtransporter och det innebär att vi har mycket mer gods i vårt system än våra konkurrenter. För att utnyttja bilarna maximalt kan vi samlasta alla sändningar gods från olika kunder med samma slutdestination åker tillsammans. Det innebär att vi fyller våra bilar helt. Våra samlastningsterminaler kan liknas med stora flygplatser eller centralstationer. Genom att transporterna sker effektivt kör vi inte en enda mil i onödan. Det här kallar vi Kollektivtrafik för gods. Vi tänker längre DB Schenker arbetar på många plan för att agera så miljösmart som möjligt. Våra chaufförer utbildas i sparsam körning, vi kör med moderna fordon, använder kombitransporter, stödjer forskning och utveckling inom området. DB Schenker i Sverige erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och flygfrakter och konsulttjänster till lager- och logistiklösningar. Vi har 4 000 medarbetare och finns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Vi ingår i Deutsche Bahn AG:s transport- och logistikdivision. För mer information gå in på www.dbschenker.com/se
ANNoNs ANNoNs Foto: Holger Staffansson Vem ska bära ansvaret? Bristerna i transportsystemet är stora, så stora att det är svårt för branschen att själv ta ansvar för miljöfrågorna. Ska man komma tillrätta med detta behöver beställarna ta mer ansvar. Det menade åtta riksdagsledamöter från oppositionen när de i höstas lämnade in en motion till riksdagen. Karin Svensson Smith Peter Pedersen GlobaliserinG, ökad välfärd, större krav på service och snabba leveranser. Anledningarna till att transporterna fortsätter att öka är flera. För att minska utsläppen av växthusgaser utvecklas nya bränslen och tekniker samtidigt som en ökning av järnvägs- och sjöfartstransporter diskuteras. Men ansträngningarna kommer inte att räcka ända fram om inte transporterna samtidigt blir effektivare i alla delar av transportkedjan. En viss del av den ökade effektiviteten tvingas fram genom naturlig konkurrens, men på andra punkter räcker inte incitamenten. Transportbranschen präglas idag av lönsamhetsproblem, kortsiktighet och illojal konkurrens faktorer som skadar utvecklingen mot en grönare och effektivare näringsgren. Eftersom lastbilstransporterna kommer fortsätta att vara en viktig del av ett modernt och väl fungerande samhälle behöver branschen nya regler och ramar. I motionen Utvidgat beställaransvar gällande yrkestrafik argumenterar Lena Hallengren (s), De- Vi måste bryta normen att man vinner på att frångå avtal, regler och rekommendationer. Det måste vara tvärtom, att det miljösmarta blir en morot, inte en uppoffring, säger Peter Pedersen. sirée Liljevall (s), Pia Nilsson (s), Marie Nordén (s), Karin Svensson Smith (mp), Lars Mejern Larsson (s), Hans Stenberg (s) och Peter Pedersen (v) för att det är beställarna av transporttjänsterna som bör ta ett betydligt större ansvar än vad de behöver göra idag. En transportmarknad som så i grunden styrs av det lägsta priset och skakiga konkurrensvillkor kan aldrig minimera sin miljöpåverkan, skriver motionärerna. Det är jättebra att köparna höjer spetsen. Men vi politiker måste vara med och höja golvet, menar Karin Svensson Smith. Men ett utökat beställaransvar kan få fler positiva följder än minskade utsläpp av växthusgaser. När priset får styra i alla väder riskerar också arbetsförhållandena att bli oacceptabla. Det finns utländska förare som bor 7-8 veckor i lastbilarna och lever under inhumana förhållanden därför att de inte har något annat val än att acceptera de villkor som de får, berättar Transportarbetarförbundets ordförande Lars Lindgren. Dagens transportsystem kommer inte att hålla. Jag är säker på att tranportnäringen har viljan att ta ansvar och göra jobbet, men politikerna måste ge oss möjligheten. Det måste vara möjligt att ha en marginal som är bättre än den minimala som finns idag. Då kan vi säkra bättre transporter! ett beställaransvar skulle ställa större krav på samordning och logistiska expertkunskaper hos handel och industri. Men framför allt tvingas transportmarknadens aktörer utforma mer högkvalitativa och samordnade lösningar där avtalen tecknas mellan jämlika parter. Resultaten skulle bli effektivare transporter med mindre klimatpåverkan. branschförbundet sveriges ÅkeriföretaG, medlem i KNEG, har nu också lanserat en kampanj om införandet av en ny ministerpost. Mot bakgrund av att transporterna står för fyra procent av BNP och är ett område som är mycket viktigt för vårt moderna samhälle, menar Sveriges Åkeriföretag att det behövs en minister med särskilt ansvar för transporter. 6 KNEG_montage.indd 6 10-04-16 12.58.56
BIOGAS & DIESEL ETT RENARE ALTERNATIV Stadspartner tillsammans med Hardstaff Group skapar bättre förutsättningar att nå de nationella klimatmålen, genom att anpassa lastbilar till metandieseldrift. Tack vare patenterad metandieselteknik MDE (Methane Diesel Engine) finns idag möjlighet att reducera koldioxidutsläppen upp till 80 % på tunga fordon. Med dieselmotorns höga verkningsgrad och driftsäkerhet i behåll, bidrar tekniken till klimatsmarta transportlösningar. OIGI Oil Ignition Gas Injection KNEG_montage.indd 7 10-04-16 12.59.19
