januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs 3 genomför eleverna nationella prov i matematik. Vi anser att måluppfyllelsen för år 3 inte är godtagbar trots att vi har en ökning jämfört med föregående läsår, från 62,7 till 73,5. I det samlade et för de nationella proven räknas även elever med som precis har kommit som nyanlända till skolan och elever som går i särskilda undervisningsgrupper. Vi kan inte kräva att nyanlända ska klara nationella proven när de just har anlänt till Sverige. Det leder till att et blir missvisande. Vi ligger fortfarande under et för kommunen, 73,5 jämfört med 79,8. et utan medräknande av nyanlända och de elever som går i särskild undervisningsgrupp är 79,0. Då ligger vi som kommunen gör i genomsnitt. Vi anser ändå att måluppfyllelsen inte är godtagbar utan en kan höjas ytterligare. Utifrån de nationella proven kan vi se att de flesta eleverna har klarat delproven A, B, C, E, och G mycket bra. Däremot delprov D och F har eleverna uppfattat som svårt. Delprov D avser att pröva elevernas grundläggande kunskaper om geometriska objekt och delprov F avser att pröva grundläggande skriftliga räknemetoder, tal och taluppfattning och tals användning. Detta är ett område som vi måste utveckla vidare under kommande läsår. Lärarna har under handledning av skolans matematikutvecklare utvecklat sin undervisning. Lärarna fokuserar mer på det pedagogiska samtalet kring matematik än att bara låta eleverna sitta och räkna i matematikboken. Lärarna har också börjat reflektera mer kring hur/varför vi gör som vi gör när vi undervisar. Lärarna följer upp, utvärderar arbetet och utvecklar därefter undervisningen.
Lärare och speciallärare har ett samarbete som har utvecklats under året. uppföljning har lett till en större säkerhet i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Under höstterminen 2014 genomfördes en matematikkväll för samtliga elever och föräldrar på Sjötorpsskolan. Syftet var att elever och föräldrar tillsammans ska få uppleva hur roligt det är med matematik. Ett viktigt budskap! Vi vill också påvisa att matematikundervisningen idag har förändrats, att vi använder olika räknemetoder och att det finns mycket bra laborativt material för att hjälpa och synliggöra det matematiska. Matematik är inte bara att sitta och räkna i en matematikbok. Eleverna ska få möjlighet att arbeta både med laborativt material och med problemlösning. Utvecklingsområden För att höja måluppfyllelsen kommer vi att fortsätta att arbeta med tydliga mål och att göra lärandet synligt. Lärarna behöver fortsätta att arbeta tillsammans i arbetslag för att tillsammans arbeta med syfte och mål i Lgr 11 Skriva pedagogiska planeringar, att tydliggöra/synliggöra vad det är eleverna ska lära sig Att få en struktur på lektionen det vill säga vad är målet med lektionen, vad ska eleverna lära sig? Att avsluta lektionen med en gemensam/enskild reflektion av lektionens innehåll. Vad har vi lärt oss idag? Tydliga mål och att göra lärandet synligt är nyckelkomponenter för lärandet (Bedömning för lärande, 2011 Christian Lundahl) Fortsätta att arbeta mer med laborativt material för att synliggöra och göra matematiken mer begriplig Att tillsammans med eleverna tala matematik, hur tänkte du? Hur löste du uppgiften? Eleverna får delge varandra hur de tänker Utveckla det kollegiala lärande genom att lärarna samarbetar och har forum för ämnesutveckling, lär av varandra och utvecklar gemensamma arbetssätt Arbeta vidare med formativ bedömning Läsårets satsningar 2015/2016
För att uppnå och få ett positivt på de utvecklingsområden som nämns ovan ser vi att vi behöver satsa på följande: Vi kommer att fortsätta att arbeta med workshop kring hur man använder det laborativa materialet i sin undervisning. Matematikutvecklaren gör klassrumsbesök som ska ligga till grund för pedagogisk reflektion och handledning. Vi utvecklar vår förmåga att upprätta pedagogiska planeringar (målformulering) och formativ bedömning så att eleverna får maximalt stöd för sin utveckling och sitt lärande. Matematikkväll anordnas för elever och föräldrar. Det är viktigt att föräldrarna får insyn med vad och hur vi arbetar i skolan. Många föräldrar tycker att matematik-boken är viktigast. Det är inte matematikboken som styr vår undervisning, den är ett hjälpmedel inte ett styrmedel. Svenska Måluppfyllelsen för år 