Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar

Transkript

1 Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar

2 Meddelanden Ärendebeskrivning Följande rapporter, skrivelser, beslut etc. meddelas kommunstyrelsen. Begäran om rättelse i kommunstyrelsens protokoll angående Rivning av byggnader Protokollsutdrag från Hembygdsföreningen i Upplands Väsby den 6 augusti Protokollsutdrag från Mälardalsrådet den 31 maj Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av meddelanden.

3 Redovisning av delegationsbeslut Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän i enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen omprövar eller fastställer delegationsbesluten. Däremot får kommunstyrelsen återta lämnad delegering eller föregripa ett beslut i ett särskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet. Kommunstyrelsens ordförande Fullmakt för att ansöka om arealstöd för kommunens räkning hos skogsstyrelsen Beslutsdatum: Diarienr: KS/2013:15 Beslutsserie: KS Delegation 2013:61. Kommunal borgen Beslutsdatum: Diarienr: KS/2012:367 Beslutsserie: KS Delegation 2013:135. Kommundirektören Beslut om tillstånd att servera alkohol i samband med mingel i anslutning till Stadsbyggnadsdagen den 4 september Beslutsdatum: Diarienr: KS/2013:15 Beslutsserie: KS Delegation 2013:62. Kontorschef stöd & process Leverantör av arkiveringstjänster Beslutsdatum: Diarienr: KS/2013:15 Beslutsserie: KS Delegation 2013:60.

4 Renhållningsingenjör Gemensam behållare för matavfall Beslutsdatum: Diarienr: KS/2013:15 Beslutsserie: KS Delegation 2013:63. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut.

5 Tjänsteutlåtande Enheten för stadsutveckling och hållbar planering Marie Halldin Dnr: Fax KS/2013:308 Kommunstyrelsen Yttrande över samråd - översiktsplanering av landsbygden, Upplands-Bro kommun Ärendebeskrivning Upplands-Bro kommun har tagit fram ett förslag till översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro kommun. Samrådet pågår till 30 september. Handlingen är en strategi för landsbygdsutvecklingen i kommunen och baseras på översiktsplanen som antogs Till handlingen hör också en avgränsning av miljöaspekter som ska identifiera miljöfrågorna. I samrådshandlingen ställs ett antal öppna frågor där alla inbjuds att svara. Kontoret för samhällsbyggnads bedömningar Allmänt Upplands Väsby kommuns samrådssvar gäller de mellankommunala intressena såsom riksintresset för Kungsängen och Mälarens vattenkvalitet. Samrådshandlingen ger ett intryck av att vara en checklista på utredningar som krävs för fortsatt planering. För att få en uppfattning av Upplands-Bro kommuns ställningstaganden måste samrådshandlingen läsas parallellt med ÖP från Det gör läsningen omständlig och inte alltid lätt att bedöma. En viktig slutsats är att tätortens avgränsning och pendlingsmönstren i kommunen präglar även landsorten. Genomgående är det också svårt att utläsa om en utveckling av landsorten är möjlig samtidigt som de värden som finns idag bevaras. Särskilt gäller detta de tätortsnära landskapen. Det är också tydligt att samrådshandlingen har kulturmiljöhistoriskt fokus. Inom t.ex. vattenvård och ämnen som Mälaren som vattentäkt för norra Storstockholm, finns färre ställningstaganden. Ändå har t.ex. jordbruket i norra delen av Mälaren stor betydelse för vattenkvaliteten. Ett annat exempel är de enskilda avloppen som nämns som en risk i Avgränsning av miljöaspekter, men resonemang om detta framgår inte tydligt i samrådshandlingen. 1

6 Som grannkommun anser Upplands Väsby att riksintresset för Kungsängen är så påverkande på våra utbyggnadsplaner, att det borde omnämnas i alla sammanhang som riksintresset nämns. Avgränsning av miljöaspekter är något rörig att förstå. Det saknas helt sidnumrering och innehållsförteckningens rubriker stämmer inte med innehållet (förskjutning i numreringen). En annan svårighet är att förstå vad som menas med måluppfyllelse. Under Måluppfyllelse (s.31?) hänvisas till Se samlad redovisning under punkt1 (ska vara 2). På s.2 finns varken relevanta miljömål och lokala miljömål. Det går alltså inte att hitta Måluppfyllelse! Upplands Väsby kommun önskar få ett tillägg under 5. Människors hälsa b) Livgardet och skjutbuller (troligen s.33?), under Kommentar/åtgärd: att området genererar skadligt buller, även till grannkommunerna. Detta är en så viktig planeringsåtgärd att det borde innebära större tyngd bakom eventuella planer på att flytta övningsfältet till andra områden längre bort från en växande storstad. Vidare bör det under 5. Människors hälsa e) Risk och säkerhet tilläggas att avloppen påverkar hela Stäket/Görväln, och att norra Storstockholm tar sitt dricksvatten ur denna avsmalnade vik av Mälaren. Störst belastning finns i de vatten som ligger mellan Upplands-Bro och Sigtuna. Sen infinner sig en fråga angående 9. Vatten, d) Grundvatten Där nämns saltvatteninträngning. Det vore intressant att veta mer om vilka risker som finns med bergvärme, angående saltvatteninträngning i grundvattnet. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner samrådsyttrandet som sitt eget. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Fredrik Drotte Stadsutvecklingschef Bilaga/bilagor: Om en bilaga ska finnas med skriver du namnet på bilagan med datum här. 2

7 Yttrandet skickas till: Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen Kungsängen (eller 3

8 Tjänsteutlåtande Tillväxt och utvecklingschef Gösta Norén Dnr: Fax KS/2013:295 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om förslag till Nationell plan för transportinfrastruktur Ärendebeskrivning Genom remiss har Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet överlämnats för synpunkter. Remissvaren på den nationella planen ska vara inlämnade till Näringsdepartementet senast den 1 oktober I ärendet har Arlandakommunerna Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun, Vallentuna kommun och Knivsta kommun upprättat ett gemensamt yttrande i ärendet. Beredningen av detta yttrande har skett på följande sätt: De synpunkter som redovisas som Arlandakommunernas gemensamma ställningstagande har beretts av en arbetsgrupp bestående av tillväxt och utvecklingschef Gösta Norén, Upplands Väsby kommun, planeringsstrateg Shula Gladnikoff, Vallentuna kommun, utvecklingsstrateg Lars Sundblad, Sigtuna kommun samt planarkitekt Johan Elfström, Knivsta kommun. Trafikverket redovisar förslag till nationell plan för transportsystemet I förslaget betonas vikten av att under kommande 12-årsperiod vårda den infrastruktur vi har. Särskilt med tanke på att morgondagens infrastruktur är den vi har i dag och att det är en begränsad mängd av ny infrastruktur som kommer att tas i bruk innan Planen bygger på regeringens infrastrukturproposition och direktiv och Trafikverkets kapacitetsutredning. Den har tagits fram i samverkan med andra myndigheter, kommuner, näringsliv och regionala företrädare. För åren har Riksdagen beslutat om 522 miljarder kronor för åtgärder i transportsystemet. I beslutet ingår följande fördelning: 281 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet 86 miljarder till drift, underhåll och reinvestering av statliga järnvägar 155 miljarder kronor till för drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt statlig medfinansiering av enskilda vägar Sammantaget överskrider önskemålen, kraven och behoven de 522 miljarder som ges i anslag. Det betyder att prioriteringar och effektiviseringar hela tiden behöver göras. 1

9 Ett sätt att hushålla med resurserna är att tillämpa fyrstegsprincipen, vilket har skett i arbetet med planen. Trafikverket föreslår åtgärder för de 522 miljarder som Riksdagen beslutat och för de tillkommande medel som finns i form av trängselskatter, banavgifter och olika former av medfinansiering. Arlandakommunerna understryker i yttrandet att statens investeringar i Stockholmsregionens transportsystem generellt har varit otillräckliga i flera decennier. Nationella ramar för investeringar i regional spårtrafik i Stockholms län utgör en oproportionerligt låg andel av investeringsramen i nu gällande investeringsram. Investeringsramarna för Stockholmsregionen behöver utgå från regionens behov som en kraftfullt växande region och som tillväxtmotor för Sverige. Med tanke på de eftersläpningar som skett i nödvändig infrastruktur i Stockholms län och i Mälarregionen de senaste åren så har den lett till en omfattande kapacitetsbrist i såväl väg- som järnvägssystemen. Detta har också lett till en sämre tillväxt än som annars varit möjlig. Arlandakommunerna anser att investeringar i infrastruktur inte är något nollsummespel utan istället måste ses som en nödvändig grund för både en nationell och regional tillväxt och som kan bidra till att öka hela landets konkurrenskraft. Arlandakommunerna menar tillsammans med Swedavia, Arlanda flygplats att en framtida höghastighetsbana till Stockholmsregionen på lämpligt sätt både fysiskt och trafikalt, måste integreras med den norra Stockholmsregionen och Stockholm Arlanda flygplats. Arlandakommunerna delar samstämmigt uppfattningen med samtliga kommuner och regionala företrädare i ABC-stråket Stockholm Uppsala att kapaciteten på Ostkustbanan inte möjliggör den trafikering det finns efterfrågan på idag. På sikt krävs två ytterligare spår på hela sträckan och en etappvis utbyggnad på kritiska punkter behöver påbörjas omgående. Arlandakommunerna framför följande punkter i sitt gemensamma yttrande : Utveckling av och omdaning till nya resecentrum utmed Ostkustbanan i Upplands Väsby, Märsta och Knivsta Byggande av Norra böjen mellan Ostkustbanan och Arlandabanan Ny pendeltågsstation på Arlandabanan vid Arlandastads 4:e stadsdel Tågstopp i Alsike Avgrening av Roslagsbanan till Arlanda Åtgärder på väg E4 på sträckan Upplands Väsby Arlanda som, enligt planförslaget senast under perioden , säkerställer en breddning till sex körfält för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet Ny trafikplats på E4 vid Morby med av/påfarter norrut, samt nödvändiga förbättringsåtgärder längs väg 1051 mellan Ostkustbanan och E4 2

10 Ny planskild korsning i Knivsta om och när befintlig plankorsning stängs Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner föreliggande förslag till yttrande daterat som sitt eget yttrande. Beslutet skickas till: Näringsdepartementet Sigtuna, Knivsta och Vallentuna kommuner Kontoret för Samhällsbyggnad Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Thomas Thunblom Samhällsbyggnadschef Bilaga/bilagor: Arlandakommunerna förslag till yttrande över remiss om Nationell plan för transportinfrastruktur

11 Ärendebeskrivning Genom remiss har Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet överlämnats för synpunkter. Remissvaren på den nationella planen ska vara inlämnade till Näringsdepartementet senast den 1 oktober I ärendet har Arlandakommunerna Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun, Vallentuna kommun och Knivsta kommun upprättat ett gemensamt yttrande i ärendet. Beredning av ärendet Beredningen av detta yttrande har skett på följande sätt: De synpunkter som redovisas som Arlandakommunernas gemensamma ställningstagen har beretts av en arbetsgrupp bestående av Tillväxt och utvecklingschef Gösta Norén, Upplands Väsby kommun, Planeringsstrateg Shula Gladnikoff, Vallentuna kommun, Utvecklingsstrateg Lars Sundblad, Sigtuna kommun samt Planarkitekt Johan Elfström, Knivsta kommun. Förslag till nationell plan för transportsystemet Bakgrund Trafikverket redovisar förslag till nationell plan för transportsystemet I förslaget betonas vikten av att under kommande 12-årsperiod vårda den infrastruktur vi har. Särskilt med tanke på att morgondagens infrastruktur är den vi har i dag och att det är en begränsad mängd av ny infrastruktur som kommer att tas i bruk innan Planen bygger på regeringens infrastrukturproposition och direktiv och Trafikverkets kapacitetsutredning. Den har tagits fram i samverkan med andra myndigheter, kommuner, näringsliv och regionala företrädare. Nya krav ställs när samhällen och människors behov av resor och transporter förändras. Trafikverket är en part i det arbetet, och arbetar nära näringsliv, kommuner, regioner och andra myndigheter för gemensamma lösningar på dagens och framtidens transportutmaningar. Trafikverket vill därför prioritera väg- och järnvägsstråk för godstransporter, möjligheterna till arbetspendling, kollektivtrafik, gång och cykel samt ökade möjligheter till trafikslagsövergripande användning av transportsystemet. Internationella stråk ingår i förslaget. En grundläggande tillgänglighet i hela landet har eftersträvats. Planen ska bidra till ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem, samt verka för att de transportpolitiska målen nås.

12 Planens omfattning och inriktning För åren har Riksdagen beslutat om 522 miljarder kronor för åtgärder i transportsystemet. I beslutet ingår följande fördelning: 281 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet 86 miljarder till drift, underhåll och reinvestering av statliga järnvägar 155 miljarder kronor till för drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt statlig medfinansiering av enskilda vägar. Sammantaget överskrider önskemålen, kraven och behoven de 522 miljarder som ges i anslag. Det betyder att prioriteringar och effektiviseringar hela tiden behöver göras. Ett sätt att hushålla med resurserna är att tillämpa fyrstegsprincipen, vilket har skett i arbetet med planen. Trafikverket föreslår åtgärder för de 522 miljarder som Riksdagen beslutat och för de tillkommande medel som finns i form av trängselskatter, banavgifter och olika former av medfinansiering. I planförslaget redovisas en sammanställning av prioriterade brister i förhållande till de transportpolitiska målen samt ett urval av planerade åtgärder. Beskrivningen begränsas till den infrastruktur som omfattas av den nationella planen och kopplas till funktionella stråk och områden som utgör rese- och transportrelationer. De omfattar i regel både vägar och järnvägar och ibland också hamnar och farleder. De brister som redovisas är de som bedöms som mest prioriterade att åtgärda. För att komma till rätta med brister i transportsystemet finns ett antal olika åtgärder att tillgå. En effektiv lösning på en brist kan innehålla åtgärder från flera av fyrstegsprincipens steg och kan ske samtidigt eller under olika delar av perioden. Genom att samlat redovisa olika former av åtgärder som lösningar på en brist synliggörs möjligheten att utveckla transportsystemet med utgångspunkt i god resurshållning och en hållbar samhällsutveckling. I planförslaget redovisas Urval av åtgärder, Namngivna åtgärder och Namngivna brister. Namngivna åtgärder och brister har en beräknad eller uppskattad åtgärdskostnad på 50 miljoner kronor eller mer. Under Urval av åtgärder presenteras ett urval av åtgärder med en kostnad på mindre än 50 miljoner kronor. En namngiven åtgärd är känd till utförande, kostnad och samhällsnytta. För en namngiven brist finns viss kunskap om bristen men den behöver utredas djupare, exempelvis med åtgärdsvalsstudier, vad gäller behov, möjliga lösningar, kostnad och samhällsnytta. Medel finns avsatt i planen för genomförande av fördjupade utredningar för namngivna brister som finns angivna i planen I planen finns också cirka 2 miljarder kronor för att börja åtgärda de namngivna brister som efter utredning prioriteras högst. Prioritering sker utifrån samma kriterier som gäller för de namngivna åtgärderna. De åtgärder som kommer att rymmas under planperioden utgörs till största delen av enklare steg 1-3 åtgärder. Utredningarna innebär också att det

13 kommer att finnas ett bättre underlag till kommande planeringsomgång. Tanken bakom arbetet med namngivna brister är att skapa bättre förutsättningar för att arbeta med fyrstegsprincipen för större brister där en eventuell lösning med investeringsåtgärder kan ligga långt bort i tid. En bredare analys kan göras tillsammans med olika aktörer för att tydliggöra vad bristerna består av och hitta de bästa lösningarna. På så sätt kan dellösningar som kan vara genomförbara i närtid identifieras samtidigt som alltför tidiga låsningar i stora investeringsåtgärder undviks. När eventuella behov av fysiska åtgärder över 50 miljoner kronor har identifierats kommer de att ligga till grund för prioritering av vad som ska inrymmas i den årliga revideringen av projekteringsplan som beskriver vilka åtgärder som ska kunna byggstarta inom 4-6 år. De ligger också till grund för den årliga revideringen av den genomförandeplan som beskriver vilka åtgärder som ska byggstarta inom den närmaste treårsperioden. Denna process med årliga beslut innebär rent principiellt att det finns en stor flexibilitet genom att det finns möjlighet att prioritera åtgärder som relativt snabbt behöver komma till utförande. Förslag till åtgärder och redovisning av brister som berör Arlandaregionen I planförslaget har generellt i avsnitt för Stockholmsregionen redovisats ett urval av brister och urval av åtgärdsvalsstudier samt urval av åtgärder under planeringsperioden avseende föreslagna kapacitetsförbättringar för resor och transporter. Ur planförslaget kan specifikt för Arlandaregionen hämtas följande redovisning som närmast berör objekt i transportsystemet inom Arlandaregionen: Urval av brister Bristande kapacitet i såväl spår som väg till Arlanda riskerar att begränsa flygplatsens kapacitet och attraktivitet. Efterfrågan på nationell järnvägstrafik är i dag större än systemets befintliga kapacitet samtidigt som efterfrågan fortsätter att öka. Störst är behoven av tätare och tillförlitligare trafik på bland annat Ostkustbanan. Urval av åtgärder under planeringsperioden Bygga planskilda korsningar mellan järnväg/väg i Rosersberg och vid Brobyvägen, Märsta Förlänga befintliga plattformar på Märsta station Namngivna åtgärder Byggande av överlämningsbangård utmed Ostkustbanan för anslutning av kombiterminal och Postens anläggning i Rosersberg (pågår ). Anslutande infartsleder Förbifart Stockholm (berörda sträckor): E4 Upplands Väsby-Arlanda ( ). Urval av strategiska åtgärdsvalsstudier Kapacitets- och tillgänglighetsbrister Märsta station Större kvarstående brister och åtgärder efter 2025 Tillgänglighet till Arlanda och kapacitetsbrist Ostkustbanan Kapacitets- och tillgänglighetsbrister Märsta station Kapacitetsbrister i den regionala kollektivtrafiken i Nordostsektorn

14 Arlandakommunernas synpunkter Arlandaregionen består geografiskt av de fyra kommunerna Upplands Väsby, Vallentuna, Sigtuna och Knivsta kommuner och har i samarbete med Swedavia som mål att Stockholm - Arlandaregionen skall vara den mest attraktiva flygplatsregionen i norra Europa. Några korta fakta om Arlandaregionens fyra kommuner: invånare med en sammantagen befolkningstillväxt i regionens fyra kommuner med drygt 10 % under den senaste 10-årsperioden arbetstillfällen, varav drygt på och kring Arlanda flygplats inpendlare i en delregionalt integrerad bostads- och arbetsmarknad Ett differentierat näringsliv med dominans för sektorn handel, kommunikationer och transport (37 %) samtidigt med en viktig besöksnäring God tillgång på mark och lokaler för näringslivsetableringar En internationell region med en hög andel företag med utländska ägare och med en mångkulturell befolkning Betydande natur- och kulturvärden i regionens omgivningar som bidrar till des attraktivitet för bosättning och verksamhet Väl utbyggd offentlig och kommersiell service i respektive kommuncentrum med potential för ytterligare utveckling God närhet till universitet och högskolor i Stockholm och Uppsala och med flera egna gymnasieskolor samt andra utbildningsanordnare Statens investeringar i Stockholmsregionens transportsystem Inledningsvis får Arlandakommunerna understryka att statens investeringar i Stockholmsregionens transportsystem generellt har varit otillräckliga i flera decennier. Nationella ramar för investeringar i regional spårtrafik i Stockholms län utgör en oproportionerligt låg andel av investeringsramen i nu gällande investeringsram. Investeringsramarna för Stockholmsregionen behöver utgå från regionens behov som en kraftfullt växande region och som tillväxtmotor för Sverige. Arlandakommunernas principiella uppfattning i detta sammanhang är också att den kostnadsfördelningsmodell och det finansieringsansvar som i dag råder för investeringar i infrastruktur som staten har ansvar för, även fortsättningsvis ska gälla. Möjligheten till olika former av medfinansiering och förskottering får inte tas som intäkt till en förskjutning av detta ansvar till kommunerna. Helt oacceptabelt skulle en sådan ansvarsförskjutning till kommunerna vara om det dessutom bara gällde en del av landets kommuner. Om denna fråga inte behandlas med stor stringens och tydlighet finns en betydande risk att skattebetalarna i Stockholmsområdet får betala investeringar i statlig infrastruktur fyra gånger: via kommunalskatt, landstingskatt, trängselskatt och i förekommande fall även genom statlig inkomstskatt. Det är naturligtvis en orimlig lösning, om den tillämpas generellt i framtiden. Eventuell medfinansiering bör endast omfatta infrastrukturobjekt som ger kommunerna möjlighet att erhålla exploateringsintäkter som kan täcka medfinansieringen. De statliga infrastrukturplanerna för kommande planeringsperiod bör enligt Arlandakommunernas mening i långt större omfattning samordnas med kommunernas planering för bebyggelseutveckling, i första hand bostäder. Det starka samband som råder

15 mellan bostadsbyggande och infrastruktur talar för att staten som en del i sin bostadspolitik måste medverka till att kommunerna, i en tid med ett allt mer marknadsorienterat byggande, får hjälp med satsningar på trafiksystem så att man kan realisera ett ökat byggande. Arlandakommunerna delar uppfattningen om att det är viktigt att vidmakthålla den infrastruktur som redan byggts upp och därför tillstyrks att mer pengar ofrånkomligen behöver läggas på drift och underhåll. Med tanke på de eftersläpningar som skett i nödvändig infrastruktur i Stockholms län och i Mälarregionen de senaste åren så har den lett till en omfattande kapacitetsbrist i såväl väg- som järnvägssystemen. Detta har också lett till en sämre tillväxt än som annars varit möjlig. Arlandakommunerna anser att investeringar i infrastruktur inte är något nollsummespel utan istället måste ses som en nödvändig grund för både en nationell och regional tillväxt och som kan bidra till att öka hela landets konkurrenskraft. En rad strukturella faktorer, som det glesa befolkningsmönstret och det kraftiga urbaniseringstrycket, talar för att Sverige borde investera relativt mycket i infrastruktur. Studier visar dock att det trots tillgänglig internationell statistik tämligen entydigt visas att Sverige under lång tid investerat mindre i infrastruktur än andra mogna industriländer. De låga investeringsnivåerna framgår även tydligt när dagens infrastruktursatsningar sätts i ett längre historiskt sammanhang. När ekonomin växer ökar belastningen på vägar, spår m.m. och den s k kapitalstocken behöver därför öka i samma takt som BNP. De senaste tre decennierna har värdet på kapitalstocken enligt gjorda studier dock vuxit långsammare än BNP, vilket lett till en infrastrukturskuld på omkring 300 miljarder sett till värdet på stocken av infrastruktur i Sverige. Arlandakommunerna anser således att mer resurser måste satsas på att vidmakthålla och utveckla den nationella infrastrukturen. Med tanke på den eftersläpning som skett på senare år vad avser satsningar på infrastruktur och då särskilt vad avser tilldelningen av medel för sådana satsningar i Stockholmsregionen krävs för en framgångsrik utveckling av ett långsiktigt hållbart samhälle helt andra investeringsnivåer för transportinfrastrukturen. Arlandakommunerna kan inte acceptera att man i dagens läge försämrar förutsättningarna för regionens invånare att leva ett bra liv och för dess näringsliv att kunna bedriva sin verksamhet på ett konkurrenseffektivt sätt. Sammantaget anser Arlandakommunerna det uppenbart att staten måste anslå betydligt mera medel för att bygga upp ett hållbart trafiksystem i Stockholmsregionen för att matcha den utveckling som sker. En nationell kraftsamling är motiverad för att regionen är landets tillväxtmotor. Betydligt mer än 20 % av de nationella anslagen för infrastruktur måste gå till regionen för att bland annat möjliggöra ett ökat. bostadsbyggande. När det gäller de nationella visionerna om höghastighetståg anser Arlandakommunerna att den behöver fördjupas. Eventuella system för höghastighetståg i Sverige skall självklart anslutas till Arlanda flygplats. Arlandakommunerna anser att därför ambitionen måste höjas i visionen och att Sverige behöver en bättre infrastruktur än många andra länder i Europa beroende på Sveriges mer perifera läge i Europa och landets relativt glesa befolkningsstruktur.

