Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/1061 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län 2014-2025 KS-2012/1061 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande 2013-09-06 över Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län som sitt eget. Göran Nilsson
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Johan Elfström Datum KS-2012/1061 2013-09-10 Kommunstyrelsen Remiss: förslag till länstransportplan för Uppsala län 2014-2025 KS-2012/1061 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande 2013-09-06 över Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län som sitt eget. Sammanfattning Regionförbundet presenterar förslag till länsplan för regional transportinfrastrutur 2014-2025. Remisstiden pågår till och med den 1 oktober 2013. Förvaltningens har följande synpunkter på förslaget: Alternativ 1 med större insatser för spårbunden kollektivtrafik och gång- och cykelvägar förordas. Slopande av krav på kommunal medfinansiering av gång- och cykelvägar längs statliga vägar samtidigt som möjligheten att söka bidrag för åtgärder i det kommunala vägnätet tas bort är ett bra förslag. Det är bra att cykelstrategin integreras med planen. Listan med prioriterade cykelvägar som ska byggas under planperioden bör uppdateras: sträckan Alsike - Knivsta (östra sidan), bör utgå och ersättas av sträckorna Knivsta - Nor/Björksta (- Märsta) och Knivsta - Vassunda om dessa inte är finansierade på något annat sätt. Om genomförandet dessa två objekt redan är finansierade bör istället sträckan Husby-Långhundra - Knivsta med prioritet för sträckan Långhundra - Mälsta ersätta sträckan Alsike - Knivsta (östra sidan). Knivsta station, inklusive planskild access till södra plattformsäden, bör föras upp på listan över större namnsatta brister, prioritet 1. Ny planskild korsning som ersätter dagens plan korsning om och när den tas bort bör bör föras upp på listan över större namnsatta brister, prioritet 1. Bakgrund Förslaget till länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län Regionförbundet presenterar förslag till länsplan för regional transportinfrastrutur 2014-2025. Remisstiden pågår till och med den 1 oktober 2013. Regeringen har i december 2012 givit Regionförbundet i uppdrag att upprätta en ny länstransportplan för perioden 2014-2025. De finansiella ramarna för perioden fram till 2021 ligger fast i enlighet med nuvarande 1
länstransportplan. För perioden 2022-2025 har Uppsala län tilldelats 534 miljoner kronor i planeringsram. I januari 2013 tog förbundsstyrelsen ett inriktningsbeslut som innebär att planen skall möjliggöra för ett: ökat kollektivtrafikresande, särskilt längs de stora stråken, ökad andel resande med cykel och till fots, hållbara godstransporter samt ökat utbyte med kringliggande regioner. Regionförbundet har inhämtat kommunernas och landstingets syn på behov och brister i transportsystemet. En löpande dialog har skett på såväl politisk som tjänstemannanivå. Förbundsfullmäktige fastställer planen 2014. Remissversionen bygger på en ny löpande planering i likhet med hur arbetet kommer att ske inom ramen för den nationella planen, som Trafikverket arbetar med. Det är endast de första åren som investeringsobjekt pekas ut. I den senare delen av planen pekas istället brister ut. Dessa brister innebär ett uppdrag till Trafikverket och Regionförbundet att påbörja utredning för hur dessa brister skall lösas. Varje år fattar förbundsstyrelsen i dialog med Trafikverket beslut om vilka utredningar som skall påbörjas. Remissversionen innehåller två alternativ till länsplan. Båda alternativen bygger på styrelsens inriktningsbeslut och en betydande ambitionshöjning för utveckling av hållplatser, bytespunkter och perronger i kollektivtrafiknätet samt utbyggnad av gång- och cykelvägar. I alternativ 1 fullföljs utbyggnaden av väg 288 till mötesfri landsväg fram till Gimo. Möjlighet ges också för finansiering av åtgärder i järnvägssystemet om det bidrar till pendeltågssystemets utveckling. I alternativ 1 avsätts 275 miljoner kr till gång- och cykelvägar. I alternativ 2 fullföljs utbyggnaden av väg 288 till mötesfri landsväg till Börstil, samt utbyggnad av kvarvarande etapper på väg 55 till mötesfri landsväg mellan Enköping och Kvarnbolund utanför Uppsala stad. I alternativ 2 avsätts 210 miljoner kr till gång- och cykelvägar. Det föreslås i planen att den kommunala medfinansieringen av gång- och cykelvägar längs det statliga vägnätet tas bort. Likaledes föreslås det att den statliga medfinansieringen till miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder