Pinocchio i Härryda I Pinocchioprojektet i Härryda kommun samverkar skola, socialtjänst, BUP, barnmedicinska mottagningen.
Antal barn i Härryda Förskoleklass år 5 (6 11 år) 2 613 barn 5 % - 130 barn
Vad har vi gjort? En hel klass, 25 barn ESTER frågeformulär / intervju Aktivt Föräldraskap (Active Parenting) föräldrakurs Aktivt Ledarskap i skolan lärarkurs ESTER-bedömningar 5 barn Erbjudit utökat förldrastöd till föräldrarna till de bedömda barnen. Riktad handledning till lärarlaget för de bedömda barnen. Specifika insatser till de bedömda barnen. Dokumenterat enligt genombrottsmetoden. Utgått från förändringskonceptet
Testcykeljournal Mätbart mål: Vad vill vi uppnå? Vad är målet? Förändringsidé: Vilken förändring vill vi testa för att nå målet? Varför görs testen (hypotes om förbättring): Vad kommer att bli en förbättring? Hur utvärderas testen? Går det att mäta? Hur vet vi om det blir en förbättring? Agera Planera Redo att införa/fortsätta förändringen? Behöver den testas i större omfattning, längre tid eller andra förhållanden? Inget att fortsätta med, ingen förbättring. Gör en detaljerad plan för vad som skall göras, vem gör vad? var? när? hur? Tolka data. Jämför resultaten mot hypotes och reflektera över utfallet. Genomför planen. Observera, samla data. Notera/beskriv eventuella avvikelser från planen och oförutsedda effekter. Analysera Testa
Testcykeljournal Mätbart mål: Pojkens antal aggressionsutbrott skall minska. Förändringsidé: Pojkens lämningstider på fritids skall vara samma varje dag. Varför görs testen (hypotes om förbättring): Pojken kommer att må bättre av att ha så lika rutiner som möjligt samt att få mat på regelbundna tider. Hur utvärderas testen? Klassläraren räknar antalet utbrott och dokumenterar dessa. Klassläraren har räknat antalet utbrott månaderna före testen. Agera Planera Vi fortsätter. Trots utbrotten fungerar det bättre för pojken under skoldagen. Föräldrarna är nöjda. Vi (coreteamet + rektor) gör en överenskommelse med fritidspersonal och pojkens föräldrar att pojken äter frukost på fritids varje dag även om den ena föräldern är ledig. Det märks inte så stor skillnad i antalet utbrott. Det märks dock att pojken inte behöver äta så ofta tidigt på dagen eller så ofta under skoldagen. Pojken koncentration under lektionerna har ökat. Vissa dagar har pojken fått utbrott på fritids på morgonen. Analysera Testa
Framgångsfaktorer Samverkan tilltro till samverkan gemensamma tider alla berörda deltar på möten för protokoll kontinuitet och uppföljning respekt för varandras kompetenser nyfikenhet tydliggör målen för samverkan lyssna in, det finns mer än ett svar! Förutsättningar Samarbete med föräldrarna föräldrarna ses som en tillgång föräldrarna involveras tidigt gott bemötande förståelse för föräldrarnas syn på situationen Förutsättningar öppenhet och information lyssna in, det finns mer än ett svar! Utgå från varje barns behov bra kartläggning bred kompetens verkningsfulla insatser våga testa utvärdera och följ upp lyssna på barnet, barnets information är viktig! Förutsättningar
Samverkan hur har det påverkat oss? Tid att mötas - Kommit närmare varandra Pedagogen: Naturligare att tänka helhet och jobba med det. Koppla in föräldrarna tidigare och varit väldigt raka, tidigare pratade vi runt det svåra. Nu tätare kontakt med föräldrarna. ALIS fler lärare har börjat tänka efter i sitt ledarskap Riktad handledning ex. varför trotsar ett barn? Socionomen: En djupare förståelse för lärares och elevers situation i skolan. Imponerad av det engagemang många pedagoger har.
Fortsättning!? Vad vill vi implementera? Pinocchio-projektet i förskolan Ökad samverkan mellan olika verksamheter i förskolan Identifiera barnen tidigt sätta in insatser tidigt Genombrottsmetoden Finns samverkansformer att utgå ifrån Pinocchiokunskapen in i vanliga rutiner i elevvårdsarbetet - Agerakedjan Eget Pinocchioprojekt i kommunen? Naturligt att reagera tidigt - Kunskap om insatser