16 Arlandakommunerna menar tillsammans med Swedavia, Arlanda flygplats att en framtida höghastighetsbana till Stockholmsregionen på lämpligt sätt både fysiskt och trafikalt, måste integreras med den norra Stockholmsregionen och Stockholm Arlanda flygplats. Avgörande skäl som talar för detta är: Möjligheterna för en effektivare samordning mellan transportslagen tåg/flyg och restidsvinster för resenärerna. Flygplatsen utvecklas som ett betydelsefullt nav också för byte mellan tågresor lokalt, regionalt och intercity. En effektivare godshantering med möjligheter till utveckling av logistik- och frakthanteringen på Arlanda flygplats/kombi Norr, Rosersberg och som ger en avlastning av trafiken på Ostkustbanan. Ett ökat reseunderlag på Arlanda med större möjligheter att såväl kunna bibehålla och att attrahera nya flyglinjer på Arlanda, vilket främjar tillgängligheten både nationellt och internationellt. Att kunna bidra till en positiv regional utveckling och till företagsetableringar med Arlanda som nav för en fortsatt stark expansion i Stockholm Mälarregionen och som stöd för Arlanda-Märstaområdet, som i RUFS 2010 har utpekats som en regional stadskärna av stor betydelse för regionens samlade utveckling. Arlandaområdet ingår som en del av den Nordiska triangeln där infrastrukturen behöver stärkas för att man konkurrenskraftigt ska kunna mäta sig med andra regioner i Europa där flygplatser och höghastighetståg kompletterar varandra. Prioriterade åtgärder i transportsystemet Mot bakgrund av Arlandaregionens snabba tillväxt och behov av en hög tillgänglighet i transportsystemet kan Arlandakommunerna konstatera att de förslag till åtgärder och kapacitetsförbättringar för resor och transporter i Arlandaregionen som redovisas i planförslaget långt ifrån är tillräckliga för att avhjälpa bristerna i dagens transportsystem. Arlandakommunerna vill peka på följande förslag till åtgärder som i den nationella planen för transportsystemet behöver ges prioritet under planperioden: Ökad kapacitet på Ostkustbanan Arlandakommunerna delar samstämmigt uppfattningen med samtliga kommuner och regionala företrädare i ABC-stråket Stockholm Uppsala att kapaciteten på Ostkustbanan inte möjliggör den trafikering det finns efterfrågan på idag. På sikt krävs två ytterligare spår på hela sträckan och en etappvis utbyggnad på kritiska punkter behöver påbörjas omgående. Resecentrum i Märsta En av de kritiska punkterna på Ostkustbanan är Märsta station som i sin nuvarande utformning utgör en besvärande flaskhals i regionens transportsystem. Märsta station är i förhållande till sin funktion som stor och viktig bytespunkt med över dagliga av- och påstigande resenärer. Stationen är en av de få kvarvarande stationer i Stockholms län som inte har rustats upp till modern standard och som inte uppfyller dagens krav på trafiksäkerhet och funktionalitet. Medel för en ombyggd och funktionell Märsta station måste därför snarast anvisas samtidigt med att trimningsåtgärder för ökad kapacitet etappvis måste ske på Märsta station. Utöver

17 åtgärder med spår, plattformar m.m. på Märsta station är den befintliga bussterminalen vid stationen i behov av åtgärder. En ny och funktionell bussterminal vid Märsta station behöver också åstadkommas parallellt med stationsupprustningen. Resecentrum i Upplands Väsby En utveckling av Upplands Väsby station till en bytespunkt med ett modernt resecentrum skulle ge förutsättningar för såväl en kraftigt ökad bostadsbebyggelse i stationsnära läge som utomordentliga lägen för arbetsplatser med ett utmärkt kollektivtrafikläge. Arbete pågår med planprogram för utvecklingen av stationsområdet som innehåller en ny och funktionell bussterminal. Arlandakommunerna ser det som mycket angeläget att denna utveckling kan komma till stånd under planperioden Utveckling av Knivsta station/resecentrum För att uppnå ett ökat resande med kollektivtrafik är det av central betydelse att stationsområden och andra bytespunkter är funktionella, attraktiva och moderna. Det är av stor vikt för Knivsta kommun att tillgängligheten till och kapacitet på stationen i Knivsta står i proportion till den ökande mängden resenärer. Knivsta station hade 2011 cirka resenärer per vardagsdygn och som behöver en bättre access till stationen via den södra plattformänden. Enligt kommunens vision har kommunen invånare år 2025 vilket innebär en ökning av befolkningen med upp till 67 % jämfört med idag. Tar man med i beräkningarna att andelen som arbetspendlar kollektivt ökar kan antalet resenärer per vardagsdygn på Knivsta station överstiga år Ska en lika stor andel av befolkningen som idag eller större välja tåget bör resande med tåg göras attraktivare på olika sätt. En funktionell och modern station är en nödvändig del i detta. Detta gäller i hög grad såväl för Knivsta som för stationerna i Märsta och Upplands Väsby och för förbindelserna med Stockholm, Uppsala och Arlanda. De stora strömmar av resenärer som idag och i framtiden tar sig till och från stationen med olika färdsätt aktualiserar behov av en översyn av hur området kring stationen och järnvägen disponeras och utformas. Detta arbete bör ske i samarbete mellan kommunen, regionala och statliga trafikaktörer. Ny pendeltågsstation på Arlandabanan En kapacitetsstark spårtrafik i Arlandaområdet kan både bidra till ett konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem samt verka för att de transportpolitiska målen och miljömålen för flygplatsen nås. Arlandakommunerna anser det därför angeläget att det inom Arlandastads 4:e stadsdel etableras och byggs en ny tågstation på Arlandabanan, som kan angöras av både pendeltågstrafik och annan tågtrafik. Norra Böjen ny spårförbindelse mellan Ostkustbanan och Arlandabanan Utvecklingen av den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta förutsätter en hög tillgänglighet och ytterligare spårbunden trafikering behöver därför tillkomma mellan Märsta och Arlanda flygplats genom ett förverkligande av den s k Norra Böjen norr om Märsta. Norra Böjen är en spårinvestering som binder samman Ostkustbanan norr om Märsta med Arlandabanan och Arlanda flygplats och som ger förutsättningar för

18 en god tillgänglighet till flygplatsen och inom kärnan för både spårbunden gods- och persontrafik. Avgrening av Roslagsbanan till Arlanda Roslagsbanan bör förlängas till Arlanda. Detta för att förbättra tillgängligheten till flygplatsen och integrera nord- och nordostsektorn samt Vetenskapsstaden med de regionala stadskärnorna Täby-Arninge och Arlanda-Märsta och Uppsala via Ostkustbanan. En spårförbindelse mellan Stockholm Nordost och Arlanda skulle också stärka Arlandas roll som kommunikationsnav som ett Stockholm Nord för tågtrafik. Samtidigt skulle en sådan förbindelse kunna utgöra ett redudant omledningsnät för Ostkustbanan till Arlanda. Förlängningen av Roslagsbanan till Arlanda bidrar till ett miljömässigt hållbart trafiksystem, och är det trafiksystem mellan Stockholm Nordost och Arlanda som av studerade alternativ ger den största resenärsnyttan enligt den förstudie som Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting har genomfört i samverkan med Sigtuna kommun, Vallentuna kommun, Stockholm Nordost, Swedavia, Trafikverket, Länsstyrelsen Stockholms län och TMR, Stockholms läns landsting. Staten bör medfinansiera denna investering på ca Mkr plus kostnaderna för fordon och depå och investeringen bör finansieras under planperioden Tågstopp i Alsike Med en utbyggnad av fler spår längs Ostkustbanan blir det möjligt att skapa tågstopp i till exempel Alsike och Bergsbrunna. Ett tågstopp i Alsike skulle innebära en dramatisk förändring av planeringsförutsättningarna i Alsike och en möjlighet till ett hållbart stadsbyggande. Kommunens översiktsplan visar på stora expansionsområden för tätortsutbyggnad på båda sidor av järnvägen i Alsike. Trafikplats Morby (E4) I och med att Brunnbyvägen byggs klar till årsskiftet och ansluter till väg 1051 aktualiseras de tankar på en ny trafikplats norr om Alsike som tas upp i översiktsplanen för Knivsta kommun. En trafikplats på E4 vid Morby med av/påfarter norrut, inklusive förbättringsåtgärder längs väg 1051 mellan Ostkustbanan och E4 skulle innebära en ny möjlighet till attraktiv och snabb pendling med buss till Uppsala och en möjlig restidsförkortning för biltrafik mellan Alsike och Uppsala. Detta skulle i väntan på ett tågstopp i Alsike få stor positiv inverkan på utvecklingen av tätorten Alsike. En trafikplats vid Morby skulle också innebära en avlastning av trafikplats Brunnby, samt en förbättring av trafiksäkerheten på E4 mellan Knivsta och Uppsala. En trafikplats på E4 vid Morby-Moralund kommer att kräva förbättringsåtgärder längs väg 1051 mellan Ostkustbanan och E4. Åtgärder för att stimulera pendling med buss, exempelvis pendlarparkering och busshållplats i anslutning till trafikplatsen, bör anläggas samtidigt med byggandet av trafikplatsen. Ny planskild korsning i Knivsta Befintlig plankorsning i Knivsta fyller en viktig funktion i tätorten Knivsta och bör ersättas med en planskild korsning om och när den stängs för biltrafik. En sådan planskild korsning kan eventuellt samordnas fysiskt med en planskild lösning för gång- och cykeltrafik med access till södra plattformsänden, men den kan också lokaliseras på annan plats. En åtgärdsvalsstudie som fokuserar på behovet av passager av olika slag förbi Ostkustbanan i Knivsta tätort bör genomföras. En inriktning för det arbetet bör vara att järnvägens barriäreffekter inom tätorten minimeras.

19 Sammanfattning Sammanfattningsvis konstaterar Arlandakommunerna att Stockholm Mälarregionen har ett samlat och rättmätigt krav på att de sedan länge stora och eftersatta behoven av utbyggd infrastruktur i både väg-/spår- och kollektivtrafiksystemen i regionen nu måste åtgärdas. Vägoch spårinvesteringar måste tillgodoses i proportion till både regionens andel av befolkning samt näringsliv och i förhållande till det trafikarbete som här utförs. Bristerna i Stockholm Mälarregionens transportsystem är så stora och behoven så eftersatta att regionen fjärmar sig bort från de transportpolitiska målen trots att den genom effektiva utbyggnader i transportsystemet i stället borde närma sig de transportpolitiska målen. Arlandakommunerna hävdar därför att den statliga investeringsramen måste utökas och att de långsiktiga investeringsplanerna för perioden utöver redan anvisade åtgärder även måste inrymma investeringsmedel för: Ökad kapacitet på Ostkustbanan (två nya spår mellan Stockholm och Uppsala) Omdaning till nya resecentrum utmed Ostkustbanan i Upplands Väsby, Märsta och Knivsta Byggande av Norra böjen mellan Ostkustbanan och Arlandabanan Ny pendeltågsstation på Arlandabanan vid Arlandastads 4:e stadsdel Avgrening av Roslagsbanan till Arlanda Tågstopp i Alsike Ny trafikplats på E4 vid Morby med av/påfarter norrut, samt nödvändiga förbättringsåtgärder längs väg 1051 mellan Ostkustbanan och E4. Ny planskild korsning i Knivsta om och när befintlig plankorsning stängs Åtgärder på väg E4 på sträckan Upplands Väsby Arlanda som, enligt planförslaget senast under perioden , säkerställer en breddning till sex körfält för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet Lars Bryntesson Kommunstyrelsens ordförande Sigtuna kommun Per-Erik Kanström Kommunstyrelsens ordförande Upplands Väsby kommun Örjan Lid Kommunstyrelsens ordförande Vallentuna kommun Göran Nilsson Kommunstyrelsens ordförande Knivsta kommun

20 Utdrag ur sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens miljö- och planutskott (3) 59 Yttrande över remiss om förslag till Nationell plan för transportinfrastruktur (KS/2013:295) Ärendebeskrivning Genom remiss har Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet överlämnats för synpunkter. Remissvaren på den nationella planen ska vara inlämnade till Näringsdepartementet senast den 1 oktober I ärendet har Arlandakommunerna Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun, Vallentuna kommun och Knivsta kommun upprättat ett gemensamt yttrande. Trafikverket redovisar förslag till nationell plan för transportsystemet I förslaget betonas vikten av att under kommande 12-årsperiod vårda den infrastruktur vi har. Särskilt med tanke på att morgondagens infrastruktur är den vi har i dag och att det är en begränsad mängd av ny infrastruktur som kommer att tas i bruk innan Planen bygger på regeringens infrastrukturproposition och direktiv och Trafikverkets kapacitetsutredning. Den har tagits fram i samverkan med andra myndigheter, kommuner, näringsliv och regionala företrädare. För åren har Riksdagen beslutat om 522 miljarder kronor för åtgärder i transportsystemet. I beslutet ingår följande fördelning: 281 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet 86 miljarder till drift, underhåll och reinvestering av statliga järnvägar 155 miljarder kronor till för drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt statlig medfinansiering av enskilda vägar. Sammantaget överskrider önskemålen, kraven och behoven de 522 miljarder som ges i anslag. Det betyder att prioriteringar och effektiviseringar hela tiden behöver göras. Ett sätt att hushålla med resurserna är att tillämpa fyrstegsprincipen, vilket har skett i arbetet med planen. Trafikverket föreslår åtgärder för de 522 miljarder som Riksdagen beslutat och för de tillkommande medel som finns i form av trängselskatter, banavgifter och olika former av medfinansiering. Arlandakommunerna understryker i yttrandet att statens investeringar i Stockholmsregionens transportsystem generellt har varit otillräckliga i flera decennier. Nationella ramar för investeringar i regional spårtrafik i Stockholms län utgör en oproportionerligt låg andel av investeringsramen i nu gällande investeringsram. Investeringsramarna för Stockholmsregionen behöver utgå från Beslutsexpediering/utdragsbestyrkande KS/2013:

21 Utdrag ur sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens miljö- och planutskott (3) regionens behov som en kraftfullt växande region och som tillväxtmotor för Sverige. Med tanke på de eftersläpningar som skett i nödvändig infrastruktur i Stockholms län och i Mälarregionen de senaste åren så har den lett till en omfattande kapacitetsbrist i såväl väg- som järnvägssystemen. Detta har också lett till en sämre tillväxt än som annars varit möjlig. Arlandakommunerna anser att investeringar i infrastruktur inte är något nollsummespel utan istället måste ses som en nödvändig grund för både en nationell och regional tillväxt och som kan bidra till att öka hela landets konkurrenskraft. Arlandakommunerna menar tillsammans med Swedavia, Arlanda flygplats att en framtida höghastighetsbana till Stockholmsregionen på lämpligt sätt både fysiskt och trafikalt, måste integreras med den norra Stockholmsregionen och Stockholm Arlanda flygplats. Arlandakommunerna delar samstämmigt uppfattningen med samtliga kommuner och regionala företrädare i ABC-stråket Stockholm Uppsala att kapaciteten på Ostkustbanan inte möjliggör den trafikering det finns efterfrågan på idag. På sikt krävs två ytterligare spår på hela sträckan och en etappvis utbyggnad på kritiska punkter behöver påbörjas omgående. Arlandakommunerna framför följande punkter i sitt gemensamma yttrande : Utveckling av och omdaning till nya resecentrum utmed Ostkustbanan i Upplands Väsby, Märsta och Knivsta. Byggande av Norra böjen mellan Ostkustbanan och Arlandabanan Ny pendeltågsstation på Arlandabanan vid Arlandastads 4:e stadsdel Tågstopp i Alsike Avgrening av Roslagsbanan till Arlanda Åtgärder på väg E4 på sträckan Upplands Väsby Arlanda som, enligt planförslaget senast under perioden , säkerställer en breddning till sex körfält för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet Ny trafikplats på E4 vid Morby med av/påfarter norrut, samt nödvändiga förbättringsåtgärder längs väg 1051 mellan Ostkustbanan och E4. Ny planskild korsning i Knivsta om och när befintlig plankorsning stängs Kommunledningskontorets förslag till beslut Miljö- och planutskottet föreslår att kommunstyrelsen godkänner föreliggande förslag till yttrande daterat Beslutsexpediering/utdragsbestyrkande KS/2013:

22 Utdrag ur sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens miljö- och planutskott (3) Miljö- och planutskottets beslut Miljö- och planutskottet föreslår att kommunstyrelsen godkänner föreliggande förslag till yttrande daterat Deltar inte i beslutet Lars Valtersson (MP) deltar inte i beslutet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Beslutsexpediering/utdragsbestyrkande KS/2013:

23 Tjänsteutlåtande Tillväxt och utvecklingschef Gösta Norén Dnr: Fax KS/2013:54 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss till Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Ärendebeskrivning Länsstyrelsen har berett kommunerna tillfälle att avge yttrande över förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Eventuella synpunkter skall vara Länsstyrelsen tillhanda senast 4 oktober Beredningen av detta yttrande har skett på följande sätt: De synpunkter som redovisas som Arlandaregionens gemensamma synpunkter har beretts av en arbetsgrupp bestående av tillväxt- och utvecklingschef Gösta Norén Upplands Väsby kommun, planeringstrateg Shula Gladnikoff Vallentuna kommun, utvecklingsstrateg Lars Sundblad, Sigtuna kommun samt planarkitekt Johan Elfström Knivsta kommun. Inom Upplands Väsby kommun har även trafikkonsulten Ann Storkitt och tekniske chefen Carl Bachman granskat förslaget till yttrande. Den långsiktiga statliga planeringen sker genom Nationell plan för transportinfrastruktur samt Länsplan för regional transport-infrastruktur. Länsplanen i Stockholm upprättas och fastställs av Länsstyrelsen. Den nationella planen hanterar investeringar i Europavägnätet och nationella spår samt statlig medfinansiering till regional spårburen kollektivtrafik. Därutöver hanteras även drift- och underhåll, reinvesteringar och miljöåtgärder med mera. Länsplanen i Stockholms län upprättas av Länsstyrelsen i Stockholm. Underlag har lämnats från Trafikverket region Stockholm, landstinget, berörda myndigheter, angränsande län och regioner samt av länets kommuner. Utgångspunkter för förslaget till länsplan har varit Stockholmsöverenskommelsen och RUFS För Arlandaregionen prioriterade projekt som finns med i förslaget till Länsplan : - Roslagsbanan etapp 1+2. Utbyggnad till och med år Finansieras av landstinget med miljoner kronor och medfinansieras av länsplan med 830 miljoner kronor år (422 miljoner kronor i Nationell plan ) 1

24 - Roslagsbanan 1+2, kommunala följdinvesteringar. Ökat anslag i Länsplanen till 250 miljoner kronor, kommunal finansiering 357 miljoner kronor. Period Roslagspilen, utredning. Finansieras via Länsplan 20 miljoner kronor Väg 268 E4 Grana-Hammarby. Finansiering trängselskatt 482 miljoner kronor och kommuner 104 miljoner kronor (Vallentuna och Upplands Väsby). Period Väg 267 Rotebro-Stäket utbyggnad till fyra körfält. Finansiering 290 miljoner kronor via Länsplan. Period I Länsplanen så redovisas att de förslag till åtgärder som aktörerna framfört i samband med inventeringen av brister och behov i transportinfrastrukturen så uppgick de till cirka 187 miljarder kronor varav 145 miljarder belastade statliga anslag. I Länsplanen finns åtgärder med för cirka 27,5 miljarder kronor varav 8,4 miljarder kronor finansieras av statliga anslag. De övriga drygt 19 miljarder kronorna är annan finansiering från regionen i form av landsting, kommuner och trängselskatt. Diskrepansen mellan 187 miljarder kronor mot 27 miljarder kronor eller 145 miljarder kronor statliga medel mot de 8,4 miljarder som anslås är fundamental och visar på de uppenbara problem som måste åtgärdas framöver. Arlandakommunerna understryker i det gemensamma yttrandet att statens investeringar i Stockholmsregionens transportsystem har varit otillräckliga i flera decennier. Nationella ramar för investeringar i regional spårtrafik i Stockholms län utgör en oproportionerligt låg andel av investeringsramen i nu gällande investeringsram. Investeringsramarna för Stockholmsregionen behöver utgå från regionens behov som en kraftfullt växande region och som tillväxtmotor för Sverige. Arlandakommunerna stödjer inriktningen i remissförslaget till Länsplan för vad gäller ökad satsning på utbyggd kollektivtrafik och regionala cykelstråk. De åtgärder som finns med i Länsplanen och som berör Arlandaregionen tillstyrks naturligtvis av Arlandaregionen i yttrandet Arbetet med att genomföra väg 268 E4 Grana har påbörjats av Trafikverket och studier av alternativ pågår. Därför är det ännu oklart hur stor kostnaden av en utbyggnad blir. Det i länsplanen angivna beloppet är baserat på tidiga antaganden gällande 1+1 väg och inkluderar inte längsgående gång- och cykelstråk. Risk finns att det i länsplanen angivna beloppet är alltför lågt. Arlandaregionen vill påpeka att vägen på sikt antagligen behöver fler körfält. Det är ytterst angeläget att den nya vägsträckningen 268 förses med gång- och cykelväg för att underlätta arbetspendling med cykel mellan Vallentuna och Upplands Väsby men även för pendling upp till Rosersbergs och Arlandas arbetsplatsområden. En tvärförbindelse i form av en stombuss (snabbuss) mellan Arninge, Täby, via Vallentuna, till Upplands Väsby station och därefter vidare mot Barkarby kan enkelt förbättra förutsättningarna för att resa kollektivt mellan stråken och för att förbättra förbindelserna till Arlanda via SL:s pendeltåg. Denna stombuss ingår i landstingets stomnätsstrategi. 2

25 Arlandaregionen tillstyrker i övrigt att huvuddelen av trafiken från E 18-sektorn till/från Arlandaregionen ska gå via väg 267 och biträder i detta sammanhang förslag i länstransportplanen om en planerad byggstart 2014 för upprustning av väg 267 Stäket Rotebro. En breddning till fyra körfält på denna vägsträcka är helt avgörande för tillgängligheten mellan västra Mälardalen och väg E 18 och E 4 sektorerna. Arlandaregionen anser som samtliga kommuner och regionala företrädare för ABCstråket Stockholm - Uppsala att kapaciteten på Ostkustbanan inte möjliggör den trafikering det finns efterfrågan på idag. Arlandaregionen anser att det på sikt krävs två ytterligare spår på hela sträckan och en etappvis utbyggnad på kritiska punkter behöver påbörjas omgående. Arlandaregionen framhåller i sitt yttrande att stationslägena längs Ostkustbanan måste utvecklas vidare och har förslag till utveckling för Upplands Väsby, Sigtuna och Knivsta kommuner. Arlandaregionen vill även framhålla att det ur ett hållbarhets- och miljöperspektiv är nödvändigt att introducera nya och konkurrenskraftiga spårbundna kollektivtrafiksystem i Arlandaregionen i form av spårbilar som komplement till stomtrafiken på järnväg och som kan ersätta bussen som transportmedel. Det nu framlagda förslaget till Länsplan innebär att Stockholmsregionen år 2025 har ett sämre läge vad avser tillgänglighet med mera än idag. Det är orimligt att Stockholms- och Arlandaregionen får en ännu sämre situation än idag med det förslag till Länsplan som lagts i förhållande till de transportpolitiska målen. I denna plan måste de första stegen tas för att inhämta den eftersläpning som skett i såväl underhållet av befintlig infrastruktur som utveckling av ny infrastruktur i förhållande till den tillväxt som skett i Stockholmsregionen de senaste 20 åren. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner föreliggande förslag till yttrande för Arlandaregionen daterat Beslutet skickas till: Länsstyrelsen Kontoret för Samhällsbyggnad Sigtuna, Knivsta och Vallentuna kommuner. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Thomas Thunblom Samhällsbyggnadschef Bilaga: Förslag till yttrande från Arlandakommunerna

26 Yttrande över remiss till länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Ärendebeskrivning Länsstyrelsen har berett kommunerna tillfälle att avge yttrande över förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Eventuella synpunkter skall vara Länsstyrelsen tillhanda senast 4 oktober Beredning av ärendet Beredningen av detta yttrande har skett på följande sätt: De synpunkter som redovisas som Arlandaregionens gemensamma synpunkter har beretts av en arbetsgrupp bestående av tillväxt- och utvecklingschef Gösta Norén Upplands Väsby kommun, planeringstrateg Shula Gladnikoff Vallentuna kommun, utvecklingsstrateg Lars Sundblad Sigtuna kommun samt planarkitekt Johan Elfström Knivsta kommun. Länsplanens innehåll Den långsiktiga statliga planeringen sker genom Nationell plan för transportinfrastruktur samt Länsplan för regional transportinfrastruktur. Länsplanen i Stockholm upprättas och fastställs av Länsstyrelsen. Den nationella planen hanterar investeringar i Europavägnätet och nationella spår samt statlig medfinansiering till regional spårburen kollektivtrafik. Därutöver hanteras även drift- och underhåll, reinvesteringar och miljöåtgärder med mera. Länsplanen regleras i Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. I länsplanen hanteras investeringar på övriga statliga vägar i Stockholms län (vägnummer , bortsett från väg 75 Södra länken) Vidare hanterar Länsplanen statlig medfinansiering till den regionala kollektivtrafikmyndigheten (Stockholms läns landsting nedan kallat landstinget) för regional vägburen kollektivtrafik. Det kan innebära särskilda trafiklösningar i gatusystemet eller bussterminaler, hållplatser och infartsparkeringar med mera. I länsplanen hanteras också statlig medfinansiering till åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator i den mån dessa åtgärder går utöver vad som omfattas av gällande kommunalt ansvar.