Annons Annons Att radikalt minska koldioxidutsläppen från de tunga vägtransporterna är svårare än många tror. Ska det gå krävs satsningar som överträffar de avtal och riktlinjer som politikerna lyckas komma överens om. Johan Woxenius är professor i transportekonomi och logistik vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han menar att det finns en mycket stor potential i att effektivisera transporterna och att företag som lyckas får en viktig konkurrensfördel. Vi har inte råd att låta bli att göra något n fjärdedel av utsläppen av växthusgaser världen över kommer från transporter. I Sverige är andelen ännu högre, nästan 30 procent, varav 6 procent kommer från godstransporter på väg. Att förändra tranportsystemet till att bli betydligt mer resurssnålt har varit en av de viktigaste frågorna på vägen mot ett hållbart samhälle. Men när forskarna har kunnat notera minskade, eller stagnerade, utsläppsnivåer inom andra sektorer har utsläppen från godstransporterna på väg fortsatt att öka. Om vi tittar på de minskningar som gjorts på andra håll så har de en hel del att göra med att man koncentrerat produktionen till ett mindre antal, men större, tillverkningsanläggningar. Det har lett till ett behov av mer tranporter för att få ut varorna till kunderna. Därför går det inte att helt isolera tranportsektorn; den hänger ihop med de förändringar som sker inom andra områden, säger Johan Woxenius. Nyckeln är kunskap En annan grundläggande orsak till att utsläppen ökat är att välfärden höjt kraven på snabba transporter av varor från hela världen. Samtidigt är övergången från fossila till förnybara bränslen mycket svår och dyrbar för den tunga trafiken. Därför gäller det att anstränga sig extra hårt. Johan Woxenius tror att den viktigaste nyckeln till att lyckas bra är kunskap. Om transportörerna vet mer om varför det ibland måste vara snabba puckar och varför det ibland inte är så bråttom, då kan de planera sina transporter bättre. Sedan kan vi vända på det också. Om transportköparna har bättre kunskap om transportörernas villkor kan de själva ställa bättre krav. Idag köps transporter ganska slentrianmässigt utifrån en förenklad bild av verkligheten. Det finns mycket information som inte kommuniceras. Det är i första hand politikerna som bär ansvaret för att viktiga förändringar sker, tycker nog de flesta. Men Johan Woxenius har en lite dyster bild av politikernas möjligheter och menar att det demokratiska systemet har sina tydliga begränsningar. Vi måste kunna se våra barn i ögonen. Men ibland känns det som att vi nyktrar till på en sen fest, men istället för att börja diska så tar vi en drink till och lämnar disken till andra. Det är extremt viktigt att politikerna vågar lyfta blicken och inte är populistiska. Svårt att förklara När politikerna inte lyckas, som senast vid Köpenhamnsmötet, blir företagens roll kanske ännu tydligare. För dem finns det inte bara moraliska, utan i många fall också affärsmässiga grunder att bygga ett starkt miljöengagemang på. Man kan se att framför allt många stora företag förväntas ta ett stort ansvar och föregå med gott exempel. Och de har ju ofta även ekonomiska skäl att minska bränsle- och resursförbrukningen. I konsumentnära branscher är miljöprofilen mycket viktig. Men ibland blir det svårt att få kunderna att förstå vad det är man gör och varför. Johan nämner Ica och Coop som exempel. En centralisering av deras lagerstruktur ger lägre utsläpp än tidigare när större lastbilar kan lastas mer fulla med varor, eller när transporten kan gå via tåg. Men kunden kan ha svårt att se varför varorna från den lokala livsmedelsfabriken måste till Västerås eller Bro och vända på vägen till butiken. Sedan kanske man själv glömmer att det Johan Woxenius Ibland känns det som att vi nyktrar till på en sen fest, men istället för att börja diska så tar vi en drink till och lämnar disken till andra. forts. sidan 10 8
Annons Annons MÄNNISKAN ELLER NATUREN? Frågan om den moderna människans påverkan på klimatet är en av de mest debatterade världen över. Ingen kan idag säkert veta exakt hur mycket av klimatförändringarna som beror på människan. För transportnäringen är det dock avgörande att man hittar nya effektivare lösningar. Annars blir det omöjligt att få resurserna att räcka till. 4.2.2 1.30 1.20 1.10 1.00 0.90 0.80 0.70 1990 = 1 FUEL COMBUSTION CO 2 Emissions(*) by Sector EU-27 MILLION TONNES Energy Industries Public Electricity and Heat Production Petroleum Refining Other Energy Industries Manufacturing and Construction ENVIRONMENT CO 2 EMISSIONS 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Notes: (*) Excluding international bunkers and LULUCF (Land-Use, Land-Use Change and Forestry) emissions; (**) Excluding international bunkers (international traffic Trenden departing för utsläppen from the EU). av CO 2 i olika sektorer (EU 27) Utsläppen av koldioxid minskar i de flesta sektorer inom EU. Men för transportsektorn är 200 situationen en annan. Mellan 1990 Source: och European 2006 har Environment utsläppen Agency ökat med (EEA), nästan November 30 procent. 2008 Bakgrunden till utvecklingen är framför allt en ökande efterfrågan på snabba transporter och att omställningen till grönare alternativ är särskilt svår i transportbranschen. Men omöjligt är det absolut inte. Iron and Steel Non-Ferrous Metals Chemicals Pulp, Paper and Print Food, Beverages and Tobacco 1990 4 062.5 1 670.7 1 450.5 115.1 105.1 810.4 151.5 16.7 85.8 28.7 42.9 484.8 766.6 1991 4 036.6 1 647.3 1 435.7 112.6 99.0 765.7 143.3 15.4 85.9 31.0 43.9 446.2 772.7 1992 3 895.2 1 570.4 1 367.2 114.4 88.7 721.4 136.5 14.2 83.4 29.3 43.6 414.4 794.9 1993 3 844.3 1 509.7 1 304.3 117.3 88.0 714.1 133.6 13.0 82.3 29.3 45.8 410.0 803.7 1994 3 801.3 1 506.1 1 298.4 119.7 88.0 716.6 143.0 13.8 82.8 31.6 46.5 398.9 808.9 1995 3 835.3 1 503.0 1 292.8 125.5 84.7 732.5 143.5 14.0 92.3 32.6 49.4 400.7 823.1 1996 3 946.9 1 529.9 1 322.3 128.4 79.3 731.8 139.0 14.1 87.3 32.5 50.6 408.3 847.9 1997 3 851.7 1 479.4 1 271.2 131.4 76.8 725.1 140.8 14.0 87.6 33.6 49.3 399.9 858.0 1998 3 845.8 1 493.5 1 289.6 133.2 70.7 693.8 133.5 14.1 84.3 33.5 48.9 379.5 885.6 1999 3 790.8 1 453.4 1 257.1 127.4 68.8 677.7 126.8 13.9 79.5 31.3 48.5 377.7 902.5 2000 3802.6 1 487.1 1 288.8 130.4 KNEGS 67.9MÅL: 681.9 128.5 14.2 81.2 32.2 48.2 377.7 902.9 2001 3890.1 1 519.7 1 322.7 131.4 Att halvera 65.5 674.3 utsläppen 122.8 från 14.8 en typisk 79.9 svensk 30.4 godstransport på väg till år 2020. 48.1 378.4 916.8 2002 3864.2 1 541.3 1 342.4 132.5 KNEGS 66.4VISION: 651.1 114.9 14.9 76.3 30.5 47.1 367.3 929.4 En helt koldioxidneutral godstransportnäring år 2050. 