Arbets- och miljömedicin Lund. God utemiljö i förskolan? En utvärdering med hjälp av två inventeringsmetoder

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 8/2012 God utemiljö i förskolan? En utvärdering med hjälp av två inventeringsmetoder Magisteruppsats vid Miljövetarutbildningen Lunds Universitet Dhurata Alla

Förord Det har hittills saknats en övergripande bild över den fysiska miljön utomhus och inomhus i svenska förskolor. Inom ett regionalt miljöövervakningsprojekt, finansierat av Naturvårdsverket, har därför en metod för inventering och miljömedicinsks bedömning av förskolemiljöer tagits fram av Arbets- och miljömedicin i Lund och Västra Götalands Miljömedicinska centrum i samverkan med länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland 1. Metoden bygger på en enkät som besvaras av den ansvarige (föreståndare, rektor) på den enskilda förskolan. Under våren 2011 genomförde en rad kommuner i Södra sjukvårdsregionen denna enkät, som bland annat innehåller frågor om förskolegårdarnas utemiljö. Inom ramen för en magisteruppsats vid Miljövetarutbildningen vid Lunds universitet gjordes en fristående jämförelse mellan enkätsvar och en standardiserad lekvärdesbedömning 2 av 50 förskolegårdar i Helsingborg. Bedömningen gjordes på plats sommaren 2011. Resultatet presenteras i denna magisteruppsats. Den sammanfattande bilden från dessa enkäter (från både kommunala och privata förskolor) som hittills gjorts är att det är mycket vanligt att personalen inte väljer att beskriva förskolans gård som barnvänlig. I Dhurata Allas magisteruppsats visas tydligt att även förskolegårdar som kallats barnvänliga sällan nådde tillräckligt höga kvalitetspoäng avseende lekvärde. Det är tänkvärt för alla vuxna, som har ansvar för barnens miljö. Inventeringsenkäten är tänkt att vara ett hjälpmedel för att man i större kommuner med många förskolor ska kunna skaffa sig en övergripande bild av den fysiska miljön i förskolan, som kan användas som underlag för planering och tillsyn. Enkäten kan också användas för att ge återkoppling till den enskilda förskolan. Men enkäten behöver fortsatt utvecklas och valideras. Medverkan av studenter vid Miljövetarutbildningen vid Lunds universitet har varit värdefull i detta arbete. Kristina Jakobsson Verksamhetschef Arbets- och miljömedicin 1 Stroh, E., Almerud, P., Jakobsson, K. & Barregård, L. 2011. Den fysiska miljön i förskolan En miljömedicinsk bedömning. Arbets- och miljö medicinen Lund. Rapport 3-2011. 2 Wallin K. Kravspecifikation för förskolegårdar i Malmö. 2

Abstract To overcome the lack of knowledge of the physical indoor and outdoor environment in Swedish pre-schools an inventory has been developed by the Departments of Occupational and Environmental Medicine in Lund and Gothenburg, and the county councils in Skåne and Västra Götaland. The project was funded by the Swedish Environmental Protection Agency. The inventory is based on a questionnaire sent to the responsible person (superintendent, principal) in the individual pre-school (Appendix 1). The survey was first used in 2009 in a pilot study Malmö, a city district in Gothenburg, and three rural municipalities in Scania. During spring 2011 a number of municipalities, one of which was Helsingborg, tested the inventory. In all, 101 municipal and private pre-schools participated. One part of the inventory was a selection of adjectives describing the quality of the pre-school outdoor area. One of the 25 adjectives available was child-friendly. The aim of the present study was to compare such a simple characterization whether the adjective child-friendly was selected, or not with a preexisting standardized objective classification of the play value of the outdoor area. The classification yields quality scores for various aspects such as available area, variation (security, wilderness), vegetation and topography, and integration of indoor and outdoor areas. Fifty pre-schools from Helsingborg were randomly selected for the study, 30 pre-schools that had responded "yes" to child-friendly question, 10 who had answered "no" and 10 pre-schools that had not responded to the survey. In all, 49 pre-schools participated. The play value classification was performed by site visits during the summer 2011. Also, aerial photos were used for classification of outdoor areas. Both private and municipal pre-schools had deficiencies in the outdoor environment. Considerably more pre-schools were assessed as a child-friendly in the questionnaire compared to the objective classification. Only 4 of 29 yards, that according to the questionnaire were considered to be child-friendly had a play value factor (total quality score), which indicated child-friendliness. This result raises the question of the meaning of child-friendly for pre-school staff. Does it mainly mean safety? Or has the play value method too strict requirements in its current form? A question for a future study is to explore if selection of more adjectives from the enquiry could give a picture that is more congruent with the play value-method. 4

Författarens förord Detta examensarbete är genomfört inom magisterprogrammet Miljö och hälsoskydd vid Lunds universitet. Det är utfört på Arbets- och miljömedicin, Lund. Arbetet motsvarar 15 högskolepoäng. Jag hoppas att detta arbete ska bli till nytta för både planerare, förskolepersonal och fastighetsägare, så att man på olika sätt ska kunna använda sig av denna rapport för att inspireras till att skapa en bättre utemiljö för barn. Jag vill lyfta fram och tacka personalen vid Arbets- och miljömedicin i Lund och Miljöförvaltningen i Helsingborg för att de ställt upp och delat med sig av sin värdefulla kunskap. Särskilt vill jag tacka mina handledare Kristina Jakobsson och Per Nyström för deras stöd under arbetets gång. Sist men inte minst vill jag även tacka Kristoffer Mattisson för hans hjälp med att ta fram kartor över de aktuella förskolegårdarna. Dhurata Alla 5

Innehållsförteckning Förord... 2 Abstract... 4 Författarens förord... 5 Innehållsförteckning... 6 1. Inledning... 8 1.1 Bakgrund... 8 1.1.1 Lekens betydelse för barns välbefinnande... 8 1.1.2 Naturens betydelse i leken... 10 1.1.3 Utomhuslekens påverkan på den motorisk utvecklingen... 12 1.1.4 Utomhuslekens påverkan på barns inlärning... 12 1.1.5 Utomhus lekens positiva hälsoeffekt... 12 1.2 Undersökningar och projekt i förskolemiljö i Sverige... 13 1.3 Lagar, rekommendationer och råd... 13 1.4 Hur ser utemiljön ut i svenska förskolor?... 14 2. Syfte och mål... 16 3. Material och Metoder... 17 3.1 Enkät och urval för vidare inventering... 17 3.2 Kartor och flygbilder... 18 3.3 Inventering... 20 3.3.1 Friyta... 21 3.3.2 Zonering av gården... 21 3.3.3 Tillgänglighet... 21 3.3.4 Vegetation och topografi... 21 3.3.5 Integration av lekutrusning i landskapet... 22 3.3.6 Möjlighet till omvärldsförståelse... 22 3.3.7 Samspel mellan ute och inne... 22 4. Resultat... 23 4.1 Enkät... 23 4.2 Kartor... 23 4.3 Inventeringen... 23 4.3.1 Friytan... 25 4.3.2 Zonering av gården... 27 4.3.3 Tillgänglighet... 29 4.3.4 Vegetation och topografi... 30 4.3.5 Integration av lekutrustning i landskapet... 31 4.3.6 Möjlighet till omvärldsförståelse... 32 4.3.7 Samspel mellan ute och inne... 33 5. Diskussion... 34 5.1 Friytan... 34 5.2 Zonering av gården... 34 5.3 Tillgänglighet... 36 5.4 Vegetation och topografi... 36 5.5 Integration av lekutrustning i landskapet... 37 5.6 Möjlighet till omvärldsförståelse... 39 5.7 Samspelet mellan ut och inne... 40 6

6. Jämförelse mellan inventering och enkätsvar... 41 7. Slutsatser... 43 8. Framtida forskning... 44 9. Referenser... 45 Bilagor... 48 Bilaga 1... 49 Bilaga 2... 66 Bilaga 3... 69 Bilaga 4... 70 Bilaga 5... 80 7

1. Inledning Inom den hälsorelaterade miljöövervakningen finns ett behov av övervakning av barns fysiska miljö på regional nivå. Inom ramen för Regional miljöhälsoövervakning har Arbets- och miljömedicin i Lund, Västra Götaland Miljömedicinska Centrum och Länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland utarbetat en enkätmetod för en integrerad miljömedicinsk bedömning av barns fysiska miljö i förskolan och genomfört pilotstudier (Stroh et al 2011). Därefter har en rad kommuner i Skåne provat att på egen hand och med stöd från Arbets- och miljömedicin använda denna metod. Syfte för de deltagande kommunerna har varit att kartlägga förskolornas nuvarande inne- och utemiljöer samt stimulera arbetet för att skapa goda och hälsofrämjande miljöer i framtiden. En av dessa kommuner har varit Helsingborg. Inom ramen för mitt examensarbete vid Miljö och hälsoskydd programmet, Lund Universitetet genomfördes ett fördjupningsarbete där den kvalitativa bedömningen av förskolans gård i inventeringsenkäten jämförs med en strukturerad bedömning på plats. Arbetet har gjorts i samarbete med Miljöförvaltningen i Helsingborg och Arbets- och miljömedicin i Lund I detta arbete kommer jag först att ta upp: teoretisk bakgrunden, historik, hur forskarna genom tiderna har sett på leken samt tidigare studier gjorda om utomhuslekens effekt på förskolebarns hälsa, motorik och koncentrationsförmåga. Därefter redovisas resultaten från min egen inventering och en beskrivning av vad utemiljön på förskolor erbjuder i dag. Avslutningsvis görs en jämförelse av mina resultat från inventeringen med svaren i inventeringsenkäten. 1.1 Bakgrund Det är viktigt att låta barnen vara barn och att låta barndomstiden innehålla massor av lek och olika uttryckssätt. Genom leken utvecklar barnet sin fantasi, kreativitet och får möjlighet att uttrycka och bearbeta känslor och tankar. Leken har en stor och viktig betydelse för barnens utveckling under hela uppväxten och skapar goda förutsättningar för att öka självkänsla och självkännedom. Citat från Lena Nyberg, Barnombudsman (Faskunger, 2009). 1.1.1 Lekens betydelse för barns välbefinnande Lekens betydelse för utveckling av språk och tänkande och lärande är ett stort forskningsområde. Psykologi, pedagogik, kognitionsvetenskap och antropologi är discipliner som har sett lekforskningen som en intressant fråga. Mot slutet av 1800- talet dominerande fyra klassiska lekteorier angående barnens lek. 1) Kraftöverskottsteorin av filosofen och författaren Fredrik van Schiller (1759-1805) där leken ses som en grund för konstnärligt skapande samt som ett pedagogiskt hjälpmedel. Schiller skriver att människor arbetar för att tillfredsställa sina grundläggande behov och att människor leker för att förbruka sin överskottsenergi (Millar, 1970; Hägglund, 1989). Teorin vidareutvecklades senare av den brittiske filosofen och psykologen Herbert Spencer (1820-1903) som i sitt verk Principles of Psychology delade in barnens lekande i fyra underkategorier: sensomotorisk lek, konstnärlig-estetisk lek, regel lek samt imitations lek. (Millar, 1970; Hägglund, 1989) 2) Rekreationsteorin av Moritz Lazarus (1824-1903). Hårt arbete är uttröttande för barn och vuxna. Återhämtningen är endast möjlig när en människa engagerar sig i aktiviteter som är icke- tvingande såsom lek. Lazarus betonar att leken stärker 8

