Personalbokslut 2010 Utbildningsförvaltningen Barn och ungdomsnämndens verksamheter
SAMMANFATTNING Inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter finns fyra skolområden och två sektioner. Det totala antalet medarbetare barnomsorg, skolbarnsomsorg, fritidshem, grundskolor, ungdoms- och fritidsverksamhet, specialverksamhet och LSS-verksamhet uppgår till knappt 3 800 tillsvidareanställda medarbetare. Detta är en minskning samtidigt som antalet visstidsanställda har ökat. Under 2010 har oerhört stora kompetensutvecklingsinsatser genomförts med såväl statliga som kommunala medel, i vissa fall av engångskaraktär. Under året har drygt 150 lärare, vilket motsvarar cirka 13 % av lärarna, deltagit i lärarlyftet och 140 medarbetare i förskolan i förskolelyftet, vilket motsvarar cirka 9 % av personalen inom förskolan. Utbildning av arbetslagsledare i såväl grund- som förskolan har fortsatt under 2010. I samtliga verksamheter finns nu arbetslagsledare. Satsningen på arbetslagsledare har stärkt verksamheten och information har blivit tydligare. Delaktigheten har ökat och arbetslagsledarna har blivit ett bra stöd för rektorerna. Rektorerna har bildat egna ledningsteam med sina arbetslagsledare för att öka inflytande och delegera ansvar samt nå en högre kvalitet i arbetet. Det är glädjande att frisktalet har ökat i jämförelse med 2009 med 3,4 % till 64,2 % och ligger nu något högre än siffran för hela kommunen, 62,5 %. Antalet sjukfrånvarodagar per årsarbetare har minskat från 18,2 dagar 2009 till 16,0 dagar 2010. Det vill säga en minskning med 2,2 sjukfrånvarodagar per årsarbetare, vilket är en fortsatt positiv utveckling. Frisktal och antal sjukfrånvarodagar har sannolikt ett samband med de satsningar som gjorts inom verksamheten på olika hälso- och friskvårdsaktiviteter. Uppdraget att öka antalet personal med högskoleutbildning inom förskolan har lett till att antalet förskollärare under 2010 har ökat med ett tjugotal jämfört med 2009. En kartläggning av såväl förskollärares som lärares utbildning har genomförts med anledning av de förändrade och skärpta krav på hur lärare och förskollärare får användas och anställas i enlighet med ny skollagstiftning. Denna kartläggning kommer att användas och ha stor betydelse i arbetet med framtida personalförsörjnings- och kompetensutvecklingsbehov. Den kommer även att utgöra en naturlig grund i arbetet med omfördelning av kompetens och behörighet gällande förskola, särskola och grundskola inom kommunen. 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Personalstatistik... 4 1. Personalstruktur... 4 1.1 Antal anställda... 4 1.2 Antal årsarbetare... 5 1.3 Timavlönade visstidsanställda... 5 1.4 Åldersstruktur... 6 1.5 Antal chefer inom olika chefskategorier... 7 1.6 Antal anställda med utomnordisk bakgrund... 7 2. Arbetad tid och frånvaro... 8 2.1 Planerad respektive utförd tid... 8 2.2 Frånvaron... 8 2.3 Uttag av föräldraledighet... 9 2.4 Sjukfrånvaro i intervall... 10 2.6 Lagstadgad redovisning av sjukfrånvaron... 12 2.7 Arbetsskador... 12 3. Kompetens och personalrörlighet... 13 3.1 Kompetens... 13 3.2 Personalrörlighet... 13 4. Personalkostnader... 15 4.1 Total personalkostnad... 15 4.2 Median- och medellön... 15 5. Nyckeltal... 16 Personalberättelse... 17 Ledarskap och medarbetarskap... 17 Jämställdhet och mångfald... 17 Arbetsmiljö... 17 Hälsoarbetet... 17 Personal- och kompetensförsörjning... 18 Arbetstider samt lön och belöning... 18 3
Personalstatistik 1. Personalstruktur 1.1 Antal anställda Vi ser en minskning med 36 tillsvidareanställda medarbetare jämfört med 2009, samtidigt som antalet visstidsanställda har ökat med 82 medarbetare. En förklaring är att restriktivitet gällt vid anställning av lärare med hänsyn till framtida elevtalsminskningar. Lärarlyft och Förskolelyft har också medfört ett ökat antal visstidsanställningar. 4