2003 3967.3 1 590.8 1 392.9 130.5 67.3 669.2 125.0 14.3 85.3 33.4 50.2 361.0 940.1 2004 3 977.7 1 579.6 1 377.6 134.0 68.0 671.2 128.6 14.2 86.2 32.1 48.5 361.6 960.5 2005 3 952.3 1 569.4 1 364.9 136.5 68.0 663.6 123.5 13.9 88.8 31.3 46.2 360.0 960.8 2006 3944.2 1 577.4 1 380.3 131.1 66.0 657.0 122.8 13.9 89.4 30.8 44.7 355.3 968.8 Index Other transporter Transport (**) Miljötänk från jord till bord Lantmännen står för 1 % av alla lastbilstransporter i Sverige. Det låter kanske inte mycket, men omvandlat till koldioxid blir siffran hög och det vill vi göra något åt! Vi menar verkligen allvar med att ta ansvar från jord till bord. Här är tre gröna exempel: Miljösmarta godstransporter på väg Vi har en ny policy för godstransporter och följer KNEGs riktlinjer för svenska transportörer. Det innebär bl a att alla våra chaufförer som kör foderbilar redan är eller kommer att utbildas i Eco Drivning, dvs lära sig planera sin körning bättre, minska tomgångskörning och ha en lägre genomsnittshastighet. Vi har också börjat använda RME (rapsmetylester), ett egenproducerat förnybart bränsle, och sparar på så vis 2000 ton fossil CO2/år. Supply Chain Planning Vi har tagit fram ett koncept för att förbättra vår produktions- och transportplanering. Hittills har vi startat tre projekt där vi jobbar hårt för att effektivisera och samordna våra transporter allt för miljöns skull. Tåget ett rent komplement Vi ska använda järnvägen i större utsträckning för att på så vis avlasta vägnätet, något som främjar såväl miljön som trafiksäkerheten. Vi har en ny järnvägsanslutning klar som ska spara ungefär 1000 ton CO2/ år. Vidare har vårt samarbete med övriga KNEG-medlemmar hjälpt oss optimera våra transporter från utlastning till leverans. www.lantmannen.com 9
745.0 179.6 482.0 83.4 12.2 18.7 3 809. 5 259.6 6.5 3.8-3.4 4 076.0 1999 719.4 172.8 466.5 80.2 11.4 18.4 3 821. 1 271.7 6.6 3.8-3.4 4 099.8 2000 769.2 190.3 498.0 81.0 10.1 18.3 3 908. 3 263.6 6.6 3.8-3.1 4 179.1 2001 ANNoNs 732.4 179.4 473.3 79.8 10.0 18.7 3 882. 9 264.8 6.5 3.8-3.0 4 154.9 2002 757.2 190.7 487.8 78.6 10.0 18.8 3 986. 0 270.0 6.4 3.7-3.0 4 263.2 2003 755.6 194.8 482.5 78.3 10.7 18.6 3 996. 2 280.1 6.5 3.5-3.0 4 283.3 2004 Utsläpp av CO 2 i olika sektorer 747.9 188.0 482.0 77.9 10.6 18.6 3 971. 0 279.3 6.4 3.9-3.0 4 257.5 2005 731.4 185.3 468.6 77.4 9.7 18.3 3 962. 5 287.7 6.3 4.1-3.0 4 257.6 2006 11.0 % 22.8 % 4.4 % 2.6 % 2006 22.2 % 37.0 % allra viktigaste för de totala utsläppen är att man som kund väljer ett bra sätt att transportera hem varorna från butiken. Bara ett hot i taget Sedan det blev känt att FN:s klimatpanel IPCC redovisat missvisande beräkningar har frågan om vad som egentligen stämmer i klimatdebatten blossat upp rejält. De flesta forskare anser att människans förbränning av fossila bränslen ger upphov till betydande förändringar i klimatet, men många har också en annan bild av verkligheten. För Johan Woxenius är de exakta siffrorna och förhållandena inte avgörande för att kunna dra en slutsats om vad som bör göras. 1999 11.2 17.9 82.1 74.3 0.8 12.8 13.9 86.1 0.8 26.3 100 2000 11.8 17.7 82.3 73.5 0.8 13.1 12.4 87.6 0.8 26.4 100 2001 11.3 17.6 82.4 73.8 0.7 13.4 12.2 87.8 0.8 26.3 100 2002 11.0 17.4 82.6 73.9 0.7 13.5 11.7 88.3 0.8 26.7 100 ENERGIINDUSTRI INDUSTRI TRANSPORTER HUSHÅLL SERVICE ÖVRIGT Notes: (*) Excluding international bunkers and LULUCF (Land-Use, Land-Use Change and Forestry) emissions; (***) Emissions from fuel combustion in agriculture/ forestry/fisheries, Other (Not elsewhere specified), Fugitive Emissions from Produktionen av energi är den största källan till utsläpp Fuels, Solvent and Other Product Use, Agriculture, Waste, Other. av koldioxid. Men tvåa på listan kommer transporterna. Och inom transportsektorn är det vägtransporterna som dominerar. 201 2003 11.2 17.0 83.0 73.7 0.7 13.6 12.7 87.3 0.8 26.4 100 2004 11.5 16.7 83.3 72.8 0.7 14.2 12.0 88.0 0.8 27.0 100 2005 12.0 16.9 83.1 71.8 0.6 14.7 11.8 88.2 0.8 27.4 100 Transportslagens del i utsläppen av CO 2 2006 12.2 16.5 83.5 71.0 0.6 15.3 12.0 88.0 0.8 27.9 100 0.6 % 15.3 % 0.8 % 2006 71.0 % 12.2 % Notes: (*) Including international bunkers; (**) Excluding international bunkers (international traffic departing from the EU); (***) Including International Bunkers but excluding LULUCF. 210 S ource: European Environment Agency (EEA), November 2008 Jag tycker att det är som att låta brandkåren fråga om det är blixten eller lek med tändstickor som tände eld på huset. Om det är blixten så är det naturligt, men ska man då få brinna inne? Jag ser det som självklart att det handlar om en kombination av mänskliga och naturliga orsaker som ger förändringar, och där måste vi minska på det som vi kan påverka. Vi har inte råd att låta bli att göra något. Har vi väl fått golfströmmen att förändras så finns det inga verktyg för att återställa det. Ett problem är också att mänskligheten tenderar att bara kunna hantera ett stort hot i taget. Att vi får ner utsläppen av koldioxid betyder nödvändigtvis inte att vi minskar trängseln, bullret, försurningen, utsläppen av partiklar eller hotet från kärnvapen. FLYG VÄG JÄRNVÄG SJÖFART ÖVRIGT Koldioxidutsläppens utveckling PERSONBILAR Idag ca 11 Mton/år - kvar på nivån från 1990 - beräknas minska till 2020 LASTBILAR Idag 5,75 Mton/år - Ökat 43% från 1990 - Beräknas öka ca 25% till 2020 ANNoNs Vägen till hållbara transporter enligt Johan Woxenius Mer direkta transporter - mindre terminalhantering Hela laster och balanser - minimera tomkörning Högre lastfaktor i fordon och farkoster - vänta till de är fulla, begränsa kapaciteten Högre godsdensitet - bättre förpackningar Bättre tidläggning - längre tidsfönster för leverans, vänta på returtransport Bättre kommunikation mellan transportköpare och transportör - ger tid för transportplanering och effektiva lösningar Logistiska trender, senaste 10 åren Starkt ökande transportarbete Längre transportavstånd Större transportföretag Större fordon och farkoster Mer samlastning Mer intermodalitet Hårdare styrda logistiksystem Efterfrågan på - mer avancerade logistiktjänster - mindre miljöstörande transporter 10