människan vilket i sin tur leder till att nya krafter skapas. (Millar, 1970; Hägglund, 1989) 3) Övningsteorin av Karl Groos (1861-1946). Barnens lekande är en träning av de aktiviteter och färdigheter som krävs i det vuxna livet, den förändras i takt med utvecklingen. Groos kategoriserade barns lekande utifrån två perspektiv: a) experimenterande leken som omfattar sensomotoriska lekar och som vidareutvecklas till konstruktiv lek och regel lek samt b) socionomiska leken som innefattar kamp- och jaktlek samt fantasi och rollek. (Millar, 1970; Hägglund, 1989) 4) Rekapitulationsteorin av den amerikanska barnpsykologen Granville Stanley Hall (1846-1924) där barnens lekutveckling följer utvecklingskedjan från djur till människa och att barnet då återupplever den mänskliga historien genom sitt lekande. Enligt Hall upprepas erfarenheter från olika tidsåldrar i barnens lekande enligt följande; a)djurstadiet (barns klättrande och gungande), b) vildstadiet (jakt, tafatt, och kurragömmalek), c) nomadstadiet (att vårda djur), d) jordbrukande stadiet (dockor, gräva i sand) och experimentella stadiet regel lek. (Millar, 1970). Mellan1890-1920 spenderade USA ca 100 miljoner dollar på lekplatser i Amerika. Även i Sverige började antalet lekplatser öka (Jensen & Harvard, 2009). Under denna tid började Jean Piaget (1896-1980) utveckla teorin kring utvecklandet. Enligt Piaget har leken sin början i den sensomotoriska perioden och då i form av upprepning av en handling för att bekräfta den och även införliva den. Barnet utforska sin egen kropp. Piaget kallar det för övningslek. I efterhand övergår barnlek i symbollek, där allt betydelsefullt som inträffar bearbetas i barnens lek. Slutligen övergår barnen till regelleken. Piagets teori fick en betydande roll i barnpsykiatrin under 60-talet i Sverige (Millar, 1970., Knutsdotter, 1989 samt Hägglund, 1989). Peter Gärdenfors (2000) delade in samspelet mellan lek och kognitiv utveckling i fyra typer: 1) Imitations lek; tiden då barnen leker bredvid varandra och inte kan skilja mellan lek och icke lek, motoriska övningar är dominerande och barnen imiterar andras beteenden utan att förstå innebörden av handlingarna. Den typen av lek är utmärkande för barn fram till två års ålder. 2) Låtsaslek, är perioden där barn från tre till åtta års ålder börjar leka samt kommunicera med varandra språkligt och utvecklar vidare förmågan att låtsas leka. I låtsasleken tränar barn olika grundläggande sociala förmågor som att styra andras blickar, styra andras uppmärksamhet, att ta sig an olika roller, osv. Perception och föreställningen av samma föremål representeras i låtsasleken. Exempelvis när en flicka låtsas att en penna är en mikrofon som hon använder för att sjunga. Flickan begriper att det är en penna men genom att hindra perceptionen använder hon föreställningen i leken. Alla former av kreativitet ligger i låtsasleken. Ett annat bra exempel är språket. När barn från andra språkmiljöer låtsasleker förklarar de för varandra olika ting samt lyssnar på kamraterna. De tvingas använda det talande språket som alla förstår (Knutsdotter, 2009). I låtsasleken tränas den viktiga funktionen som är föreställningsförmåga. Föreställningsförmåga är en 9

mental organisation av vad man upplevt med sina sinnen av yttervärlden (Knutsdotter, 1989, kap 9). 3) Intresselek, är när barnen blir större och intresserade av olika lekar som de delar med kompisar. Detta kan exempelvis vara Pokémonfigurer, dinosaurier, hopprep, hästar osv. Barnen planerar själva sina aktiviteter med kompisarna och söker nya kunskaper som de saknar i sitt intresseområde. Detta fortsätter upp i vuxen ålder där det då kallas för hobby. Metakognitionen, som är förmågan att reflektera över lärandet och tänkandet, växer under denna typ av lek. (Dahlgren, 2007, s.44.) 4) Inre lek, handlar om fantasier och dagdrömmar och sker i den inre världen. Dessa är inte alltid lustfyllda. Det är fantasin som hjälper till och gör att nya tankar utvecklas. När barnen leker, blir de prinsar, åker till rymden och rider hästar. De fantiserar och under leken sker på så vis en omedveten inlärning. Genom att leka med varandra i fantasileken lär de också känna varandra, känna sympati och empati, blir arga på varandra utan att slåss samt skrattar med varandra. På så sätt leder leken till en social kompetens utveckling (Knutsdotter 1989,1996). När barn leker tränar de sitt tänkande, med andra ord kan man säga att leken är nödvändighet för barnets liv. Stuart Brow (1988) kommer till slutsatsen, vid studierna av den sociala aspekten av lek, att det första tecknet på att ett barn är friskt är att barnet börjar leka. Johan Huizing (2004) har samma åsikt angående leken och säger att leken dels har en allmänmänsklig motiverande roll och dels ger livet lust på ett sätt som processas endast via lek. Genom lek får man nyskapande och kultur. Den norske forskaren Ole Lillemyr (2002) arbetade mer med de upplevelser och den motivation som leken skapar. Åsa Harvard (2004) förklarade hur lekmiljön påverkar barnens aktivitet, samt sambandet som finns mellan den motoriska och kognitiva förmågan. Ett sätt att skapa goda lekmöjligheter för barn är att se till att det finns en god utemiljö. En god utemiljö möjliggör lek som stimulerar barnens fantasi och utveckling, vilket leder till att barnen mår bra både fysiskt och psykiskt. Andra positiva effekter kan vara att den motoriska utvecklingen påskyndas och att barnens förmåga att lära sig tänka och förstå ökar. Även minnet kan påverkas positivt av lek som sker ute. En god lekmiljö utomhus karaktäriseras bland annat av närhet till naturen. 1.1.2 Naturens betydelse i leken Barn är naturliga och hör därför hemma i naturen (Lisberg Jensen, 2009). Det bästa barn vet, är att leka. Att leka utomhus ger barnen en chans att utveckla ett band med naturen samt se den som ett slags fritt rum. I naturen kan barn mer självständigt skapa sig egna rumsliga och sociala sammanhang som utmanar kroppen och psyket mer än att leka inomhus. Ute i den gröna miljön med stora variationer blir leken mer intressant och barnen får möjlighet att utforska på egen hand. Barnen får möjlighet att såväl prova och förfina sina rörelser som förbättra motoriken och minska rastlösheten. Samtidig upplever barnen fart och avstånd. Uppmärksamheten på och intresset för omvärlden är alltså grunden för barnets vilja att utforska omvärlden. Sättet att göra detta är för det lilla barnet fysiskt och kroppsligt och förblir det under hela livet men blir efter hand alltmer berikat med erfarenhet och reflektioner. Den fysiska aktiviteten är därför aldrig bara en motorisk verksamhet lika lite som fysisk hälsa enbart är fysisk utan de har betydelse för individen som person och för hela hennes välbefinnande. Lika lite är fysisk miljö bara fysisk den är samtidigt en miljö som talar till barn, väcker deras intresse och lust att utforska den så att de kan upprätta en 10

meningsfull relation till den. All fysisk miljö berör barn men bara en stimulerande miljö väcker barns intresse och fångar deras uppmärksamhet precis som för oss vuxna. Maria Nordström, Docent, Miljöpsykolog vid Institutet för kulturgeografi, Stockholms Universitetet.(Faskunger, 2009). Är det bara friska luften det handlar om eller är det också den positiva naturupplevelsen man förknippar med välbefinnandet och lärandet? I rapporten "Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang." belyses kunskapsläget vad gäller sambanden mellan friluftsliv, hälsa och miljöengagemang, i synnerhet när det gäller barn och unga (Mårtensson et al., 2011). Forskning visar att utevistelsen och utemiljön är viktig i barnens perspektiv. Per Hedberg beskriver i boken Utomhusdidaktik (2004) en modell med fem steg när barnen utvecklar sina naturrelaterade kunskaper och värdering. De fem stegen är: 1. vara och njuta av naturen, 2. se och upptäcka naturen, 3. skapa förståelse och se sammanhang i naturen, 4. förstå hur de själva kan påverka och 5. att ta ställning och då själva kunna påverka naturen. En beskrivning av barnens lek och skillnaden mellan inomhusvistelsen och utomhusvistelsen gör L- O Dahlgren (2007) och framhäver inslaget av sinnlighet och vidlyftighet i leken utomhus. Med sinnlighet menas lekar som spontant stimulerar sinnen som lukt, smak, syn, balans, temperatur m.fl. Med vidlyftighet menas leken som stimulerar att mer ohämmat kunna ägna sig åt lekar av mer kaotisk karaktär. I naturen är den vidlyftiga leken mer oförutsägbar. Barnens möjligheter att springa, brottas och jaga runt samt fantasileken upplevs på ett annat sätt jämfört med inomhuslek. Både vidlyftighet och sinnlighet medför att miljön kan upplevas som att den leker med barnen istället för tvärtom. Utomhusleken ger barn möjlighet att vara i kontakt med olika sorts naturfenomen som stimulerar den spontana konstruktionsleken med våt sand, jord, lera samt använder som instrument stenar, pinnar, vatten, buskar för att manipulera dessa på sitt eget sätt. Lekandet med spadar och hinkar i de små vattendrag som formas efter regnet skapar en tydlig form av ett lustfyllt lärande (Granberg 2000 s.21-24). Ett kvalitativt leklandskap på en förskolegård som stimulerar utomhusleken byggs upp med nio olika huvudkaraktärer enligt Patrik Grahn (2007): Rofylld Ro och tystnad. Ljud från vind, vatten, fåglar och insekter. Ej störande aktiviteter så som buller och störande människor. Ej skräp eller klotter. Tryggt. Vild Fascination inför den vilda naturen. Växtarter ser ut att vara självsådda. Lav och mossbelupna stenblock, gamla stigar, mystik. Artrik Erbjuder en mångfald av djur, växtarter, bär och svampar att bekanta sig med. Rymd - Erbjuder en vilsam känsla av att komma in i en annan värld, en havsstrand; i det lilla en avgränsad del av en trädgård, som barn kan uppfatta som en skog. Allmänning En öppen plats, en äng, ett tun, för möten, bollspel, drakflygning eller för picknick. Refug, viste En liten omgärdad trygg plats, ett näste man upplever som sitt eget, och även experimentera och leka. Ett eget revir försinnliga upplevelser, av hur vatten och sand känns mot huden, av hur krossade kryddor doftar. 11