27 2 (17) Länsplanen kan också omfatta åtgärder som tillhör den nationella planens ansvarsområde, till exempel investeringar i Europavägnätet, det statliga järnvägsnätet samt möjlighet till medfinansiering av investeringar i regional spårburen kollektivtrafik för vilken landstinget ansvarar. Så var även fallet i stor utsträckning i länsplanen för perioden och så är fallet även i förslag till denna länsplan. Regeringens direktiv styr beslutsprocessen och direktiven i korthet ser ut som följer: Ett remitterat och sammanställt förslag till Länsplan ska lämnas till regeringen senast den 16 december Planeringsramen för Stockholms län är miljoner kronor. Slutliga ramar beslutas av regeringen i samband med fastställande av den nationella planen våren De transportpolitiska målen visar de prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken. De är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet, exempelvis hur myndigheterna ska prioritera bland olika önskemål och behov när de genomför sina uppdrag. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Till det övergripande målet finns ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet till resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft till hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors och mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassa så att ingen dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till en ökad hälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att uppnå uppsatta mål. Särskilt målet om begränsad klimatpåverkan lyfts fram. Regeringens direktiv grundar sig på propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (prop. 2012/13:25) som antagits av riksdagen. Regeringen anger att den så kallade fyrstegsprincipen ska vara vägledande för den fortsatta planeringen och förvaltningen och utvecklingen av transportsystemet. Regeringen bedömer vidare att

28 3 (17) trafikslagsövergripande synsätt är angeläget inom transportområdet och att detta kan bidra till bättre uppfyllelse av de transportpolitiska målen. Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis: 1. Tänk om. Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera. Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om. Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt. Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder Länsplanen i Stockholms län upprättas av Länsstyrelsen i Stockholm. Underlag har lämnats från Trafikverket region Stockholm, landstinget, berörda myndigheter, angränsande län och regioner samt av länets kommuner. Under 2012 togs en regional inriktning för transportsystemets utveckling fram i samarbete mellan regionens regionala planeringsparter. Samråd skedde med kommunerna. Beredningen av Länsplanen har varit föremål för övergripande förankring via 16 gruppen som är en politisk referensgrupp till landshövdingen. I den företräds partiernas länsorganisationer i enlighet med utfallet i landstingsvalet 201 och KSL:s förbundsmöte Under perioden 14 januari till 18 mars 2013 har Länsstyrelsen sät ut en behovsförfrågan av åtgärder samt avgränsningssamråd för miljöbedömning till länets kommuner, landstinget och berörda myndigheter. Totalt har det inkommit behov av cirka 270 åtgärder i trafiksystemet (förutom gällande planer) till en sammanlagd kostnad på cirka 187 miljarder kronor, varav 145 miljarder belastar statliga anslag. Svaren på behovsförfrågan har haft ett tydligt fokus på kollektivtrafiklösningar, cykelvägsinvesteringar, samt ökad åtgärdspaket. Dessutom fanns en stor samstämmighet kring utveckling och satsningar på de regionala kärnorna, i enlighet med RUFS Stockholmsregionens förutsättningar Stockholms län är Sveriges huvudstadsregion och landets viktigaste tillväxtmotor. En tredjedel av landets tillväxt skapas här och nästan en fjärdedel av den totala arbetsmarknaden finns här. I Stockholms län bor

29 4 (17) mer än 2,1 miljoner människor drygt en femtedel av landets befolkning på knappt två procent av Sveriges yta. Befolkningen växer med personer per år ( mellan 2005 och 2011) och väntas nå 2,6 miljoner år 2030 och kanske så mycket som 3,2 miljoner år Stockholmsregionen är en del av ett större europeiskt och globalt sammanhang. Enligt internationella bedömningar ligger Stockholm i topp i Europa. I den globala konkurrensen behöver regionen ligga långt framme, oavsett på vilket sätt jämförelsen görs. Det är i den konkurrensen Stockholmsregionens framtid avgörs. Länsstyrelsens medborgarundersökning från 2013 visar att 91 procent av medborgarna är nöjda med det liv de lever. Nio av tio trivs med både sitt arbete och sitt boende. Invånarna ser överlag ljust på den egna ekonomin samt uppfattar sig som miljömedvetna. Detta visar också på att det går bra för Stockholm. Men det finns också stora problem. Nära 60 procent ser trafiksituationen som mycket besvärlig. Stockholmsregionen har allt större betydelse för Sveriges samlade tillväxt, värdeskapande företagande och innovation. En konkurrenskraftig utveckling måste utgå från att Stockholm är en funktionell arbetsmarknadsregion. Det regionala transportsystemets snabbhet och tillförlitlighet är av central betydelse för näringslivets möjlighet att utveckla sin internationella konkurrenskraft och därmed motivera sin verksamhet i landet. En fortsatt lokalisering av huvudkontor och viktig FoU-verksamhet till regionen är också angeläget. En viktig slutsats är att regionens och därmed landets fortsatta välstånd och tillväxt är beroende av att Stockholm kan behålla sin globala position. Regionens tillgänglighet är avgörande för landet konkurrenskraft. Studier och rapporter visar att två av länets största utmaningar är att kraftigt öka bostadsbyggandet och kapaciteten i infrastruktursystemet. Det är viktigt att ha en samhällsplanering som håller. Det är mycket viktigt att samlokalisera bostäder och infrastruktur för då uppstår också miljömässiga fördelar. Satsning på infrastruktur är en investering i regionens utveckling, men också en avgörande satsning på miljön. Trafikverket avrapporterade 2012 sitt regeringsuppdrag om kapacitet och effektivitet till regeringen. Uppdraget omfattade alla trafikslag till år 2021, 2025 och dessutom n utblick till I utredningen konstateras att Stockholms län idag har kapacitetsproblem på viktiga delar av transportinfrastrukturen. Den kraftiga tillväxten ökar belastningen på det redan ansträngda systemet och problemen ser successivt ut att förvärras trots de investeringar som planeras till Ökade satsningar på infrastrukturen krävs i Stockholms län. Stockholms län präglas av ett hårt belastat transportsystem. Länets transportsystem är mer ansträngt än i någon annan stad eller region i landet och situationen förvärras i och med ökad befolkning. Även om satsningar görs i trafikinfrastruktur i såväl väg som spår kommer trängseln på vägar och

30 5 (17) järnvägar vara fortsatt hög. Trafikanalys bedömer att den samhällsekonomiska kostnaden för trängseln i Stockholm uppgår till drygt sex miljarder per år samt att flaskhalsarna kommer att vara fler år Denna utveckling innebär fortsatta brister för arbetspendling och tillväxt i regionen. Arbetspendlare i länet lägger mer tid på sina arbetsresor än pendlare i de andra storstadsregionerna och andra delar av landet, det gäller för såväl resor med bil som kollektivtrafik. Även svårigheter att förutsäga restider som en konsekvens av störningskänslighet är ett problem för länets arbetspendlare och företag. I arbetet med förslag till länsplan har det blivit ännu tydligare att de verkliga behoven av infrastruktur, för att möjliggöra bostadsbyggande och näringslivsutveckling, är avsevärt större än vad regionen har möjlighet att åstadkomma. Medfinansieringsgraden i Stockholms län är hög och till detta bidrar biltrafikanter med ytterligare finansiering via trängselskatten. Ur Sveriges perspektiv är det viktigt att skapa tillväxt och global konkurrenskraft. Därför är det angeläget att understryka att dagens satsningar och utbyggnadstakt inte är tillräckliga i Stockholmsregionen samt att de statliga investeringarna i Stockholms län bör ligga på en betydligt högre nivå än dagens. Länets utgångspunkter och strategi för prioritering Utgångspunkter för förslaget till länsplan har varit Stockholmsöverenskommelsen och RUFS Länsstyrelsen och Trafikverket Region Stockholm tog under 2012, i samarbete med länets regionala planeringsaktörer, fram en regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Den regionala inriktningen slår fast att målet för att transportsystemet är att med beaktande av Stockholms utveckling och tillväxt, erbjuda tillgänglighet som: stödjer och utvecklar en fungerande bostads- och arbetsmarknad tillgodoser de behov av kapacitet och tillförlitlighet som är nödvändiga för den växande storstadsregionens utveckling aktivt bidrar till en hållbar utveckling socialt, miljömässigt och ekonomiskt. I denna utgångspunkt vilar klimatutmaningen tungt. Följande huvudprinciper föreslås i Länsplanen för transportsystemets utveckling. För att möta framtidens ökande efterfrågan på transporter i ett redan ansträngt system krävs att infrastrukturen används effektivt och att åtgärder väljs för samtliga trafikslag utifrån systemsyn och helhetstänkande som inkluderar också den fysiska miljöns utformning och samhällsplaneringen.

31 6 (17) Gemensamt behöver aktörerna, utöver det enskilda ansvaret, bidra till fungerande transporter, ett tillräckligt bostadsbyggande och en fungerande arbetsmarknad. Det är därför viktigt med breda överenskommelser och samfinansieringslösningar för att faktorer som huvudmannaskap, administrativa gränsdragningar, driftansvar och likande inte ska omöjliggöra de effektivaste lösningarna ur ett helhetsperspektiv. Den inriktning som lades fast med Stockholmsöverenskommelsen innebär en grundläggande utbyggnad av väg- och spårsystem för att möta regionens tillväxt. En förutsättning är att investeringarna fullföljs som planerat. Stockholmsöverenskommelsen är ömsesidigt sammankopplad med RUFS 2010 och kommunernas planering. Täta urbana stadsmiljöer tros kunna bidra till såväl tillväxt som hållbarhet. I RUFS 2010 finns en uttalad ambition om att knyta samman urbana tätortsmiljöer i länet och i östra Mellansverige i en tät och flerkärnig struktur. I länet är tillgängligheten med kollektivtrafik till och mellan de prioriterade stadskärnorna särskilt prioriterade och därtill är tillgängligheten till Uppsala särskilt prioriterad. Ökade satsningar krävs på kollektivtrafik men även på gång, cykel och effektiv nyttotrafik. En regional cykelplan har tagits fram för att underlätta för arbetspendling med cykel. Aktiv prioritering krävs av det begränsade vägutrymmet för att trafiken ska rulla effektivt utan allvarliga köer. I förslaget till Länsplan fördelas investeringsramen på följande sätt. Ramen för de statliga medlen är satt till miljoner kronor men övrig finansiering uppgår med miljoner kronor och det innebär att åtgärder för miljoner kronor totalt ingår i själva länsplanen där någon form av statlig medfinansiering ingår. Till detta skall läggas att i förslaget till Länsplan ingår fler åtgärder än de som Länsplanens ramar finansierar. Ett antal länsvägar ingår i Länsplanen men de finansieras helt utanför länsplanens ekonomiska anslag genom trängselskatt och i vissa fall kommunal medfinansiering. Med detta tillägg så ingår åtgärder för miljoner kronor i Länsplanen varav finansieras av länsplanens ekonomiska ramar och är övrig finansiering (från regionen på något sätt). I följande punkter sammanfattas länsplanens förslag som berör Arlandakommunerna: Statlig medfinansiering regional kollektivtrafik spår Roslagsbanan Roslagsbanan 1 + 2, kommunala följdinvesteringar Statlig vägar namngivna 267 Rotebro Stäket finansieras helt ur länsramen 268 E4 Grana finansieras av trängselskatt och kommunal medfinansiering.

32 7 (17) Åtgärdspaket (ej namngivna objekt) Åtgärdspaket Cykel Åtgärdspaket Enskilda vägar Åtgärdspaket Kollektivtrafik Åtgärdspaket Miljö Åtgärdspaket Trafiksäkerhet Åtgärdspaket Trimning Åtgärdspaket Studier och steg 1 och 2 åtgärder Länsplanen lyfter fram följande motiv till de prioriteringar som gjorts: Samplanering av bostadsbyggande och satsningar är en tydlig inriktning. Satsningar på kapacitetsstark kollektivtrafik med strukturerande effekter är av avgörande betydelse som också gynnar näringslivets utveckling. En annan tydlig inriktning är behovet av ökade cykelsatsningar. Till detta kommer ett antal åtgärder i väginfrastruktur som underlättar bostadsbyggandet. Den största delen av länsplanens medel avsätts för medfinansiering av landstingets investeringar i kollektivtrafik. Viktiga satsningar är Roslagsbanan, Spårväg syd, Lidingöbanan, Tvärspårväg Kista, Tvärbanans förlängning till Sickla samt tunnelbana till Hagastaden som en första etapp i en fortsatt utbyggnad. Den pågående statliga tunnelbaneförhandlingen har enligt direktiv som uppgift att säkerställa ett snabbt genomförande av tunnelbaneutbyggnad och ökad bostadsbebyggelse. I Länsplanen ska större projekt med en kostnad över 25 mkr namnges medan mindre åtgärder grupperas i olika åtgärdspaket med olika teman. Effekterna av åtgärderna bedöms utifrån samhällsekonomisk bedömning av projekten, miljöbedömning av Länsplanen, samt en Jämställdhetsbedömning av Länsplanen.

33 8 (17) Arlandakommunernas synpunkter på förslaget till länsplan för regional infrastruktur Stockholm Arlandaregionen Arlandaregionen består geografiskt av de fyra kommunerna Upplands Väsby, Vallentuna, Sigtuna och Knivsta kommuner och har i samarbete med Swedavia som mål att Stockholm - Arlandaregionen skall vara den mest attraktiva flygplatsregionen i norra Europa. Några korta fakta om Arlandaregionens fyra kommuner: invånare med en sammantagen befolkningstillväxt i regionens fyra kommuner med drygt 10 % under den senaste 10- årsperioden arbetstillfällen, varav drygt på och närmast kring Arlanda flygplats inpendlare i en delregionalt integrerad bostads- och arbetsmarknad Ett differentierat näringsliv med dominans för sektorn handel, kommunikationer och transport (37 %) samtidigt med en viktig besöksnäring God tillgång på mark och lokaler för näringslivsetableringar En internationell region med en hög andel företag med utländska ägare och med en mångkulturell befolkning Betydande natur- och kulturvärden i regionens omgivningar som bidrar till des attraktivitet för bosättning och verksamhet Väl utbyggd offentlig och kommersiell service i respektive kommuncentrum med potential för ytterligare utveckling God närhet till universitet och högskolor i Stockholm och Uppsala och med flera egna gymnasieskolor samt andra utbildningsanordnare Allmänna synpunkter Arlandakommunerna vill understryka att statens investeringar i Stockholmsregionens transportsystem har varit otillräckliga i flera decennier. Nationella ramar för investeringar i regional spårtrafik i Stockholms län utgör en oproportionerligt låg andel av investeringsramen i nu gällande investeringsram. Investeringsramarna för Stockholmsregionen behöver utgå från regionens behov som en kraftfullt växande region och som tillväxtmotor för Sverige. Arlandaregionens principiella uppfattning i detta sammanhang är också att den kostnadsfördelningsmodell och det finansieringsansvar som i dag råder för investeringar i infrastruktur som staten har ansvar för, även fortsättningsvis ska gälla. Möjligheten till olika former av medfinansiering och förskottering får inte tas som intäkt till en förskjutning av detta ansvar till kommunerna. Helt oacceptabelt skulle en sådan ansvarsförskjutning till kommunerna vara om det dessutom bara gällde en del av landets kommuner. Om denna fråga inte behandlas med stor stringens och tydlighet finns en betydande risk att skattebetalarna i Stockholmsområdet får betala investeringar i statlig

34 9 (17) infrastruktur fyra gånger: via kommunalskatt, landstingskatt, trängselskatt och i förekommande fall även genom statlig inkomstskatt. Det är naturligtvis en orimlig lösning, om den tillämpas generellt i framtiden. Eventuell medfinansiering bör endast röra infrastrukturobjekt vilka ger kommunerna möjlighet att erhålla exploateringsintäkter som kan täcka medfinansieringen. De statliga infrastrukturplanerna för kommande planeringsperiod bör enligt Arlandaregionens mening i långt större omfattning samordnas med kommunernas planering för bebyggelseutveckling, i första hand bostäder. Vidmakthålla och utveckla transportinfrastrukturen. Arlandaregionen delar uppfattningen som Länsstyrelsen och Trafikverket framfört att det är viktigt att vidmakthålla den infrastruktur som redan byggts upp och därför tillstyrker Arlandaregionen att mer pengar ofrånkomligen måste läggas på drift och underhåll. Med tanke på de eftersläpningar som skett i nödvändig infrastruktur i Stockholms län och i Mälarregionen de senaste åren så har den lett till en omfattande kapacitetsbrist i såväl väg- som järnvägssystemen. Detta har också lett till en sämre tillväxt än som annars varit möjlig. Arlandaregionen anser att investeringar i infrastruktur inte är något nollsummespel utan istället måste ses som en nödvändig grund för både en nationell och regional tillväxt och som kan bidra till att öka hela landets konkurrenskraft. Historiskt sett finns det ett starkt samband mellan nivån (i förhållande till BNP) på investeringar i infrastrukturen och produktivitetsutvecklingen i näringslivet. Tänk om landet inte hade haft förutseende politiker. På 1800-talet vågade politikerna i riksdagen satsa på en stor järnvägsutbyggnad i det dåtida fattiga Sverige. På mot-svarande sätt genomförde Stockholmspolitikerna omfattande utbyggnader av kollektivtrafiken i Stockholm under talen (tunnelbana och pendeltåg), vilket medförde möjligheter till en omfattande bostadsutbyggnad i bostadsbristens Stockholm (idag uppfattas sådana satsningar som inte möjliga, då en alltför kameral syn ofta läggs i vågskålen när möjligheter till samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt diskuteras). WSP har under våren tagit fram en rapport som visar att under och 1960 talen så investerade man i Sverige ca 4 % av BNP per år i infrastrukturen emedan man sedan 1990-talet investerat ca 1,5% av BNP per år. Arlandakommunerna kan inte bedöma vad som är en rätt nivå för investeringar i infrastruktur på lång sikt, men konstaterar att ca 1,5 % av BNP per år är otillräckligt. Arlandaregionen anser således att mer resurser måste satsas på att vidmakthålla och utveckla infrastrukturen i landet. Med tanke på den eftersläpning som skett på senare år vad avser satsningar på infrastruktur i landet och då särskilt i Stockholms- och Arlandaregionen så är det vår bestämda uppfattning att beslutsfattare på alla nivåer, såväl nationellt,

35 10 (17) regionalt och lokalt åter måste visa ansvar, mod, och framtidstro och skapa de förutsättningar som krävs för en framgångsrik utveckling av både samhälle och näringsliv d v s för ett långsiktigt hållbart samhälle. Detta har varit en av Sveriges starka sidor historiskt sätt, men vi i Stockholmsregionen har tappat kraften i denna utveckling under de senaste åren, i vart fall. Arlandaregionen kan inte acceptera att man i dagens läge försämrar förutsättningarna för regionens invånare att leva ett bra liv och för dess näringsliv att bedriva sin verksamhet på ett framgångsrikt sätt. Den nu framlagda förslaget till Länsplan innebär att Stockholmsregionen år 2025 har ett sämre läge vad avser tillgänglighet mm än idag. Det är orimligt att Stockholms och Arlandaregionen får en ännu sämre situation än idag med det förslag till Länsplan som lagts i förhållande till de transportpolitiska målen. I denna plan måste de första stegen tas för att inhämta den eftersläpning som skett i såväl underhållet av befintlig infrastruktur som utveckling av ny infrastruktur i förhållande till den tillväxt som skett i Stockholmsregionen de senaste 20 åren. I förslaget till Länsplan så framgår att de förslag till åtgärder som aktörerna framfört, i samband med inventeringen av brister och behov i transportinfrastrukturen, uppgick till ca 187 miljarder kr varav 145 miljarder skulle belasta statliga anslag. I den föreslagna Länsplanen finns åtgärder med för ca 27,5 miljarder kr varav 8,4 mdr finansieras av statliga anslag. De övriga drygt 19 miljarder kronorna är övrig finansiering från regionen i form av landsting, kommuner och trängselskatt. Diskrepansen ovan mellan 187 miljarder jämfört med 27 miljarder eller 145 miljarder mot 8,4 miljarder i statliga anslag som föreslås i Länsplanen är fundamental och visar på de uppenbara problem som måste åtgärdas framöver. Arlandaregionen anser att vad gäller länsplanens förslag att det är alldeles nödvändigt att utgångspunkterna är Stockholmsöverenskommelsen och RUFS Arlandaregionens kommuner har tidigare godkänt resultaten av Stockholmsförhandlingen och även haft samsyn kring RUFS Arlandaregionens slutsats är att det är ytterst angeläget att staten skjuter till ytterliggare medel under perioden så att hela resultatet av Stockholmsförhandlingen kan genomföras senast år Synpunkter på förslagen i länsplanen Arlandakommunerna stödjer inriktningen i remissförslaget till Länsplan för vad gäller ökad satsning på utbyggd kollektivtrafik och regionala cykelstråk. Den ekonomiska planeringsramen är emellertid lågt ifrån tillräcklig med avseende på länets och Arlandaregionens stora behov och snabba tillväxt. Enligt Arlandaregionens uppfattning måste kapacitetsförstärkande åtgärder i Stockholmsregionens järnvägssystem allmänt ges högsta prioritet i såväl

36 11 (17) Länsplanen för regional transportinfrastruktur som Trafikverkets nationella plan i syfte att komma till rätta med de nuvarande och akuta bristerna i regionens transportsystem. För Arlandaregionens vidkommande gäller detta i synnerhet beträffande kapacitet och åtgärder utmed Ostkustbanan. Arlandaregionen efterfrågar åtgärder i länsplanen vad gäller Ostkustbanan och en avgrening av Roslagsbanan till Arlanda flygplats som kan länka samman de bägge regionala stadskärnorna Arlanda/Märsta och Täby/Arninge. För Arlandaregionen prioriterade projekt som finns med i förslaget till Länsplan Roslagsbanan etapp 1+2. Utbyggnad tom år Finansieras av landstinget med miljoner kronor och medfinansieras av länsplan med 830 miljoner kronor år (422 miljoner kronor i Nationell plan ) - Roslagsbanan 1+2, kommunala följdinvesteringar. Ökat anslag i Länsplanen till 250 miljoner kronor, kommunal finansiering 357 miljoner kronor. Period Roslagspilen, utredning. Finansieras via Länsplan 20 miljoner kronor Väg 268 E4 Grana-Hammarby. Finansiering trängselskatt 482 miljoner kronor och kommuner 104 miljoner kronor (Vallentuna och Upplands Väsby). Period Väg 267 Rotebro-Stäket utbyggnad till fyra körfält. Finansiering 290 miljoner kronor via Länsplan. Period Väg 77 och åtgärder i Rimbo. Finansiering via Länsplan 214 miljoner kronor och 559 miljoner kronor övrig finansiering i form av trängselskatt. Period Behov av ytterligare infrastrukturåtgärder E4 Det är helt nödvändigt att sex körfält till från Glädjens trafikplats i Upplands Väsby till Arlanda påbörjas och genomförs under denna planperiod. Tvärförbindelser Arlandaregionen noterar att förslaget om att väg 268 E4- Grana (Hammarbyalternativet) fortsatt finns med i Länsplanen. Denna tvärförbindelse förbättrar avsevärt trafiksäkerheten på sträckan och ger förutsättningar för kollektivtrafik med buss mellan nordostsektorn och Arlanda. Arbetet med att genomföra detta förslag har påbörjats av Trafikverket. Kostnaden i Länsplanen har räknats upp till 586 miljoner kronor (480 miljoner kronor 2010) och den kommunala medfinansieringen från Upplands Väsby och Vallentuna kommuner har räknats upp till 104 miljoner kronor fördelat på åren (Observera att båda berörda kommuner delar på medfinansierings-kostnaden. I Länsplanen anges endast Upplands Väsby kommun.)