3 i svenska har ökat från 82,3 till 88,9 vilket är bra. Vi ligger nu över genomsnittet i kommunen som är 84,5. Vi har under läsåret 14/15 gjort om våra insatser inom specialpedagogiken. Vi har börjat med att lägga mer stöd i de lägre åldrarna för att i ett tidigt skede kunna ge stöd till enskilda elever. Det är viktigt att vi reflekterar över uppvisat och är observanta på enskilda elevers utveckling, så att de får det stöd som de behöver. För att fortsätta att höja måluppfyllelsen kommer vi i svenska, inför läsåret 15/16 att fortsätta vårt påbörjade arbete med att synliggöra synligöra målen för eleverna samt att eleverna själva ska fortsätta att reflektera över sitt eget lärande och utveckla ett större ansvar för skolarbetet. Vi kan se att stödinsatserna som vi har vidtagit har lett till att en också har ökat. Vi behöver fortsätta att tidigt kartlägga elever som behöver stödåtgärder. Vi kan med säkerhet se att tydlighet och struktur är viktiga komponenter för elevernas lärande, vilket även forskning visar på. Vi behöver arbeta för en tydligare likvärdighet mellan de olika klasserna genom att lära av varandra och lyfta goda exempel. Det arbetssättet behöver vi utveckla vidare, utifrån elevernas uppvisade. Utvecklingsområde För att höja måluppfyllelsen i svenska kommer vi nästa läsår att arbeta med tydliga mål och att göra lärandet synligt. Vi kommer att fortsätta vårt
arbete med En läsande klass som påbörjades under läsåret att arbeta med ordförståelse i alla klasser. Vi har sett att lärarna behöver fortsätta att arbeta tillsammans i arbetslag för att tillsammans arbeta med syfte och mål i Lgr 11 för att tydliggöra vad det är eleverna ska lära sig. Att få en struktur på lektionen det vill säga vad är målet med lektionen, vad ska eleverna lära sig? Att avsluta lektionen med en gemensam/enskild reflektion av lektionens innehåll. Vad har vi lärt oss idag? Att tillsammans med eleverna tala, dramatisera och reflektera över ord och texter, för att öka läsförståelsen. Utveckla det kollegiala lärande genom att lärarna samarbetar och har forum för ämnesutveckling, lär av varandra och utvecklar gemensamma arbetssätt. Låsårets satsningar 2015/2016 För att uppnå och få ett positivt på de utvecklingsområden som nämns ovan ser vi att vi behöver satsa på följande: Vi kommer att arbeta med workshop kring metoder och arbetssätt och hur man använder olika materialet i sin undervisning. Vi satsar på att arbeta med En läsande klass och arbetet leds av vår förstelärare i svenska. Vi utvecklar vår förmåga att upprätta pedagogiska planeringar (målformulering) och formativ bedömning så att eleverna får maximalt stöd för sin utveckling och sitt lärande. Arbetet med Skriva sig till läsning fortsätter under läsåret. Vi kan se att eleverna reflekterar och samtalar mer kring texterna när de använder sig av detta arbetssätt. Svenska som andra språk Måluppfyllelsen för år tre i svenska som andra språk har ökat från 46,2 till 55,2. Det är ökning med 9,0. Det är över genomsnittet i kommunen som ligger på 50,2. En viktig del är att se över samarbetet mellan speciallärarna och modersmålslärarna vilket i slutändan gynnar elever med annat modersmål.
för publicering Kunskaps redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Tabell 2aa Andel elever som klarat alla delprov Vt-13 Vt-14 Vt-15 Vt-15 Åk. 3 12/13 13/14 14/15 14/15 Nationella prov åk 3 Ma 52,3 62,7 73,5 79,8 Sv 79,5 82,3 88,9 84,5 SVA 50,5 46,2 55,2 50,2 Kunskap samt ansvar och inflytande redovisat för tidigare- och senaredel. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9. Tabell 2b et redovisas med styrtal. Högsta Lägsta Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Lärande 7,8 7,9 8,3 7,3 7,7 Ansvar och inflytande 7,8 7,7 8,4 5,8 8,1 Folkhälsa 7,2 7,3 8,1 6,6 7,3 Fritidshem 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Lärande 7,4 7,1 7,5 6,7 7,8 Ansvar och inflytande 6,3 6,2 7,7 5,3 7,2 Folkhälsa 6,7 6,4 7,4 5,1 7,3 Normer och värden Tabell 2c et redovisas med styrtal. Högsta Lägsta Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet 7,7 8,2 8,8 7,3 8,3 Fritidshem 13/14 14/15 14/15 14/15 14/15 Trygghet 8,0 7,9 8,4 7,6 8,7 Nöjda invånare god kommunal verksamhet Tabell 2d et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 13/14 14/15 14/15 Nöjdhet 8,2 8,1 7,8 Fritidshem 13/14 14/15 14/15 Nöjdhet 8,6 8,8 9.0