att det finns små, omgärdade, trygga platser där man kan vara ifred och koppla av eller http://www.etsy.com/shop/cinderella201021?section_id=10372437&order=price_asc&page= 3experimentera. Samvaro en plats där människor möts för att ha trevligt, umgås, kanske lyssnar på musik, fikar, äter en god middag eller bara uppsöker för att se andra människor roa sig. Kultur en plats som är laddad med symbolik som hänför sig till människors värderingar, religion, moral, historiska händelser, erbjuder konst eller fascination inför tidens gång. Tillgänglighet och närhet Platsen ska kunna nås enkelt inom rimlig tid av alla och kunna användas av alla. Erfarenheter av naturkontakten i barndomen kan bidra till en aktiv livsstil med mycket utevistelse längre fram i livet. Det är därför viktigt att ge barn möjlighet till att vistas i naturen. Ett sätt att göra detta är skapa miljöer där barnen leker som knyter an till naturen, t.ex. utemiljöer på förskolor. Genom att låta barnen leka i sådana miljöer kan de få positiva hälsoeffekter som visas nu och senare i livet (Söderström, 2011). 1.1.3 Utomhuslekens påverkan på den motorisk utvecklingen Grahn m fl. (1997) skriver om hur utemiljöns utmaningar i form av en ojämn terräng och stora ytor ger barnen en grovmotoriksträning, som utvecklar deras muskler och balans. På flera förskolor finns gungor, rutschkanor, klätterställningar som barnen använder för att utveckla den motoriska förmågan. Studier har visat att barn som får klättra fritt i träd och vistas i ojämn terräng blir starkare, får bättre balans och motorik samt är vigare (Grahn et al, 1997). Genom att springa, krypa, åla, hoppa med mera utvecklar barnen sin motorik. En utvecklad motorik understödjer såväl kroppens muskler till balans och olika rörelser som koncentration och inlärning i allmänhet (Wikland, 2007). 1.1.4 Utomhuslekens påverkan på barns inlärning Miljöpsykologin ägnar sina studier kring människan och den fysiska miljön. Barndom och natur ses oftast som sammankopplade med varandra i en tankefigur där naturen betraktas som god för barn och där barn mår bra att vara i naturen skriver barndomsforskaren Halldén (Lisberg Jensen, 2011). Flera forskare hävdar att barn lär sig bättre i utemiljöer genom det lustfyllda som endast kan påträffas i utomhusmiljön. De är mer glada, pigga och lugna efter det att dem har vistats ute i några timmar (Söderström et al. 2004). Brügge m fl. (2007), beskriver utomhuspedagogiken som ett komplement till lärandet inom fyra väggar, fylld av en blandning av olika upplevelser i autentiska situationer och miljöer. Barn använder alla sina sinnen för att skapa förståelse för de bilder de bär inom sig med landskapsbilder de möter. Naturen är inte självklar för alla, därför måste man arbeta med den utifrån olika perspektiv så att man skapar ett positivt förhållningssätt. Vidare menar Brügge att utomhuspedagogiken är en viktig bas för det kroppsliga behovet av rörelse, stimulans för det intellektuella tänkandet och sinnliga erfarenheter. I dagens moderna samhälle har nyttan med naturkontakt ändrat fokus, från den kollektiva nyttan till barns nytta, där pedagoger använder naturen för att proppa barnen fulla med upplevelse (citat Bergnehr 2009:67) (Lisberg Jensen, 2011). 1.1.5 Utomhus lekens positiva hälsoeffekt Under senare år har ett betydande antal vetenskapliga undersökningar gjorts om utomhusvistelsens betydelse för barns hälsa. En bra utemiljö som motverkar bristen på fysisk aktivitet och överexponeringen för UV-strålning från solen kan stärka hälsan kortsiktigt, och i förlängningen öka förutsättningarna för en god hälsa också senare i livet (Boldemann, 2005). Den fysiska aktiviteten är i sig en viktig friskfaktor associerad med utevistelse som 12

förebygger en rad välfärdssjukdomar, till exempel diabetes och hjärt- och kärlsjukdom (Telford 2007). Den fysiska aktiviteten förstärker immunförsvaret samt den mentala hälsan (Wikland, 2007). I en aktuell översiktsartikel sammanfattar McCurdy et al (2010) Because evidence suggests that natural environments encourage physical activity, increasing the amount of time children spend playing outside in natural environmentshas the potential to decrease the risk of childhood obesity. In addition, outdoor time in nature may decrease stress in children, instil a sense of well-being, and improve capacity for attention in children with ADHD. Natural environments may also reduce children s susceptibility to other diseases, although much more research needs to be conducted. För att barn ska kunna trivas krävs därför tillgång till en bra utomhusmiljö (Granberg, 2000). 1.2 Undersökningar och projekt i förskolemiljö i Sverige Det finns även svenska undersökningar från förskolemiljöer. Grahn (2007) har genomfört en fallstudie i två förskolor med olika förutsättningar när det gäller utevistelse och utemiljö och resultaten visade att förskolebarn som vistades mer i naturen hade en lägre sjukfrånvaro, eftersom smittspridningen och trängseln minskar. De hade även starkare fysik, bättre motorik och var vigare. Söderström (1998) har gjort en studie som visar att barn som vistas utomhus 5-25 timmar per vecka, beroende på årstid, hade lägre sjukfrånvaro än barn som vistas ute färre timmar i veckan (Söderström, 1998). I den friska luften och i en stimulerande miljö för fysiska aktiviteter får barnen ett starkare immunförsvar (Wikland, 2007). Nina Nelsson, överläkare och docent i pediatrik, upptäckte i sin forskning att mängden stresshormon (kortison) är lägre bland barn som vistas en timme utomhus och att barnen blir lugnare (Nelsson, 2008). I Sverige pågår ett antal projekt som syftar till att få en hälsofrämjande förskola vilken stimulerar till fysisk aktivitet. Bland annat genom att öka användningen av utemiljön i den pedagogiska verksamhet och förbättra denna miljö, t ex genom skuggskydd mot skadlig UVstrålning. Ett sådant projekt är Medborgare i välfärdssamhälle i Landskrona, SALUT i Umeå och SPRING- projektet i Södertälje(Folkhälsoguiden, 2011). Resultaten från dessa visar att gårdens miljö spelar en viktig roll för barnens motorik, fantasi, inlärning och hälsa både nu och senare i livet. 1.3 Lagar, rekommendationer och råd Naturvårdsverket är den statliga instansen på national nivå som har överblick över miljön samt hur miljöarbetet genomförs. Länsstyrelsen på regional nivå samt Miljöförvaltning på kommunal nivå är myndigheter i Sverige som är ansvariga och utför tillsyn enligt Miljöbalken angående miljön och miljöarbetets uppföljning. Även andra statliga och kommunala myndigheter som exempelvis Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Fastighetsverksamheten, Vägverket, ansvarar för planeringsfrågor kring utemiljö. Vad säger olika instanser angående utemiljöns betydelse för barnens välmående? Vad säger Nordiska rådet? Det finns 10 nordiska riktlinjer kring miljö och hälsa för barn på förskolor i Norden: 1. Tillräckligt avstånd från trafikerade vägar och industri (minst 200 m). 2. Korta avstånd (max 200 m) till grönområden, skogar, parker, naturområden. 3. Ren jord. 4. Stora uteplatser (40 m 2 per barn). 5. Grönt och varierat utomhus. 6. Flytta ut verksamheten om det finns problem, ordna transport, t.ex. med buss, till skog eller andra naturområden. 13

7. Fysisk aktivitet varje dag om minst 60 minuter/barn. 8. Frukt och grönsaker varje dag - 400 gram/barn. 9. Begränsat inta av socker varje dag. 10. Leta efter etiketter på leksaker och andra produkter - kontrollera hälsan. (Herfelt, 2007). Vad säger Regeringen? Regeringens proposition "En förnyad folkhälsopolitik" som kom i mars 2008 innehöll ett antal folkhälsoarbeten. Bland de mer prioriterade delområdena var: Fysisk aktivitet jämte barn och ungas uppväxtvillkor. Utdrag ur SOU 2003:127 - För barnolycksfall och barns rätt till säkerhet och utveckling: Det är viktigt att se barns och ungdomars utveckling i ett sammanhang. Barn och ungdomar har rätt att växa upp i en miljö där de kan leka och röra sig fritt, anta utmaningar, successivt utöka sin aktionsradie och sin självständighet utan att riskera att dödas eller skadas allvarligt. Vad säger läroplanen om utevistelsen? I läroplanen för förskolan Lpfö 98 står det att verksamheten ska vara trygg, rolig samt inspirerande vilket skall få barn att utforska omvärlden. Den ska vidare stimulera deras fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. I Lpfö 98 sägs även att: Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasier och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. (Skolverket, 2006) Vad säger Svenska näringsrekommendationen? Barn bör ha minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag, vilken kan delas upp i kortare intervaller. (Livsmedelsverket, 2004). 1.4 Hur ser utemiljön ut i svenska förskolor? Det har hittills saknats en övergripande bild av den fysiska miljön utomhus och inomhus i svenska förskolor. Inom ett regionalt miljöövervakningsprojekt, finansierat av Naturvårdsverket, har därför en metod för inventering och miljömedicinsk bedömning av förskolemiljöer utarbetats fram av Arbets- och miljömedicin i Lund samt Västra Götalands Miljömedicinska centrum i samverkan med länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland (Stroh et al 2011). Metoden bygger i huvudsak på en enkät som besvaras av ansvarig person (föreståndare, rektor) på den enskilda förskolan (Bilaga 1). I en pilotstudie år 2009 användes enkäten i Malmö, en stadsdel i Göteborg samt de mindre kommunerna Bromölla, Östra Göinge, Örkelljunga (Skåne) och Åmål (Västra Götaland). Under våren 2011 har en rad kommuner i Skåne genomfört enkäten, däribland Helsingborg. För att beskriva utomhusmiljön på gården ombads informanten markera i enkäten vilka adjektiv som passade in på gården (Se enkätfråga 30a, Bilaga 1). Det finns dock ännu inte någon validering av hur väl en sådan metod skulle överensstämma med en systematisk värdering av en objektiv observatör. En metod för objektiv inventering av förskolors utemiljö har tagits fram i Malmö kommun (Malmö Stadsbyggnadskontoret, 2011). Arbetet med förskolegårdarnas kvalitet tar 14

utgångspunkt i Dialog- PM Förskolor i stadsbyggnader (2006). Kvalitetsaspekterna är hämtade från den uppdateringen av Riktlinjer för tomtytor och utemiljö vid förskolor som har arbetats fram i en grupp sammankallad av Anna Sohlberg med representanter från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret och Stadsfastigheter i Malmö stad samt Malmö Naturskola och en förskolerektor i Kirseberg. Ett drygt tjugotal förskolor i Malmö har inventerats av tjänstemän från Stadsbyggnadskontoret, enligt ett schema. Detta arbete utgör ytterligare ett steg i detta projekt genom att undersöka utemiljöerna vid 49 förskolor i Helsingborgs kommun. Genom att göra detta så kan en bättre bild ges av utemiljöerna vid förskolor i Helsingborg. Resultatet av denna inventering är också tänkt att användas som en metodutvärdering av för- respektive nackdelar med att fysiskinventering av utemiljöerna vid förskolorna i fält och att skicka ut en enkätundersökning. 15