37 12 (17) Arbetet med att genomföra väg 268 E4 Grana har påbörjats av Trafikverket och studier av alternativ pågår. Därför är det ännu oklart hur stor kostnaden av en utbyggnad blir. Det i länsplanen angivna beloppet är baserat på tidiga antaganden gällande 1+1 väg och inkluderar inte längsgående gång- och cykelstråk. Risk finns att det i länsplanen angivna beloppet är alltför lågt. Åtgärden avser en genare och trafiksäkrare sträckning av väg 268 mellan E4 och Grana. Föreslagen åtgärd omfattar byggnation av väg i ny sträckning mellan Grana till väg 858 och vidare till E4, inklusive ny trafikplats. Vägen är 1+1 körfält med 80 km/h. Arlandaregionen vill påpeka att vägen på sikt antagligen behöver fler körfält. Finansieringen av väg 268 bygger på kommunal medfinansiering. Detta bygger i sin tur på att den nya vägsträckningen medför att ny exploateringsbar mark frigörs. När det gäller anslutningen av väg 268 till en ny trafikplats vid E4 så vill Arlandaregionen framhålla att är det alternativet trafikplats Mitt som gäller. Trafikplats Syd avvisas eftersom den hindrar en tänkt expansion för det lokala näringslivet i Upplands Väsby. Åtgärden innefattar också ny gång- och cykelväg från Grana till Vallentuna samt bulleråtgärder. Det är ytterst angeläget att den nya vägsträckningen förses med gång- och cykelväg för att underlätta arbetspendling med cykel mellan Vallentuna och Upplands Väsby men även för pendling upp till Rosersbergs och Arlandas arbetsplatsområden. Denna nya vägsträckning med ny trafikplats på E4 har stor regional betydelse genom att den ger bättre tillgänglighet mellan nord- och-nordostsektorn och Arlanda samt arbetsplatser från Upplands Väsby till Uppsala. Framkomligheten ökar både för bil- och busstrafik. Tvärförbindelserna mellan Arlandaregionen och nordostkommunerna utgörs idag av lokalbussar med låg turtäthet. Möjligheterna att resa kollektivt mellan stråken är obefintliga eller små. En tvärförbindelse i form av en stombuss (snabbuss) mellan Arninge, Täby, via Vallentuna, till Väsby station och därefter vidare mot Barkarby kan enkelt förbättra förutsättningarna för att resa kollektivt mellan stråken och för att förbättra förbindelserna till Arlanda via SL:s pendeltåg. Denna stombuss ingår i landstingets stomnätsstrategi. Stomnät till Arlanda I förslag till stomnätsstrategi etapp 2 för Stockholms län saknar den regionala stadskärnan Arlanda/Märsta förslag till koppling med stombusslinje till övriga regionen. Ett utbyggt stomnät med en avgrening av Roslagsbanan från nordostsektorn till Arlanda är en angelägen fråga för att förbättra tillgängligheten mellan de regionala stadskärnorna Arlanda-Märsta och Täby Arninge. Mot bakgrund av den stora expansion av arbetsplatser som är planerad i flygplatsstaden Airport City Stockholm, såväl i ett utvecklingsperspektiv till år 2030 som i en utblick efter år 2030, är det angeläget att områdets tillgänglighet kan förstärkas med en utbyggd kollektivtrafik också till och från andra regionala stadskärnor genom stombusstrafik. Väg 77

38 13 (17) Arlandaregionen vill framhålla att det är viktigt att de förbättringar av väg 77 som finns med i länsplanen verkligen genomförs. Väg 267 Arlandaregionen tillstyrker i övrigt att huvuddelen av trafiken från E 18- sektorn till/från Arlandaregionen ska gå via väg 267 och biträder i detta sammanhang förslag i länstransportplanen om en planerad byggstart 2014 för upprustning av väg 267 Stäket Rotebro. En breddning till fyra körfält på denna vägsträcka är helt avgörande för tillgängligheten mellan västra Mälardalen och väg E 18 och E 4 sektorerna. Spårsystem Nordsektorn - Arlanda Uppsala Arlanda flygplats är mycket viktig för utvecklingen i Stockholmsregionen, Mälardalen och övriga delar av landet. Betydelsen av internationell tillgänglighet ökar i takt med en ökande globalisering. Flygplatsen bör fortsätta utvecklas som ett betydelsefullt nav för olika trafikslag. Med sitt goda kommunikationsläge utvecklas Arlanda också till en regional stadskärna. Arlandaregionen vill framhålla vikten av att Arlanda integreras bättre i ett sammanhållet transportsystem. Behovet av förbättrade marktransporter till Arlanda prioriteras i den samlade åtgärdsplaneringen. Om Arlanda inom ramen för gällande utsläppsvillkor ska upprätthålla och utveckla sin funktion som nationellt kommunikationsnav både för flyg och tåg, behöver en betydligt större del av resorna till och från Arlanda ske med kollektivtrafik. Detta för att begränsa koldioxidutsläppen från marktransporterna. Tågtrafiken regional, storregional och intercity med höghastighetståg till Arlanda behöver utvecklas om en större andel av anslutningsresorna ska ske med miljövänlig kollektivtrafik och fler transferresor till och från Arlanda ska ske med tåg istället för flyg. Ostkustbanan Arlandaregionen vill framhålla att ABC-stråket mellan Uppsala och Stockholm är Sveriges starkaste utvecklingsstråk. En förutsättning för en fortsatt stark utveckling för regionens och landets bästa är att tillgängligheten i ABC-stråket och till Arlanda flygplats säkras genom utökad spårkapacitet och förbättrad trafikering. Detta gäller både för trafikeringen på Ostkustbanan via Märsta och i åtgärder för bättre utnyttjande av befintlig spårkapacitet på Arlandabanan. Behovet av kapacitets-förstärkningar på Ostkustbanan i övrigt måste mot ovanstående bakgrund och i enlighet med de kapacitetsutredningar som gjorts för Ostkustbanan ges högsta prioritet i den nationella planen (några förslag till åtgärder finns dock inte med i länsplanen och mycket lite av åtgärder finns med i den nationella planen). Arlandaregionen anser som samtliga kommuner och regionala företrädare för ABC-stråket Stockholm - Uppsala att kapaciteten på Ostkustbanan inte möjliggör den trafikering det finns efterfrågan på idag. Arlandaregionen anser

39 14 (17) att det på sikt krävs två ytterligare spår på hela sträckan och en etappvis utbyggnad på kritiska punkter behöver påbörjas omgående. Norra Böjen ny spårförbindelse mellan Ostkustbanan och Arlandabanan. Utvecklingen av den regionala stadskärnan Arlanda- Märsta förutsätter en hög tillgänglighet och ytterligare spårbunden trafikering behöver därför tillkomma mellan Märsta och Arlanda flygplats genom ett förverkligande av den så kallade Norra böjen norr om Märsta. Norra Böjen är en spårinvestering som binder samman Ostkustbanan norr om Märsta med Arlandabanan och Arlanda flygplats och som ger goda förutsättningar för en god tillgänglighet till flygplatsen och inom kärnan för både spårbunden gods- och persontrafik. Roslagsbanan till Arlanda SL har under 2012 genomfört en förstudie i samverkan med Sigtuna kommun, Stockholm Nordost, Swedavia, Trafikverket, Länsstyrelsen och TMR om en tvärförbindelse mellan Nordostsektorn och Arlanda. Av de studerade alternativen så ger en förlängning av Roslagsbanan från Vallentuna till Arlanda den största resenärsnyttan samtidigt som den kopplar ihop nord- och nordostsektorn och Vetenskapsstaden med de regionala stadskärnorna Täby Centrum/Arninge, Arlanda/Märsta samt Uppsala via Ostkustbanan. En spårförbindelse mellan Stockholm Nordost skulle också förstärka Arlandas roll som ett Stockholm Nord samtidigt som spårförbindelsen skulle kunna utgöra ett omledningsspårnät för Ostkustbanan mot Arlanda. Förlängningen av Roslagsbanan till Arlanda skulle innebära en effektiv satsning för att fler människor att ställa bilen hemma, vara en viktig satsning för hela Arlandaområdet och ge effekt för tillgängligheten till övriga Sverige och världen. Länsstyrelsen och Stockholms läns landsting bör därför snarast fatta beslut om och finansiering av en förlängning av Roslagsbanan till Arlanda. En sådan prioritering stöds både av kommunerna inom samarbetet i Arlandaregionen och samarbetet inom Stockholm Nordost, av Stockholm Arlanda Airport och av näringslivet på och kring Arlanda. Staten bör medfinansiera investeringskostnaden om ca Mkr, plus fordon och utbyggd depå, i Länsplan och nationell plan för transportsystemet för en avgrening av Roslagsbanan till Arlanda. Utbyggnaden bör färdigställas under kommande planeringsperiod. Nya tekniska lösningar i spårsystemet I det långa perspektivet får Arlandaregionen även framhålla att det ur ett hållbarhets- och miljöperspektiv är nödvändigt att introducera nya och konkurrenskraftiga spårbundna kollektivtrafiksystem i Arlandaregionen som komplement till stomtrafiken på järnväg och som kan ersätta bussen som transportmedel. Studier har i samråd mellan Sigtuna kommun och

40 15 (17) Arlanda flygplats gjorts om att anlägga automatiserade kollektivtrafiksystem på och kring Arlanda flygplats och i ett kollektivtrafikstråk mellan flygplatsen och Märsta station. I detta stråk har i det långa perspektivet förutsatts att kollektivtrafiken kan utgöras av någon form av automatiserad spårbunden trafiklösning. Arlandaregionen menar att staten och trafikhuvudmännen gemensamt måste ta initiativ till att hitta lösningar för att introducera och genomföra sådana system på och kring Arlanda flygplats. Även Upplands Väsby kommun har under 2011 genomfört en förstudie för spårbilar/taxi där ambitionen är att länka ihop kommunen i öst-västlig riktning via Infracity (största arbetsplatsområdet i kommunen), via kommunens centrala delar till stationen, och därefter vidare till eventuell utbyggnad av kommunens västra delar. Utveckla knutpunkterna längs Ostkustbanan Arlandaregionen har i tidigare yttranden framfört att regionen vill se ökad integration mellan norra Stockholmsregionen och Uppsalaregionen inklusive Arlanda. Väsby Entré För att det skall vara möjligt vill Arlandaregionen påpeka att Upplands Väsby pendeltågsstation bör utvecklas till ett lokalt och regionalt resecentrum. En utveckling av Upplands Väsby station till en bytespunkt med ett modernt resecentrum skulle ge förutsättningar för en såväl kraftigt ökat bostadsbebyggelse i stationsnära lägen som utomordentliga lägen för arbetsplatser med ett utmärkt kollektivtrafikläge. Upplands Väsby kommun arbetar just nu med att ta fram ett planprogram för utveckling av stationsområdet som innehåller en ny och utvecklad bussterminal (jmfr Järfälla). Arbetet med detta planprogram sker i samverkan med landstingets trafikförvaltning, trafikverk och länsstyrelse. Arlandaregionen ser det som mycket angeläget att denna utveckling kan komma till stånd under denna planperiod. Märsta station En av de kritiska punkterna på Ostkustbanan är Märsta station som i sin nuvarande utformning utgör en besvärande flaskhals i regionens transportsystem. Märsta station är en av de få kvarvarande i Stockholms län som inte har rustats upp till moderna standard och som inte uppfyller dagens krav på funktionalitet och trafiksäkerhet. Medel för en ombyggd och funktionell Märsta station måste därför snarast anvisas samtidigt med att trimningsåtgärder för ökad kapacitet etappvis måste ske. Utöver åtgärder på spår, plattformar m.m är den befintliga bussterminalen vid stationen i behov av åtgärder. En ny och funktionell bussterminal behöver också åstadkommas parallellt med stationsupprustningen. Knivsta och Alsike Station

41 16 (17) Dessa stationer kommenteras av Arlandaregionen i yttrande över den nationella planen eftersom dessa inte ligger i Stockholms län. De har dock stor betydelse för Ostkustbanan. Sammanfattningsvis skulle denna utveckling vara positiv utifrån målen om ett tillgängligt transportsystem, en hög transportkvalitet (vi skulle få ökade samband med övriga Mälardalen), en säker trafikmiljö (fler skulle välja tåg framför bil), en god miljö (tåga har mindre utsläpp än bil och drar mindre energi/passagerare) och en positiv regional utveckling (kommunen skulle kunna öka bostadsbyggandet inkl studentlägenheter) och det skulle även vara positivt för jämställdheten eftersom fler kvinnor än män väljer kollektivtrafiken. Åtgärdspaketen Cykel Arlandaregionen tillstyrker utbyggnad av regionalt pendelstråk för cyklister med b.la. utbyggnad längs Stockholmsvägen mellan Verkavägen i Upplands Väsby till Rosersberg i Sigtuna kommun samt vidare utbyggnad mot Arlanda. För förbättrad säkerhet och framkomlighet för cyklister anser Arlandakommunerna att även tvärgående cykelstråk mellan kommuncentra prioriteras: t.ex. mellan Vallentuna och Upplands Väsby samt mellan Upplands Väsby och Järfälla. Sammanfattning Förbättrade marktransporter i Arlandaregionen behov i infrastrukturplaneringen Sammanfattningsvis får Arlandaregionen konstatera att Stockholm Mälarregionen har ett samlat och rättmätigt krav på att de sedan länge stora och eftersatta behoven av utbyggd infrastruktur i både väg-/spår- och kollektivtrafiksystemen i regionen nu måste åtgärdas. Väg- och spårinvesteringar måste tillgodoses i proportion till både regionens andel av befolkning samt näringsliv och i förhållande till det trafikarbete som här utförs. Bristerna i Stockholm Mälarregionens transportsystem är så stora och behoven så eftersatta att man hamnar i en situation som innebär att man fjärmar sig bort från de transportpolitiska målen trots att man genom effektiva utbyggnader i regionens transportsystem i stället borde närma sig de transportpolitiska målen. Arlandaregionen hävdar därför samstämmigt att den statliga investeringsramen måste utökas och att de långsiktiga investeringsplanerna för perioden även måste inrymma medel för: Ökad kapacitet Ostkustbanan (två nya spår mellan Stockholm och Uppsala) och utbyggnad av Norra Böjen som ny spårförbindelse mellan Ostkustbanan och Arlandabanan för ökad tillgänglighet i den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta.

42 17 (17) Upplands Väsby, (Knivsta) och Märsta station upprustningar Avgrening av Roslagsbanan till Arlanda Framkomlighetsåtgärder för stombuss Täby Vallentuna Upplands Väsby station Järfälla och stombusstrafik till den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta Introduktion av automatiserad spårbunden kollektivtrafik på och kring Arlanda flygplats samt i Upplands Väsby Utökning till sex körfält på E4 från Glädjens trafikplats i Upplands Väsby till Arlanda. ARLANDAREGIONEN Lars Bryntesson KSO-Sigtuna kommun Per-Erik Kanström KSO-Upplands Väsby kommun Örjan Lid KSO-Vallentuna kommun Göran Nilsson KSO- Knivsta kommun

43 Utdrag ur sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens miljö- och planutskott (3) 58 Yttrande över remiss till Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län (KS/2013:54) Ärendebeskrivning Länsstyrelsen har berett kommunerna tillfälle att avge yttrande över förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Eventuella synpunkter skall vara Länsstyrelsen tillhanda senast 4 oktober Beredningen av detta yttrande har gjorts av samarbetande tjänstemän för Upplands Väsby, Sigtuna, Knivsta och Vallentuna kommun. Den långsiktiga statliga planeringen sker genom Nationell plan för transportinfrastruktur samt Länsplan för regional transport-infrastruktur. Länsplanen i Stockholm upprättas och fastställs av Länsstyrelsen. Den nationella planen hanterar investeringar i Europavägnätet och nationella spår samt statlig medfinansiering till regional spårburen kollektivtrafik. Därutöver hanteras även drift- och underhåll, reinvesteringar och miljöåtgärder med mera. Länsplanen i Stockholms län upprättas av Länsstyrelsen i Stockholm. Underlag har lämnats från Trafikverket region Stockholm, landstinget, berörda myndigheter, angränsande län och regioner samt av länets kommuner. Utgångspunkter för förslaget till länsplan har varit Stockholmsöverenskommelsen och RUFS För Arlandaregionen prioriterade projekt som finns med i förslaget till Länsplan Roslagsbanan etapp 1+2. Utbyggnad tom år Finansieras av landstinget med Mkr och medfinansieras av länsplan med 830 Mkr år (422 Mkr i Nationell plan ) Roslagsbanan 1+2, kommunala följdinvesteringar. Ökat anslag i Länsplanen till 250 Mkr, kommunal finansiering 357 mkr. Period Roslagspilen, utredning. Finansieras via Länsplan 20 Mkr Väg 268 E4 Grana-Hammarby. Finansiering trängselskatt 482 mkr och kommuner 104 Mkr (Vallentuna och Upplands Väsby). Period Väg 267 Rotebro-Stäket utbyggnad till fyra körfält. Finansiering 290 Mkr via Länsplan. Period Beslutsexpediering/utdragsbestyrkande KS/2013:

44 Utdrag ur sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens miljö- och planutskott (3) I Länsplanen så redovisas att de förslag till åtgärder som aktörerna framfört i samband med inventeringen av brister och behov i transportinfrastrukturen så uppgick de till ca 187 miljarder kr varav 145 miljarder belastade statliga anslag. I Länsplanen finns åtgärder med för ca 27,5 miljarder kr varav 8,4 miljarder kr finansieras av statliga anslag. De övriga drygt 19 miljarder kronorna är annan finansiering från regionen i form av landsting, kommuner och trängselskatt. Diskrepansen mellan 187 miljarder kr mot 27 miljarder kr eller 145 miljarder kr statliga medel mot de 8,4 miljarder som anslås är fundamental och visar på de uppenbara problem som måste åtgärdas framöver. Arlandakommunerna understryker i det gemensamma yttrandet att statens investeringar i Stockholmsregionens transportsystem har varit otillräckliga i flera decennier. Nationella ramar för investeringar i regional spårtrafik i Stockholms län utgör en oproportionerligt låg andel av investeringsramen i nu gällande investeringsram. Investeringsramarna för Stockholmsregionen behöver utgå från regionens behov som en kraftfullt växande region och som tillväxtmotor för Sverige. Arlandakommunerna stödjer inriktningen i remissförslaget till Länsplan för vad gäller ökad satsning på utbyggd kollektivtrafik och regionala cykelstråk. De åtgärder som finns med i Länsplanen och som berör Arlandaregionen tillstyrks naturligtvis av Arlandaregionen i yttrandet Arbetet med att genomföra väg 268 E4 Grana har påbörjats av Trafikverket och studier av alternativ pågår. Därför är det ännu oklart hur stor kostnaden av en utbyggnad blir. Det i länsplanen angivna beloppet är baserat på tidiga antaganden gällande 1+1 väg och inkluderar inte längsgående gång- och cykelstråk. Risk finns att det i länsplanen angivna beloppet är alltför lågt. Arlandaregionen vill påpeka att vägen på sikt antagligen behöver fler körfält. Det är ytterst angeläget att den nya vägsträckningen 268 förses med gång- och cykelväg för att underlätta arbetspendling med cykel mellan Vallentuna och Upplands Väsby men även för pendling upp till Rosersbergs och Arlandas arbetsplatsområden. En tvärförbindelse i form av en stombuss (snabbuss) mellan Arninge, Täby, via Vallentuna, till Upplands Väsby station och därefter vidare mot Barkarby kan enkelt förbättra förutsättningarna för att resa kollektivt mellan stråken och för att förbättra förbindelserna till Arlanda via SL:s pendeltåg. Denna stombuss ingår i landstingets stomnätsstrategi. Arlandaregionen tillstyrker i övrigt att huvuddelen av trafiken från E 18-sektorn till/från Arlandaregionen ska gå via väg 267 och biträder i detta sammanhang förslag i länstransportplanen om en planerad byggstart 2014 för upprustning av väg 267 Stäket Rotebro. En breddning till fyra körfält på denna vägsträcka är Beslutsexpediering/utdragsbestyrkande KS/2013:

45 Utdrag ur sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens miljö- och planutskott (3) helt avgörande för tillgängligheten mellan västra Mälardalen och väg E 18 och E 4 sektorerna. Arlandaregionen anser som samtliga kommuner och regionala företrädare för ABC-stråket Stockholm - Uppsala att kapaciteten på Ostkustbanan inte möjliggör den trafikering det finns efterfrågan på idag. Arlandaregionen anser att det på sikt krävs två ytterligare spår på hela sträckan och en etappvis utbyggnad på kritiska punkter behöver påbörjas omgående. Arlandaregionen framhåller i sitt yttrande att stationslägena längs Ostkustbanan måste utvecklas vidare och har förslag till utveckling för Upplands Väsby, Sigtuna och Knivsta kommuner. Arlandaregionen vill även framhålla att det ur ett hållbarhets- och miljöperspektiv är nödvändigt att introducera nya och konkurrenskraftiga spårbundna kollektivtrafiksystem i Arlandaregionen i form av spårbilar som komplement till stomtrafiken på järnväg och som kan ersätta bussen som transportmedel. Det nu framlagda förslaget till Länsplan innebär att Stockholmsregionen år 2025 har ett sämre läge vad avser tillgänglighet m.m. än idag. Det är orimligt att Stockholms och Arlandaregionen får en ännu sämre situation än idag med det förslag till Länsplan som lagts i förhållande till de transportpolitiska målen. I denna plan måste de första stegen tas för att inhämta den eftersläpning som skett i såväl underhållet av befintlig infrastruktur som utveckling av ny infrastruktur i förhållande till den tillväxt som skett i Stockholmsregionen de senaste 20 åren. Kommunledningskontorets förslag till beslut Miljö- och planutskottet föreslår att kommunstyrelsen godkänner föreliggande förslag till yttrande för Arlandaregionen daterat Miljö- och planutskottets beslut Miljö- och planutskottet föreslår att kommunstyrelsen godkänner föreliggande förslag till yttrande för Arlandaregionen daterat Deltar inte i beslutet Lars Valtersson (MP) deltar inte i beslutet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Beslutsexpediering/utdragsbestyrkande KS/2013:

46 Tjänsteutlåtande Miljöprojektledare Anna Jakobsson Dnr: Fax KS/2011:322 Kommunstyrelsen Svar på remiss från länsstyrelsen om utvidgat strandskydd i Upplands Väsby Ärendebeskrivning Regeringen anser att skälen till det utvidgade strandskyddet bör klargöras och att det bör framgå att det finns ett tydligt och långsiktigt behov av utvidgat strandskydd. Besluten behöver också motiveras utifrån strandskyddets båda syften. Stränderna har stor betydelse för människor, djur och växter. De är viktiga för naturupplevelser, friluftsliv och avkoppling. Att vistas ute i naturen är också gynnsamt för hälsan. Stränderna är generellt väldigt artrika miljöer och är av stor vikt för den biologiska mångfalden och tillhandahållandet av ekosystemtjänster. Stockholms län är i ett nationellt perspektiv högexploaterat och andelen byggnader inom 300 meter från strandlinjen vid Mälaren är enligt SCB 73 %. Det finns ett stort behov av att erbjuda stränder för den allemansrättsliga tillgängligheten i synnerhet i perspektivet att befolkningen i regionen väntas öka betydligt samtidigt som stränder är väldigt attraktiva miljöer att vistas i. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och bevara goda livsvillkor för djuroch växtlivet på land och i vatten. Den 3 juni 1999 beslutade länsstyrelsen om utvidgat strandskydd i länet, vilket ersatte två äldre beslut från den 18 oktober 1977 och den 28 februari Beslutet som togs 1999 ersatte endast de äldre besluten och strandskyddet fortsatte att gälla, med vissa undantag, i den omfattning som angavs i dessa. Länsstyrelsen har även tagit beslut om att införa eller upphäva strandskydd i olika delar av länet. Länsstyrelsen har också i vissa fall beslutat att upphäva strandskyddet i vissa detaljplaner i länet förändrades bestämmelserna om strandskyddet i miljöbalken i enlighet med proposition 2008/2009:119 Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden. Länsstyrelsen får, enligt den nya lydelsen av 7 kap. 14 miljöbalken, i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter om det 1