1.2 Antal årsarbetare 1.3 Timavlönade visstidsanställda Timanställda omräknat till årsarbetare Här ser vi en markant ökning i jämförelse med 2009. Detta beror till största delen på ökat behov av vikarier med anledning av ökat utbud av kompetensutvecklingsinsatser. Vi kan också konstatera att det uppstått problem i verksamheterna under hösten då vikarier inte kunnat anskaffas. 5
1.4 Åldersstruktur Median- och medelålder Antalet medarbetare som kvarstår i anställning efter fyllda 65 år har minskat i jämförelse med 2009. Median- och medelålder har sjunkit marginellt jämfört med 2009. 6
1.5 Antal chefer inom olika chefskategorier Tertial 2010T3 (jandec) Tertial: 2010T3 (jan-dec) ÅldersIntervall 7 steg Chef för förv, nämndansv. chef Enhets-, områdeschef / områdesansv. Verks.-chef, rektor eller motsv. Summa chefer Annat ledningsansvar Kvinna 30-39 0 0 2 2 0 Kvinna 40-49 0 1 24 25 0 Kvinna 50-54 0 1 9 10 0 Kvinna 55-59 0 0 25 25 1 Kvinna 60-64 0 4 11 15 0 Kvinna 65-0 0 3 3 0 Kvinna Totalt 0 6 74 80 1 Man 30-39 0 0 3 3 0 Man 40-49 0 0 9 9 0 Man 50-54 0 0 4 4 1 Man 55-59 0 0 1 1 0 Man 60-64 0 0 3 3 0 Man 65-0 0 0 0 0 Man Totalt 0 0 20 20 1 Totalt 0 6 94 100 2 1.6 Antal anställda med utomnordisk bakgrund Redovisas kommuncentralt. 7
2. Arbetad tid och frånvaro 2.1 Planerad respektive utförd tid Övertids- och mertidsuttaget omvandlat till årsarbetare har ökat med cirka 3 årsarbetare jämfört med 2009. 2.2 Frånvaron 8
2.3 Uttag av föräldraledighet Föräldraledighet, dagar per årsarbetare Tillfällig vård av barn, dagar per årsarbetare 9
2.4 Sjukfrånvaro i intervall 10
2.5 Sjukfrånvaron uttryckt i dagar per årsarbetare Antalet sjukfrånvarodagar per årsarbetare har minskat från 18,2 dagar 2009 till 16,0 dagar 2010. Det vill säga en minskning med 2,2 sjukfrånvarodagar per årsarbetare. 11
2.6 Lagstadgad redovisning av sjukfrånvaron Total sjukfrånvaro av planerad tid i % 2.7 Arbetsskador Utbildningsförvaltningen Barn och ungdom Olycksfall Olycksfall Hot & våld Hot & våld Färdolycka Färdolycka Sjukdom Sjukdom Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 16 2 1 3 1 12
3. Kompetens och personalrörlighet 3.1 Kompetens Beträffande kompetensutveckling utgör deltagande i kurser och konferenser endast en del av den totala kompetensutvecklingen. Kostnader för kurs- och konferensavgifter uppgår till 1,4 % av den totala personalkostnaden. Exempel på andra former av kompetensutvecklingsinsatser, som inte är inräknade i ovan angiven procentsats, är studiebesök, nätverksträffar, erfarenhetsutbyte på jobbet och arbetsrotation. Tid och kostnader för dessa former av kompetensutveckling finns som regel inte registrerade och kan därför inte redovisas. 3.2 Personalrörlighet Personalrörlighet rekrytering 13
Personalrörlighet avgång Antal externa avgångar i förhållande till totalt antal anställda uppgår till 7,3 % och detta innebär en ökning med 0,5 % jämfört 2009. 14
4. Personalkostnader 4.1 Total personalkostnad I direkta personalkostnader ingår löner, arvoden, traktamenten, ersättningar för OB, jour och beredskap med mera. I personalkringkostnader ingår avgifter för kurser och konferenser, friskvård, skattepliktiga sjukvårdsförmåner och leasingavgifter för personaldatorer med mera. Vi noterar en ökning av personalkringkostnader som hänger samman med ett ökat utbud av kompetensutvecklingsinsatser. 4.2 Median- och medellön Det är svårt att dra slutsatser av ovanstående uppgifter eftersom de avser samtliga medarbetare oavsett yrkeskategori. I samband med årets löneöversyn har vi kartlagt eventuella skillnader mellan kvinnor och mäns löner för olika yrkeskategorier. Vid denna kartläggning framkom inga anmärkningsvärda skillnader. 15
