ÄLDREOMSORG Nämnd budget
Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden... 4 1.1 Nämndens uppdrag... 4 1.2 Verksamhetens omfattning... 5 1.3 Nämnd/styrelse... 5 1.4 Förvaltningens organisation... 6 2 Så här styrs kommunen... 7 2.1 Så här styr nämnden... 8 3 Visionen visar vart vi vill... 9 4 Kommunens omvärldsanalys... 11 5 Nämndens omvärldsanalys... 13 6 Kommunfullmäktiges inriktningar... 14 6.1 Vår värdegrund, Bitt... 14 6.2 Valfrihet... 14 7 Nämndens inriktning... 15 8 Mål... 16 8.1 Ökat inflytande... 17 8.2 Bemötande och tillgänglighet... 17 8.3 Hälsosamt liv... 18 8.4 Trygg kommun... 18 8.5 Minskad energianvändning... 19 8.6 Ekologiska livsmedel... 20 8.7 Minskade koldioxidutsläpp... 20 8.8 Attraktiv arbetsplats... 21 9 Direktiv... 22 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige... 22 9.2 Direktiv från nämnden... 23 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer... 24 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått... 26 11.1 Prestationsmått... 26 11.2 Effektmått... 27 12 Personalmått... 28 12.1 Resursmått... 28 12.2 Effektmått... 28 13 Ekonomi med kommentarer... 29 13.1 Driftbudget Äldreomsorg... 29 13.2 Investeringsbudget... 30 14 Intern kontroll... 31 14.1 Intern kontroll... 31 15 Kompetensförsörjningsplan... 33 15.1 Attrahera/rekrytera... 33 15.2 Utveckla/behålla... 33 15.3 Avsluta... 34 15.4 Analys... 34 Nämndbudget 2
16 Policys, planer och program... 35 17 Taxor och avgifter... 36 Nämndbudget 3
1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Nämnden för Äldreomsorgen ansvarar för att sociala tjänster tillgodoses för äldre kommuninnevånare, 65 år och äldre. De insatser som ges är till största delen lagreglerade och styrs främst av Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Äldreomsorgen bedriver en behovsstyrd verksamhet där insatser till den enskilde tar hänsyn till medicinska, fysiska, sociala, psykiska och existentiella behov hos varje brukare. Lagstiftning och styrande avtal Nämndens insatser styrs i stor utsträckning av följande lagar: socialtjänstlagen, SoL, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt hälso- och sjukvårdslagen, HSL samt avtal med region Halland. Myndighetsutövning Nämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Biståndshandläggarna har på delegation av nämnden fått uppdrag att hantera myndighetsutövningen gentemot de enskilda enligt Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Myndighetsutövningen sker oftast genom att biståndshandläggaren möter den enskilde, ofta tillsammans med en anhörig eller annan företrädare, och samtalar om behovet av stöd. Handläggaren gör en utredning med en biståndsbedömning och fattar beslut i ärendet. I utredningen framgår beslut om bifall, delavslag eller avslag. Den enskilde har möjlighet att överklaga avslagsbeslut i förvaltningsdomstol. Verksamheter enligt hälso- och sjukvårdslagen Enligt hälso- och sjukvårdslagen bedriver kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter hälso- och sjukvård, rehabilitering samt förskrivning av hjälpmedel till brukare med beslut om särskilt boende. Kommunen har även ett ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser inom det ordinära boendet vilket regleras genom avtal med Region Halland. Hemsjukvården ansvarar utöver detta för hälso- och sjukvårdsinsatser, kväll, natt och helg till brukare under 65 år med insatser från nämnden för Funktionsstöd. Omsorgspersonal på äldreboenden och inom hemtjänsten utför hälso- och sjukvårdsuppgifter utifrån en delegering/ordination samt instruktion från legitimerad personal. Inom äldreomsorgen finns sjuksköterskor med följande specialistutbildning: öppen hälso- och sjukvård, vård av äldre, psykiatri, barn och smärtlindring. Nämndbudget 4
Insatser inom äldreomsorgen enligt Socialtjänstlagen, SoL: Hemtjänst Särskilt boende Ledsagarservice Anhörigstöd/avlösning Trygghetslarm Korttidsplatser Dagverksamhet Matdistribution Utöver dessa kan de äldre, utan individuell prövning, även få stöd genom träffpunkter, anhörigcenter, anhöriggrupper och trygghetsplatser. Trygghetsplatser kan erbjudas vid akuta behov för den enskilde eller deras anhöriga. Äldreomsorgen utför även beviljade LSS-insatser för personer över 65 år, som till exempel personlig assistans och ledsagning. 