47 behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Utvidgat strandskydd gäller efter den 31 december 2014 endast om utvidgningen har beslutats med stöd av 7 kap. 14 miljöbalken i dess nya lydelse. Äldre beslut om strandskydd kommer därför automatiskt att förfalla till 100 meter efter den 31 december 2014, om inte länsstyrelserna fattar nya beslut om strandskydd. Beslut om utvidgat strandskydd kan enligt proposition 2008/09:119 Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden komma att avse: 1. områden som omfattas av annat områdesskydd, t.ex. naturreservat, som inte innebär samma skydd för strandområden som bestämmelserna om strandskydd, 2. riksintresseområden enligt 3 kap. 6 andra stycket och 4 kap. 2 8 som är relevanta för strandskyddet, 3. kust- och skärgårdsområden som inte redan har förlorat i betydelse på grund av exploatering, 4. grunda havsbottnar av betydelse för flora och fauna, 5. välbesökta friluftsområden eller områden som har tydlig potential att bli det och som riskerar att gå förlorade utan ett nybyggnadsförbud, 6. tätortsnära strövområden, eller 7. ekologiskt känsliga områden som inte omfattas av annat områdesskydd. Länsstyrelsens arbete med översynen av det utvidgade strandskyddet har genomförts i samarbete med kommunen. Samarbetet har utgjorts av möten och gemensamt fältbesök. I första hand så gäller länsstyrelsens översyn de strandområden som redan omfattas av utvidgat strandskydd. I vissa fall har kommuner dock uttryckt önskemål om att ytterligare områden ska omfattas av utvidgat strandskydd, dessa områden har då också ingått i översynen. Områden som omfattas av detaljplan ingår inte i länsstyrelsens översyn av strandskyddet. Länsstyrelsen har föreslagit att utvidgat strandskydd kvarstår där det tidigare funnits, se bilaga 1. Områdesbeskrivningarna för dessa framgår av bilaga 1. Länsstyrelsen föreslår vidare att strandskyddet ska utvidgas från 100 till 300 meter vid Fysingens nordöstra strand, nordvästra strand samt i vattenområdet, se områdesbeskrivningarna samt karta i bilaga 1. Vidare har länsstyrelsen även föreslagit att strandskyddet ska utvidgas vid sjön Fjäturen, från att ha begränsats av väg 265 till att utökas fram till 300 meter från den nordvästra stranden, se områdesbeskrivningarna och karta i bilaga 1. I förslaget finns också en lucka inritad för gårdsbebyggelsen på Sköldnora kungsgård, vilket gör att strandskyddet blir något mindre än 300 meter från Kvarnviken just på denna sida av gårdsbebyggelsen, se karta i bilaga 1. Under arbetets gång har kommunen påtalat att det i likhet med länsstyrelsens förslag vid Sköldnora Kungsgård, borde finnas en lucka i strandskyddet även vid gårdsplanen på Fornboda gård. Detta grundar sig på att det på gårdsplanen saknas motiv för ett utvidgat strandskydd då det inte kan anses falla in under någon av de sju punkterna enligt ovan samt att själva gårdsplanen saknar betydelse för strandskyddets syften. Med beaktande av allas likhet inför lagen borde ingen skillnad föreligga mellan Fornboda gård och Sköldnora Kungsgård. 2

48 Kommunen anser att det borde råda 100 meter strandskydd på hela åkermarken vid Borgbyfältet och inte 300 meter strandskydd på delar av åkermarken, som i dagsläget. Området på den sydöstra delen av diket på Borgbyfältet, där det råder 300 meter, skiljer sig dessutom inte alls från området på den nordvästra sidan om diket där endast 100 meter strandskydd gäller. Enbart det faktum att det finns ett biotopskyddat dike gör inte att det finns motivering till utökat strandskydd. Vad gäller friluftslivet så rör sig de flesta inom 100 meter, närmast vattnet. Gränsen för det utökade strandskyddet bör enligt kommunen istället följa skogsbrynet i sydost vilket utgör en mer naturlig avgränsning också med hänsyn till de höjdskillnader som finns. Kommunen har internt diskuterat möjligheterna till eventuellt utvidgande av strandskydd från 100 till 300 meter invid Edssjön. Området ligger i direkt anslutning till tätorten. En noggrannare avvägning av olika intressen behöver göras innan kommunen kan avgöra vilket strandskyddsområde som är lämpligt. Denna avvägning kommer att göras inom pågående arbete med ny översiktsplan. Inom ramen för översiktsplanen kan det även komma att framgå att också andra områden kan vara av intresse för utökat strandskydd. Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen anser att det på hela åkermarken vid Borgbyfältet ska råda 100 meter strandskydd. Gränsen för det utökade strandskyddet bör istället följa skogsbrynet i sydost. 2. Kommunstyrelsen anser att det ska vara en lucka i strandskyddet vid gårdsplanen på Fornboda gård. 3. Kommunstyrelsen har i övrigt inget att erinra mot länsstyrelsens förslag till beslut om utvidgat strandskydd i Upplands Väsby kommun. Beslutet skickas till: Länsstyrelsen i Stockholms län, Box , STOCKHOLM (Ange dnr ) Anna Jakobsson Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Thomas Thunblom Chef för kontoret för samhällsbyggnad 3

49 Bilaga: 1. Länsstyrelsens förslag till beslut inklusive områdesbeskrivningar och kartor 4

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67 Tjänsteutlåtande Planarkitekt Elisabet Eriksson Dnr: Fax KS/2013:278 Kommunstyrelsen Svar på remiss om samråd över Sigtuna kommun Översiktsplan 2014 Ärendebeskrivning Sigtuna kommun har arbetat fram ett förslag på en ny översiktsplan, Översiktsplan 2014 som Upplands Väsby kommun har fått på samråd. Översiktsplaneförslaget visar hur Sigtuna kommun vill utvecklas i den byggda miljön samt framtida mark- och vattenanvändning fram till år Sju utvecklingsstrategier ligger till grund för arbetet. 1. En attraktiv och socialt hållbar miljö 2. Utveckla Arlanda-Märsta till regional stadskärna och stärk centrum- och kollektivtrafiknoder. 3. Skapa ett tillgängligare, effektivare och mer hållbart transportsystem. 4. Nya bostäder och verksamhetsområden i lägen med god infrastruktur. 5. Hållbart byggande. 6. Planera för god ekologisk uthållighet. 7. Utveckla landsbygden och motverka utspridd bebyggelse. Översiktsplanen visar en stor ambition i att utveckla kommunen på ett hållbart sätt. Översiktsplanen behandlar naturvärden fylligt men är mer sparsam med att belysa de sociala och mänskliga ambitionerna och konsekvenserna av översiktsplanens strategier för befolkningen. Innehållet speglar höga ambitioner och visioner men konkreta handlingsplaner och prioriteringar saknas. Ny bostadsbebyggelse ska utvecklas i de tre orterna, Sigtuna, Märsta och Rosersberg samt med komplettering i några landsbygdsbyar. Upplands Väsby betonar det viktiga samarbetet mellan Arlandakommunerna för den regionala stadskärnan Arlanda- Märstas utveckling. Angående buller från 1

68 Arlanda pågår nu prövningen i mark- och miljödomstolen över ny tillståndsansökan från Svedavia varför frågan nu lämnas utan kommentar. Visioner och målsättningar kring natur- och vattenfrågorna är väl utvecklade i förslaget men det saknas tydlighet kring åtgärder och prioriteringar varför konsekvenserna för Upplands Väsby är svårtydda. Till exempel saknades åtgärder för att stärka ut utpekade svaga ekologiska sambandet mellan Mälaren och Fysingen söder om Rosersbergs verksamhetsområde mot kommungränsen. Upplands Väsby ser positivt på det arbete Sigtuna allmänt görs för att förbättra vattenkvalitén i sina vattendrag men efterlyser en redovisning av åtgärdernas prioritering. Det är viktigt att det regionala cykelstråket utefter Stockholmsvägen som finns i förslaget fullföljs söderut till kommungränsen. Upplands Väsby ser gärna att det nuvarande upplevelsestråket mellan Oxundasjön och järnvägen får en fortsättning norr ut liksom upplevelsestråket på sjön Fysingens västra sida. Kommunledningskontorets förslag till beslut - Kommunstyrelsen godkänner yttrandet daterat och överlämnar det till Sigtuna kommun Beslutet skickas till: stadsbyggnadskontoret@sigtuna.se Bakgrund Sigtuna kommun har arbetat fram ett förslag på en ny översiktsplan, Översiktsplan Upplands Väsby kommun har fått förslaget på samråd. Översiktsplaneförslaget visar hur Sigtuna kommun vill utvecklas i den byggda miljön samt framtida mark- och vattenanvändning fram till år Sju utvecklingsstrategier ligger till grund för arbetet. 8. En attraktiv och socialt hållbar miljö. 9. Utveckla Arlanda-Märsta till regional stadskärna och stärk centrum- och kollektivtrafiknoder. 10. Skapa ett tillgängligare, effektivare och mer hållbart transportsystem. 11. Nya bostäder och verksamhetsområden i lägen med god infrastruktur. 12. Hållbart byggande. 13. Planera för god ekologisk uthållighet. 14. Utveckla landsbygden och motverka utspridd bebyggelse. 2

69 Allmänt om översiktsplanen Översiktsplanen har en hög profil beträffande kommunens utveckling som en attraktiv bostads- och arbetsort i ett bra läge mellan Stockholm och Uppsala nära Arlanda. Översiktsplanen visar en stor ambition i att utveckla kommunen på ett hållbart sätt. Översiktsplanen behandlar naturvärden fylligt men är mer sparsam med att belysa de sociala och mänskliga ambitionerna och konsekvenserna av översiktsplanens strategier för befolkningen. Innehållet speglar höga ambitioner och visioner men konkreta handlingsplaner och prioritering av mål och åtgärder saknas. Enligt uppgift i miljökonsekvensbeskrivningen så har miljöbedömningsprocessen inte kunnat påverka planförslagets innehåll då den inleddes när planarbetet pågått en tid. Hur hade förslaget sett ut om arbetet skett mer parallellt? Materialet är tämligen omfattande och vissa svårigheter finns att skilja riktlinjer från allmän text. I bilagan Allmänna intressen finns ibland text kring åtgärder som man förväntat sig i själva översiktsplanedokumentet. Många kartor är otydliga, svårlästa och framför allt i dokumentet Översiktsplanen saknas kartor och illustrationer som skulle stödja och förtydliga textinformationen. En sammanhållen och igenkännbar rubriksättning i hela materialet skulle också underlätta läsbarheten. Kommentarer om översiktsplanens inverkan på Upplands Väsby och planens sakfrågor Bebyggelseutveckling och bostäder Sigtuna ser en förväntad befolkningsökning vilket skulle stärka Arlandaområdets och Upplands Väsbys konkurrenskraft i Stor-Stockholm. Bostadsutvecklingen föreslås ske i de befintliga bostadsorterna, Sigtuna stad, Märsta och Rosersberg med viss komplettering av några landsortsbyar. Det är en bebyggelseutveckling som inte bedöms påverka Upplands Väsbys utveckling. Utbyggnaden av en kombiterminal och en ny postterminal i Rosersbergs verksamhetsområde omedelbart norr om Upplands Väsby är bra för Stockholmsregionens transportarbete. Men de anläggningarna och en ytterligare utökning av verksamhetsområdet åt väster skapar en ökad mängd godståg samt tung trafik på E4 genom Upplands Väsby. Hållbar utveckling, energi och hållbara system Översiktsplanens höga ambition kring hållbarhet uppskattas av Upplands Väsby. Riktlinjen om levande och varierade områden med både bostäder, verksamheter, offentliga miljöer med närhet till grön miljö. Där finns också riktlinjen att alla offentliga byggnader ska vara nära-nollenergibyggnader

70 Någon strategi eller målsättning för att minska effekterna av framtida värmeböljor och översvämningar redovisas inte. Upplands Väsby ser positivt på den utbyggnad som görs av Brista värmeverk som ökar fjärrvärmekapaciteten och torde möjliggöra en utökad fjärrvärmeanvändning i Väsby. Arlanda Översiktsplaneförslaget säger att den fördjupade översiktsplan som antogs 2006 för Arlandaområdet ska fortsätta gälla. Den överensstämmer i stort med en utvecklingsplan som Svedavia tog fram vilken innehåller alternativa lägen för en fjärde bana som kan behövas efter Sigtuna har inte tagit ställning till en fjärde bana eller dess läge. Upplands Väsby menar att utvecklingen runt Arlanda flygplats är viktig för Arlandakommunerna (Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta), för regionens utveckling samt även för nationen Sverige. Denna tillgång har Arlandakommunerna aktivt försökt utveckla sedan Arlandakommunerna bedriver sedan 2005 ett mycket aktivt samarbete med Swedavia, TMR (Landstingets enhet för Tillväxt, Miljö och Regionplanering) inom ramen för begreppet Arlandaregionen. Samarbetet hittills har mest handlat om infrastrukturfrågor och regionala utvecklingsfrågor, i viss mån näringslivsfrågor i mindre mån besöksnäring och utbildnings- och kompetensfrågor. Just nu pågår en diskussion om hur Arlandaregionsamarbetet kan vidareutvecklas i form av en gemensam vision för Arlandaregionen (jmfr Stockholm Nordost) och en delregional utvecklingsplan för Arlandaregionen. Syftet med detta är att Arlandaregionen bli mera proaktiv än idag ( d. v.s. mer agera för egna mål och förslag och mindre reagera på andras mål och förslag). Upplands Väsby kommun är värd för samarbetet inom Arlandaregionen under 2013 och 2014 och kommer att arbeta mycket aktivt för denna utveckling av Arlandaregion-samarbetet. En självklar del i ett sådant utvecklingsarbete är en fortsatt utveckling av Arlanda- Märsta till en regional stadskärna vilket Upplands Väsby aktivt stödjer. Angående buller från Arlanda pågår nu prövningen i mark- och miljödomstolen över ny tillståndsansökan från Svedavia varför frågan nu lämnas utan kommentar. Natur- och vattenfrågor Den lokala grönstrukturen bör relatera till den regionala grönstrukturen med de gröna kilarna och sambanden med omgivande kommuners anslutande grönområden. Förslaget talar om att kommunens ambition är att öka arealen skyddad mark och vatten med höga naturvärden, områdena nämns i texten men för att se hur skyddet säkerställs bör områden som prioriteras redovisas på mark- och vattenanvändningskartan. Ekologiskt särskilt känsliga områden sk ESKO-områden för vatten och natur, bör också redovisas på mark- och vattenanvändningskartan. ESKOområden för vatten är inte redovisade alls. Ibland saknas överensstämmelse mellan användningen Grönstruktur och redovisningen av natur- och vatten- 4

71 värden. Det vore värdefullt om materialet tydligare redovisar vilka geografiska områden kommunen avser att arbeta med och med vad. På en karta (AI s 47) redovisas ett svagt ekologiskt samband söder om Rosersberg-Fysingen mot kommungränsen. Det saknas en beskrivning i texten om svagheterna eller hur Sigtuna förhåller sig till det. En annan karta (AI s 49) redovisar ett bredare område närmast kommungränsen som ESKO-område i vilket Rosersbergs verksamhetsområde idag tränger ner och försvagar den gröna passagen mot Fysingen. Åtgärder behöver redovisas för att stärka grönsambandet. Texten talar om fem helhetsområden i den lokala grönstrukturen. Någon tydlig definition av vad helhetsområden är för något saknas tyvärr. Området Mälarstranden-Oxsunda/Verka, på kartan benämnt Rosersberg/Rävsta-Steninge/Sigtuna stad/hällsboskogen, gränsar i söder till Upplands Väsby. Det området ges särskild tonvikt för att stärka möjligheten att nå Mälarens stränder för det rörliga friluftslivet. En förbindelse till Mälarstranden från Upplandsleden eller Upplands Väsbys upplevelsestråk lite mer i öster, skulle främja möjligheterna till rörelse i naturområdet där och mellan kommunerna. Upplands Väsby ser gärna att det nuvarande upplevelsestråket mellan Oxundasjön och järnvägen får en fortsättning norr ut liksom upplevelsestråket på sjön Fysingens västra sida. På sjön Fysingens nordvästsida är ett naturreservat inrättat sedan tidigare. På listan över blivande statliga naturreservat i länsstyrelsens rapport 2003:20, Aldrig långt till naturen, finns ett område runt Fysingen redovisat som berör både Sigtuna och Upplands Väsbys mark. Det är ett förslag som Upplands Väsby stödjer och anser värdefullt men det står inte omnämnt i materialet. Sigtuna kommun tar fram en vattenplan tillsammans med Upplands Väsby kommun. Den kommer bl.a. att innehålla en åtgärdskatalog för genomförda och planerade vattenåtgärder för bägge kommunerna. Upplands Väsby ser positivt på det arbete Sigtuna allmänt gör för att förbättra vattenkvalitén i sina vattendrag men efterlyser en redovisning av åtgärdernas prioritering. Upplands Väsby vill poängtera vikten av att åtgärder görs för att förorenat dagvattnet från Rosersbergs stora verksamhetsområde inte ska belasta Fysingen och vidare till Verkaån-Oxundasjön-Mälaren med dricksvattentäkten Skarven. Trafik Ett reservat för spårbunden trafik från Vallentuna i sydost till Arlanda finns i översiktsplanen. Tillkomsten av den skulle på ett positivt sätt främja kollektivt resande till Arlanda och minska trafiken på väg 268 (blivande Fysingeleden) och E4 mot Arlanda. Upplands Väsby delar Sigtunas uppfattning om behovet av Ostkustbanans kapacitetsökning för att stärka kollektivtrafikens möjligheter att utvecklas. 5

72 Upplands Väsby anser att cykelförbindelserna mellan kommunerna bör utvecklas så att det regionala stråket utefter Stockholmsvägen som finns i förslaget snarast fullföljs till kommungränsen. Nuvarande upplevelsestråk i Upplands Väsby väster om järnvägen och på sjön Fysingens västra sida fungerar som enkla cykelvägar och bör få en förlängning in i Sigtuna och runt hela Fysingen. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Thomas Thunblom Samhällsbyggnadschef Bilaga: Sigtuna kommun översiktsplan 2014, kortversion bilaga från tidningen Sigtunabygden 6

73 ÖVERSIKTSPLAN 2014

74 Denna bilaga är en sammanfattning av förslag till Sigtuna kommuns Översiktsplan Här ger vi en inblick hur vi vill att Sigtuna kommun ska utvecklas fram till VAR MED OCH UTVECKLA FRAMTIDENS SIGTUNA KOMMUN! Det du nu håller i handen är en sammanfattning av förslaget till Översiktsplan 2014, ett av Sigtuna kommuns viktigaste dokument. Du bjuds nu in till att ta en aktiv del i det pågående arbetet med planen. Sigtuna kommun är en spännande kommun med unika kvaliteter, rik kulturhistoria, tre tätorter med olika karaktär, många arbetstillfällen, stor landsbygd, en väv av kommunikationer och värdkommun för Arlanda flygplats med allt vad det för med sig. Kommunens närhet till stadsliv och natur är en av de många kvaliteter som kommunen ska bevara samtidigt som den växer. I översiktsplanen beskrivs hur Sigtuna kommun ska fortsätta utvecklas och stärka sina kvaliteter. Kommunen ska bidra till en hållbar utveckling både lokalt och regionalt. Det ska vara bra att leva och verka i kommunen både idag och i framtiden. Det är en stor utmaning. En hållbar utveckling innebär att byggandet ska ske utifrån ett kretsloppsperspektiv med minimal klimatpåverkan. Lika viktigt är social och ekonomisk hållbarhet; Hur ska Sigtuna kommun utvecklas så att alla invånare känner sig stolta, trivs, mår bra och är trygga? Det är några av frågorna. Syftet med Översiktsplan 2014 är att visa hur Sigtuna kommun ska möta dessa utmaningar och därmed bidra till en hållbar utveckling. Hur vi gemensamt påverkar framtiden berör oss alla, inte minst våra barns och barnbarns livsförutsättningar. Nu när översiktsplanen är ute på samråd har alla som är berörda och intresserade möjlighet att yttra sig. Hur tycker du att Sigtuna kommun ska se ut 2030 för att vara bra att bo och verka i? Ju fler som engagerar sig och lämnar sina synpunkter under samrådet desto bättre blir översiktsplanen. Var med och utveckla framtidens Sigtuna kommun! Lars Bryntesson (S) Kommunstyrelsens ordförande

75 KOMMUNENS VÄRDEN SKA STÄRKAS Utgångspunkten med Översiktsplan 2014 är att förstärka kommunens kvaliteter samtidigt som kommunen fortsätter att utvecklas. Sigtuna kommuns läge mellan Stockholm och Uppsala gör att de som bor och verkar här har nära till vatten, natur, kommunikationer, storstad, landsbygd och arbetsplatser, egenskaper som gör kommunen unik. Här finns en av de första städerna i landet, Sigtuna stad, Sveriges internationella flygplats, Arlanda och ett rikt kulturoch naturlandskap. Som värdkommun för Arlanda flygplats är det nära till världen och världen har nära till Sigtuna kommun. Järnvägen med Ostkustbanan, Arlandabanan och väg E4 går genom kommunen, vilket ger mycket goda kommunikationer för invånare och besökare. Märsta är Sigtuna kommuns centralort och de flesta personer i kommunen bor där eller i någon av kommunens två andra tätorter, Sigtuna stad och Rosersberg. Landsbygden är stor till ytan och många av kommunens invånare har valt att bosätta sig där. Sigtuna kommun präglas till stor del av sin historia och inte minst Mälaren som kommunen gränsar mot. Det finns över sex mil strandlinje som är en viktig tillgång för natur- och friluftsliv. Sigtuna stad, med sin 1000-åriga historia, ger unika förutsättningar och bidrar tillsammans med de rika natur- och kulturupplevelserna och Arlanda flygplats till att besöksnäringen är stor i kommunen. Genom att ta till vara dessa starka sidor kan kommunen skapa en egen stark och positiv roll i utvecklingen av Stockholmsregionen. På nästa uppslag kan du läsa om hur vi vill stärka kommunens värden och utvecklas hållbart! Vi vill ha dina synpunkter! Lämna synpunkter genom att e-posta: oversiktsplan@sigtuna.se Genom att skicka brev: Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Märsta Kontaktpersoner under samrådet: Anna-Karin Bergvall, stadsbyggnadschef, Lisa Mörtlund, plansekreterare, Mer information och hela planen Hela förslaget till Översiktsplan 2014 finns att ladda ner på Sigtuna kommuns webb: På webbsidan finns också information om översiktsplanen, utställningarna och samrådet. Förslaget till översiktsplan kommer att finnas utställd fram till 15/9 under ordinarie öppettider på följande platser i kommunen: Kommunhuset, Södergatan 20, Märsta Märsta bibliotek, Nymärsta kulle 1, Märsta Valsta bibliotek, Valsta torg 6, Märsta Sigtuna bibliotek, Runstigen 1, Sigtuna Församlingsgården, Rosersbergsvägen 38, Rosersberg

76 SÅ HÄR VILL VI UTVECKLA SIGTUNA KOMMUN! VAD TYCKER DU? 7 SJU UTVECKLINGSSTRATEGIER På förra sidan kunde du läsa om kommunens värden, här kan du läsa om hur vi vill stärka dem i den framtida utvecklingen genom sju utvecklingsstrategier. Utvecklingsstrategierna beskriver Sigtuna kommuns förhållningssätt till hur kommunen ska möta framtidens utmaningar och utvecklas hållbart. Det finns sju olika utvecklingsstrategier men alla hänger ihop och alla är tillsammans en viktig del av kommunens utveckling. 1En attraktiv och socialt hållbar miljö Vi vill att Sigtuna kommun ska vara rik på upplevelser och vara en plats där alla känner sig välkomna, är trygga och mår bra. Här ska det finnas förutsättningar för alla att vara delaktiga i samhället på lika villkor. Genom att planera och bygga så att de olika kommundelarna byggs ihop och närmar sig varandra vill vi bidra till att alla känner tillhörighet till och inom kommunen. Här ska det finnas ett varierat bostadsutbud som ger möjligheter för alla att bo i Sigtuna kommun. Det ska finnas många platser att mötas på och där det ska finnas ett bra utbud av service såsom butiker, skolor, omsorg, kultur- och fritidsmöjligheter. Nya byggnader och områden ska vara attraktiva estetiskt och de ska tillföra eller stärka redan befintliga positiva egenskaper för stadsbilden, gaturummet och närliggande grönområden. 2Utveckla Arlanda-Märsta till regional stadskärna och stärk centrum- och kollektivtrafiknoder Arlanda-Märsta ligger nära både Stockholm och Uppsala. Det gör området Arlanda- Märsta till en bra plats för en regional stadskärna med ett starkt näringsliv, bra kommunikationer, god tillgång till utbildning och attraktivt boende i området. Stadskärnan ska vara attraktiv och socialt hållbar. Sigtuna kommun ska ha en utveckling som främjar en större variation av verksamheter och boendeformer. Inom stadskärnan ska det vara möjligt att gå mellan olika platser, bostäder, torg och parker. Områden och byggnader ska utformas så att de är tilltalande och rika på upplevelser - både estetiska och kulturella såsom ett attraktivt utbud av nöjen, kultur, samhällsservice samt småskalig och specialiserad detaljhandel. Utvecklingen av Arlanda-Märsta ska bidra till god hälsa och präglas av mångfald och kontakt med omvärlden. Kommunens övriga centrum ska stärkas och utveckla sina kvaliteter med bland annat ökad närservice och kollektivtrafik. Sigtuna stad, Rosersberg, Valsta och även en utvecklad bebyggelse kring Odensala kyrkby är sådana områden. Vad är en regional stadskärna? För hela Stockholms län finns en gemensam utvecklingsplan: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS Planen handlar om hur hela länet ska bli den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Ett steg för att uppnå det målet är att utveckla regionala stadskärnor. De regionala stadskärnorna är åtta stycken och ska avlasta centrala Stockholm för att skapa en bra utveckling i hela regionen, Arlanda-Märsta är en av dem. Stadskärnorna ska ha bra kollektivtrafik, ett varierat näringsliv och en spännande miljö och kultur.