Annons Annons Biogas från NSR rent naturligt bränsle Av matavfall producerar NSR biogas som idag är det mest ekonomiska fordonsbränsle som finns. Biogas är ett förnybart bränsle utan miljöpåverkan som ingår i kretsloppet. Resterna efter utvinning av biogas återförs till naturen som gödsel till jordbruket. På detta sätt sluter vi kretsloppet hos oss tankar du miljömedvetet! NSR AB Hjortshögsvägen 1 251 89 Helsingborg 042-400 13 00 www.nsr.se Minskad miljöpåverkan med lokalt omhändertagande och korta transporter RAMBO AB erbjuder miljöriktig, säker och prisvärd behandling och återvinning av avfall i Mellersta Bohuslän. Tillsammans sluter vi cirkeln RAMBO AB 453 80 Lysekil Tel 0523-66 77 00 Fax 0523-151 59 www.rambo.se Ditt lokala återvinningsföretag med miljöcertifierad avfallshantering i Mellersta Bohuslän Posten Logistik är med i testerna av BioDME ett nytt koldioxidneutralt bränsle Vi Vill stödja projekt som leder fram till nya lösningar, och det här är något vi verkligen tror på. Att jobba aktivt med omställningen från fossila bränslen är viktigt för Posten Norden. Det handlar inte bara om miljön, utan också om vår egen lönsamhet på sikt. Vi måste kunna tillgodose våra kunders miljökrav och samtidigt ha konkurrens kraftiga priser, säger Henrik Boding, miljöansvarig på Posten Nordens affärsområde Logistik. BioDME, Dimetyleter, kan ut vinnas ur biomassa och den DME som används i testet utvinns ur svartlut på en anläggning i Piteå. Svartlut är i sin tur en biprodukt från tillverkning av pappers massa. I september drar de första skarpa testerna av bränslet igång. Posten Logistik kommer att leasa två BioDME drivna Volvolastbilar som kommer att rulla på sträckan Stockholm Jönköping. Det gäller att testa bilarna så mycket som möjligt för att se att det inte blir driftstörningar, förklarar Hans Ankergård, fleet manager på Posten Logistik i Sverige. Men för att minska miljöpåverkan räcker det inte med att hitta bättre drivmedel. Posten Logistik jobbar därför med miljöfrågorna på flera plan. Vi arbetar ständigt med att öka fyllnadsgraden i lastbilarna och planera utkörningsrutterna effektivt. Våra chaufförer utbildas i bränslesnål och säker körning och tunga fordon får hålla högst 80 kilometer i timmen. Dessutom ser vi löpande över energianvändningen på våra terminaler. Samtidigt vill vi stödja utvecklingen av ny teknik och vi utvärderar kontinuerligt nya lösningar för framtiden. BioDME är en sådan lösning, säger Henrik Boding. 11
Annons Annons Med satsningar på vind kraft, biogas och miljö vänliga drivmedel visar Göteborg Energi att man är ett modernt energi bolag som tänker framåt. redo för nya miljövänliga utmaningar GöteborG energis miljöarbete när det gäller mer traditionella områden som el och värme sträcker sig långt bak i tiden. Ett exempel är det väl utbyggda fjärrvärmenätet som täcker stora delar av Göteborg. Inom transportsektorn har man försett både bilar och bussar med fordonsgas de senast tio åren. Men nu flyttar man fram pjäserna ytterligare. Vår satsning på flytande naturgas, så kallad LNG, för tung transport och i synnerhet för sjöfarten, är unik i landet. Just det området är eftersatt och därför väldigt viktigt, berättar Anders Dahl, chef för energibolagets nya avdelning med inriktning på förnyelsebar energi. Anders Dahl har en bakgrund som marknadsdirektör på Göteborg Energi. Nu är han en del i den kraftsamling som bolaget gör inom förnyelsebar energi. När det gäller den tunga sjöfarten så är målsättningen att leverera LNG till redare år 2013, något som tidsmässigt går hand i hand med de hårdare miljökraven som väntar fraktfartygen. Jämfört med tjockolja minskar den flytande naturgasen koldioxid utsläppen med mellan 20 och 25 procent, reduktionen på partiklar och svaveloxid ligger på 100 procent och på kväveoxid 90 procent. Göteborg Energi har som målsättning att till år 2015 bygga 100 vindkraftverk i Västra Götalands län. Nyligen togs beslut om ett par större snurror vid Arendal på Hisingen, ett projekt man driver tillsammans med Volvo. Den tredje större satsningen på förnyelsebar energi planeras på Hisingen och stavas GoBi Gas. Projektet blir världens första storskaliga förgasningsanläggning för produktion av biogas. I första hand ska anläggningen förse transportsektorn med förnyelsebara drivmedel. GoBiGas projektet är något jag brinner extra mycket för själv. Detta eftersom biogas inte fått något riktigt fäste än. Det här projektet kommer att innebära en fin plattform för oss i Göteborg inför vårt fortsatta arbete med förnyelsebar energi, säger Anders Dahl. www.goteborgenergi.se 12
Med full gas mot framtiden. Framtidens energi kommer från biogas ett organiskt material som utvinns främst ur slam från avloppsrening och avfall från hushåll och industri. En strålande återvinningsprodukt med andra ord, som också är en ren energikälla. Vi arbetar aktivt för att driva och stödja projekt som leder till att mer biogas kan utvinnas i framtiden. Målet är att 2012 ska 20 procent av våra gasleveranser bestå av biogas. Vill du läsa mer om vårt miljöengagemang och våra planer för framtiden? Titta in på www.goteborgenergi.se