2. Syfte och mål Syftet med detta arbete är att utvärdera utemiljön i förskolor med två olika metoder: 1) Kartläggning av förskolornas utemiljö genom att förskolepersonalen besvarar enkätfrågor om denna. 2) Kartläggning av förskolornas utemiljö med hjälp av en en strukturerad bedömningsmall utförd av objektiv part. Målet med detta arbete är att utveckla metoder för bedömning av förskolors utemiljö, vilket kan användas för öka kvalitén på förskolegårdarna. Gården ska inte enbart fungera som motionsyta, utan även ge utmaning och möjlighet till utveckling för barnen. 16

3. Material och Metoder Arbete genomfördes med hjälp av; Enkät. Kartor och flygbilder. Fältinventering av lekmiljöerna vid förskolor i Helsingborg. 3.1 Enkät och urval för vidare inventering I Helsingborgs kommun finns 129 kommunala och privata förskolor med 6322 inskrivna barn (Skolverket 2010). I januari 2011 skickades det ut elektroniska enkäter till alla förskolorna i Helsingborgs kommun med hjälp av ett webbaserat enkätprogram (www.limesurvey.com). Frågorna i enkäten omfattade både inomhus- och utomhusmiljön (gården och närområdet), se bilaga 1, och besvarades av 74 av de 91 kommunala förskolorna, och 27 av de 38 privata förskolorna. För att karakterisera förskolegården fanns i enkäten en rad adjektiv vilka kunde kryssas i utifrån hur väl personalen/enkätbesvaren ansåg att dessa överensstämde med förskolans utemiljö. Ett av dessa adjektiv var barnvänlig. Detta alternativ valdes för 76 % av förskolorna. Femtio förskolor valdes, slumpmässigt, ut för fältinventering utifrån om adjektivet barnvänlig hade valts eller ej i enkäten. Bland de 50 förskolorna valdes 30 förskolor som hade svarat ja till barnvänligt frågan, 10 som hade svarat nej och 10 förskolor som inte hade besvarat enkäten. Via e-brev från Miljöförvaltningen i Helsingborg, informerades rektorer/föreståndare om att de var utvalda för att vara med i inventeringen. Detta var den första kontakten med de valda förskolorna. Efter några dagar skickades ytterligare ett e-brev till rektorerna/föreståndare där de ombads svara och att bekräfta att inventering fick ske. Förskolerektorer som inte hade svarat på e-brevet, fick en andra påminnelse. Alla tackade ja till inventeringen, förutom den privata förskolan Fantasi förskolan. Denna förskola hade svarat ja på frågan om gården var barnvänlig. Förskolan tackade nej till att delta i fältinventeringen då de byggde om gården och det därmed inte fanns något att inventera. Slutligen blev 49 förskolor inventerade. Barnen på de inventerade och icke-inventerade förskolorna (Tabell 1) har likartad ålderssammansättning. Omkring hälften av de inventerade respektive icke-inventerade förskolorna var ursprungligen inte byggda som förskolor. 17

Tabell 1. Beskrivning av inventerade och ej inventerade förskolor i Helsingborg (101förskolor som besvarat enkäten). Förskolor i Helsingborg Inventerad Ej inventerad Förskolan är kommunal 34 (69 %) 57 (71 %) Förskolan är privat 15 (31 %) 23 (29 %) Antal barn per födelseår 2010 36 (2 %) 81 (3 %) 2009 363 (17 %) 508 (16 %) 2008 438 (21 %) 632(20 %) 2007 424 (20 %) 594 (19 %) 2006 444 (21 %) 650 (21 %) 2005 379 (18 %) 596 (19 %) 2004 11 (0,5 %) 41 (1 %) Totalt 2095 (100 %) 3102 (100 %) Byggnaden är byggd som förskola Ja 20 (51 %) 27 (43 %) Nej 18 (46 %) 31 (50 %) Vet ej 1 (3 %) 1 (2 %) Svar saknas 0 (0 %) 3 (5 %) Förskolan har egen gård Ja 43 (88 %) 52 (85 %) Nej, gården delas med andra 6 (12 %) 9 (15 % ) Förskolans gård är Barnvänlig 29 (74 %) 48 (77 %) Ej barnvänlig 10 (26 %) 14 (23 %) 3.2 Kartor och flygbilder I samarbete med tjänstemän på Miljöförvaltningen i Helsingborg samt Arbets- och miljömedicin i Lund har jag använt uppgifter som redan fanns i Miljöförvaltningens datasystem om förskolorna samt geografiska informationssystemet (GIS), för att se var förskolorna geografiskt var placerade i stadsdelarna (Figur 1). Namn på dessa förskolor finns i tabell 2. Utifrån flygbilderna och besök på plats har förskolegårdarna ritats upp och friytan beräknats på de inventerade förskolorna. Det innebär en ganska grov skattning av förskolegårdarnas yta, eftersom de inte har mätts upp på plats, utan istället ritats upp med hjälp av flygbilderna. Mellanskillnaden av totalytan och förrådsbyggnader eller ytor där barnen inte kunde vistas var total friyta, således barnens lekyta. Friyta per barn är: Total friyta / antalet barn på förskolan. Uppgift om antal barn på förskolan hämtades från enkätsvaren. 18

Figur 1. Placering av inventerade förskolor i Helsingborgkommun. För förklaring av siffror, se Tabell 2. 19

Tabell. 2. Namn och sifferbeteckning (Figur 1) på inventerade förskolor i Helsingborg. Namn på förskolan Namn på förskolan 1 ADOLFINA ADOLFSBERGS FÖRSKOLA 26 RÅÅ FÖRSKOLA 2 ALLERGIFÖRSKOLAN SVALAN 27 S:T CLEMENS FÖRSKOLA 3 BROMMAGATANS FÖRSKOLA 28 SLOTTSHÖJDENS FÖRSKOLA 4 DALHEM VÄSTRA FÖRSKOLA 29 SLOTTSVÅNGENS FÖRSKOLA 5 FRIDAS FÖRSKOLA 30 SOFIERO MONTESSORIFÖRSKOLA 6 FÖRSKOLAN PÄRLAN 31 SUNDSPÄRLAN TEATERFÖRSKOLA 7 GRÄSHOPPANS FÖRSKOLA 32 TRAKTÖRSGATANS FÖRSKOLA SOLEN HBGS MONTESSORISKOLA & 8 MONTEMINI 33 TUSENSKÖNANS FÖRSKOLA 9 HUSTOMTENS FÖRSKOLA SYSKONAVD 34 VILLA BEGONIA 10 HÖJDENS FÖRSKOLA 35 VITTRA PÅ RAUS 11 IDROTTSFÖRSKOLAN VIKTORIA 36 WRANGELSGATANS FÖRSKOLA 12 KOMETEN FÖRSKOLA 37 VÄSTRA ALLÈ FÖRSKOLAN 13 LANTMÄTARENS FÖRSKOLA 38 VÄSTRA BERGA FÖRSKOLA ÅHUSGATANS FSK, ÄPPLET, 14 LARS VIRGINS FÖRSKOLA 39 BJÖRNBÄRET 15 LASARETTETS FÖRSKOLA 40 ÄNGSLYCKANS FÖRSKOLA 16 MUSIKANTENS FÖRSKOLA 41 ÄPPELGÅRDENS FÖRSKOLA MÖLLEVÅNGENS 17 MONTESSORIFÖRSKOLA 42 ÄTTEKULLA FÖRSKOLA 18 NALLENS FÖRSKOLA 43 RINGSTORPS SKOLA OCH FÖRSKOLA 19 NICANDERSGATANS FÖRSKOLA 44 TUSSI FÖRSKOLA 20 PAULISKOLAN & FÖRSKOLA 45 HIPPOKRENE - FANTASINS KÄLLA 21 PINJENS FÖRSKOLA 46 HUSENSJÖ FÖRSKOLA 22 PÅLSJÖ ÖSTRA FÖRSKOLA 47 SKARANS FÖRSKOLA - VÄXTHUSET 23 RAMLÖSA MONTESSORIFÖRSKOLA 48 SOLROSENS FÖRSKOLA 24 REGNBÅGEN FÖRSKOLA/"ANNEXET" 49 FYRKLÖVERNS MONTESSORIFÖRSKOLA 25 RIMFAXE FÖRSKOLA 3.3 Inventering Inventeringsmallen (bilaga 2.) består av uppgifter om förskolans namn, antal barn, total yta och friyta per barn samt av kvalitetsaspekter. Vid inventeringen användes en mall baserad på Kravspecifikation för förskolegårdar i Malmö av Klara Wallin från inventeringen av ett tjugotal förskolor i Malmö kommun. Inventeringens kravspecifikationsmall i sin helhet finns i Bilaga 3. Klara Wallin konsulterades och en genomgång av mallen samt inventeringen av förskolor i Malmö gjordes för att säkerställa kvalitén på fältarbetet. Själva inventeringen tog 30-50 min per varje förskola. Vid besök på plats togs ett flertal fotografier. Personalen intervjuades om sin upplevelse av gården, vad de ansåg var bra och vad de skulle vilja att deras gård skulle kunna kompletteras med. I några fall var det svårt att intervjua personalen på grund av lunchtid, utflykt eller att personalen undvek att svara på frågorna. Utifrån fältinventeringen beräknades därefter förskolegårdens lekvärdesfaktor. 20