77 4 3Skapa ett tillgängligare, effektivare och mer hållbart transportsystem Alla i kommunen ska kunna åka kollektivt och det ska vara lättillgängligt och tryggt för alla. När det byggs bostäder och vi blir fler som bor, jobbar och besöker kommunen ska kollektivtrafiken byggas ut i samma takt. Kommunen ska planeras så det går att förflytta sig med cykel eller till fots mellan bostadsområden och stadsdelar eller för att kunna nå arbetsplatser, handel och service. Genom förbättrad kollektivtrafik och fler och bättre gång-och cykelvägar kan fler åka kollektivt, cykla och gå. Det bidrar samtidigt till en bättre folkhälsa och mer hållbar miljö. Vi vill att Märsta station ska utvecklas till ett modernt resecentrum och en naturlig och bra mötesplats. Vägar ska inte vara hinder för vare sig människor eller djur att röra sig i kommunen och de ska inte heller utgöra barriärer mellan olika stadsdelar. Nya bostäder och verksamhetsområden i lägen med god infrastruktur Nya bostäder och verksamheter ska byggas i första hand där det finns bra infrastruktur. Den kollektiva infrastrukturen består av till exempel vägar, kommunalt vatten och avlopp, kollektivtrafik, skolor, fjärrvärme och lekområden. När det byggs inom eller i närheten av tätorter skapas förutsättningar för bättre infrastruktur och för att större naturområden utanför bebyggelsen kan bevaras och stärkas. I de befintliga tätorterna finns en väl utbyggd infrastruktur och service och det är i dessa en utveckling genom förtätning i första hand ska ske. Även på landsbygden ska ny bebyggelse i första hand ske i anslutning till god infrastruktur. Tänk på att utvecklingsstrategierna sammanfattas här. Vill du läsa strategierna i sin helhet finns de i Översiktsplan I Översiktsplan 2014 finns också riktlinjer som är mer konkreta och visar hur strategierna ska uppnås. 5Hållbart byggande Den byggda miljön i Sigtuna kommun ska bidra till en god hälsa med miljöanpassade och klimatsmarta lösningar. Vi ska hushålla med resurser som mark, material och energi och inte bygga in giftiga och skadliga ämnen. Vi vill göra det möjligt för de som bor och verkar här i kommunen att leva och agera miljöanpassat. Den omgivande miljön ska vara hälsosam och trygg. All bebyggelse ska ligga i anslutning till grönområden, service och kollektivtrafik med god tillgång till cykel- och gångstråk. Förtätning och infrastruktur I Mark- och vattenanvändningskartan som finns på mittuppslaget finns förtätningsområden markerade med blåa ränder. Vid de markerade områdena finns närhet till kollektivtrafik och annan infrastruktur och det är här det kan komma att förtätas med nya bostäder och arbetsplatser. 6Planera för god ekologisk uthållighet I kommunen finns det stora naturområden, vattenmiljöer och parker. Naturområden och parker ska uppskattas, användas och vara tillgängliga. Dessa områden fyller flera viktiga funktioner både för människor, djur och samhället i helhet. Vi är beroende av en natur som mår bra för att vi ska kunna bo och verka här nu och i framtiden Vi ska fortsätta arbeta för att värdera och förstärka de naturvärden som finns här i kommunen. Vatten, såsom sjöar och vattendrag, men också dricksvatten är centrala för ekologisk uthållighet. Även i fortsättningen ska kommunens vatten vara rent och rikt på liv. Kommunen har en lång strand mot Mälaren vilket är en stor tillgång. Det ska vara möjligt att nå Mälaren och strandmiljöerna på ett lätt sätt och erbjuda bra möjligheter till bad. 7Utveckla landsbygden och motverka utspridd bebyggelse Landsbygden i Sigtuna kommun är av särskild betydelse för kommunens identitet. Natur- och kulturlandskapet är och ska vara en tillgång för de som bor verkar och besöker kommunen idag och i framtiden. Odlingslandskapet är en viktig resurs och att fortsatt jordbruk med djurhållning krävs för att långsiktigt bevara landsbygdens natur och kulturvärden. Kulturlandskapet ska även fortsättningsvis dominera med tydliga gränser mellan stad och land. Bebyggelseutvecklingen på landsbygden ska ske i anslutning till lägen med god infrastruktur. Ny bebyggelse ska i första hand lokaliseras till befintlig bebyggelse för att skapa underlag för kollektivtrafik, skolor och möjligheter till vatten och avloppsförsörjning. Den sammantagna utvecklingen gör landsbygden attraktiv för boende och företagande vilket gör att serviceutbudet utvecklas.

78 MARK- OCH VATTENANVÄNDNINGSKARTA Kartans markeringar är schematiska och visar ungefärliga områden och förslag på framtida utveckling. Resursområde för rekreation/natur/ kultur/skogs- och landsbygdsområden Avser skogs- och landsbygdsområden. Vissa delar har särskilda natur- och friluftsvärden och andra har formellt skydd som till exempel riksintresse eller naturreservat. Stora delar av området ses som en resurs vars karaktär och värden ska behållas samtidigt som de utvecklas. Grönt samband och stråk som behöver stärkas Viktiga naturvärden som behöver stärkas. Regional stadskärna Området har hög prioritet och utvecklingen fokuserar på att Arlanda och Märsta ska sammanlänkas och utgöra en ny regional stadskärna. Utrednings-/ förtätningsområde kring kollektivtrafiknod Område som har hög prioritet och där ny exploatering eller förtätning med bostäder, arbetsplatser, service, handel etc. avses utredas. Tillgänglighet i gatunät och god park-/naturtillgång ska tillgodoses.

79 Förtätningsområde Befintligt bebyggelseområde där kommunen ser positivt på en tätare bebyggelse med bostäder/ arbetsplatser samt vid behov service/handel. Tillgången till kvalitativa park- och naturområden bör behållas eller öka samtidigt som bebyggelsen förtätas. Utredningsområde, bostäder Område som kommunen avser utreda vidare för att till större eller mindre del kunna tas i anspråk för delvis annan markanvändning, huvudsakligen bostäder. Förändringsområde verksamheter/ arbetsplatser Dessa områden är markerade med beige eller brun. De områdena som är markerade med brunt är sådana där det är säkert att verksamheter/arbetsplatser kommer till, där kan arbetet redan har börjat. De områden som är markerade med beige är områden där kommunen avser utreda förutsättningar för verksamheter/ arbetsplatser. Förändringsområde De områden där kommunen inom kort planerar att utreda förutsättningarna för ny bebyggelse är markerade med ett F. Utredningsområde De områden där kommunen inom kort planerar att utreda förutsättningar för ny bostadsbebyggelse är markerade med ett U.

80 UTVECKLING OCH FRAMTID I OLIKA OMRÅDEN I SIGTUNA KOMMUN Sigtuna kommun präglas av tätorterna Märsta, Sigtuna stad och Rosersberg, en stor omgivande landsbygd och Arlanda flygplats. De olika områdena har olika karaktär och bidrar till kommunens unika identitet. Områdena ska utvecklas utifrån deras karaktär och förutsättningar samtidigt som kommunen ska utvecklas som en helhet. MÄRSTA EN VÄXANDE PARKSTAD I Märsta bor det nästan invånare, det är ett relativt ungt samhälle men med gamla anor. Redan på 500-talet fanns spridd bebyggelse på den plats som under 1900-talets början utvecklades till Märsta stationssamhälle. Under 1960-talet expanderade samhället explosionsartat med miljonprogrammet och regeringens beslut att Märsta skulle bli servicestad till Arlanda flygplats. Bostadsbebyggelsen består till stor del av hus byggda på 60- och 70-talen vilket påverkar hur samhället är utformat både när det kommer till hus och gator. Här finns både områden med flerbostadshus och villor och radhus. På senare år har det byggts allt mer i Märsta vilket bidrar till att fler kan bo här. Märsta ska fortsätta utvecklas med ny bebyggelse samtidigt som närhet till parker och naturområden ska behållas. En del av utvecklingen är att bygga mer inom de redan befintliga bostadsområdena. Det bidrar till att skapa bättre förutsättningar för service, både i form av affärer, skolor och kulturoch fritidsaktiviteter. Både Märsta och Valsta centrum ska fortsätta att utvecklas. Märsta ska också växa ihop med Arlandastad och tillsammans bilda en regional stadskärna. Nya bostäder ska också byggas längs med väg 263 för att Märsta och Sigtuna stad ska komma närmare varandra. Märsta station ska utvecklas till ett modernt resecentrum. Det är en viktig del i Märstas utveckling.

81 SIGTUNA STAD EN HISTORISK TRÄDGÅRDSSTAD Sigtuna stad är Sveriges första stad som grundades på 980-talet. Idag bor det runt 9000 personer i Sigtuna stad. Staden karaktäriseras av en tusenårig historia med uppemot tre meter tjocka kulturlager, runstenar, ruiner av gråstenskyrkor från medeltiden och dominikanernas tegelkyrka samt den småskaliga bebyggelsen från 1700-talet och framåt. Detta tillsammans med de kvaliteter som läget vid Mälaren gör Sigtuna stad till en helt unik kulturmiljö. Utanför stadskärnan växer nya bostadsområden försiktigt fram och bildar en modern omgivning anpassad till dagens krav på boende och tillgänglighet. Besöksnäringen utgör en viktig del av arbetslivet i Sigtuna stad. Sigtuna stad ska fortsätta att växa och ny bebyggelse ska anpassas efter hur samhället idag är utformat. Genom att samhället fortsätter att växa ska utbud av till exempel affärer, kommunal service och kulturutbud öka och det möjliggör förbättrad kollektivtrafik.

82 UTVECKLING OCH FRAMTID I OLIKA OMRÅDEN I SIGTUNA KOMMUN ROSERSBERG EN MINDRE VILLASTAD Rosersberg är en klassisk villastad med flerbostadshus, villor och radhus. Idag har Rosersberg runt 1800 invånare. Det finns goda möjligheter till motion, genom ett utvecklat sportcentrum och det är nära till Mälaren. Rosersberg har en egen pendeltågsstation med tät trafikförbindelse mot både Stockholm och Märsta. De båda slotten, Skånelaholm och Rosersberg, som ligger i närheten har anor från respektive 1600-talet. Näringslivet i Rosersberg växer kraftfullt väster och söder om tätorten, där ett logistikcentrum håller på att växa fram. Rosersberg ligger under Arlandas inflygningsområde och störs av buller. Därför har det under lång tid varit svårt att bygga nya bostäder där. I västra Rosersberg finns det idag möjligheter att bygga bostäder. Det finns planer på att bygga olika typer av bostäder. Även verksamhetsområdet ska fortsätta utvecklas.

83 LANDSBYGDEN EN LEVANDE DEL AV SIGTUNA KOMMUN Landsbygden utgör en stor del av kommunens yta med både ett levande odlingslandskap och områden med stora skogar. Runt av invånarna i Sigtuna kommun bor på landsbygden och ännu fler vill gärna flytta dit för att få ett naturnära boende med lagom pendlingsavstånd till sina arbetsplatser. Samtidigt är stora delar av landsbygden i kommunens östra del påverkad av buller från flyget vilket starkt begränsar möjligheten till nybyggnation. Ett rikt odlingslandskap är även en resurs för andra ekosystemtjänster i ett hållbart samhälle, vilket är viktigt att beakta när jordbruksmarken hamnar i konkurrens med annan markanvändning. En förutsättning för att långsiktigt bevara landsbygdens natur- och kulturmiljövärden är ett fortsatt jordbruk med djurhållning. Landsbygden ska även i framtiden utgöra ett viktigt inslag i kommunen. Nya bostäder och verksamheter ska i första hand lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse för att skapa underlag för kollektivtrafik, skolbuss, säker dricksvattenförsörjning och möjligheter till rening av avlopp. Det bidrar också till att skydda kulturlandskap och naturvärden. ARLANDA ARLANDA FLYGPLATS, ARLANDASTAD OCH ARLANDA CITY STOCKHOLM Arlanda flygplats, Stockholm Arlanda Airport, är Sveriges största flygplats och landets huvudflygplats. Antalet flygpassagerare på Arlanda uppgick år 2012 till drygt 19,6 miljoner passagerare, varav 14,8 miljoner utrikes passagerare. Inom flygplatsområdet finns omkring 250 verksamma företag och kring flygplatsen arbetar ca personer, vilket gör området till en av landets största arbetsplatser. Arlandastad och Arlanda City Stockholm är de arbetsområden som finns i närheten av flygplatsen. Fler arbetsplatser kommer att tillkomma vilket ställer krav på ökad kollektivtrafik. Arlanda flygplats kommer att fortsätta växa och terminaler ska byggas ut. Även nya hotell och kontor planeras i anslutning till flygplatsen. Naturområdena i närheten av flygplatsen är värdefulla och ska skyddas för att bevara naturvärden och bidra till en hållbar utveckling.

84 TILLSAMMANS UTVECKLAR VI SIGTUNA KOMMUN! HÄR BEFINNER VI OSS NU START SAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE LAGA KRAFT Förslaget till Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun är nu ute på samråd. Under samrådstiden har alla kommunens invånare, myndigheter och andra berörda såsom näringsliv och organisationer möjlighet att komma in med synpunkter på förslaget till översiktsplan. Skriftliga synpunkter som kommer in under samrådet dokumenteras. Synpunkterna kommer att vara en del av det fortsatta arbetet med översiktsplanen. Under hösten kommer planen att omar- betas utifrån de synpunkter som kommit in. När det är klart kommer nästa steg i planprocessen och förslaget till översiktsplan ska då ställas ut. Samtidigt som Översiktsplan 2014 är på utställning har kommunens invånare, myndigheter och andra berörda såsom näringsliv och organisationer återigen möjlighet att komma med synpunkter. Efter att Översiktsplan 2014 har varit på utställning ska den återigen bearbetas utifrån inkomna synpunkter till ett slutgiltigt förslag. När det är gjort kan planen antas i kommunfullmäktige. Vi ser fram emot att få in dina synpunkter på hur vi tillsammans ska fortsätta utveckla vår kommun. MED DET VILL VI ÖNSKA EN HÄRLIG SOMMAR! Vad är en översiktsplan? Alla kommuner ska ha en översiktsplan. Översiktsplanen ska vara vägledande för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur bebyggelse, verksamhetsområden och naturområden ska utvecklas och bevaras. Alla kommuner har olika förutsättningar för hur kommunen kan utvecklas. Vilka förutsättningar just Sigtuna kommun har ska tas upp i den nya översiktsplanen, Översiktsplan Kommunen ska genom översiktsplanen visa hur kommunen kan utvecklas och samtidigt använda naturresurser på ett sätt som gör att även framtidens kommuninvånare kan leva ett gott liv. Vad som står i översiktsplanen kommer att påverka vad och var det byggs i kommunen. Översiktsplan 2014 består av flera dokument. Ett huvuddokument som innehåller utvecklingsstrategier och riktlinjer och ska vägleda samhällsplaneringen. Till huvuddokumentet finns det en bilaga med analyser av olika frågor som påverkar samhällsplaneringen. Hur den nya översiktsplanen kommer att påverka miljön håller på att analyseras och kommer att vara en del av översiktsplanen. Södergatan 20, Märsta Vägledande frågor Här är ett antal frågor som kan vägleda när du läser av Översiktsplan 2014 och som du kan använda som utgångspunkt om du vill lämna in synpunkter: - Är det rätt väg att i första hand skapa nya bostäder genom förtätning av befintliga tätorter? - Hur bör den regionala stadskärnan Arlanda - Märsta utvecklas och på vilket sätt kan hela kommunen ha nytta av det? - Saknas något bland översiktsplanens lokala miljömål och riktlinjer? I så fall vad? - Bör kommunens utvecklingsstrategier kompletteras med en åttonde strategi som behandlar utbildning, näringsliv och möjligheter till sysselsättning? - Vilka åtgärder skulle uppmuntra en utveckling av hållbar kollektivtrafik inom kommunen, samt till och från kommunen? - Vad saknas idag i form av kommersiellt och kulturellt utbud samt service i kommunen? - Hur kan vi bättre och gemensamt ta tillvara resurser och utvecklingsmöjligheter på vår landsbygd? - Behöver kommunens identitet utvecklas? I så fall med vilken inriktning? - Finns det någon fråga eller något utvecklingsområde som kommunen i framtiden bör profilera sig starkare i?

85 Tjänsteutlåtande Strateg Inger Cronlund Dnr: Fax KS/2013:309 Konmunstyrelsen Svar delbetänkande av Utredning om en kommunallag för framtiden Ärendebeskrivning Bakgrund Delbetänkandet avser att stärka kontrollen och insynen när kommuner och landsting använder privata utförare. Andelen kommunal verksamhet som utförs av privata utförare har vuxit allt mer under senare år. Utredningen anser att kommunallagen behöver moderniseras för att bättre återspegla detta förhållande. Utredningen föreslår att begreppet kommunala entreprenader i kommunallagen ersätts med begreppet privata utförare. En privat utförare definieras som en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. Med privat utförare avses inte kommunala företag. Tydliggör det kommunala uppdraget Utredningen förslår att det i kommunallagen, hälso-och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt tandvårdslagen ska tydliggöras att kommuner och landsting bibehåller sitt huvudmannaskap även om verksamheten lämnas över till privat utförare. Lagändringen syftar till att tydliggöra det övergripande ansvaret som kvarstår för kommuner och landsting när en kommunal angelägenhet lämnas över till annan utförare. Kommunen eller landstinget bestämmer om verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet när den utförs av privat utförare. Den privata utföraren tillhandahåller en kommunal tjänst och kommunen eller landstinget behåller det övergripande ansvaret på samma sätt som när den bedrivs i egen regi. Upplands Väsby kommun stödjer detta förslag och att uppdraget utgår från invånarnas önskemål och behov. Vi anser att det är bra att kopplingen mellan uppdraget, kvalitet och finansiering tydliggörs. Tydligare ansvar för uppföljning och kontroll av privata utförare Det behövs, enligt utredningen, ett mer strategiskt förhållningssätt när kommuner och landsting lämnar över en verksamhet till privata utförare. Kommuner och landsting behöver i förväg noggrant analyserat vilka mål och riktlinjer som ska gälla för den upphandlade verksamheten och hur uppföljningen ska göras. 1

86 Utredningen föreslår att det ska vara en uttrycklig skyldighet för kommuner och landsting att kontrollera och följa upp verksamhet som bedrivs av privata utförare. Vidare ska det vara en skyldighet för fullmäktige att anta ett program med övergripande mål utifrån effektivitets- och kvalitetssynpunkt samt anta riktlinjer för de kommunala angelägenheter som lämnas över till privata utförare. Fullmäktige ska också säkerställa att allmänhetens insyn tillgodoses. Upplands Väsby stödjer detta förslag. I kravet att anta riktlinjer ligger att tydliga kriterier behövs för hur uppgiften ska utföras för att uppnå de mål som fullmäktige angivit. På denna punkt behövs ett förtydligande avseende vad och hur frågan. Fullmäktiges roll inom ramen för det kommunala uppdraget är att ange inriktningen för kommunens olika verksamheter. För att åstadkomma bästa kvalitet och effektivitet i välfärdstjänsterna till invånarna är det utförarnas ansvar att bedriva verksamheten och därmed besluta om hur tjänsten ska levereras till kund. Gränsdragningen mellan statlig tillsyn och kommunalt ansvar I utrednings direktiv ingår att tydliggöra gränsdragningen mellan den statliga tillsynen och kommuners och landstings ansvar för uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare. Enligt utredningens bedömning har kommuner och landsting ett ansvar att kontrollera att verksamheter som bedrivs av privata utförare uppfyller kraven i olika föreskrifter. När det gäller skolans område är huvudmännens ansvar för den utbildning som bedrivs vid deras skolor tydligt reglerat i skollagen, där kommunen inte har något överlappande ansvar som huvudman i förhållande till den statliga tillsynen. Upplands Väsby kommun stödjer detta förslag, men anser att kommunen också borde få ett ökat inflytande över uppföljningen av de fristående skolorna. Insyn i fristående och internationella skolor Insynsbestämmelserna avseende de fristående skolorna upplevs otydliga i fråga om vilken funktion de är tänkt att fylla. Utredningen har därför fått i uppdrag att klargöra vad skollagens bestämmelser om kommuners rätt till insyn i enskild verksamhet innebär för kommunerna och vid behov föreslå förtydligande. Utredningen förslår att kommunerna ska ha insyn i de fristående skolarna och de internationella skolorna för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och för att tillgodose allmänhetens behov av insyn t.ex. vid skolval. Upplands Väsby stödjer detta förslag. Bättre information till brukarna Utredningen förslår en ny bestämmelse i kommunallagen som innebär att när enskilda endast kan välja en särskild utförare av den kommunala nämnden tjänster ska nämnden lämna information om samtliga utförare. Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Utredningen förslår vidare att kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om utbildningen i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola som elever i kommunen erbjuds, oavsett om det avser en kommunal eller fristående skola. I skollagen ska det införas en hänvisning till kommunallagens bestämmelser om hur informationen ska utformas. 2

87 Upplands Väsby kommun stödjer detta förslag och har redan en sådan tjänst på kommunens webbplats. Stärka allmänhetens insyn Utredningen anser att det ur ett medborgarperspektiv är mycket viktigt att säkerställa allmänhetens insyn i den skattefinansierade kommunala verksamhet som bedrivas av privata utförare. Allmänhetens insyn ska vara oberoende av hur kommun eller landsting väljer att organisera sina verksamheter. Det ska vara ett krav vid varje upphandling som rör överlämnandet av vården av kommunala angelägenheter. Information som gör det möjligt att ge allmänheten skälig insyn i den verksamhet som lämnas över, exempelvis personal och dess kompetens, utbildningsnivå och kapacitet. Däremot anser utredningen att det inte ska vara möjligt att få ut uppgifter om bl.a. ekonomisk redovisning på enhetsnivå från en privat utförare. Upplands Väsby kommun anser att lika villkor oavsett utförare, avseende ekonomisk insyn, borde övervägas. Den fria kommunala nämndorganisationen Utredningen anser att förutsättningarna för att använda en beställarutförarorganisation bör regleras på ett tydligare sätt i kommunallagen. Det bör också övervägas om kommunstyrelsens rättsliga befogenheter till andra nämnder behöver tydliggöras i kommunallagen. Upplands Väsby kommun tycker att det är en intressant tanke att överväga ett förtydligande i kommunallagen att utförarnämnder inte får särskilda anslag från fullmäktige för att utföra sin verksamhet. Ur konkurrenssynpunkt är det viktigt att det ges så lika förutsättningar som möjligt till alla utförare oavsett regi. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen stödjer delbetänkandet från Utredningen om en kommunallag med följande tillägg: Förtydligande av fullmäktiges roll vid uppföljning och kontroll och hur uppgiften ska utföras för att uppnå de mål fullmäktige angivit Kommunen föreslår ökad insyn i fristående skolor och internationella skolor Kommunen stödjer förslaget om att stärka allmänhetens insyn och att rätt till ekonomisk insyn borde övervägas Oavsett regi, ska så lika förutsättningar som möjligt eftersträvas Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Anette Ömossa Ekonomidirektör 3

88 Tjänsteutlåtande Planarkitekt Mats Jakobsson Dnr: Fax KS/2009:44 Kommunstyrelsen Godkännande av program för renovering av äldre detaljplaner samt uppdrag att ta fram karaktärsanalyser och detaljplaner över fem områden inom ramen för renoveringsprojektet Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen (KS) gav vid sitt sammanträde den 2 november 2009 dåvarande stadsbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram ett förslag till program för renovering av äldre detaljplaner. Bakgrunden är att kontoret i arbete med utvecklingen av stadsbyggnadsfrågor flera gånger noterat komplikationer till följd av föråldrade detaljplaner. Stora svårigheter finns i bygglovhanteringen då till exempel hushöjd och användningssätt är reglerat på ett sätt som inte är lämpligt idag. I fler fall har också noterats att plan och verklighet inte stämmer överens byggnader ligger där det i planen inte är tillåtet att bygga och gator ligger på kvartersmark. Flera planer saknar även anpassning till mer moderna krav som måste beaktas i genomförandet till exempel buller, skydd av grundvattentäkt etc. Syftet med projektet är därför att rätta kartan efter verkligheten där det anses lämpligt. Vid miljö- och planutskottets sammanträde den 29 september 2010 redovisades ett programförslag. Nämnden beslutade att låta förslaget gå ut på samråd till myndigheter och organisationer som är berörda samt kungöra samrådet i ortstidningen. Programsamrådet varade mellan 9 november 21 december Under samrådet har yttranden inkommit från flera remissinstanser som ställt sig positiva till projektet. Synpunkter av redaktionell karaktär har även framförts samt påpekanden om att det är viktigt att varje kommande detaljplan ses ur ett helhetsperspektiv vad gäller trafik, dagvatten, grönytor och kulturmiljövärden. De 1