Annons Annons Flytande metangas: Framtidens bränsle för tung trafik I år ska flytande metangas introduceras på den svenska marknaden. Gasleverantörerna Fordonsgas, AGA och Eon bygger tre tankstationer för det nya drivmedlet. Samtidigt lanserar Volvo Lastvagnar sin nya lastbil med den effektiva metandieseltekniken. En ny infrastruktur kring drivmedlet flytande metangas är på väg att byggas upp i Sverige. Det har möjliggjorts enbart tack vare ett brett samarbete mellan gasleverantörerna AGA, Eon och Fordonsgas och Volvo Lastvagnar. Lennart Pilskog är chef för Public Affairs på Volvo Lastvagnar: Projektet är unikt på så sätt att båda introduceringarna sker samtidigt och samordnat. Vi hade aldrig kunnat utveckla våra nya lastbilar om inte gasbolagen samtidigt hade satsat på att introducera flytande metan på marknaden, och vice versa. Samtidigt med Volvos lansering satsar alltså gasbolagen på utbyggnad av tre nya tankställen för LNG (Liquefied Natural Gas). Först ut blir Fordonsgas med sin station som ska stå klar redan i höst på Stigcenter i Göteborg. De övriga gasbolagen AGA och Eon bygger varsin anläggning i Stockholm respektive Malmö. Nya möjligheter För gasbranschen innebär en ökad användning av LNG nya möjligheter. Eftersom gasen är i flytande form går det att transportera betydligt större volymer jämfört med trycksatt gas. Transporterna blir billigare och det blir möjligt att bygga tankställen på längre avstånd från produktionskällan. Det gör också att stationerna Transporterna blir billigare och det blir möjligt att bygga tankställen på längre avstånd från produktionskällan kan hålla en högre kapacitet och därmed säkerställa tillgången på bränsle, säger Hans Johansson, teknisk chef på Fordonsgas. Tidigare har det inte varit möjligt att köra längre sträckor med konventionella gaslastbilar eftersom de har en begränsad körradie på 15-20 mil. Volvos nya metandieselteknik, i kombination med användning av flytande metan, gör det möjligt att fyrdubbla den sträckan. Effektiv metandieselteknik Den nya metandieseltekniken går i korthet ut på att metangasen förbränns i en Euro 5-dieselmotor. Inga tändstift behövs och därigenom ökar man energieffektiviteten samtidigt som energiförbrukningen kraftigt reduceras. Tack vare den nya tekniken blir det möjligt att i framtiden helt ersätta fossila bränslen med förnybara i tunga transporter. Planen är även att använda biogas i stället för naturgas så snart det finns en tillräcklig produktion av biogas. Genom den här satsningen tar vi ett stort steg närmare målet att minska koldioxidutsläppen från godstransporterna med 50 procent, säger Lennart Pilskog. I höst genomförs de första fälttesterna av Volvos nya lastbilar. Framtiden är förnybara drivmedel Vi måste på några få år reducera emissionerna från lastbilar till mer hållbara nivåer. Den stora utmaningen ligger just nu i att få ner utsläppen av CO2 till 2020. Det finns lösningar för att vi ska nå dit, men det kommer att behövas samarbete. För att kunna börja reducera CO2utsläpp mycket snart gäller det att vi kan blanda det bästa och inte låsa oss för ett bränsle- eller teknikområde. Med olika bränslen och tekniker tillvaratas lösningar för varje transport på ett optimalt sätt. Vi kommer vidare, som ett led i vårt åtagande i KNEG, att fortsätta satsningen på Eco-driving, inom vilka nära 200 av våra chaufförer idag är utbildade. Miljön har mycket att vinna på om vi kan påverka trafikattityden och bränsleförbrukning bland våra transportörer. Framtiden är effektivare transporter, effektivare fordon och en ökad andel förnybara fordonsbränslen. Gör du också rätt transportval för miljön och ditt gods. Kontakta oss om du vill, så kan vi tillsammans medverka i din framgång. Mer info ring 013-35 54 00 eller gå in på www.ostgotafrakt.se En del av DSV Miljö A/S 14
Annons Annons Dual Fuel-teknik i skarpa fälttest I vår rullar åtta lastbilar, alla installerade med den nya metandieseltekniken, ut i trafiken för första gången. Både sopbilar och återvinningslastbilar ingår i det fälttest som Volvo Lastvagnar ska genomföra tillsammans med Stadspartner AB. Det här är metangas: Metangas finns både som naturgas och biogas. Naturgas är ett fossilt bränsle medan biogas framställs av biologiskt förnybart material, till exempel avfall. Naturgas ger 20 procent lägre klimatpåverkan än diesel. Med biogas kan klimatpåverkan reduceras med hela 95 procent. Metangas, både naturgas och biogas, finns dessutom i två former, dels som flytande volymeffektiv metangas (LNG/LBG), dels som trycksatt metangas (CNG/CBG). Källa: Volvo Lastvagnar Nu startar kommersiella fältprov med den nya Dual Fueltekniken för metangas- och diesellastbilar av typen Volvo FL/FE. Vi ska mäta emissionerna i verklig drift och också se hur mycket diesel vi kan ersätta med biogas, säger Mats Landin, affärsområdeschef på Stadspartner. Den nya metandieseltekniken är uppbyggd kring Volvos Mats Landin 7-liters-motor som också klarar avgasregleringarna enligt Euro-5-standarden. Förhoppningarna är att kunna sänka koldioxidutsläppen med över 50 procent. Kommersiell produkt nästa år Hur mycket det går att minska utsläppen beror till stor del på vilken trafik lastbilen kör i. Störst utbyte av biogasen får man vid jämn och stabil körning. I stadstrafik med många starter och stopp behöver motorn använda mer diesel. En annan fördel med metandieseltekniken är att föraren kan slå över till enbart dieseldrift om gasen skulle ta slut. Det gör att lastbilarna blir intressanta även i delar av Sverige där gasdistributionen inte är fullt utbyggd. Främst är det åkerier och återvinningsföretag som har visat stort intresse. Citydistribution är ett annat stort kundsegment, säger Mats Landin. Om testerna faller väl ut så är meningen att en kommersiellt gångbar produkt ska finnas på marknaden redan nästa år. Sopbilar med 80 procent lägre utsläpp hos Renova Ett samarbete mellan Renova och Kungsbacka kommun har nu lett till att ett antal nya, mer effektiva sopbilar med förnybara bränslen introduceras inom kommunen. Fordonen kommer från Dennis Eagle och levereras av Volvo Truck Center. Det hela började när Kungsbacka kommun gjorde en upphandling på renhållningen i kommunen. Man ställde mycket höga krav på gröna lösningar där gas som drivmedel var ett krav. Renova vann upphandlingen med ett bränsle som består av dels biogas och dels biodiesel som är 100 procent RME (rapsmetylester). Bilen körs till 70 procent på gas och till 30 procent på RME. Renovas