Beräkning av lekvärdesfaktor Lekvärdesfaktorn beräknades utifrån sju kvalitetsaspekter. Aspekterna är: friyta zonering av gården tillgänglighet vegetation och topografi integration av lekutrusning i landskapet möjlighet till omvärldsförståelse samspel mellan ute och inne De olika kvalitetsaspekterna poängsätts. De sju kvalitetsaspekterna ges en poäng mellan -1 och + 1 beroende på hur väl de uppfyller aspekten. Om gården exempelvis når kriterierna endast delvis ges -0,5 respektive + 0,5 poäng. Totalsumman ger ett värde på friytans totala kvalitet. Ett lekvärde på 3-5 bedöms som en nöjaktig förskolemiljö, enligt Malmös kravspecifikation. I denna studie har samma gränser som för Malmö Stads inventering använts för att bedöma gården. 3.3.1 Friyta Friyta är den yta som barnen har tillgång till för att leka. Enligt Malmö Stads kravspecifikation rekommenderas en friyta till förskolegården på minst 30 m 2 per barn. Friytan har poängsatts på följande sätt: 1 poäng = 30 m 2 / barn och 2000m 2 0 poäng = 25-30 m 2 /barn och ca 2000m 2-1 poäng = < 25 m 2 /barn och <2000 m 2 3.3.2 Zonering av gården Trygga, vidlyftiga och vilda zoner är de tre zonerna som en förskolegård bör ha. I den trygga zonen, som är området som är närmaste huset, bör bord, sittplatser, sandlåda, lekhus och annat som förutsätter en lugn lekmiljö för barnen förekomma. Den vidlyftiga zonen, där rutschkana, gunga och kullar hör hemma, är en zon som erbjuder utrymme för en dynamisk lek. Såväl klättrandet som balansgången kan främjas av lekredskapen i denna zon. Den vilda zonen måste utgöra minst en tredjedel av förskolegården och skall vara placerad utanför vidlyftiga zonen. Tät växtlighet måste ge barnen känslan av att de leker och kan vara i fred, borta från de vuxnas övervakning. Vegetationen går att leka i, och varierad topografi förstärker den vilda karaktären. 3.3.3 Tillgänglighet Rörelsehindrade har möjlighet att gå runt och ut på stora delen av förskolegården och lekredskapen möjliggör aktiviteter som skapar en gemenskap. Förstärkta sinnesupplevelser genom kontraster för att öka orienterbarheten, är en fördel för barn som har problem med synen. 3.3.4 Vegetation och topografi Tåliga och mysiga buskage och skogsbryn som täcker minst hälften av gården ger leken variation, fart och spänning. Varierad topografi med kullar och växtlighet såväl naturlig som planterat skall vara tillgängligt för barnen att leka i. 21

3.3.5 Integration av lekutrusning i landskapet Lekredskapen är väl integrerade i naturmiljön utan inramade ytor för lekar, där både skugga och solig plats kan väljas under hela dagen. Lekplatserna är placerade på så sätt att de är sammankopplade på ett naturligt sätt. 3.3.6 Möjlighet till omvärldsförståelse Planering av gården där naturlig/vilda miljöer finns där man upptäcker livscykler och kretsloppet genom att följa förändringen året runt. Konstruktionsleken med vatten och lösmaterial förekommer. Det finns möjlighet för odlingsmaterial som konkretiserar matens väg från jord till bord. 3.3.7 Samspel mellan ute och inne Byggnadernas fönster är lågt placerade och gör det möjligt för både stora och små barn att se rakt ut över det gröna området. Direktutgångar från både verksamhetens rum och kapprum gör det lättare att flytta ut den pedagogiska verksamheten. 22

4. Resultat 4.1 Enkät I enkätundersökningen handlade en fråga (nr 42) om adjektiv som skulle väljas för att karakterisera gårdens miljö, till exempel om utemiljön var barnvänlig eller inte. Av 129 förskolor i Helsingborg hade 17 kommunala respektive 11 privata förskolor inte besvarat enkäten, 18 kommunala respektive 6 privata hade svarat nej till barnvänlig utemiljö och 56 kommunala respektive 21 privata förskolor svarade ja till barnvänlig utemiljö (Tabell 3). Inga privat förskola har svarat Nej på frågan om barnvänlighet. Av de 101 förskolor som svarat på frågan om barnvänlighet svarade 77 ja och 24 nej. Tabell 3. Barnvänlig utemiljö enligt enkätsvar i förhållande till driftsform för inventerade och icke-inventerade samt kommunala och privata förskolor i Helsingborg. "Barnvänlig" enligt enkätsvar ej besvarat enkäten svarat "NEJ" svarat "JA" Total INVENTERAD kommunala 4 10 20 34 privata 6 0 9 15 EJ INVENTERAD kommunala 13 8 36 57 privata 5 6 12 23 TOTAL kommunala 17 18 56 91 privata 11 6 21 38 4.2 Kartor Utifrån flygbilder och fältarbete ritades förskolegårdarna ut på kartor och friytan för gårdarna beräknades med hjälp av Kristoffer Mattisson, Arbets- och miljömedicin, Lund och Maria Zingmark Miljöinspektör vid Miljöförvaltningen Helsingborg, 4.3 Inventeringen Bara 4 av 29 gårdar som enligt enkäten ansågs vara barnvänliga hade en lekvärdesfaktor (sammanlagt kvalitetspoäng) som indikerade barnvänlighet (Tabell 4). Antalet barnvänliga förskolor skiljde sig signifikant mellan enkätundersökningen och fältinventeringen (p<0,001, Figur 2). Betydligt fler förskolor bedömdes som barnvänliga enligt enkätmetoden jämfört med fältinventeringen. En mer detaljerad jämförelse mellan lekvärdesfaktorer och enkätsvaret barnvänlig visas i Tabell 5 och skillnaderna mellan privata och kommunala förskolor redovisas i Figur 3. 23

Figur 2. Barnvänlig utemiljö i förskolan bedömning enligt enkät och enligt inventering. En enskild kvalitetsaspekt där överensstämmelsen var bättre mellan enkät och inventering var den trygga zonen, där 21 av 29 gårdar som enligt enkäten ansågs vara barnvänliga bedömdes vara trygga med bättre kvalitet (Tabell 4). Tabell 4. Bedömning av utomhusmiljö vid 49 förskolor i Helsingborg enligt enkätsvar och enligt inventering. Barnvänlig enlig enkät ej besvarat Inventering enkäten svarat "nej" svarat "ja" Lekvärdesfaktor (a) ej barnvänlig 10 22% 10 22% 25 56% barnvänlig 0 0% 0 0% 4 100% trygg zon (b) trygg men torftig 4 22% 6 33% 8 44% trygg och bättre 6 19% 4 13% 21 68% a) Barnvänlig definieras som lekvärdesfaktor 3 b) Trygg men torftig definieras som ej barnvänlig, trygg och bättre definieras som barnvänlig. 24

Tabell 5. Bedömning av utomhusmiljö vid 49 förskolor i Helsingborg enligt enkätsvar och enligt beräknad lekvärdefaktor utifrån fältinventering. Barnvänlig enligt enkät Inventering ej besvarat enkäten Nej Ja Lekvärdefaktor <= (-6) 2 5 63% 3 37% (-5) - (-4) 3 3 33% 6 67% (-3,5) - (-2,5) 4 1 14% 6 86% (-2) - (-1) 1 1 13% 4 87% (-0,5) - (2) 0 0 6 100% >=3 0 0 4 100% Figur 3. Bedömning av utomhusmiljö enligt fältinventering av15 privata och 34 kommunala förskolor i Helsingborg På följande sidor redovisas resultatet för de inventerade förskolorna i Helsingborg utifrån de sju kvalitetsaspekterna. 4.3.1 Friytan Av de 49 inventerade förskolorna i Helsingborg var det 5 privata respektive 11 kommunala förskolor som hade en friyta som var 30 m 2 per barn, 1 privat respektive 4 kommunala förskolor som hade en friyta mellan 25-30 m 2 per barn och 9 privata respektive 19 kommunala som hade en friyta som var 25 m 2 per barn. Bara en tredjedel av alla förskolor uppnår alltså detta kvalitetskriterium. Resultatet är likvärdig för kommunala och privata förskolor (Figur 4). 25

Figur 4. Friytan i de privata(vä) och kommunala(hö) inventerade förskolorna i Helsingborg +1 poäng: gården har 30 m 2 per barn och 2000 m 2 totalt 0 poäng gården har 25-30 m 2 per barn och ca 2000 m 2 totalt -1 poäng: gården har 25 m 2 per barn och 2000 m 2 totalt -0,5 respektive + 0,5 poäng: gården når kriteriet endas delvis 26

4.3.2 Zonering av gården I alla inventerade förskolorna fanns det en trygg zon. I 31 förskolor förekom den som en bra zon medan 18 förskolor erbjöd zonen inte mer än en torftig lekmiljö (Figur 5). Figur 5. Trygga zonen i de privata respektive kommunala inventerade förskolorna i Helsingborg. Vidlyftig zon förekom på 17 av 49 inventerade förskolegårdar. Vilda zonen förekom endast i 5 förskolor av 49 inventerade där barnen kunde leka i fred bortom vuxnas kontroll. I nästan hälften av de privata förskolorna hade gården egenskaper från två av zonerna, medan i mer än hälften av de kommunala förskolorna upplevdes gården som en zon (Figur 6). 27

Figur 6. Zonering av gården i de privata(vä) och kommunala(hö) i de inventerade förskolorna i Helsingborg angett i procent. +1 poäng: gården har egenskaper från alla tre zonerna 0 poäng: gården har egenskaper från två zonerna -1 poäng: gården upplevs endast som en zon -0,5 respektive +0,5 poäng: gården når kriteriet endast delvis 28

4.3.3 Tillgänglighet Tillgänglighet kan beskrivas på en många olika sätt. Idag relateras ordet tillgänglighet till funktionshindrades möjlighet att tillgodogöra sig sin miljö. Ett delmål vid inventeringen var att se om förskolan var anpassad till funktionshindrade. Nästan ingen av förskolorna uppfyllde detta krav. I en del av förskolorna kunde rörelsehindrade gå ut runt byggnaden och utnyttja enstaka lekredskap, men det var omöjligt att gå till alla zonerna, eftersom det inte fanns vägar anpassade för dem. Sexton av förskolorna hade trappsteg som hinder vid ingång/utgång medan i sex andra förskolor hade gården en lutning som gjorde det svårt för rörelsehindrade att ta sig från och till gården. Få lekplatser i förskolorna är helt tillgängliga för barn med funktionsnedsättning. Varken privata eller kommunala inventerade förskolor i Helsingborg nåde poängen +1 enligt uppsatta kravspecifikationskriterier (Figur 7). Figur 7. Tillgänglighet i de privata(vä) och kommunala(hö) inventerade förskolor i Helsingborg. +1 poäng: rörelsehindrade kan använda såväl lekredskapen som alla förskolegård zoner 0 poäng: rörelsehinder kan utnyttja en större del av gården samt en del lekredskap -1 poäng: rörelsehindrade kan inte ta sig ut på egen hand -0,5 respektive +0,5 poäng: gården når kriteriet endas delvis 29