89 inkomna synpunkterna har föranlett ändringar i programhandlingen av redaktionell karaktär. Vid miljö- och planutskottet sammanträde den 11 maj 2011 presenterades en prioriteringsordning som visade de 20 mest prioriterade områdena fördelade i två etapper. Prioriteringsordningen har tagit hänsyn till den aktuella bygglovsituationen i respektive område samt vilka områden som har stora plantekniska problem. Varje kommande planarbete inom renoveringsprojektet kommer att inledas med en förstudie i vilket kommunen gör en karaktärsanalys av berört område. I karaktärsanalysen ingår bland annat att studera och redovisa vad som är karaktäristiskt för respektive område, analysera tidigare givna dispenser samt studera gränser mellan allmän platsmark och kvartersmark. Karaktärsanalysen kommer sedan att ligga till grund för nästa steg i planarbetet, att ta fram ett förslag till ny detaljplan. Planarbete kommer att ske med normalt planförfarande. Enligt prioriteringsordningen och som nästa steg i renoveringsprojektet föreslår kontoret för samhällsbyggnad att karaktärsanalyser tas fram för fem områden i etapp 1 (etapp 1A): Del av Sjukyrkoberget (bland annat Liljevägen, Ljungvägen med flera) Del av Sjukyrkoberget (Vitmåravägen med flera) Grimstaby Grimsta (Lövmovägen) Del av Brunnby-Vik (delar av Huddungegränd, Girestavägen, Norrsundavägen med flera) Områdena har valts i samarbete med bygglovenheten och redovisas på bifogad karta (bilaga 3). Arbetet med karaktärsanalyserna förväntas att ske under hösten Budget för respektive detaljplan, inklusive förstudie, beräknas till ca kronor. Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner program för renovering av äldre detaljplaner, upprättad november 2010, reviderad september Kommunstyrelsen godkänner till programmet framtagen samrådsredogörelse, daterad Kommunstyrelsen beslutar att genom exploateringsmedel avsätta 1,5 miljoner kronor för planarbete, inklusive förstudie, för fem områden inom etapp 1a. 4. Kommunstyrelsen beslutar att ge uppdrag till byggnadsnämnden och dess förvaltning att ta fram detaljplaner för fem områden inom etapp 1a. Kommunledningskontoret 2

90 Björn Eklundh Kommundirektör Thomas Thunblom Samhällsbyggnadschef Bilagor: 1. Program, november 2010, reviderad september Programsamrådsredogörelse, Karta som visar fem områden, etapp 1A 3

91 Program för renovering av äldre detaljplaner Stadsbyggnadskontoret Kontoret för samhällsbyggnad November 2010 November 2010, rev september 2013 Förslag till beslutshandling,

92 !"#$%&$ $&'(" ) %.! * +$ $&'#, - 5 6, /0$, /,!".."12"3 8$9":#"9!# 4 *; 7 %#,. <= % >9."12" $&':#"9 922!# 3 ("12"#$;."12"$&':5"$,'! '$2 < %. " #?'+"".,.<)."12"3 S. T9 #!""#. 89"9 $&', :5"# "1; 0U,& <R V$ $ ; $&' WU SU#U; $&' #U 6,"" #; 1 <- <4 6.# *; 6, $..$&'," $&'X$, +$ ) ^[j]\]zdk lyz[\z]^_]`abc`\d`zcef]zgc\fcbbfzd_hihag]ebc\] mnopqorsnttupopvwxyzynopqo{ }q ~` ^ edfgf[zadb]ie[^^h`d`gc`i `]Zde[^^dZ ]jƒbcƒdz Za]]i Z[ defdfd fdzg[^gf ZZdadbd` Läsanvisning ]iadf]b b]`dz`]c`[^ˆ b]`ag Šgƒ fšf[zf ]igdgzd`[idz]g~ _]`fdzc`\d`\[aƒcba]i Z[ defdfg Z[ƒbd^]fce e[^^h`]b] b]`dzc`\g Z[ dggdz[ _ƒ \\b[il hf [Z^]ad Z]j\dad`g[^ŠZ[i]`ica [ _ Zgb]\fcbbb g`c`\]z d`ƒcba]i_hz[ _[^ YZ[\Z]^_]`abc`\d`g c`bda]`ad ]ig`cj ŠZ _]`abc`\d` ``g[za Zeb]Zc`\]Z~ Zeb]Zc`\fcbb adf]b b]`šz i]a b]` Z[ dggd`šz[ _i]ab]\d` ZdgeZcidZ~Œid` Žd^ db l]ig`cjdfšz]i ^]`ƒdz Zg]i Z[ defdf g]^fd`c`ƒbc eci]ad` [Zag[^geZcicfg^da e]`_cj]g_šz~ c`fzdggd Ze[^^h`c`i `]Zd`~ cgfc Z[\Z]^l l š pœœz yo}œop~ž b]` Z[ dggd`_]zÿš`ggf Zdbgd` ch \c f]jƒdi]e]ƒb]]jzcegc`fzdggdc`fzdgl g]`f][^z ad` ^dbb]`e[^^h`]b] Z \[Z _Šbg]l [ _gšedz_dfg]g defdzg]^f^cb ei]bcfdfg`[zl ^dzfcbb\[a[gdg~ i]jd`_]`fdzc`\šzgšzgecbfc`zcef]ad Z \[Z [ _ZcgedZ \ZŠ` f[zc`[^fšf[zfd` g]^fa]\l ad` [ _ƒcb]\[z[^ehbfhz^cb dz gf Z`c`\]Z g[^z Z_Šbg] gšedz_df[ _^cb ~ dfšzicefc\f ig`cjdf ZhfgŠj`c`\]Z[ _gfšbb`c`\gf]\]`l ]jge] ]g]^g `^dbb]`e[^^h`[ _bš`ggf l l } p pq} yop~yz[\z]^_]`abc`\d` Zd`[idZc`\g Z[ dfdfge]i]z]\d`[^ Zƒ]Zf~ ZdbgdeZc`\_]`fdZc`\d`]iadgg] Z \[Z Z]j ]ig`cjšzgšzgecbf [Z^]adg[^ gfšbb`c`\gf]\]`ad džd^ db[ _\d`[^ Z]`adl Zdg defcidzd`[idzc`\g b]`~ ZhfgŠj`c`\]Z[ _ [ eg bc\\]fcbb\zh`a Ze[^^]`ad]Zƒdfd^da gf a Z ge] `` b]`l[ _ƒ \\b]\c` Zgad`²^] ²³ ~ d` ª«±ª e[^^]`ad b]`bš\\`c`\~ e[^^dz]jgec e]g ZZd^cggfcbbƒdZ Za]c`gf]`gdZ h`adzic`fdz`²³ ³l²³ ~ dfšzašz ZŠ``h[eb]Zf ` ]b]\d`c``dƒšz ZŠ`aZc`\]Zc`[^ƒ ad b]`l[ _ ƒ \\b[i_]`fdzc`\d`~`e[^ bdjdz]`ad Z[ [gcfc[` e[^^d`f]zfcbbad`` ]b]\d`gdid`fhdbb] idze]`~ gf ed`_]z Zgdjg^da]gfdZcgeµ [ _ [f`[fg[^ idze]zd`[idzc`\g Z[ defdf~y icgg]gca[z_]z cicbed`hfgfzš e`c`\ad`` ]b]\d`e[^^dz]j

93 `Š^`ad`[ _gf]agƒ \\`]age[`f[zdfch az]\]j ¹[^^h`gf Zdbgd`\]iad`º`[iº»»¼ƒ \\`]agl f] Z]^dj Z[\Z]^ Z½d`[idZc`\]iŠbaZdadf]b l idzebc\_dfd` ^da]igcefd`]j\de[^^h`c`i l b]`dz~ d``] Z[\Z]^_]`abc`\]igdZ\dd`g bšjl `]Z`]bce]ƒd_]`abc`\icaƒ \\b[i\ci`c`\ g]^f]j YZ[ defdfg f]zce[zf_dffcbb]j ZŠj]e]Zf]`d fdz ]jbc\ƒcbag[^^ bc\f]iad``]e[^ bdž]h \c f~ h`adzbšj]ƒ \\b[i_]`abš\\`c`\~ `gf[z^š`\aacg d`gdzg[^\cicfgh`adzd`fca a g a]`fi]z^ bc\f aig Zd b]`l[ _ƒ \\b]\d` ƒ \\b[i\ci`c`\a b]\d`c`fdbš`\zd\dzhfz ^^d hzcacge] b]`e]zf]g[^ƒdgfš^^dzicbed`ƒ \\ZŠj ¾¼ À _]Za[ ege] ]fd`gcfh]fc[`ašz ƒdƒ \\dbl g[^ gd[^z ad`ce[^^h`d` ]efcgefgfš^^dz^daad` eb]zƒcba idzadj]~y ƒcbad`_]ze[^^h`d`gâž l Zacg d`gdz~žbbhgfz]fc[`d``da]`\dzd`^ edf g gfd^z a^]zedz]f]bb]ƒ[gf]ag_hgg[^c` \[`adb ge]\šbb]~á `\] ZaŠZ Z Z[ƒbd^ica Zƒ[gf]ag_hg~ dfšz^da]`az][zadj Z[ƒbd^ dbbdzcgc`_db_dfšz b] dz]adašzadfg]e`]gƒ \\ZŠj g[^ƒdz ZiŠbac\f^ `\]e[^^h`c`i `]Zd~ d``] Z[\Z]^_]`abc`\Zcef]Zgc\ Z]^ Z]bbffcbb ^] [Zcfdfd`ƒ[d`adce[^^h`d` [ _^[f Z]^fca] e[^^dze[^^h`d`]jgh dggcif]zƒdf]gc\c\d`[^ e[^^]`ad b]` Z[ dggdz~žg]^ƒ]`a^daadgg] YZ[\Z]^_]`abc`\d`e[^^dZ]jbc\\]fcbb\Zh`a Z b]`_]`abš\\`c`\~ ]Z de[^^]`ad b]` Z[ dggc`[^zd`[idzc`\gl ƒdz Za][^Z ad`c`[^_db]fšf[zfd`~ hfƒ \\`]a ]`iš`a`c`\^^g[^ge]fcbb f]gc`[^ d``]e]z]efšzg]`]b ge[^^dzgda]`]jbc\\]fcbb e[^^h`d`\ Zd`e]Z]efŠZg]`]b g]iƒdz Zf[^Z ad~ \Zh`a Ze[^^h`d`gƒda ^`c`\]iicbed`f ]i Z[ defdfe[^^dz]jc`bda]g^dadjgedadcicbedf išz`] Z`ŠZZdeZd]fc[` g]^f[^ƒdƒ \\dbgd`c`[^ ƒdz Zf[^Z adc``d_ bbdzehbfhz^cb išzad`~ a]\i]jd`_]`fdzc`\ icbe] f[zg[^šzicefc\]]j c`\ ZŠid`]j]i\ Z][^ f[z^ gfdzdgdzidz]g Z Zdg defcid[^z ad~žadfc`bda]`ad]`]b g]zƒdfdf g[^e]`e[^^]]jƒdz Z]gc Z[ defdf~ YZ[\Z]^_]`abc`\d`\dZdj]`f]bdŽd^ db i]a

94 Berättelsen om Victoria och Daniel i Runby Berättelsen nedan avser att på ett målande sätt beskriva en vanligt återkommande situation i mötet mellan den bygglovsökande kommuninvånaren och stadsbyggnadskontoret - hur det ser ut idag och hur detta projekt c f[zc]icbb [Zf ]Z]`adc`fd] d fdz]gcfh]fc[l _]adƒ \\f~ähh`az]z_[`i]z Zc`fd_]`h b gfd _d``d[ _ ]`cdb[^]jadf ]``g` \[fg[^_dfdz _hz^]`gehbbdeh``]ƒ \\]hf[ _i]a\z]``]z`] adf]b b]`[ _g[^adƒ[zade[bb]h ~ Renovering av äldre detaljplaner kan ordna situationen för framtiden. ƒ \\]Š`a e]`^]`c`fd h`a]`f]\ ]\_]Z_ Zf `d`hf]` Z \]Z`h_]`abŠ\\]Zd` e]`icc`fd `ge]zg e]b[i Zc`fde]`ƒdfZ]ef]gg[^^c`aZd Ð]`abŠ\\]Zd` Zeb]Z]Za ]jad f\šzadzg[^ad ]iicedbgd adf ``gƒdgezcidfcadg e]bb]ad Zl ]i\z]``d`]jad ``g` \[fg[^_dfdzåæçèéê ]Zƒdfd`]fcbb b]`l[ _ƒ \\b]\d`~ð]`abš\\]zd` ËÌÌÆÍÊÎÏÊ~ icg]zdžd^ db Z c f[zc]i]ad`^c`azd]iicedbgd _]`abš\\]zd^ gfd b ]b]\d`g ]j]bb]g e]`adñ c``dƒšz[ _ŠZ`[\]^da]j de]]je[^^h`d`g hgfc\ Zƒdgb fƒ \\`]ag`š^`ad`]j\d`]gfgšj] c f[zc]~ ^daƒ[z\]zdƒd_]`ab]gbce]~ Ð]`abŠ\\]Zd`ƒdZŠj]Za ]jad_]zbcfdfhz Z c\ `\]Zƒdfdf^daZd`[idZc`\]iadf]b b]`dzg[^ Äh^ gfdah\d[ggdjz aò_hz\ ZicÓ Z \]Z _]Z jz]fgc\^ edf [gcfcif[^adj]c`cfc]fci Z ` e[^^h`d`~ø _cad` Zc[ZcfdZc`\g[^ [bcfced``h Z[\Z]^g]^Z ašz`h]igbhf]f[ _bš`ggf Zdbgd` a ad`` ] b]`l[ _ƒ \\b]\d`fzšaadcez] f~j ZŠ^gf\ŠbbdZad b]`dzg[^h ZŠj]fg ZdÔÕÖ Ú] i Zƒda ^`c`\šz]jadff]z ]Ûl ^ `[ _a _[ ]gic]jad`` ]adf]b b]`d`c`fdüìêéíîëýëï~ ZZd`[idZc`\~ Ùd`_hZbŠ`\d^ gfdica iš`f]óh`az]z c f[zc]~ \ [Zfg ŠZadf]b b]`d` ZadZ]g[^Z ad`h]efhdbb dfe[gf]zc`\d`fc`\h`adzg Šbi] b]`]zƒdfdf~ df e[^^dz]jf]ghf~ Ùd`e[gf]Zadj]` \[fóh`az]z c f[zc] ŠZ Zgf`ŠZ`cg edzƒ \\b[ig[^d`þîëçëìýæßà ƒ \\]hf ƒdzšj]z_]`abš\\]zd`~ ÐhZ^ edfe[gf]zadfóh`az]z c f[zc]~ á[gf`]ad` ``gzd\bdz]acƒ \\`]ag`š^`adgf]ž] â ``g `Šfdfã[ _ƒdz[z _hzgf[z f]g[^`cicbb hzgecb ]g Zd cgc`fcbbd`\ `\l[ _ edbiš\~ Ð]`abŠ\\]Zd`fcj]Zd`\ `\fcbb e[^^h`d`g ä \ [f[ašz c f[zc]ge egfzša\ Zaf abc\fe]` c f[zc]ƒbcz ZgeZŠ ef~ hffcbb edbiš\d` gš\dz_]`abš\\]zd`~ b]`e]zf]`ašzadfgf ZY ЊZ ä \ [f[fgdzadfhfg[^]jdzfgf]edf\ ZŠ`a] Ð]`abŠ\\]Zd` de]zgda]` d`g^]b\z `Zd^g]c Ú]icggf gš\dz_[` ŠZadf` \[f Z[ƒbd^^daadfÓ åá~ ƒb]`edj Zƒ \\b[i `Šfdf[ [`[ _ ]`cdb_]z ˆ b]`ag Šgƒ ~Ð[`_]Zb]aa]f`dZ]`g e`c`\gl `]age[`f[zdf^dad`gecggg[^ad j_ Šb ^da]i \d^d`g]^f bbfcad`[ _gec e]fc`fcbbgf]agƒ \\l c f[zc]šz iš\fcbbgf]agƒ \\`]age[`f[zdfc ŠZ iš\ _[`bš`\f]zd fdz]j ZidZebc\]gc`aZ ^~ [ _ ZiŠ`f]`g hbb c`fdƒ]z] Zadfbcbb]ƒ]Z`dfg[^ d`\[aiš`g[^šzƒ \\`]agc`\d` Z~Ð[`ŠZ\b]a åh`ƒ Ðd^`dfd fdzfc g]iadz]gƒšgf]iš``dz Ð[`icbbc`Zda][ _ƒ \\]hf\]z]\dffcbbd`^[adz` ZcgdZg]b[`\~ d_cj]adgcj` ]_hg djbcfdz]a_hgc Y]hb][ _å[ƒdzfg[^ hgfä j]fc`cd`icbb]cdjšbazd _]Z[ eg d`ešbb]zd~ df\ Z`[\]jƒ \\]fcbbg[^ [^Z adgfz]ž`[zz[^adfbcbb]gf]agadbg d`fzh^df cåh`ƒ ~ dz]gz]a_hgšz Z `gbhfdf]i d^fc[f]bdf~ ]g]ad`šzcz jfd\db^d` `]gf[z] `gfdz[ _d` fzdibc\d`fzæ~ dfšzbcfdf ad_]zƒ]z]çzh^ ^d`ad adfƒ \\adg _]Zƒ \\f[^[ _ƒ \\fhf\]z]\dfg \Z]``d`_]Z\ [Zf~ dg \adf`šzadi]z icg`c`\ [ _ƒdgfš^adgc\a Z]j Zg e]e ]_hgdf~bbd` [ _á]zb ŠZdjŠbaZd ]Zg[^ƒ[jc[^Z adfgda]` c f[zc]^ fg]id`fzdibc\_]`abš\\]zdg[^_[` ]jbbd`e]`_]gc` [fi ZagidZeg]^_dfaŠZ~Ð[`_]Z ^ `\]eh`adz Z `_db][^z adf^dag d cdbbf Z ` adšbazdädz ]^cb g_hgd`ica d`fzh^~ ƒ \\`]ad`šzþîëçïàéæèæý~ _]ZZda]`fcj]f ad`ƒ \\b[ig]`g e]`g[^ad ]if]b]ffca^da~ dgšjdzgc\`dz[ ]`abš\\]zd` Ú[ adfƒdf adz]j_hgdfg[^`cš\dzc`fd b dzèêàëîèé gec e]fc`~ð]`abš\\]zd` Zeb]Z]Za ]jadc`fde]` ÞÎËÇÊÇ[ _adggƒdgfš^^dbgdz gš\dz_]`abš\\]zd` Yb]`gfZcac\Ó ]a^d`]g^daadfh`az]z c f[zc]~ ƒ \\][^[ _hfg[^ad_]zfš`efòa _hihal c f[zc] Zgf Zc`fd idzebc\_dfd`gdz h]``[zbh`a] [ _icg]z e]zf]`]j\]f]` Z]^ ZadZ]g_hgŠZc hf[ _ad_]z h ] dz ]jadz]g ]gfc\_dfgfš^^dz adf]b b]`d`zcf]a dj]``]fgšjš`g[^ad`gdzhf adf]b b]`d`~ cidzebc\_dfd`[ _]jd`adb]i^]zed`šz Zc e]a c f[zc]h`az]zi]a^d`]g^daþéæêíåëéí~ ^daidzebc\_dfd`~ c f[zc]_ Zf[Zadfadf]b b]`[ _ Zeb]Zf Zgc\_hZ c`fd Zƒdƒ \\]g~ Ähc`gdZ c f[zc]]j_d``dgaz ^[^d` ZcgdZg]l Ð]`abŠ\\]Zd` Zeb]Z]]jadfƒdf adz]j^]zed` b[`\c\]z]\df\ ZceZ]g~ dfšz Zgf]\ `\d`g[^ gf Z]`add`g a]`šz~ð[`zdädefdz]z idz^šeb]zd`g gi]z`šzade fd_hgdf _]`ƒdzšj]ada [^i]a[ _ Ã

95 ë ì]`abš\\]zd` Zeb]Z]Z]jd`icefc\ h`efc[`g[^ adf]b b]`dz_]zšz]jeb]zf[ _f abc\ficg]i]a g[^šzíîïðàñðòóïðíôaig Zci]fŠ\af[^f^]Zeg[^ Z]igeŠZ^]g^dagf]edf[ _bce`]`ad [ _i]a g[^šzïõõóö Þõïàòôaig^]Zeg[^â[ f]gfãš\g]i e[^^h`d`[ _g[^]bbfcage]i]z]fcbb\š`\bc\ Z ]bb]]jz Z]gc\ lg[^\]f[z ]ZedZ f[z\[ _`]fhz~ ø išzzg `g hc`fdadgg]\zš`gdz^dbb]`ei]zfdzg^]ze [ _]bb^š` b]fghfdcidzebc\_dfd` g adfšzbšj_š`f ]j^]`g[^ƒ[d`adfz[z]jd`g ]gfc\_dfšzgf ZZdŠ` ad`d\d`fbc\d`šz~ì]`abš\\]zd`h fš edz]jadf gdzbce]a]`fhf Z]bb] c f[zc]g\z]``]z[ eg ~ Ùd`ah^d`]ZiŠbc`fd]jice]`ƒbc]i^daad` f[^f^]zed`ù c f[zc]gaz ^gdzhf]j Zi]`ab]gfcbb ^]ZaZ ^~ úd adfg[^e[^^dz]j_š`a]`šzad``]adf]b b]` Zd`[idZ]gŠZ]jY åá\ Zg[^fcbbei]ZfdZg^]Ze[ _ ]je[^^h`d`a gšb dzad``]^]zezd^g]fcbbdz ]gfc\_dfgš\]zd~ ifi gešbladbg Z]j`c]`iŠ`f ^]Zed`c^ `\] Zhf]`]jadfh gf j Z[ƒbd^ dbbdz_c`az]f]`az]]jz Z]gc\\d`[^[^Z adf adbg Z]je[^^h`d`c`fdgdZ` \[`]`bda`c`\ ]jg ]Z][ _]`iš`a]^]zed` Z]``]fg[^fdŽ ûïýîïüñ _]`fdzc`\~ Ùd`ƒbcZadfc`fda Zf]je ]^]Zed`]ie[^^h`d`Ó h`az]z c f[zc]~ ì]`abš\\]zd` Zeb]Z]Z]jd fdzg[^adf_]`ab]z [^f[^f^]zeg[^c`fde[^^dz]j ƒdƒ \\]gg išzadz]gad`c`fdg _ \fg[^ƒ \\ƒ]zf[^f^]ze~ á[^^h`d`g [bc ŠZ]jg a]`^]zeƒdz[d`ad [bce] ZhfgŠj`c`\]ZiŠZadZ]gfcbb^dbb]`Ôýlþÿ ]i adf\d`[^g`cjbc\]f[^fišzadfc Šgƒ âc` [k^da þýôý Zg Zcg`ci ^[fgi]z]zadf\d`[^g`cjbc\]f[^l fišzadf Zd`icbb]f[^f Ôýýýei^Ô~ÿýýeZÑei^ã~ ì]`abš\\]zd` ƒdzšj]zica]zd]je[^^h`d` e[^^dz]j Zdgb ]j ]gfc\_dfgš\]z`]\d`[^ Z ^]Ze idzb fdbgd`g [Zfadf]b b]`d`ƒbcicfeb]z~ cbb ]gfc\_dfgš\]zd`c`fdadfg fic`\]g^]`c`fd ^d` ^]`e]`c`fd gcjƒ \\b[iƒdicb ]f ZZŠ` ]gfc\_dl fd`gfš^^dz^daad`` ]adf]b b]`d`~ c f[zc]eš``dzgc\bh\`]zd[ _\bšag idz]jadf ]efcgefe]`ƒbceb]zb]\fi]ag[^šz_d``dgf[^f[ _ c`fd [ _cg]^ƒ]`a^dahfƒ \\`]ad`]i\]z]\df fcbb ZcgdZg]b[`\eŠ``ge[gf`]ad`c`fd[ idzgfc\bc\~ dfc``dƒšz h ]efcgef[ eg ]jišzadf _d``dg ]gfc\_dfgfc\dz~ Øe~Ø _gd``šzadf]b b]`d`šzeb]ze[^^dzic ]bbfg ]j ƒ \\]g[^icicbbóh`az]z c f[zc]~ ú ]~ì]`abš\\]zd` Zeb]Z]Z]j]`bda`c`\d`]j e[^^h`d`\ Zadj] Zgf[ _ ZŠ^gfŠZ]j b]`l e]zf]`ge]gfš^^]^daidzebc\_dfd`~ df_]`ab]z c Zgf]_]`a[^]j\dƒ[d`adc Šgƒ ^ bc\_df]j hf` j ]ad`zšj]jƒ \\]g[^ad`hzg Zh`\bc\] adf]b b]`d`hfb[i]ad~ùd`g _]Zadf[ eg _Š`f ]j^]`c c f[zc]g[ _]`az]g[^z ad`cƒb]`a_]z jƒ \\]^dzš`i]ag[^hzg Zh`\bc\d`i]ZfŠ`ef~ Zi]Z d[^z ade[^^dze[^^h`d`ašz Z]j ]`]b gdz][^z adfge]z]efšz Z]j]i\ Z][^ädZ ge] ƒ \\]^dzdbbdz[^^]`c`fdge]fcbb f]adf Z]j[^Z adfge]z]efšzzcgedz]z]jge]a]g~ dg[^ fcac\]zd_]z jƒ \\b[i Z]jƒ \\]^dze[^^dz a[ e`]fhzbc\ficg]j ƒd_ bb]gc`]_hgg[^adšz ZgŠeZ]Z_]`abŠ\\]Zd`~ c f[zc][ _ ]`cdbfcbbg]^^]`g^da]bb]]`az]g[^ ƒ[zc[^z adfe[^^dzgda]`]jeh``]f e]fcbb[^ b]` Zgb]\df~ì]`abŠ\\]Zd` Zeb]Z]Z]jc``]`adl f]b b]`d`šzeb]ze]`^]`c`fdb[i]` \[f [ _fc g]z ašz Z c f[zc][ _ ]`cdb]j`[\] b ]^dac b]`l Z[ dggd` [ _]jadšzišbe[^`]]je[^^]^da g ` h`efdz aiggezci]dj^]cbdbbdzƒzdifcbbad` g[^šz_]`abš\\]zd ZZd`[idZc`\]iadf]b b]`d`~ Ù gfdic\ Z]adf d`g d cdbbƒb]`edjóh`az]z c f[zc]~ úd adf\ Zhf^ŠZef]jgeZci]`dZ djƒb]`ef ] dzdbbdzc^]cb~ dficefc\]šz]j`c]`\dz`]^` ]azdgg[ _ ]gfc\_dfgƒdfd e`c`\~ c f[zc]gš\dz_d [ _i]`az]z_d^ f^daƒdf abc\f f `\Zdgfd\~Ø _`hge]bb_[` Zeb]Z]]bbf` j Z ]`cdbl]bb]gi Z][Za b]`gfzcac\ adf]b b]`^^~ ì[`zc`\dz ]`cdb^d` Zc`fdf]\ _[`[^~ Zc`\dZ_[`Y]hb]g[^ŠZbdac\ca]\[ _Y]hb]ƒdZ c f[zc]e[^^] idz d` e] Z]jcbh\`[ _Z[ ƒdzšj]i]ag[^_š`f^daadz]gƒ \\ b]`dz~ dgcjdz`hhfdcy]hb][ _å[ƒdzfg` ƒ \\a] hfdzh^~ h`az]z c f[zc][^y]hb]icggfdi]ad`adf]b b]` ŠZÓ úšš ~gš\dzy]hb]^d` ]\e[^^dzc_ \]ji Z _]`abš\\]zdg]` \[f[^]jad`g ef] f\šzad`i]z b]`d`bc\g ]jiceh`ad õ î~ Ùd` [ZfgŠjdZY]hb] ahidfi Z]iŠ``dZ bdž]`adz [ _ÙcZ ]^g[^ä j]ffcbbadfašzšbazd Zcfcag_hgl [^Z adfašz`h]bb]ƒ[z ZdfZh`f~ d_]adgf[z] Z[ƒbd^]j ƒ \\]hf[ _ƒ \\][^^d` ]\ e[^^dzc`fdzcefc\fc_ \i]a~ Y]hb]g\Z]``d_]Z[ eg ƒdzšj]f Z_d``d]jY]hb] c`fde]` Zƒ \\]hfd` Z[`fdg cg gcjô l b]`g _hgg g[^_]`\ [ZadÔÕÕÔ~ ZZ]Š\]Zd`_]ad Zg efadffi \ `\dzadgd`]gfd Zd`^d`ad e ]igb]\ Z]jadfc`fdi]Zfcbb fdfd`bc\f b]`~ d ƒd_ iadgf ZZd f][ _ädzzh^g adä j]ad~ c f[zc]ƒdzšj]ad[^]zƒdfdfgf]agƒ \\`]age[`l f[zdfaz]\cfc\ `\^dazd`[idzc`\]išbazdadf]b l b]`dz[ _fc g]ady]hb][^]jf]zda] i]ag[^ e[^^dz]j_š`a] ZadZ]g[^Z ad~