5. Nyckeltal Noteras kan att antalet anställda per första linjens chef har ökat jämfört med 2009 med cirka 4 anställda. I beräkningarna avseende 2009 års siffror fanns sannolikt ett antal chefer medräknade, vilka i praktiken inte var första linjens chef. Detta gör att den beräknade ökningen för 2010 inte stämmer utifrån felaktiga siffror för 2009. En del av ökningen kan sannolikt förklaras av en organisatorisk förändring under 2010. Barn- och ungdomsnämnden har för 2011-12 fått medel för att förstärka rektorsorganisationen genom bland annat biträdande rektorer, vilket kommer att minska antalet medarbetare per chef. Det är glädjande att frisktalet ökat i jämförelse med 2009 med 3,4 % och ligger något högre än siffran för hela kommunen. 16
Personalberättelse Ledarskap och medarbetarskap Barn- och ungdomschefen kallar tre gånger per termin till gemensamma rektorsmöten. Innehållet i dessa möten är dels aktuell information från barn- och ungdomschefen dels presentation av någon aktuell forskningsrapport eller utredning som rör verksamheten. Inför varje nytt läsår genomförs upptaktsmöten dels med samtliga chefer och dels med personal. Det finns fungerande strukturer för de stora ledningsgrupperna i sektion och skolområden. För att rektorerna skall få ut så mycket som möjligt av områdenas ledningsgrupper arbetar man med gruppdelningar, arbetsgrupper samt inplanerad tid där rektorerna själva styr innehållet. Det finns även nätverk inom förskolan, F-6, 7-9 och särskola. Åtta rektorer har påbörjat den nya statliga rektorsutbildningen på avancerad akademisk nivå. Utbildning av arbetslagsledare i såväl grund- som förskolan har fortsatt under 2010. Samtliga verksamheter har nu arbetslagsledare. Satsningen på arbetslagsledare har stärkt verksamheten. Information har blivit tydligare. Delaktigheten har ökat och arbetslagsledarna har blivit ett bra stöd för rektorerna. Rektorerna har bildat egna ledningsteam med sina arbetslagsledare för att öka inflytande och delegera ansvar samt nå en högre kvalitet i arbetet. Jämställdhet och mångfald Våra chefer och sakkunniga har under året genomgått utbildning i Jämtegrering. Vidare har kontoret bedrivit genusarbete genom de genuspedagoger som haft projektuppdrag. Ytterligare har Gibbonsutbildning genomförts riktad till chefer respektive olika skolområden. Svenska som andraspråk har varit prioriterad inom lärarlyftet. En nationell resursperson har knutits till kommunen inom utvecklingsområdet. En ny jämställdhets- och mångfaldsplan 2010-2012 har börjat gälla. Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbetet har bedrivits enligt fastslagen organisationsstruktur med lokala arbetsmiljögrupper på förskolor/grundskolor/enheter och i arbetsmiljökommittéer på skolområdena. Ett pilotprojekt för att integrera jämställdhets- och mångfaldsarbetet i arbetsmiljögrupper har inletts på en skola. Inom Barn- och ungdoms verksamheter har antalet sjukfrånvarodagar per årsarbetare minskat med 2,2 dagar jämfört med 2009 och här spelar friskvårds- och hälsoaktiviteter med stor sannolikhet en stor roll. Hälsoarbetet Samtliga medarbetare har erbjudits hälsoförmån som efter samråd med närmaste chef kan tas ut i ekonomisk ersättning alternativt efter beslut av berörd chef tas ut i tid. På merparten av förskolorna/grundskolorna/enheterna finns hälsoinspiratörer och dessa har initierat ett stort antal olika aktiviteter inom tema hälsa. Totalt finns ett hundratal hälsoinspiratörer, varav ett antal är chefer. Bland annat kan nämnas friskvårdsdag, motionslopp, stavgång, bowling, pausgympa, ryggjumpa, stegräknare, matlagningskurser med mera. Bilden är att ju mer cheferna är aktiva i hälsoarbetet desto större utrymme har hälsarbetet fått. På ett flertal arbetsplatser har hälsoprofilbedömning genomförts via företagshälsovården. Frisktalet 64,2 % för Barn- och ungdoms del har nu passerat siffran för hela kommunen, som är 62,5 %. 17