i det kommunala vägnätet tas bort. På länsnivå tar de båda medfinansieringspotterna i princip ut varandra. Regionförbundet har i remissen uttryckt att förbundet särskilt önskar synpunkter på följande: Förslagets två alternativ. Slopandet av krav på kommunal medfinansiering av gång- och cykelvägar längs det statliga vägnätet med 50 % av kostnaden och slopandet av kommunernas möjlighet att söka bidrag för investeringar i miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunalt vägnät med 50 % av kostanden. Förhållandet att den cykelplan som fastställdes av förbundsfullmäktige i december 2010 ersätt med en reviderad strategi som lyfts in som en del av planen. Lena Fransson kommunchef 2
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Johan Elfström Datum KS-2012/1061 2013-09-10 Kommunstyrelsen Förvaltningens förslag till yttrande över förslag till länstransportplan för Uppsala län 2014-2025 KS-2012/1061 Knivsta kommuns yttrande Sammanfattning Alternativ 1 med större insatser för spårbunden kollektivtrafik och gång- och cykelvägar förordas. Slopande av krav på kommunal medfinansiering av gång- och cykelvägar längs statliga vägar samtidigt som möjligheten att söka bidrag för åtgärder i det kommunala vägnätet tas bort är ett bra förslag. Det är bra att cykelstrategin integreras med planen. Listan med prioriterade cykelvägar som ska byggas under planperioden bör uppdateras: sträckan Alsike - Knivsta (östra sidan), bör utgå och ersättas av sträckorna Knivsta - Nor/Björksta (- Märsta) och Knivsta - Vassunda om dessa inte är finansierade på något annat sätt. Om genomförandet dessa två objekt redan är finansierade bör istället sträckan Husby-Långhundra - Knivsta med prioritet för sträckan Långhundra - Mälsta ersätta sträckan Alsike - Knivsta (östra sidan). Knivsta station, inklusive planskild access till södra plattformsäden, bör föras upp på listan över större namnsatta brister, prioritet 1. Ny planskild korsning som ersätter dagens plan korsning om och när den tas bort bör föras upp på listan över större namnsatta brister, prioritet 1. Alternativen Knivsta kommun förordar Alternativ 1 eftersom det gynnar spårbunden kollektivtrafik och cykeltrafik, de mest energisnåla och miljövänligaste transportslagen. Alternativ 1 ger också en större flexibilitet eftersom det i alternativ 2 finns ett namnsatt objekt (väg 288) som ligger år 7-12. Slopande av krav på medfinansiering Förslaget att finansiera längre sträckor cykelvägar utan motprestation från kommunernas sida innebär att längre sträckor för arbetspendling med cykel säkrare kan genomföras. Kommunens medel kan då istället användas för åtgärder inom det kommunala vägnätet. 1
Den nya cykelstrategin och prioriterade gång- och cykelvägar Det är bra att listan med prioriterade sträckor lyfts in i planen. Det underlättar den fortsatta dialogen om investeringar i gång- och cykelvägar längs det statliga vägnätet. Tanken att diskussionerna grundas på en för länet gemensam prioriteringsgrund är också bra. Principen att lägga pengar på investeringar där de gör störst nytta i termer flest cyklister/störst miljövinster uppfattas som sund. Listan med cykelvägar bör revideras genom att sträckan Knivsta - Alsike (östra sidan), som redan är åtgärdad, ersätts med de redan påbörjade projekten på sträckorna Knivsta Vassunda och Knivsta - Björksta/Nor (som finns med i nu gällande länstransportplan) om genomförandet av dessa projekt inte är finansierade. Är genomförandet av dessa projekt finansierade bör sträckan Knivsta - Alsike (östra sidan) ersättas av sträckan Husby- Långhundra - Knivsta med prioritet för sträckan Långhundra - Mälsta. Byggs sträckan Knivsta - Vassunda innebär det ett mångdubbelt ökat utnyttjande av sträckan Vassunda - Sunnersta som redan finns med på listan av prioriterade sträckor. I Nor pågår flera detaljplanearbeten där sammantaget cirka 100 nya bostäder ska tillkomma. Ledingevägen mellan Forsbyvägen och Olof Thunmans väg och en eventuell ny infart öster om Olof thunmans väg håller mkt låg standard. Sträckan Knivsta - Björksta (Märsta) tycks inte vara prövad i beräkningsmodellen som till grund för listan med prioriterade cykelvägar, vilket borde göras. En gång- och cykelväg mellan Björksta och Märsta är en angelägen stäcka men är beroende av att sträckan Knivsta - Björksta byggs ut. Många knivstabor arbetar i Märsta och tvärt om. Vägen mellan Björksta och Märsta är smal och kurvig fram till Odensala. Det planeras en tågdepå i Sigtuna kommun någonstans mellan Odensala och Björksta vilket kan innebära att en stor del