1.2 Verksamhetens omfattning Nämnden bedriver verksamhet i egen regi och genom entreprenader med stöd av Lag om Valfrihetssystem, LOV och Lagen om Offentlig Upphandling LoU. Enligt kommunens ramtilldelningsmodell disponerar nämnden 730 miljoner kronor netto för, inklusive medel för internt köpta tjänster men exklusive kapitalkostnader. Drygt 1 600 äldre är beviljade hemtjänstinsatser enligt SoL. Hemtjänstinsatser, trygghetslarm, ledsagning och avlösarservice i hemmet ingår i kundval, vilket innebär att den enskilde kan välja om ett certifierat LOV-företag eller hemtjänsten i egenregin ska utföra de beviljade insatserna. Kommunen ansvarar för alla insatser på natten. Det finns åtta utförare samt egenregin i kundvalet. Tre av dessa företag är certifierade för att utföra både service och omsorg och resterande företag är certifierade för att utföra service. Cirka 135 personer har valt annan utförare än Kungsbacka kommuns hemtjänst. Inom äldreomsorgen finns elva äldreboenden med heldygnsomsorg, varav ett boende är främst ett korttidsboende. Fyra av äldreboendena drivs på entreprenad. Hemsjukvården ansvarar för cirka 1 200 patienter, i hemsjukvården arbetar sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Förvaltningen har i uppdrag av nämnden att fördela, utifrån av nämnden fastställda kriterier, 185 äldrelägenheter. Totalt arbetar 1121 personer i kommunal regi inom äldreomsorgen. Detta motsvarar 958 årsarbetare. 1.3 Nämnd/styrelse Nämnden består av elva ledamöter och nio ersättare. Nämnden sammanträder månatligen med undantag för juli månad. Arbetsutskottet sammanträder normalt två veckor före nämnd och bereder ärenden till nämnden. Arbetsutskottet består av fyra ledamöter. Minst två av nämndens sammanträden är öppna för allmänheten och inleds med en frågestund. Nämndbudget 5
1.4 Förvaltningens organisation Nämndbudget 6
2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget 7
2.1 Så här styr nämnden styrs av kommunfullmäktige. I enlighet med styrmodellen utarbetar fullmäktige mål och vision som styr respektive nämnds ansvar och inriktning. Nämnden för Äldreomsorg konkretiserar sina mål och visioner för Kungsbackas äldreomsorg genom att använda följande styrformer; inriktningen, som anger det förhållningssätt som ska genomsyra förvaltningens övergripande arbete. resultatmål, som anger genom vilka mätbara mål nämnden vill följa förvaltningens strävanden att verkställa kommunens mål och vision. direktiv, som ger nämnden en möjlighet att precisera mer detaljerat särskilda satsningar under en tidsperiod ekonomisk budget, kommunfullmäktige beslutar om hur skattemedel ska fördelas mellan nämnderna. Nämnden för Äldreomsorg ansvarar för att fastställa en budget för att realisera mål och vision genom finansiering av förvaltningens verksamhet. Nämnden för Äldreomsorg följer roll- och arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Nämnden fastställer nämndbudget för att realisera inriktning och mål. Förvaltningschefen är på delegation av nämnden ansvarig för att förvaltningens verksamhet leds och styrs så att nämndens mål och vision verkställs. Utifrån antagen nämndbudget fastställs förvaltningsbudgeten som innehåller genomförandeplaner på förvaltningsnivå, verksamhetsnivå och enhetsnivå. Uppföljning av verksamheten sker per tertial och omfattar ekonomisk redovisning, systematiskt arbetsmiljöarbete, redovisning och analys av sociala och medicinska avvikelser, synpunkter och klagomål samt målarbete. Nämnden följer upp förvaltningens arbete genom delårsredovisning två gånger under året samt genom årsredovisning i januari. Nämnden för Äldreomsorg har fastställt ett kvalitetsledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet i förvaltningen, med syfte att säkerställa att nämnden för Äldreomsorg lever upp till de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Nämndbudget 8
3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i Nämndbudget 9
bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget 10
4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år 2020. Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende. Nämndbudget 11
10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget 12
5 Nämndens omvärldsanalys står som alla kommuner inför stora förändringar. Tillsammans med Kairos Future har tagit fram en omvärldsanalys som innehåller trender och förändringar i omvärlden som påverkar s möjligheter att fortsatt vara en attraktiv kommun att bo, verka och leva i mot år 2020. Flera av de drivfaktorer, det vill säga trender som driver den globala utvecklingen framåt och som hela världen på olika sätt påverkas av, kommer att påverka äldreomsorgen framöver. En växande befolkning med en ökad andel äldre påverkar de tjänster som äldreomsorgen erbjuder och även på vilket sätt de erbjuds. De kommande åren kommer att innebära att äldreomsorgen behöver arbeta med förebyggande insatser som kan erbjuda fler friska år med hög grad av självständighet. Friskvårdssatsningar bidrar till en bättre folkhälsa hos äldre. Nämnden ska arbeta för att främja