Personal- och kompetensförsörjning Under 2010 har oerhört stora kompetensutvecklingsinsatser genomförts med såväl statliga som kommunala medel, i vissa fall av engångskaraktär. I kommunens olika ledarskapsprogram såsom medarbetareakademin, Ithaka, chefsintroduktion, mentor adeptprogrammet har medarbetare deltagit under 2010. Under året har drygt 150 lärare deltagit i lärarlyftet och 140 i förskolelyftet, dessa satsningar kommer att fortsätta även under 2011 för att troligtvis övergå till behörighetsgivande insatser under 2012. En utredning om rektorsrollen har tagits fram och tjänat som underlag för en översyn av skolorganisationen. I den nya skollagen kommer rektors ansvar att förtydligas vilket också kräver anpassning av organisationen. Barn- och ungdomsnämnden har i budget 2011-12 fått medel för att förstärka rektorsorganisationen genom bland annat biträdande rektorer. En kartläggning av såväl förskollärares som lärares utbildning har genomförts med anledning av de förändrade och skärpta krav på hur lärare och förskollärare får användas och anställas i enlighet med ny skollag. En omfattande rekryteringsutbildning i syfte att säkerställa chefsrekryteringsmöjligheter genomförs sedan hösten 2010 med ca 35 deltagare. Plan finns för ytterligare en utbildningsinsats 2011. Arbetstider samt lön och belöning Personal har så långt som möjligt erbjudits önskad sysselsättningsgrad och möjlighet att påverka förläggningen av sin arbetstid. Arbetsrotation förekommer inom vissa förskolor. Arbetet med att göra principerna för individuell lönesättning väl kända för medarbetarna har fortsatt. Samtliga medarbetare har, i de fall det varit möjligt, haft lönesamtal eller lönesättande samtal. Belöning i verksamheten förekommer på allehanda sätt. Medarbetare som fått belöningar har bland annat bidragit till verksamhetsutveckling och bättre arbetsmiljö. Bland belöningarna nämns studieresor, gemensamma måltider, trivselkvällar, utflykter, fruktkorgar, julgåvor, biobiljetter med mera. Nya lönekriterier för lärare och förskollärare har tagits fram centralt under 2010. Under hösten har arbete med att göra kriterierna kända för medarbetarna pågått och från och med löneöversyn 2011 kommer de nya lönekriterierna att användas. En ny modell, Arbetstid utanför barngrupp, har införts med syftet att utveckla former för medarbetare att inom arbetstiden planera, utveckla och utvärdera verksamheten i förskolan. Framtiden Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde står inför stora förändringar de närmaste åren, på grund av ny skollag, ny läroplan med kursplaner, betyg från årskurs 6 och ett helt nytt betygssystem. Planering av reformerna inom skolområdet har genomsyrat såväl nationellt som lokalt utvecklingsarbete. 18
Rekryteringsutbildning av interna intressenter för kommande chefsbefattningar kommer att vara nödvändigt fortsätta de närmaste åren. Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde står inför mycket stora utmaningar att anpassa förskole- och skolorganisationen utifrån de krav den nya skollagen ställer gällande behörighetsregler och kommande legitimation för lärare och förskollärare. Trots att det finns övergångsbestämmelser fram till 2015 måste omfattande åtgärder vidtas och påbörjas 2011. 19