av den sträcka som ligger i Sigtuna kommun får cykelbana i samband med etableringen av den. Sigtuna kommun är intresserad av en cykelväg mellan Björksta och Odensala. Mellan Odensala och Märsta liksom mellan Märsta och Sigtuna finns redan cykelvägar vilket innebär att en utbyggnad mellan Knivsta och Odensala öppnar möjligheten att cykla mellan Knivsta och Arlanda. Den trafikfarliga sträckan ingår som en del i Sverigeleden viket också bör beaktas. Knivsta station inklusive plattformen Knivsta station bör föras upp på listan över större namnsatta brister, prioritet 1 För att uppnå ett ökat resande med kollektivtrafik är det av central betydelse att stationsområden och andra bytespunkter är funktionella, attraktiva och moderna. Det är av stor vikt för Knivsta kommun att tillgängligheten till och kapacitet på stationen i Knivsta matchar den ökande mängden resenärer. Knivsta station hade 2011 cirka 4 300 resenärer per vardagsdygn. Enligt kommunens vision har kommunen 20-25 000 invånare år 2025 vilket innebär en ökning av befolkningen med upp till 67 % jämfört med idag. Tar man med i beräkningarna att andelen som arbetspendlar kollektivt ökar kan antalet resenärer per vardagsdygn på Knivsta station överstiga 8 000 år 2025. Ska en lika stor andel av befolkningen som idag eller större välja tåget bör resande med tåg göras attraktivare på olika sätt. En funktionell och modern station är en nödvändig del i detta. Detta gäller i högsta grad för Knivsta som ligger relativt 2
nära och har mycket goda vägförbindelser med Uppsala, Stockholm och Arlanda dit sammantaget 5 000 personer av den arbetsföra befolkningen i Knivsta kommun. arbetspendlar. Lite drygt 1 000 personer arbetspendlar till Knivsta. Under hösten byggs stationsområdet delvis om med en ny bussterminal mm och plattformen rustas upp med bland annat nya väderskydd och hiss. Dessa åtgärder förbättrar situationen men de stora strömmar med resenärer som i dag och i framtiden tar sig till och från stationen med olika färdsätt aktualiserar behovet av en översyn av hur området kring stationen och järnvägen disponeras och utformas. Detta arbete bör ske i samarbete mellan kommunen och regionala och statliga trafikaktörer. Ett viktigt problem som redan i dag kan identifieras i området kring stationen är accessen till södra plattformsänden. En access till södra plattformsänden i form av en planskild lösning bör ersätta dagens lösning med bommar. En sådan åtgärd höjer trafiksäkerheten för gångoch cykeltrafik och främjar en minskning av bilåkande. I den nya lösningen bör även ingå möjlighet att med cykel passera järnvägen. Antalet resenärer för vilka access till plattformen söderifrån är effektivast kommer att öka eftersom en stor del av utbyggnaden i Knivsta under planperioden kommer att ske söder om mittplattformens södra ände. Kommunen planerar för en stor utbyggnad av främst bostäder strax sydväst om Knivsta station och detaljplaneläggning av nya bostäder i sydöstra Knivsta pågår. På östra sidan av järnvägen planeras ett centrum för idrott och kultur några hundra meter söder om dagens plankorsning. Sammantaget kommer dessa förändringar betyda ett ökat tryck på accessen till plattformen söderifrån. Ny planskild korsning i Knivsta Ny planskild korsning som ersätter befintlig plankorsning om och när plankorsningen stängs bör föras upp på listan över större namnsatta brister, prioritet 1 Befintlig plankorsning i Knivsta fyller en viktig funktion i tätorten Knivsta och bör ersättas med en planskild korsning om och när den stängs för biltrafik. En sådan planskild korsning kan eventuellt samordnas fysiskt med en planskild lösning för gång- och cykeltrafik med access till södra plattformsänden, men den kan också lokaliseras på annan plats. En åtgärdsvalsstudie som fokuserar på behovet av passager av olika slag förbi Ostkustbanan i Knivsta tätort bör genomföras. En inriktning för det arbetet bör vara att järnvägens barriäreffekter inom tätorten minimeras. Regionförbundet, liksom Knivsta kommun, ser utbyggnad av Ostkustbanan för att åtgärda kapacitetsbrister som angeläget. När Ostkustbanan byggs ut till fyra spår på den sträcka som passerar genom Knivsta betyder det med största sannolikhet att dagens plankorsning inklusive befintlig access till södra plattformsänden måste stängas. Resurser för att bibehålla passage förbi järnvägen söder om plankorsningen samt access till södra plattformsänden borde därför ses som investeringar som ska följa med den stora investeringen i utbyggnaden av Ostkustbanan mellan Stockholm och Uppsala. Lena Fransson kommunchef 3