friskvård och kultursatsningar i samband med andra nämnder och föreningar. De resurser som i dag används för äldres vård och omsorg måste användas så effektivt som möjligt. Med den åldrande befolkningen följer att fler personer än i dag kommer att behöva vård och omsorg. Även om en god hälsa kan stödjas ytterligare och ohälsan skjutas framåt i tiden så är det troligaste ändå att de allra flesta under senare delen av livet kommer att drabbas av sjukdomar, nedsatt funktionsförmåga och ökande beroende av hjälp och stöd. Den tekniska utvecklingen möjliggör snabbare information de till de äldre och deras anhöriga för att öka valfriheten och inflytandet över den egna vardagen. Den medger också säkrare överföring av information mellan olika vårdgivare. Teknikutvecklingen kommer att påverka såväl de äldre i deras vardag, som personalen i deras arbete. Individen i centrum yttrar sig i äldreomsorgen främst genom att de yngre äldre med omfattande behov i högre utsträckning väljer att bo kvar hemma med omfattande insatser från hemtjänsten och hemsjukvården. Det är också en ökning av personer med insatser utifrån LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) inom äldreomsorgen. Individen i centrum yttrar sig också genom att de äldre på äldreboendena har ökade krav på inflytande och medbestämmande. Dessa faktorer innebär krav på en förändrad organisation för att kunna leva upp till en god kontinuitet och säkerhet i insatserna för den enskilde. Nämndbudget 13
6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin Nämndbudget 14
7 Nämndens inriktning Äldreomsorgens tjänster ska vara flexibla och präglas av nytänkande, ökad teknikanvändning och god kvalitet, inge trygghet och upplevas säker för brukaren. Omsorgen om de äldre ska inriktas på att de äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. God och säker omsorg och vård är honnörsord inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen arbetar enligt en värdegrund som bygger på alla människors lika värde, med unika behov. Medarbetaren ska stödja den äldre personen genom ett gott bemötande, möjliggöra valfrihet och delaktighet och skapa trygghet i vardagen. Äldreboendena ska i första hand tillgodose behoven hos äldre med demensproblematik och svårt sjuka äldre. Huvudinriktningen i äldreomsorgens verksamhet är att människor ska kunna bo kvar hemma. Behoven av stöd och hjälp kan tillgodoses med hjälp av hemtjänstinsatser, hemsjukvård och hemrehabilitering, social samvaro och aktiviteter, trygghetslarm, avlösning, trygghetsplatser och växelvård. För att skapa ett tryggt kvarboende krävs en sammanhållen vård och omsorg där samtliga yrkeskategorier har ett nära samarbete i vardagen, och där rätt insats ges vid rätt tid av en person med rätt kompetens. Förvaltningen ska följa och implementera Socialstyrelsens vägledning för ett systematiskt och behovsinriktat arbetssätt och genomföra insatser utifrån en evidensbaserad praktik. Förebyggande insatser, till exempel i form av hembesök, är en viktig länk i att skapa ett tryggt kvarboende. Ett professionellt bemötande kännetecknas av respekt, ödmjukhet och empati. Förutsättningar för ett gott bemötande är kunnig och lyhörd personal, och att man tar sig tid för mötet. För att öka tryggheten eftersträvar nämnden en hög kompetens och personalkontinuitet, med hänsyn tagen till individen. Äldreomsorgen ska vara en flexibel organisation och öka möjligheterna för medarbetarna att arbeta i önskad sysselsättningsgrad. Alla som vill arbeta heltid ska erbjudas detta. I ett professionellt bemötande ingår också kunskaper om ett hälsofrämjande förhållningssätt. De äldre ska möta medarbetare som aktivt strävar efter att förbättra vården och omsorgen med förebyggande och rehabiliterande mål för den enskilde. Omsorgen ska ges med värme och respekt för den enskilde. Medarbetarna ska ges möjlighet till utveckling i en organisation präglad av öppenhet, nytänkande och flexibilitet. En förutsättning för att den äldre ska få möjlighet till ökat inflytande och känna sig delaktig i sin omsorg är tillgång till tydlig och saklig information. Förvaltningen ska genom att konkurrensutsätta verksamheten, LOV och LoU, medverka till att de äldre får ökad valfrihet och inflytande över stöd och omsorg. Nämndbudget 15
8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. Nämndbudget 16