4.3.4 Vegetation och topografi Mer än hälften av förskolorna poängsattes mellan -1 eller -0,5 (Figur 8) på grund av att de hade en platt gård, ingen kulle, ingen variation i topografin eller ingen vegetation som barnen kunde leka i. Endast tre förskolor uppnådde full kvalitetspoäng, minst hälften av gården hade varierad topografi, och ytor med naturlig eller planterad vegetation som det gick att leka i. Figur 8. Vegetation och topografi i de privata(vä) och kommunala(hö) inventerade förskolor i Helsingborg. +1 poäng: hälften av gården har varierad topografi 0 poäng: gård med enstaka kulle -1 poäng: platt gård med vegetation som inte går att leka i -0,5 respektive +0,5 poäng: gården når kriteriet endas delvis 30

4.3.5 Integration av lekutrustning i landskapet Det var 1 privat respektive 3 kommunala av de 49 inventerade förskolorna som hade lekutrusning som var integrerad i landskapet, 5 privata respektive 11 kommunala förskolor hade lekutrusning såväl integrerade i landskapet som inom avgränsade områden och 4 privata respektive 18 kommunala som hade lekutrusning inom avgränsade områden. Förskolor som delvis uppfylde kriteriet poängsattes med -0,5 respektive +0,5 poäng. Det var 3 privata respektiva 4 kommunala som delsvis uppnåde kriteriet. Fördelningen mellan privata och kommunala förskolor som hade lekutrustning integrerad i landskapet var olika (Figur 9). Figur 9. Integrering av lekutrustningen i landskapet i de privata(vä) och kommunala(hö) förskolor i Helsingborg +1 poäng: lekredskapen integrerad i landskapet 0 poäng: lekredskapen integrerade i landskapet men de flesta står inom inramade lekområden -1 poäng: lekredskapen i princip alla står inom inramade lekområde -0,5 respektive +0,5 poäng: gården når kriteriet endas delvis 31

4.3.6 Möjlighet till omvärldsförståelse Det var 2 privata respektive 10 kommunala inventerade förskolor som hade en hårdgjord gård. 3 privata respektive 6 kommunala som uppnåde delvis kriterierna, 9 privata respektive 14 kommunala som hade delar av gården med möjlighet att påverkan och 1 privat respektiv 4 kommunala som gården förendrades under året och det erbjöd olika saker för barnen. Sandlåda som möjliggör konstruktionslekar förekom på alla gårdar. Odlingsmöjligheterförekom på en del förskolor. Det var nästan hälften (Figur 10) av de kommunala och privata förskolegårdarna som erbjöd barnen möjlighet att experimentera och påverka gården. Figur 10. Möjlighet till omvärldsförståelse i de privata(vä) och kommunala (hö) förskolor i Helsingborg angett i procent. +1 poäng: gården med årstidförändringar, konstruktions lek samt naturlig/vild miljö där barnen kan följa det naturliga kretsloppet 0 poäng: gård med årstidförändringar och konstruktions lek möjlighet -1 poäng: hårdgjord gård, ej möjlighet att påverka. -0,5 respektive +0,5 poäng: gården når kriteriet endas delvis 32

4.3.7 Samspel mellan ute och inne I 1 privat respektive 5 kommunala inventerade förskolor hade barnen en bra utsikt över grönska, fönstret var låg placerat och utgång från såväl kapprummet som verksamhetsrummet förekom. I 7 privata respektive 17 kommunala förskolor upplevde barnen grönskan inifrån avdelningarna och utgång till gården från kapprummet förekom. I 5 privata respektive 3 kommunala förskolor hade bara stora barn översikt över grönska och utgång från kapprummet förekom. I 2 privata respektive 9 kommunala ingen grönska upplevdes inifrån avdelningen. Av de 9 kommunala förskolorna var det 3 förskolor som inte hade direktutgång till gården och barnen måste invänta personalen för att få tillgång till gården i dess helhet. Dubbelt så många kommunala som privata förskolor (Figur 11) hade lågt placerade fönster där både små och stora barn hade god utsikt över grönska. Utgång till gården från verksamhetsrummet som kapprummet förekom i tretton förskolor. Figur 11. Samspel mellan ute och inne i de privata(vä) och kommunala (hö) förskolor i Helsingborg. +1 poäng: utgång direkt från både kapprum och verksamhets rum, bra upplevelse av grönska för både små och stora barn 0 poäng: utgång direkt från kapprum, bra upplevelse av grönskan via fönstret -1 poäng: ingen direkt utgång till gården, ingen upplevelse av grönskan -0,5 respektive +0,5 poäng: gården når kriteriet endas delvis 33

5. Diskussion Endast fyra av de 49 inventerade förskolorna uppnådde en sammanlagd kvalitetspoäng 3. Exempel på hur bedömningar av en enskild förskola kan se ut finns i Bilaga 5. Betydligt fler förskolor bedömdes som barnvänliga enligt enkätmetoden jämfört med fältinventeringen. Stämmer detta med verkligheten eller uppskattar respektive ansvarig förskolerektor gården som barnvänligt bara för att gården är trygg, lugn och inte exponerad för trafikbuller? 5.1 Friytan En yta av minst 30 m 2 per barn och 2000m 2 totalt har beräknats fungera bra som lekmiljö för barn (Anna Sohlberg, dialog-pm 2006). Med en tillräcklig friyta, stör barnen varandra mindre, färre konflikter uppstår och den som vill vara i fred för sig själv kan vara det (Granberg 2007). Det finns mycket stora variationer i hur stor friyta barn anses behöva. I en artikel skriven i Children in Europé (Issue 19/2010) beskrivs hur olika länder i Europa har olika kriterier angående antalet kvadratmeter för barn. I Grekland krävs 3 m 2 per barn i åldersgruppen 4-6 år. I Italien finns inga krav för barn 0-3 år medan för barn 3-6 år gamla krävs 18 m 2. I Spanien anges en yta på 75 m 2 för barn 0-3 år och 150 m 2 för barn mellan 3-6 år. Länder som Frankrike, Tyskland, Irland har inga nationella krav. I Sverige, under 80- talet, fanns statliga riktlinjer för antalet kvadratmeter per barn men idag är det en kommunal fråga (intervju med Mårtensson 2011). Malmö Stad har exempelvis som riktlinje en yta om minst 30 m 2 för barn (Malmö, 2011). Helsingborg har en riktlinje på minst 25 m 2 som kan öka till 40 m 2 för barn upp till och med skolår 5 (Helsingborg, 2008). Nordiska ministerrådet rekommenderar en yta på 30-40 m 2 per barn med mycket vegetation, träd och kuperad terräng (Herfelt, 2007). Det är viktigt att inte bara se på friyta per barn, utan också på gårdens totala yta gården ska vara så stor att barnen inte tröttnar på att leka där under sina år på förskolan (Mårtensson, 2011). Helsingborgs kommuns riktlinjer om friytans storlek för barn är mindre i jämförelse med Malmö kommuns. I detta arbete har däremot riktlinjerna för antal kvadratmeter/barn från Malmö Stad följts. Detta innebär att bedömningen har varit förhållandevis hård jämfört med vad kommunen föreskriver. Vid en bedömning med kriterier baserade på Helsingborgs riktvärden var det 4 förskolor med en poäng på -1 som ändrades till 0 poäng respektive 5 förskolor som har 0 poäng som fick +1. Totalt förändrades resultaten i 9 förskolor. Detta innebar dock ingen större skillnad för den sammanvägda totala bedömningen av förskolornas utegårdar. 5.2 Zonering av gården Det var sex förskolor som inte drev sin verksamhet i byggnader som var avsedda för förskoleverksamhet utan i hyreshus där de delade innegård med boende eller hade liten yta där zonerna saknades. Vid en intervju med Fredrika Mårtensson, miljöpsykolog vid SLU i Alnarp berättar hon att det inte är bra att förskolan delar gård med andra eftersom detta kan hämma barnens lekande, speciellt flickornas. Istället för att leka tar de ansvaret att städa och inte stöka till det när de leker (Mårtensson, 2011). Nedan visas några exemplar på de olika zonerna som utegårdarna består av: Trygga zonen. Alla förskolor hade den trygga zonen med sandlådan. Sandlådan är en plats som ger barnen möjlighet att observera andra barn, närma sig sina kamrater, samt genom hink och spade möjliggöra imitationen, barnen ser på varandra och härmar därefter varandra. 34

Genom imitation skaffar barnen nya färdigheter, lär sig sociala sammanhang och samhörigheter. Imitation blir således en form av kunskapsöverföring (Harvard, 2009). Som exempel på en mindre trygg zon (Figur 12) visas gården vid en liten förskola med 18 inskrivna barn, med en total yta om 30m 2 och en friyta per barn av 2m 2. Sittplatser med bord och en mini sandlåda samt rutschkana förekom. Buskarna var mer som en häck än som ett gömställe där barnen kunde leka. Genom förbättringsarbete kan den lilla gården uppnå en lekvärdesfaktor som är acceptabel. Om kommunal mark finns tillgänglig skulle en utvidgning av gårdens yta innebära att de tre olika zonerna fick plats. Figur 12. Regnbågens förskolegård med en torftig trygg zon. En bättre trygg zon visas i Figur 13. Förskolan har 18 inskrivna barn, med en total yta på 869 m 2 och en friyta per barn på 48 m 2. Förutom sittplatser med bord kan den gröna miljön erbjuda en bättre trygg zon. Figur 13. Lantmätarens förskolegård med en bättre trygg zon. Vidlyftiga zonen. Den vidlyftiga utelekens struktur öppnar särskilda möjligheter till självreglering av kropp och psyke och till lek som inkluderar barn med olika förutsättningar och ålder (Mårtensson 2004). Endast en tredjedel av förskolorna hade en vidlyftig zon. Ett exempel på hur en sådan zon kan se ut ses i Figur 14. Trots att den vidlyftiga zonen existerade behövde vissa av förskolorna göra förbättringar av denna. 35