fordonsutvecklingschef Lars Thulin berättar hur bränslet fungerar. Man måste starta på RME, men så fort bilen har kommit upp i varv kopplas gasen in. Totalt ger den här lösningen mellan 70 och 80 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med att bara köra på vanlig diesel. RME:t tillverkas av Perstorp och distribueras av OKQ8. Många trodde inte att RME skulle funka i den här kylan som varit. Men det går eftersom vi valt RME av hög kvalitet, säger Lars Thulin. Gasen, som står för den största delen av energin, köper Renova från Fordonsgas. Den energieffektiva tekniken som sammanför gasens fördelar med dieselmotorns har utvecklats av Hard Stuff i England. Lösningen i Kungbacka är ett av de steg Renova tagit för att kunna nå upp till sina egna tuffa krav på utsläpp. Dessa innebär att alla bilar år 2012 ska klara av gränsvärdena för Euro-5, som är en europeisk klassning av utsläpp. Den målsättningen är man ensam om i branschen. Idag når 60 procent av våra bilar upp till kraven, men om två år ska det alltså vara 100 procent, säger Lars Thulin. I en miljöklass för sig! Dennis Eagle Elite 2, är ett för Sverige nytt specialanpassat renhållningsfordon som helt bygger på Volvos beprövade drivlina. Fordonet fi nns i dieselutförande med motorer enligt senaste Euro 5-normen. För närvarande utförs dessutom fältprov med bilar som har gas/diesel-motorer. Genom metandieseltekniken uppnås en mycket attraktiv kombination av minskade koldioxidutsläpp och hög energieffektivitet vilket sätter Dennis Eagle i en särskild klass för sig. Jämfört med enbart gasdrivna fordon har de metandieseldrivna väsentligt längre räckvidd och lika låga underhållskostnader som traditionella dieselfordon. Våra kontaktmän: Eric Lennolf, Region Öst, 08-625 55 35, eric.lennolf@se.volvo.com Jörgen Zaar, Region Syd, 0413-774 80, jorgen.zaar@se.volvo.com Lars Jonasson, Region Väst, 0303-820 25, lars.jonasson@se.volvo.com www.volvotruckcenter.se 15
Annons Annons Skadligt läckage blir koldioxidneutralt bränsle i världsunik anläggning Svenska tallar blir till framtidens bränsle Läckage av metangas anses vara ett av de största globala miljöproblemen. Över hela jordklotet finns tusentals officiella och inofficiella deponier som läcker ut metangas till atmosfären. I ett nytt projekt mellan NSR och Terracastus Technologies, ett dotterbolag till Volvo Technology Transfer, kommer en ny teknik för att ta tillvara och uppgradera metangasen att användas. Genom att ta tillvara gasen från metangasfickor nere i deponin, och omvandla den till flytande biogas kommer detta miljöhot nu i stället kunna bidra till renare transporter. Flytande biogas, LBG, har betydligt högre energiinnehåll än vanlig naturgas eller komprimerad biogas och är mycket ren vilket minimerar slitaget och underhållsbehovet för fordonen. 2011 är det meningen att den första, världsunika anläggningen för den här typen av biogasproduktion ska öppnas i Helsingborg. Årskapaciteten beräknas bli omkring 25 miljoner liter årligen. En sammanlagd investering på en halv miljard kronor ska ge Preem ett bränsle som troligen är världsunikt. Från och med i sommar kommer det vara möjligt för vissa lastbilsförare att tanka diesel som till 25 procent är framställd av biomassa. Råvaran är vanliga svenska tallar. När cellulosaindustrin tillverkar papper av tallskogen skapas flera biprodukter. En av dessa är svartluten där man återvinner kemikalier och använder resten av produkten som ett internt bränsle. Det pågår även försök att framställa bränslet DME (dimetyleter) från svartluten. Men förutom svartlut får man också ut råtallolja, en biprodukt som är en slags såpliknande olja där bland annat kådan hamnar. Det är denna produkt som nu ska tas tillvara i en mycket stor skala. Det handlar om en total produktion av 100 000 kubikmeter råtalldiesel årligen, ett projekt som innebär nya anläggningar i både Piteå och Göteborg. Bakom projektet står Preem i samarbete med Svea skog, Södra och Kiram. Tillsammans äger dessa aktörer företaget Sunpine, som driver den nya produktionsanläggningen i Piteå. Sunpines anläggning i Piteå använder råtalloljan som huvudsaklig råvara för att producera en råtalldiesel som vi säljer till Preem. De tillverkar sedan färdigt bränsle av detta. Vi får även ut biprodukten tallbeckolja som är en grön eldningsolja. Eftersom råtalldieseln är baserad på skogsråvara blir dess miljö- och etikprestanda perfekta. Råvaran går inte att äta och koldioxidutsläppen är fantastiskt låga. I Göteborg anpassar vi fabriken som ska ta emot dessa leveranser så att den klarar av flera olika typer av nya bränslen. Från att ha varit bara en bränsleleverantör så har vi nu genom den här typen av samarbeten breddat oss ordentligt. För 15 år sedan hade vi inte en aning om att vi skulle kunna göra det här, säger Thomas Ögren, presschef på Preem. I Göteborg raffineras råtalldieseln i ett andra steg, för att specifikationerna för diesel ska uppnås. Sedan blandas den med vanlig fossil diesel. Standard idag är en inblandning av fem procent biodiesel, men i detta fall blir andelen hela 25 procent. Det här är den volymmässigt sett största satsningen på förnybar diesel. Som Sveriges största drivmedelsproducent är det såklart viktigt att hitta lösningar som ger tillräckliga volymer. Det stora hindret är annars att få råvarorna att räcka till. Logistiken vad gäller distributionen av det nya bränslet är komplicerad och i ett första steg kommer Preem därför att ha den på ett antal utvalda tankställen hos vissa kunder. Gemensamt för dessa är att de verkar inom de tunga transporterna. Minskningen av koldioxidutsläppen beräknas också bli omkring 25 procent genom det nya bränslet. Men vägen till en koldioxidfri transportnäring är fortfarande lång och svår menar Thomas Ögren. Råvarorna är ju begränsade och det kommer att behövas flera olika typer av satsningar för att vi helt ska kunna få bort den fossila