8.1 Ökat inflytande Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning Utfall 2012 2014 2016 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 48 50 50 50 8.2 Bemötande och tillgänglighet Beslutats av KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Utfall 2012 2014 2016 60 62 63 65 8.2.1 Äldreomsorgen ska öka sin tillgänglighet och sitt bemötande genom användning av tekniska lösningar. Beslutats av Mätning 2016 2017 Antal e-tjänster inom äldreomsorgen ska öka. Avvakta utgångsvärde från 2014 Andelen berörd personal inom äldreomsorgen som kan dokumentera och inhämta brukarnära information mobilt ska öka. Avvakta utgångsvärde från 2014 Nämndbudget 17
8.3 Hälsosamt liv Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Mätning Utfall 2012 2014 2016 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,6 6,9 7 7 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,8 6,9 7 8.3.1 Äldreomsorgen ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Mätning Antalet brukare med minst en uppföljning vid identifierad risk och planerad åtgärd av den totala mängden brukare på äldreboende och korttidsboende som registrerats i Senior Alert. Mätning Antalet brukare med minst en uppföljning vid identifierad risk och planerad åtgärd av den totala mängden brukare som har omsorgsinsatser (kvarboende) och som registrerats i Senior Alert. Mätning Andel brukare på äldreboende och korttidsboende som har riskbedömning och åtgärder, enligt Senior alert 2014 2016 80% 90% 100% 2014 2016 90% 100% 2016 2017 90 % 90 % 90 % 8.4 Trygg kommun Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning Utfall 2012 2014 2016 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 65 67 67 68 Nämndbudget 18
8.4.1 Äldreomsorgen ska följa nationella kvalitetsregister för att säkerställa en god och säker omsorg och vård. Mätning Utfall 2014 Målvärd e 2016 2017 Andel palliativa brukare som registerats i Palliativa registret. 70 % 70 % 70 % Minst 5 % förbättringar av indikatorerna i Palliativa registret: smärtskattning munhälsa Öka antalet registreringar i BPSD-registret, beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Avvakta utgångsvärde från 2014 Avvakta utgångsvärde från 2014 8.4.2 Äldreomsorgen ska öka användningen av säker inloggning för att stärka åtkomstkontrollen av sekretessuppgifter kring enskilda. Beslutats av Mätning 2016 2017 Antal berörd personal inom äldreomsorgen som har tillgång till roll- och behörighetsidentifikation (SITHS-kort) Avvakta utgångsvärde från 2014 8.5 Minskad energianvändning Beslutats av KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad Utfall 2012 2014 2016 176 160 155 150 Nämndbudget 19
8.5.1 Äldreomsorgen ska minska energianvändningen i de lokaler där verksamhet inom äldreomsorgen bedrivs. Beslutats av Mätning 2016 2017 Den totala mängden tillförd energi i lokaler där äldreboenden bedrivs, kwh/m2, graddagskorrigerad Avvakta utgångsvärde från 2014 8.6 Ekologiska livsmedel Beslutats av KF:s formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Mätning Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent 2014 2016 22% 25% 25% 8.7 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 2014 2016-2,5% -2,5% -2,5% Nämndbudget 20
8.8 Attraktiv arbetsplats Beslutats av KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Mätning Utfall 2012 2014 2016 Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer 8,5 8,6 Jämix, ökning av antal punkter per år 1 1 1 8.8.1 Äldreomsorgen ska öka antalet heltidstjänster med möjlighet till önskad sysselsättningsgrad. Mätning Utfall 2014 2016 2017 Andelen personal inom äldreomsorgen som har heltidstjänst Mätning 2016 2017 Andelen personal inom äldreomsorgen som har önskad sysselsättningsgrad Avvakta utgångsvärde från 2014 Nämndbudget 21
9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige 9.1.1 Direktiv invånardialog KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under ska lämnas till kommunstyrelsen. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.1.2 Direktiv tillgänglighet av handlingar KF:s formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Nämndbudget 22
9.2 Direktiv från nämnden Direktiv till förvaltningen 1. Förvaltningen ges i uppdrag att upprätta en konkurrensutsättningsplan. Planen ska vara klar senast 1 juli. 2. Förvaltningen ges i uppdrag att införa LOV på äldreboendena i, senast infört 31 december 2016. 3. Förvaltningen ges i uppdrag att tillse att alla äldreboenden ska ha tillgång till bredband/ stabil internetuppkoppling. 4. Förvaltningen ges i uppdrag att arbeta för att alla äldreboenden har tillagningskök och att maten tillagas på plats. 5. Förvaltningen ges i uppdrag att upprätta en strategisk långsiktning personalförsörjningsplan under. 6. Förvaltningen ges i uppdrag att alla tjänster som utannonseras ska vara heltid med möjlighet till önskad sysselsättningsgrad. 7. Förvaltningen ges i uppdrag att säkerställa full behovstäckning för personer med demens av specialistteam. Klart 2016 Nämndbudget 23