Figur 14. Lasarettets förskolegård är ett exempel på en bra vidlyftig zon, där lekredskapen har integrerats i landskapet Exempel på vild zon visas i Figur 15. Det var endast 4 förskolor av 49 inventerade som hade en vild zon där barnen kunde leka i bortom de vuxnas kontroll. Den vilda zonen saknades i alla privata förskolor. Vuxna behöver finnas i närheten men som den vuxnes roll i barnens lek är att se till att barnen inte stör varandra och att de har den tid de behöver för att fullgöra den lek de har påbörjat. Om man som vuxen deltar i barnens lek är det deras villkor som gäller i leken (Olofsson, 1996). Figur 15. Husensjöns förskolegård har en vild zon där barnen kan leka i den fria gården utan att bli störda av vuxna. 5.3 Tillgänglighet Nästan ingen av förskolorna kunde uppfylla detta krav. I en del av förskolorna kunde rörelsehindrade gå ut runt byggnaden och utnyttja enstaka lekredskap, men det var omöjligt att gå till alla zonerna eftersom det inte fanns vägar anpassade för dem. Sexton av förskolorna hade trappsteg som hinder vid ingång/utgång medan i sex andra förskolor hade gården en lutning som gjorde det svårt för rörelsehindrade att ta sig till och från gården. Få lekplatser i förskolorna är helt tillgängliga för barn med funktionsnedsättning men om man åtgärdar dessa genom att t.ex. bygga vägg och lekredskap för funktionshindrade, uppnår nästan alla gårdar dessa krav. 5.4 Vegetation och topografi Lekplatser med träd eller någon kulle inspirerar den naturliga leken, där klättrandet, springandet och fantasin hålls igång. En varierad topografi på gården ger barnen en bättre 36

motorik genom rörelseträning och ansträngning av alla muskler i kroppen (Grahn 2007). Träd har också en skyddande effekt gentemot den farliga UV-B strålningen (Figur 16). Träd och vegetation kan också ge möjlighet till lugn och ro (Mårtensson 2004). Mellan hälften och två tredjedelar av ytan ska vara kuperad och bevuxen. Den fria himmelsvyn skall vara mindre än 50 % under förutsättning att det är vegetation som skymmer himmelsvyn, sett från lekinstallationer och favoriserade lekställen. Lekinstallationer skall vara placerade så att de ligger i trädskugga mellan elva och tre på dagen (Boldemann, 2008). Plantering av träd och snabbväxande buskar kan förbättra den oskyddade solexponerade lekytan samt kan inspirera barnens naturliga lek. Figur16. HBGS Montessori Montemini förskolegård med lekredskap placerad i skuggan av ett träd. 5.5 Integration av lekutrustning i landskapet På ett flertal av förskolor står lekredskap som rutschkanor och gungor inom inramade ytor, och är inte integrerade i gårdslandskapet (Figur17). Det var endast 6 förskolor av 49 inventerade som uppnådde full kvalitetspoäng, dvs. hade lekredskap integrerade i landskapet. Figur17. Rimfax förskolans utegård har inhängande gungor, vilket motverkar integration av gungorna i en övriga utegården. I Helsingborg, var enligt enkätsvaren 6 förskolor byggda under 2000-talet, 13 förskolor byggda under 90-talet, 24 förskolor byggda under 80- talet och 55 förskolor byggda innan 80- talet. Större delen av förskolorna är med andra ord byggda för mer än 20 år sedan, då man ansåg att det var bättre, av säkerhetsskäl, att lekredskapen var inhägnade. 37

Enligt Cecilia Boldemann, docent, som ansvarade för SCAMPER-studien (2005) och SPRING -projektet 2008, Barnen måste få en chans att få upp farten kan alla höga stängsel som segmenterar gården ersättas med naturmaterial som är tillräckligt höga så att de inte kan forceras av barn i 1-2- årsåldern, och tillräckligt låga för att 3-5-åringar kan forcera dem, såsom att hoppa över och som ej stoppar lekandet (barnen kan fortsätta prata och lasta saker över till varandra (Boldemann, 2008). 38

5.6 Möjlighet till omvärldsförståelse Hälften av förskolorna hade en hårdgjord gård och ingen möjlighet till påverkan. Lekredskapen styrde leken. Sandlåda som möjliggör konstruktionlekar förekom på alla gårdar. Odlingsmöjligheten på gården fanns i en del förskolor. I figur 18 visas en gård som omgärdas av byggnader. En tredjedel av gården är asfalterad. Gräset som syns på bilden är konstgjort. Enstaka klena träd finns. Varken gunga eller rutschkana finns på gården, men det finns sandlådan som möjliggör konstruktionslekar. Platsen förändras inte i takt med årstiderna vilket gör att barnen inte får en möjlighet till inspiration för nya lekar. Gungorna är en viktig plats för det sociala umgänget. Vid gungor uppstår långa samtal med kamrater, liksom fabulerande, sång och andra uttrycksfulla aktiviteter (Ivarsson, 2003). Figur 18. Bilderna beskriver delar av Idrottsförskolan Viktorias utegård med konstgjortgräs och sandlåda utan gungor och rutschkana. En bra förskolegård är en gård som talar till barnen och leker med barnen på många skilda sätt Grahn(2007). Figur19 visar en gård som förändras under året, och det finns även olika saker för barnen att göra under de olika årstiderna. Det finns löst material och ett köksbord som möjliggör konstruktionslekar. Träd, kompostlåda samt odlingsmöjlighet av blommor, jordgubbar, potatis, m.m. förekom. Figur 19. Tusenskönans förskolegård har rikligt med grönska, vilket bidrar till en ökad omvärldsförståelse. Utomhuspedagogik är viktigt för barn eftersom de tillägnar sig kunskaper och erfarenheter om omvärlden genom att använda sig av sina sinnen smaka, lyssna, se, känna och lukta. Sinnesintrycket får barn att minnas saker bättre (Dahlgren och Szezepanski 1997). 39

I en förskolegård där löst material och odling förekommer får barnen möjlighet att på egen hand och i sin egen takt utforska, undersöka och experimentera med olika naturmaterial och småkryp, insekter och växter. Barnen får på ett naturligt sätt bekanta sig med de fyra elementen luft, jord, vatten och även eld i viss mån. Ett bra sätt att lära sig om hur mat bryts ner till jord är att ha en kompost på förskolan (Granberg, 2000). Bland de inventerade förskolorna var det 5 som hade kompostlådor och 21 som hade odlingslådor. Odlings- och kompostlåda kan alla förskolor enkelt lägga till sina gårdar. 5.7 Samspelet mellan ut och inne Nästan hälften av de privata respektive kommunala förskolorna uppnådde inte detta kriterium på grund av att de hade för högt placerade fönster eller utgång till gården enbart från kapprummet (figur 20). Detta är dock en kostnadsfråga och inte alltid realistiskt att åtgärda. Figur 20. Nicander gatans förskolegård med lågt placerat fönster samt utgång såväl från verksamhets rum som kapprum. Nordiska författare påstår att undervisningen som bedrivs ute i direkt kontakt med naturen skapar en relation med landskapet som är baserad på den egna upplevelsen. Genom lärorika upplevelser utvecklas levande kunskaper. I den verkliga situationen i naturen stimuleras alla sinnen och därmed påverkas såväl kropp, känslor som tanke (Dahlgren et al, 2007, Brügge, 2007). 40

6. Jämförelse mellan inventering och enkätsvar Vid inventeringen framkom tydligt att enkätens fråga om barnvänlig utegård ofta skiljde sig från den objektiva bedömningen vid inventering (figur 21). Figur 21. Barnvänlig utemiljö i förskolan bedömning enligt enkät och enligt inventering. En barnvänlig gård enligt enkätbesvararna (rektorer och förskoleföreståndare) förefaller således vara en gård där barnen är trygga rent fysiskt. Även grönska sågs som ett tecken på barnvänlighet. Ett konkret exempel på en gårdsmiljö där enkätuppgift och inventering av gårdens kvalitetsaspekter ger helt olika bild av verkligheten är Gräshoppans förskola där adjektivet barnvänlig valts för att beskriva gården. Övriga adjektiv som valts är: varierad och liten. Däremot valdes inte orden tråkig, torftig, sliten, ömtålig, eller enformig. Förskolan har egen gård, som vid beräkningen blev 112 m 2 och för varje barn fanns en friyta på 6 m 2. 41

Figur 22. Gräshoppans förskolegård med en friyta på 6 m 2 per barn med varken grönska eller träd. Enligt kravspecifikationen krävs en yta av minst 30 m 2 per barn, för att tillfredsställa barnens lekbehov. I detta fall kan man se att kriteriet om fri yta inte uppnås. Resultaten från inventeringen visar också att gården upplevs som en enda torftig trygg zon, med sittplatser och bord, sandlek och minirutschkana (Figur 22). Ingen grönska, buskar, eller träd fanns. Det finns inte heller några möjligheter för en rörelsehindrad att komma ut eller utnyttja gården. Vidare finns inga möjligheter för klättrande, gömmande, eller frihet från vuxnas ögon. De enstaka lekredskapen som finns utgör inte mer än en torftig och tråkig miljö. Baserat på kravspecifikations mall bedömdes gården till -6,5 poäng, vilket är en ej acceptabel förskolemiljö. När förskolegårdar ser ut på detta sätt är tillgång till och utnyttjande av alternativa utemiljöer såsom närliggande parker och grönytor helt nödvändig. 42

7. Slutsatser Uteleken är beroende av platsens kvaliteter. Därför krävs det att barnens lekmiljöer ständigt utvecklas så att de Stimulerar fantasin och kreativiteten Främjar lärandet Utmanar motoriken Främjar samarbete Ger upplevelser och bättre hälsa Syftet med detta arbete var att använda två metoder för kartläggning av förskolors utemiljö: 1) kartläggning av personalens uppfattning genom enkät. 2) kartläggning genom strukturerad bedömnings mall utförd av oberoende part. Enkätsvar som har använts i detta arbete ger ett kvantitativt resultat på undersökningen. E-post enkäten är mer effektiv, eftersom det är lättare att svara direkt när man öppna posten, och inte är bunden geografisk. En elektronisk enkät är lämplig som ett screeninginstrument, och för att kvantifiera många olika aspekter på förskolansmiljö. Resultatet av denna typ av studier kan användas av kommunerna för att identifiera förskolor där man behöver se närmare på utemiljön. Fältinventering innebär en kvalitativ undersökning. Fördelen är att man är på plats och ser och analyserar direkt. Nackdelen kan vara att olika människor gör olika bedömningar av de olika faktorerna. Det är därför viktigt att ha en väl utarbetad mall som beskriver kriterierna som ska uppfyllas. Inventeringen i detta arbeta har visat att del flesta privata och kommunala förskolor hade brister men att dessa, genom förbättringar, kan nå upp till lika höga lekvärdesfaktor som de fyra barnvänliga gårdarna. Genom att arbeta med innehållet på gårdarna kan en fullt acceptabel utemiljö åstadkommas även på gårdar som har en otillräckligt stor friyta. Flera gårdar kan förbättras genom att bygga väggar och lekredskap för funktionshindrade barn och ta bort stängslen kring lekredskapen. De förskolor som inte har möjlighet att uppnå en god utomhusmiljö, behöver finna en park i närheten som kan ersätta gårdens brister. För förskolor som ligger i innerstaden och har sämre gårdar är det viktigt att det finns tillgång till lekområden i nära anslutning. Enligt Nordiska ministerrådet 2007 bör barnen ha möjlighet till lek och lekplatser inom 200 m från förskolan och en natur terräng inom 500 m från förskolan (Herfelt, 2007) 43