dieseln. Det kommer att ta många år, men vi är på god väg. Här har vi ju fått fram en produkt som både är riktigt konkurrenskraftig och där vi kan använda de råvaror som finns i Sverige. Hybridlastbil introduceras på landsbygden Sopbilar drivna på gas har blivit ett vanligt inslag i stadsmiljöer. Men för mer glest befolkade områden har kommunerna fortsatt att använda sig av dieselbilar. Nu tar Ragn-Sells itu med detta genom att testköra en hybridsopbil som kan tankas med både gas och diesel. Sopbilen levereras av Volvo Lastvagnar. Vi träffar Volvo en gång per år för att prata om just teknikutvecklingen och förmedla vilka önskemål våra kunder har. I det här fallet vill de kunna ha ett nytt och mer miljövänligt alternativ för landsbygden, där det inte finns tankmöjligheter för gas, berättar Folke Jackson på Ragn-Sells. Den första testbilen körs nu i Skellefteå och är en av de nya Volvobilar där man även tagit fram nya lösningar för bättre arbetsmiljö och komfort. Med fulla tankar använder bilen 30 procent biogas och 70 diesel, som kan vara antingen vanlig diesel eller RME (rapsmetylester). Folke Jackson tror på en ljus framtid för den här bilen. Det rör sig om stora kommuner där bilarna går kanske 50 mil per dag. Våra planer är att sätta in den nya bilen både i Boden och i Sundsvall. Det finns en stor marknad för det här. 16
ANNoNs ANNoNs Fordonsgas & Biogas Trygghet. Kvalitet. Mätsäkerhet. Internationell erfarenhet. Vi tillhandahåller kompletta CNG-lösningar, från kompressor till dispenser. - Dresser Wayne AB Mats Ohlsson 040-360 858 Malou Karlsson 040-360 855 mats.ohlsson@dresser.com malou.karlsson@dresser.com Världens renaste, smartaste och mest miljövänliga sopmaskin Stenborgs Miljömaskiner AB lanserar som svensk generalagent för Dulevo världens första gasdrivna sopmaskin för vägrenhållning. Dulevo 5000 Zero Emission Dulevo 5000 Zero Emission är både en sugande sopmaskin med högaktivt filtersystem av Gore och en traditionell sandupptagare med elevator i en och samma maskin. Denna mångfacetterade och innovativa sopmaskin lanseras nu för första gången i världen. En väl inkapslad och centralt placerad gasdriven motor från Iveco gör maskinen mycket tystgående och därför även användbar i tätorter på dygnets känsliga timmar. (Bättre driftkostnader!) Två stora turbiner och ett 22 m 2 Gorefilter suger det fina dammet och de farliga luftpartiklarna samtidigt som den kraftiga 11-bladiga elevatorn lyfter upp 480 kg material/min. Med dubbla sidoborstar, frontborsten och 130 cm huvudborste blir arbetsbredden 3,60 m. Förarmiljön håller som vanligt mycket hög klass med ergonomiskt inställda reglage, lättavlästa instrument/mätare, inställbar förarstol vilket totalt gör maskinen till en bra och säker arbetsplats. Maskinen har 4-hjulsstyrning, ABS-bromsar och inställbar maskinhöjd som standard. Dulevo har stora tillvalsmöjligheter som t.ex AC, backkamera, högtryckstvätt, hydraulisk hög tömning. Med den senaste och bästa tekniken är Dulevo en mycket säker och bra arbetsplats. Avverkningsgraden för Dulevo 5000 Zero är cirka 18.000-28.000 m 2 /tim. Fördelar med Dulevo Zero E/Gorefilter jämfört med en dieseldriven sugande sopmaskin: 81% mindre partikelutsläpp 4% mindre buller (från ett mycket lågt ingångsvärde) 7% mindre drivmedel (ca 35% mindre driftskostnader/år) 60% mindre vattenbehov 48% mindre luftomsättning 08-588 996 00 www.smmdulevo.se Stenborgs Miljömaskiner ställer ut på Maskinexpo 2010 Barkarby, 27-29 maj, monter X 2. 17
Annons Annons Göteborg blir den första platsen där projektet Klimatsmarta Citytransporter genomförs. Foto: T. Andersson/Bildarkivet.se Klimatsmarta godstransporter i citymiljö Genom nya tekniker, alternativa bränslen och smart logistik ska koldioxidutsläppen från godstransporterna inne i Göteborg minskas med hälften. Klimatsmarta Citytransporter är ett unikt projekt mellan flera aktörer inom KNEG. Det övergripande målet för KNEG är att minska utsläppen från de svenska godstransporterna med hälften till år 2020. En viktig delfråga för att kunna uppfylla det målet är att minska utsläppen i storstäderna. Bo Hallams är marknadsdirektör på DB Schenker: Vi tycker att det är viktigt att gå före och visa att det faktiskt går att åstadkomma stora förändringar redan innan 2020. I 18 dag är tekniken så långt framme både när det gäller fordon och förnybara bränslen och det ska vi utnyttja, säger han. Projektet Klimatsmarta Citytransporter initierades av DB Schenker och Business Region Göteborg, BRG. Under 2008 gjorde Schenker en första mätning av utsläppen från sina godstransporter i Göteborg. Därefter har man tillsammans med övriga aktörer i projektet arbetat fram en plan för vilka åtgärder som ska vidtas. Förutom Schenker och BRG ingår också Trafikverket, Posten Logistik, Volvo Lastvagnar, Preem, DHL, DSV och GLC. Teknik och logistik Åtgärderna handlar om att testa nya miljövänligare distributionsfordon, att använda förnybara bränslen och att effektivisera logistiken. Volvo Lastvagnars nya lastbilar med metandieselteknik som går på metangas och diesel är en teknik som ska testas. Utöver den kommer både elhybridbilar och DME-fordon att testas. Drivmedlen som ska provas ut är biogas, 30 procent RME (rapsmetylester) och Preems nya D30 som är en diesel baserad på tallolja. Ny teknik och förnybara bränslen är de två stora bitarna när det gäller CO2-reduceringen, den tredje biten handlar om logistik. En lösning som är under utveckling är ett system för samlastning i så kallade care-of-adresser. Det betyder att godset först levereras till en adress utanför city och sedan lastas om och körs in gemensamt i en enda transport. För att det ska lyckas krävs en stor samverkan mellan alla inblandade aktörer så som beställare, transportföretag och myndigheter, säger Bo Hallams. Tanken med projektet Klimatsmarta Citytransporter är att det ska bli ett koncept som kan användas också i andra storstäder.
ANNoNs ANNoNs scp göteborg Grön våg i SkandinavienS StörSta hamn vi har varit Skandinaviens största hamn i över 300 år. För att stärka vår position är det viktigt att vi fortsätter växa. men ännu viktigare är att vi uppfyller våra kunders krav och förväntningar. dag efter dag. det inkluderar att vi utför vårt arbete med största tänkbara hänsyn till miljön. därför har vi investerat i miljösparande åtgärder som: landansluten elförsörjning av fartyg, energisnål körteknik av arbetsmaskiner och gasåtervinning av bensinångor vid lastning av bensin. vi har också satsat stort på ökade transporter på järnväg. detta har bidragit till att järnvägsvolymerna tredubblats sedan 2001, vilket innebär stora vinster för miljön. Lloyd s Lists miljöpris Clean Seas award 2008 bekräftar att vi är på rätt väg. Så. vi kommer att växa vidare och utvecklas. och vi kommer att göra det på ett sätt som vi kan försvara. Både idag och imorgon. www.portgot.se Vi har alltid det bästa för miljön i tankarna och arbetar hårt för att driva utvecklingen av förnybara drivmedel framåt. Våra sopbilar drivs därför med lokalt producerad biodiesel gjord på raps eller med biogas. Läs mer på renova.se VästsVeriges ledande miljöföretag inom av fall och återvinning 19
Annons Annons Kombitransporter, RME och förarstöd hjälper Lantmännen minska utsläppen Lastbil är det klart dominerande transportslaget inom Lantmännen. Efter ett år som medlemmar i KNEG har man nu tagit initiativ till flera projekt och samarbeten som ska minska beroendet av fossil diesel. GreenLine: Är Lantmännens samlingsnamn för åtgärder som leder till mer hållbar logistik inom koncernen. Det omfattar följande punkter: Ecodriving Färre akuta leveranser Partnerskap Järnväg IT-system Lastsäkring Frekvens Förnybar energi Hastighet Bältesanvändning Hantering av farligt gods Kör och vilotid Alkolås Fyllnadsgrad RME, RapsMEtylEstER, har snabbt blivit ett populärt bränsle för transportörer som vill ligga i framkant av utvecklingen. Lantmännen har egen produktion via Lantmännen Ecobränsle, ett av företagen inom koncernen. Men med ett nytt bränsle kommer nya frågor, och därför anordnar Lantmännen informationsträffar med sina transportörer där man tar upp frågor som serviceintervaller, prestanda, tankstationer och kostnader. Transportörerna får också möjlighet att ställa frågor direkt till Scania och företagets återförsäljare av lastbilar. tillsammans MEd andra medlemmar i KNEG ska Lantmännen nu också undersöka vilka områden som kan vara lämpliga för nya tankstationer för RME. Exakt hur samarbetet kommer att se ut i detalj är inte klart, men vi ser stora möjligheter och har redan börjat skissa på planer. Det gäller att hitta både åkerier och distributionspunkter som kan göra skillnad för miljön, berättar Eva Brishammar, chef för miljö och säkerhet på Lantmännen. i Ett samarbete MEd Trafikverket har man också installerat så kallad ISA-utrustning (intelligent stöd för anpassning av hastigheten). Utrustningen fungerar som ett förarstöd som ökar trafiksäkerheten, minskar stressen och ger lägre bränsleförbrukning och slitage av motorer och däck. Flera av åtgärderna lanseras under konceptet Green- Line som också innebär att vissa transporter flyttas över till järnväg. Just nu för Lantmännen en dialog med Schenker och Ica om hur man på bästa sätt ska kunna effektivisera transporterna och utnyttja järnvägen bättre. Resultatet kommer att bli en ökad andel av så kallade kombitransporter, där lastbilarnas trailers lyfts över på järnvägsvagnar, för att några mil senare lyftas av igen och köras med lastbil sista sträckan fram till kunden. Vi ska föra en diskussion med Ica om hur vi tillsammans kan anpassa varuflödets ledtider och leveransfönster till förmån för hållbarare transporter. Vi har ju ett gemensamt mål via KNEG, och då blir utgångspunkten en annan än när man jobbar var och en för sig. Det blir mer självklart att ta hänsyn till sånt som inte bara handlar om pengar. Kan alla snåla förare räcka upp en hand?* *(90% av alla manliga förare tycker att de kör snålare än genomsnittet) Eco2Trainer är en ny, datorbaserad kurs i sparsam körning. Utbildningen sker i grupper om ca 20 deltagare och ofta i åkeriets egna lokaler. Utbildningen ger samma resultat som Heavy EcoDriving men sker helt utan körning i fordon. Detta gör utbildningskostnaden lägre, fast resultatet blir detsamma. Passar snåla åkare som vill spara in på framtida bränslekostnader! ERBJUDANDE Boka utbildning nu och behåll utrustningen på ert åkeri året ut för kostnadsfri repetitionsutbildning. Åkerier som utbildar mer än 20 förare deltar dessutom i vår tävling Snålaste åkeriet 2010! Läs mer på: www.eco2trainer.se 20