8. Framtida forskning De icke-barnvänliga gårdarna (låg lekvärdesfaktor) identifierades mycket bra genom att adjektivet barnvänlig inte valdes i enkätmetoden. Däremot betyder inte adjektivet barnvänlig detsamma som det man fångar med inventeringsmetodiken (lekvärdesmetoden). Frågor för framtida studier är: Vad betyder egentligen barnvänlig för förskolepersonalen? Är det främst trygghetsaspekten som fångas med detta adjektiv och är det därför överrensstämmelsen mellan metodiken är dålig i detta fall? Är det så att man har låga krav/förväntningar på hur förskolans gård ska vara? Eller har kraven vid lekvärdesbedömningen varit för höga? Hade man kunnat närma sig lekvärdesmetoden genom att se på olika mönster av adjektiv utifrån hela listan? 44

9. Referenser Boldemann C, 2008-2010. SPRING. Ett projekt med barns hälsa och lärande i fokus. s.6. Boldemann C, Dal H, Blennow M, Wester U, Mårtensson F, Raustorp A, Yuen K.2005.Scamper Förskolemiljöer och barns hälsa. Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting 2005:3 Brown, S. 1988. Play as an organizing principle: Clinical evidence and personal observations. Ingår i Bekoff, M & Byers, J. (red.). Animal Play: Evolutionary, Comparative and Ecological Perspectives. Cambridge University Press. s. 243 259. Brügge, B. m fl. Friluftslivets pedagogik. 2007. För kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber, s.25-31. Dahlgren, L-O., & Szczepanski, A.(1997): Utomhuspedagogik boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Ett försök till bestämning avutomhuspedagogikens identitet. Linköping: Skapande Vetande Nr 31 Dahlgren, L-O. 2007. Om boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Ingår i Dahlgren, L-O., Sjölander, S., Strid, P-J & Szczepanski. Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur. S. 39-51. Grahn, P.2007.Barnet och naturen. Ingår i Dahlgren, L-O. Sjölander, S., Strid, J-P. & Szczepanski, A.(red). Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö. Studentlitteratur 2007 s.55-104 Grahn, P. Mårtensson, F. Lindblad, B. Nilsson, P. & Ekman, A. 1997. Ute på dagis. Hur använder barn daghemsgården? Utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrations förmåga. Alnarp: Stad& Land, s.3-13., 85-95.. Granberg, A.,2007. Småbarns utevistelse. Stockholm: Liber AB. S.10-25. Gärdenfors, P. 2000. Hur Homo blev sapiens. Nora: Nya Doxa. S.62. Gärdenfors, P.2009. Lek ur ett evolutionärt och kognitivt perspektiv. Ingår i Dahlgren, L-O. Sjölander, S., Strid, J-P. & Szczepanski, A.(red). Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö. Studentlitteratur. s.43-54. Harvard, Å.(2004): Lek, lärande och motorik. Lund: Lund University Cognitive Studies.LUCS 115 /ISSN 1101-8453. S.5-6. Harvard, Å. 2009. Imitation och design för lek: exempel från tre sandlådor. Ingår i Jensen, M. & Harvard, Å. Leka för att lära Utveckling, kognition och kultur. Studentlitteratur, s. 123-143. Hedberg, P. 2004. Att lära in ute Naturskola. Ingår i Lundegård, I. Wickman, P-O, & Wohlin, A. (red) Utomhusdidaktik. Studentlitteratur, s.67-70. 45

Helsingborg stad. 2008. Miljönämnden. Sammanträdesprotokoll. 21 augusti 2008. Bilaga 1. Riktlinjer för intern hantering av plan- och bygglovsremisser samt anmälningsärenden avseende lokalisering av barnomsorgs och undervisningslokaler. Herfelt, S. 2007. Nordiska ministerrådet, Miljø og sundhed i nordiske børnehaver. På tværs af fagområder og sektorer et pilotprojekt. Köpenhamn, 2007. s.8, 9, 10. Huizinga, J.2004. Den lekande människan (Homo ludens). Översättning av Gunnar Brandell. Natur och Kultur. Stockholm. S. 9-40., 62-95. Hägglund, K.1989. Lekteorier. Översättning av Gunnar Brandell. Arlöv: Esselte Studium AB, s. 5-19, 30-35, 47-50, Wikland, M. 2007. Små barns fysiska aktivitet (1-5 år). Centrum för folkhälsa. Stockholm lansting.http://www.folkhalsoguiden.se/upload/fysisk%20aktivitet/sm%c3%a5%20barns%20 fysiska%20aktivitet.pdf Walen, Therese. 2009. Historiska perspektiv på lek. I Jensen, M & Harvard, Å. Leka för att lära. Studentlitteratur, s 37. Knutsdotter Olofsson, B. 1989. Lek för livet. Stockholm: HLS Förslag, s.21. Knutsdotter Olofsson, B(1996): De små mästarna. Stockholm: HLS Förslag. s. 23-67. 75-83. Knutsdotter Olofsson, B(2009): Vad lär sig barnen när de leker. Ingår i Jensen, M. & Harvard, Å.(red.) Leka för att lära. Utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur. S. 75-90. Lillemyr, O. F.(2002): Lek- upplevelse lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber AB. S.17. Larsson, S. Kvalitativ analys exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur, 1986 Lisberg Jensen, E. 2011. Humanekologiska perspektiv på barns naturkontakt. Ingår i Mårtensson, F., Lisberg Jensen, E., Söderström, M. & Öhman, J. Naturvårdsverkets rapport 6407 januari 2011. Kap 7. Livsmedelsverket. Rekommendationer för näringsrikt mat och daglig fysisk aktivitet i Norden. 2004. http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/svenska-narings-rekommendationer/nordiska- Naringsrekommendationer-2004/, hämtad 2011-06. Refererad i texten som Livsmedelsverket 2009. Lundegård, I. m fl. Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur, 2004 Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Skolverket. 2006, s. 7-8. Malmö stad Stadsbyggnadskontoret. 2011-05- 31. Utställningshandling Dp 5184. s.7-9. Millar, S.1970. Lekens psykologi. Prisma. Stockholm. S. 9-55., 135-140. 46

Mårtensson, F. 2011. Miljöpsykolog och forskarassistent i miljöpsykologi vid Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp. Intervju 24 maj 2011. Mårtensson, F. Personligt meddelande. Miljöpsykolog och forskarassistent i miljöpsykologi vid Sveriges landsbruk universitet Alnarp Nelsson, N. 2008. Utomhuspedagogik sänker stressnivåerna. http://www.upplandsstiftelsen.se/naturskola/utomhuspedagogik 165 Nelsson, N., Szczepanski, A. & Gustavsson, P. 2005. Mindre stress när barnen hade lektion utomhus. Lärarnas tidning nr.1. s.6-7. Skolverket. 2010. Barn och grupper i förskolor 15 oktober 2010. http://www.skolverket.se/statistik_och_analys/2.1862/2.4317/2.4318/barn-och-grupper-iforskolan-15-oktober-2010-1.126697. Hämtad 2011-06. Referens i texten som Skolverket 2010 Slutbetänkande från Barnssäkerhetsdelegationen, SOU. Från barnolycksfall till barns rätt till säkerhet och utveckling. 2003:127. SOU 2003: 127. Till stadsrådet Berit Andnor. Kap. 9. Förskola, fritidshem, förskoleklass och skola. http://www.regeringen.se/content/1/c4/25/84/84a5cb2a.pdf hämtad 2011-06 Refererad i texten som SOU 2003:127 Stroh, E., Almerud, P., Jakobsson, K. & Barregård, L. 2011. Den fysiska miljön i förskolan En miljömedicinsk bedömning. Arbets- och miljö medicinen Lund. Rapport 3-2011. Söderström, M. & Blennow, M. 1998. Barn på utedagis hade lägre sjukfrånvaro. Läkartidningen, 1998. 95:1670-2. Söderström M, Mårtensson F, Grahn P, Blennow M. 2004. Utomhusmiljön i förskolan. Betydelse för lek och utevistelse. Ugeskrift for laeger 2004; 166(36) Söderström, M. 2011. Medicinska perspektiv på barns naturkontakt. Ingår i Mårtensson, F., Lisberg Jensen, E., Söderström, M. & Öhman, J. Naturvårdsverkets rapport 6407 januari 2011. Kap 9. 47

Bilagor 48

Bilaga 1 49

Bilaga 2 Utklipp ifrån Malmö stad Stadsbyggnadskontoret. 2011-05- 31. Utställningshandling Dp 5184. s.7-9. http://www.malmo.se/download/18.72bfc4c412fc1476e02800033467/5184+planbeskrivning_ utst%c3%a4llning.pdf LEKVÄRDESFAKTOR PÅ FÖRSKOLEGÅRDEN Malmö stad rekommenderar att förskolegårdar ska ha en friyta (uteyta tillgänglig för lek) på minst 30 m2 per barn. Av omsorg för att kvaliteten på förskolegårdarna ska bli så hög som möjligt har en så kallad lekvärdesfaktor tagits fram. Stadsbyggnadskontoret använder lekvärdesfaktorn som ett verktyg i bygglovgranskningen av förskolegårdar för att se till att de är lämpliga för ändamålet och därmed följer Plan- och Bygglagen. Arbetet med förskole gårdarnas kvalitet tar utgångspunkt i Dialog-PM Förskolor i stadsbyggandet (2006). Kvalitetsaspekterna är hämtade från den uppdatering av Riktlinjer för tomtytor och utemiljö vid förskolor som har arbetats fram i en grupp sammankallad av Anna Sohlberg med representanter från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret och Stadsfastigheter i Malmö stad samt Malmö Naturskola och en förskolerektor i Kirseberg. Utifrån detta underlag har Kravspecifikation för förskolegårdar i Malmö arbetats fram på Stadsbyggnadskontoret. I detta arbete har en så kallad lekvärdesfaktor tagits fram. Relevanta delar av arbetet följer nedan. Lekvärdesfaktorn innehåller sju kvalitetsaspekter som poängsätts och tillsammans ger ett värde på friytans totala kvalitet. En mindre yta har då möjlighet att godkännas genom ett rikt innehåll. Det överordnade syftet med riktlinjerna är det miljömål som fastslogs i Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 som ett av de övergripande miljömålen Att alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. Den uppnådda lekvärdesfaktorn ska redovisas vid bygglovsgivningen. För att möjliggöra detta ska markplaneringen, inklusive huvudsakliga material, växtförteckning, utrustnings- och planteringsplan redovisas vid bygglovsansökan. De sju kvalitetsaspekterna ges en poäng mellan -1 och +1 beroende på i vilken mån de uppfyller kriterierna för respektive aspekt. Om gården endast delvis når upp till kriterierna inom respektive poängnivå, finns möjlighet att ge halva poäng. 66