96 i]zcf Üà[^hf [Z^`c`\d`]iad`` ] i [ ]bi^ `]agd`]zd_]z ]`cdb[ _ c f[zc] adf]b b]`d`[ _gcjdz`h_d^^]cg[]`[ _gezcidz dj jz]`ad ad_]z Zgf j]jadf` ] Zgb]\df fcbbadf]b b]`\ Zadf^ bc\f]jƒ \\]d`adb]iadf h_]zad[ eg bšzfgc\ jdzbc\]zddj` jƒd\zd g[^adfš`efgc\~ `ŠZeZ]id` _hzicf]z_]`a[^i Zfa]\i]jd`_]Z ŠZg]^ Šbba~ d`bc\\dzzdb]fcifb \f[ _d`adb]i ad`e]`]`iš`a]g Z]jf]_]`a[^ Ý à`h g]^ Šbbc\_df~žadZ]gbcbb]Z]a_hg[^Z ad ``gd` \d^d`g]^ f] d`\z ` f] g[^]bb]š\dz[ _g[^ ]`cdbò[ _g]^^]a]\g[^ bcbb] [ d gdza]\d`g gešz fgc_db]ˆ~ cad`\ Z[ _]bbfä fdz ƒz] Z c f[zc][ _ adf]b b]`d` ZadZ]g[^Z ad~ b hgg ƒdgbhf]zƒ \\`]ag`š^`ad`]j]`f]ad`` ] ]`bc\f Zde[^^]`ad Z \[Z^dagi]Z~ &!!'())*&"*!+,-''(.*&&" Frågor "!!/"*$")0*".!/!!(!"#""$% och svar _dfd`c`fd]bbggfš^^dz^da\šbb]`adadf]b b]`~ &+ žˆ b]`ag Šgƒ ``g^ `\][^Z ad`ašzidzebc\l "%!! âd fdz b]`l[ _ƒ \\b]\d`gc` Z]`adÔÕÖ ã ``g c`\d`b]\bc\^ bc\_df]jƒdicb ]g a]`]acg d`gdz~ žadgg][^z ad`_]zƒ \\`]fc[`dz[ _]`iš`a`c`\ ge] ]fd` Z]Žcgg[^]iicedZ Z `\Šbb]`ad b]`~ža]\ ]iƒ \\`]adz^da_ Šb ]iacg d`gdz\d`[^ Zd` ŠZadfŠZbŠ^ bc\f^da_š`g `fcbb[^z adfge]l df\ Z]je[^^h`d` ašzadfƒda ^gbš^ bc\f icbedfg]``[bcefc`fde[^^dz]ji]z] ]bbdf Z]bb] Z]efŠZgaZ]\[ _]`az][^gfš`ac\_dfdzšzg fdf]j ZŠj]e]Zf]`d fdzidzebc\_dfd` ~ `][ _\dƒ \\ZŠjdZ[ _ge] ]]`iš`a`c`\g[^z l ad`g[^\dz\z]``]zg]^^] ZhfgŠj`c`\]Z~ [^Z ad` e[^^dz]jeh``][^ [Z^]adf]b b]`dzl ' *& ""%""*)! 12*&&")*&" $% "*-'.*!* "%!!" )*&.((!. ()!%$"."' $""$))$".)&'"! "+3"4!!"!! "! idzebc\_dfd` ~ df_]`ab]z[^]j\dad`d`gecbad åd`[idzc`\g Z[ defdfg f]zfcbb]j ZŠj]e]Zf]`d fdz [^Z adf[ _g[^e]`]`gdgg[^bš^ bc\f~ dj] c`[^z]^d` Zad`hfid ebc`\g[^zda]`gedjc`[^ Z i]]j Z i]d`hfid ebc`\]izdg defcid[^z ad bc\]adf]b b]`d`~á[^^h`d`e[^^dz[ eg ]j ]gfc\_dfgš\]zd`ad`zšjg[^]ig \gcad`hzg Zh`\l [^ ]j]zšid`idzeg]^_dfgf[^fdz~ fdfšzc`fd]j Z i] jdzbc\]zdƒ \\ZŠj ^]Ze]`iŠ`a`c`\dbbdZ]il ƒd_]`ab]gc`[^z]^d` ZZd`[idZc`\g Z[ defdf~ dgg] Z \[Ze]` ]i` aiš`ac\_df Z]j_ bb]d` Zc^bc\fca b]`[ _eb]z] Z[ defdfg `]`gcdzc`\ c`fd gf e`c`\hf idzi]ag[^]ig \gcad`hzg Zh`\bc\] b]`d`dbbdzi]ag[^^da\cicfg\d`[^acg d`gdz~ dfe[gf]zc`\d`fc`\ Z` \[`ƒdz Za ]gfc\_dfgš\]l *(!..*)!&*!+6$"*& 52*&&" "!'%"*$")0*".!"!!! Zdh`adZg Šbi] b]`]zƒdfdf~ dfšz Zgf`ŠZƒ \\b[i #!!&+ "!!""%

97 7 ƒdicb ]g^dagf a]iad`` ] b]`d`g[^d`þ8 é Ý9ßàe[^^dZ]jf]ghf Z `ƒ \\b[ig e]`ad~ á[gf`]ad` Z b]`]i\c f ``gzd\bdz]acƒ \\`]agl `Š^`adgf]Ž]â ``g `Šfdfã[ _ƒdz[z _hzgf[z f]g[^ge]ƒ \\]ghf~ Ù[fcidfŠZ]jZd`[idZc`\g Z[ defdfg f]zfcbb]j\d ad`d`gecbad ]gfc\_dfgš\]zd`ad`zšjg[^]ig \g cad`hzg Zh`\bc\]adf]b b]`d`~ˆfc Z `adj]g fd ƒda ^dze[^^h`d`]jzd`[idzc`\g Z[ defdfšzd` Z \][^bce]ƒd_]`abc`\~ âžd^ dbkica\d`[^ Z]`ad]idj b]`dz]fƒ \\l Z[ def_]zƒdƒ \\dbgd`[ f] _]be]fg`dj c Z_ bl b]`adfcbbadf]b b]`d`g hzcacge]\zš`gdz djgšj g[^a ]`g \g\[af]\ƒ]zf ^d`g[^ca]\g]e`]z gf acb]\d`~ cgg] ]gfc\_dfgš\]zd_]z _] f[fhz ]j _]^`]hf]` Zad`ZŠjg[^]ig \g ^da]`]`az] _]^`]fc`[^~ ja _Šia]]jd`ƒ]Zfadg[^_] f [fhzge]ƒde[gf] b]`]zƒdfdf]`gdze[^^h`d`šz]j gšzƒd_]`ab]d`gecba] ]gfc\_dfgš\]zd~ã :; < = > = = `icefc\ h`efc[`g[^adf]b b]`dz_]zšz]j eb]zf[ _f abc\ficg]i]ag[^šz? à?@ aig Zci]fŠ\af[^f^]Zeg[^ Z]igeŠZ^]g^da gf]edf[ _bce`]`ad [ _i]ag[^šz 88 AÞ8 aig^]zeg[^â[ f]gfãš\g]ie[^^h`d`[ _g[^ ]bbfcage]i]z]fcbb\š`\bc\ Z]bb]]jZ Z]gc\ lg[^ \]f[z ]ZedZ f[z\[ _`]fhz~ išzzg `gc`fdadgg] \ZŠ`gdZ^dbb]`ei]ZfdZg^]Ze[ _]bb^š` b]fghfdc idzebc\_dfd` g adfšzbšj_š`f]j^]`g[^ƒ[d`ad fz[z]jd`g ]gfc\_dfšzgf ZZdŠ`ad`d\d`fbc\d`ŠZ~ ž]`g Z ef]\]`adñ]``defdzc`\]i^]ze adj]gšj e]`c^ `\] ]bb_] Zde[^^cfc^ `\] Zhf]`]j adfhf\ [Zf Z[ƒbd^ Z]bb^Š`_dfd`gƒd_[i~žad ]bbadj] Z i]gbš^ bc\fcg]^ƒ]`a^dazd`[idl Zc`\g Z[ defdfe[^^dz; BCDE ; ]j\ Z]g[^fcbb ; = B; ~Ù]Zed`gŠb g]ie[^^h`d`fcbbƒdz Za] ]gfc\_dfgš\]zd~á[^^h`d`e[^^dz]j Zdgb ]j ]gfc\_dfgš\]z`]\d`[^ Z^]Ze idzb fdbgd`g [Zf adf]b b]`d`ih``cfb]\]ez] f~ ]gfc\_dfgš\]zd` fic`\]gc`fd]jš`az]gc` ]gfc\_dfñf[^f ^d`e]` c`fd ƒ \\b[iƒdicb ]f ZZŠ` ]gfc\_dfd`gfš^^dz ^daad`` ]adf]b b]`d`~ dfe[^^dz]j_]`ab][^ f[^f^]ze g[^ c`fde[^^dz]j ƒdƒ \\]g icbedf\ Z]jad` c`fdišzadz]gg _ \fg[^ƒ \\ƒ]zf[^f^]ze~ á[^^h`d`g [bc ŠZ]jg a]`^]zeƒdz[d`ad [bce] ZhfgŠj`c`\]ZiŠZadZ]gfcbb^dbb]`ÔFlGH I]iadf\d`[^g`cjbc\]f[^fiŠZadfc Šgƒ âc` [k ^dagfôf Zg Zcg`ci ^[fgi]z]zadf\d`[^g`cjbc\] f[^fišzadf Zd`icbb]f[^f ÔFFFei^Ô~HFFeZÑ ei^ã~ dfe]`šid`c``dƒšz]]jdžfz]f[^f fd]i\c f Z fcbbe[^^dz~ J =KD DL; id`fhdbb]e[^ bdjdz]`adhfzda`c`\]z\šbb]`adfdž a]\i]jd`_]`fdzc`\ ƒhbbdz[ _Zcge Z \[Z e[^^dz ]jƒde[gf]g]ie[^^h`d`~ MNOPQQRSTUVUWWWXYZVU[SYXUQYZ \]X]^_`VVZU^a_P[WU^[\][RWbRccRSQYZ dpqecrqrzw_`vvzu^arfghissj^klusepswk VUSUVRbm nopnooprp œqpnrossossnttoprpso trppou p t pv np uouqu p qo}}opsntq}otopsu p q tvœsopro œw ]^fbc\]_hihaƒ \\`]adzgdg idz[ _\dgƒ \\ZŠj cd`bc\_df^dafcac\]zdƒdicb ]adƒ \\b[i~ á[^ bd^d`fƒ \\`]adze[^^dzc`fd dz]hf[^]fce ]j\dgƒ \\ZŠj ^d`ƒdfz]ef]gg[^ b]`d`bc\][^ ad^da\cicfgƒ \\b[i[ _Zda]` ``g b]fgd` icazdg defcidadf]b b]`gb]\]ez] fic``]`ad~ø^ d`e[^ bd^d`fƒ \\`]a]i` \[`[Zg]eƒda ^fg [bš^ bc\e[^^dzad``]icaƒz]`adbbdzzci`c`\c`fd eh``] fdzh Z]g g]^^]gšj~ dfe]`i]z] Z \][^[bš^ bc\ b] dzc`\dbbdzhf [Z^`c`\~ xnopqqrstuvuww_cyuxqr^wpqwqusdm nopnooprp œqpnrossossnttoprpso trppou p sovp œrp}xœop ot pswpvppv npopœsr}qqpro s w œsr osw dfe]`ašzd^[fi]z] Z \][^]j` \[`d`gecba ]gfc\_dfgš\]zdc]`g Z ef]\cf^]zehf]` Zgc` ]gfl c\_dfg\zš`g~ dj]e]`cƒb]`aƒd_]`ab]gg g[^ ƒdgezcigcgf edf Ù]Ze idzb fdbgd h`adz Z \]ç~ Ø^adfaŠZd^[fŠZ Z \][^^]Zeg[^e[^^h`d` ]`gdzƒd_ ig Z]bb^Š``]ƒd_[ie[^^dZadj]f al bc\\ Z]gc]Zƒdfdf^daZdg defcid b]`[^z ad [ _ c``dƒšza ]jc]`g Z ef]\]`adf^ gfdh _ Z]~ ynzushis{sdpqq]zrz[jerwyvz]kz{squzyzwr XUSYW^RWhiS]Wm dfšzd fdzôõö g[^e[^^h`d`fic`\]fg]` ]gg] gc\fcbb` b]\gfc f`c`\l b]`l[ _ƒ \\b]\d`ây Ÿã~ ZdÔÕÖ \Šbbad]``]`b]\gfc f`c`\~ dica]zdgi]z h`adz Z \]Ô~

98 ƒ Zad`]j^]` fdzgfšbbdzdj Zd^ bg[^ ZŠ`aZ]fg ƒd\zd dfšz ]gg]`ada Z[ defdfd`edbfƒdgezcidf åd`[idzc`\ djƒd\zd g[^_]zad`]bb^š``]c``dl â ZgŠ^Z]fgã\d`[^ bazc`\ fcbbdjfde`cgefgec eg[^ ^[fgi]z]z` gec e~ f]agƒ \\`]age[`f[zdf]`gdz]j _dfd`c`fd]bbggfš^^dz^da\šbb]`adadf]b b]`~ žˆ b]`ag Šgƒ ``g^ `\][^Z ad`ašzidzebc\l ƒdicb ]g a]`]acg d`gdz~ acg d`gdz\d`[^ Zd`ge] ]fd` Z]Žcgg[^]iicedZ žadgg][^z ad`_]zƒ \\`]fc[`dz^da_ Šb ]i dj]_]zge] ]fd`gcfh]fc[`]igf[z ZicZZc`\ Z Z `\Šbb]`ad b]`~ fdzyb]`l[ _ƒ \\b]\d`gây Ÿã c` Z]`ad ÔÕÖ ``gc`\d`b]\bc\^ bc\_df]j df ``g[ eg djädzf]b\]^b]adf]b b]`dzg[^ ad`d`gecbad g[^_]zgi Zf]j Zgf fdž]igf Ze]` fcbbƒ \\b[ig[^\z]``d`fcac\]zd j^da\ci]`ad fcbb\d`[^acg d`g~ _dfghf i]`adg[^š`az]fe]z]efšz Z `c`ahgfzcfcbb _]`adb~ f[\g Z]^cd`gcfh]fc[`g[^iŠgd`fbc\f_]Z ZŠ`al Z]fg~ dfe]`džd^ dbicg_]`ab][^ Zcfcag_hg[^Z l dgg]\]^b]adf]b b]`dzhf\ Zdj_c`adZ Zad` ad`g[^ca]\ƒdƒ[g dz^]`d`f dbbdz[^idzeg]^l _dbf[bce]~ c` Zb]\d`~ dfšzc`fd] d f]ƒdbf]jfi \Z]``]Z d`gecbadg[^g edzƒ \\b[i~á[^^h`d`gfzši]z d fdzd`zšjggšedzgcfh]fc[`ašz]bb]ƒd_]`ab]gbce] ^dabce`]`ad Z_ bb]`ad`cb]\d`g`]^`ƒd_]`ab]g p ss pœqp n pqp ntœs pqr osop pœ wsos t ~ pqos p} tq}r stoq pœ psr}}ntpvqosœs p t s ps powsopoops}r osop w~os pq} pnt t oqopopœsr}qow œsr osœ popqopp tœnt oœv œrqopupœqpup }r qos }rq} popw e[^^dza ]j Z i]bš^ bc\_dfd`ck ]izdg defcid[^z adc`[^z]^d` Zad`hfid el fdfšz[ eg ]jašzadfšz^ bc\fh ` a]\d`g ^[adz`]g]^_šbbgez]i g]^f]j Z i]d`hfid ebc`\ l bc`\g[^zda]`gedjc`[^[^z adf~á[^^h`d` [^^da\ci`]acg d`gdz Zhf e]aƒ \\ZŠjâf džf]eeh [Z fcbbƒ \\`]adz b]`e^^ãe]` \Šbb] ZädZ] } Syfte e]`c b]`l[ _ƒ \\b]\gfdz^dz idzgšj]gfcbb` \ Zhf ]jd`\]^^]badf]b b]`âadf\šbbdz Z]^l Z]bbfadf]b b]`dz\ [Za] ZdÔÕÖ ãzcf]g[^g ]jad`gfš^^dz^daidzebc\_dfd`~ åd`[idzc`\ adf]b b]`~ _dfd`ƒ Z fcbb ]bb] ]gfc\_dfgš\]zd`ñg]^ Šbbc\l e[^^h`]b^]zeã [^c]`g Z ef]\d`^]zehf]` Zad`d\`] ]gfc\l ^]Ze]`iŠ`a`c`\âfdŽ]j^]`hf idzƒ[gf]a Šid` ZƒdaZci]idZeg]^_dfcƒ \\`]ad`ãe]` ^da\ci`]acg d`gdz Zica\]aÑŠ`aZ]a \d`[^ idzb fdbgd â ZgŠb `c`\ ]i l idzeg]^_dfgf[^fdz~ ]jf abc\]zdgfšze][^z adfgƒd `fbc\]e]z]efšz~ \Šbb] ZädZ]~ dj][^ ]j]zšid`hf ZŠ\b]ad iš`a`c`\dbbdz]igf e`c`\hf idzi]ag[^]ig \g fdfšzc`fd]j Z i] jdzbc\]zdƒ \\ZŠj ^]Ze]`l [^d`gf]e]]igf e`c`\e]`fcbb f]g^da]igcef `]`gcdzc`\ c`fdƒd_]`ab]g~ø^dj]`f]b ]gfc\_dfgšl Z]j_ bb]d`zc^bc\fca b]`[ _eb]z] Z[ defdfg l \]Zdc`[^djƒdZ Zf b]`[^z ad `ge]zadfe[^^dz \d`[^acg d`gdz~ dgg] Z \[Ze]` ]i` aiš`ac\_df cad`hzg Zh`\bc\] b]`d`dbbdzi]ag[^^da\cicfg Z]^f]\]`ad]iZdg defcidadf]b b]`e[^^dza ]jƒdb]gf]ƒdz Za] ]gfc\_dfgš\]zdcg]^ƒ]`a^da fcbbad`[zac`]zcd b]` Z[ahefc[`d`~á[gf`]ad` Z acgehggc[` Z]g^da [bcfced`[^]jb f]hzadj] b]`]zƒdfdf~ b]`[^z adhzzd`[idzc`\g Z[ defdf[ _ Z]adf ƒ ˆ ƒ Šˆˆƒ Œ ƒ ŽŽŽ l ƒ \\b[i~ ƒ \\ZŠjcd`bc\_df^dafcac\]Zdƒdicb ]ad ]^fbc\] K LLD;K= gdg idz[ _\dg `]`ad~ø^d`e[^ bd^d`fƒ \\`]a]i` \[` b]fgd`icazdg defcidadf]b b]`gb]\]ez] fic`l [^ad^da\cicfgƒ \\b[i[ _Zda]` ``g ]j\dgƒ \\ZŠj ^d`ƒdfz]ef]gg[^ b]`d`bc\] BE =B=D LLD;K= e[^^dzc`fd dz]hf[^]fce ƒz]`adbbdzzci`c`\c`fdeh``] fdzh Z]g g]^^]gšj~ dfe]`i]z] Z \][^[bš^ bc\ b] dzc`\dbbdzhf [Z^`c`\~ [Zg]eƒda ^fg[bš^ bc\e[^^dzad``]ica

99 e[^^dz]j[^ ]j]g]izd`[idzc`\g Z[ defdf~ idziš\]`ad]`adb]i Ø^ ]j`c`\d`]iadadf]b b]`dzg[^ƒdz Zgƒ Zhf\ Z `idzebc\_dfd`[ _e]zf]`g`]z]zdš`ƒd `fbc\]adl fšf[zfd`gadf]b b]`dz f]b b]`d\zš`gdz~ i\zš`g`c`\d`ƒ ZaŠZ^da\ Z]g Avgränsning ^da]igdd`ad ƒd `fbc\]ƒdƒ \\dbgde]z]efšzdz [ _ `ge]`[^ Z]^fca]e]Z]efŠZ g]^f hgfdzc`\ ^da]igdd`ad ]gfc\_dfg\zš`gdz~ˆ b]`ag Šgƒ gca]~ d`[^g]^^]`gb]\`c`\hfc Z `ƒdƒ \\dbgde]l Z]efŠZƒda ^gadgg]eh``]zdah dz]gfcbb ]ÔFFlÔçF fšf[zf[^ ]j]z ] FFgfadf]b b]`dz gde]zf]`šgf] h`ef gde]zf]hfaz]\ `Šgf b ]`adgca]~ Zd`[idZ]adadf]b b]`dz~ f]agƒ \\`]age[`f[zdf_]z cad`fc dz]f ]ÔçFe]Z]efŠZg[^Z ad`g[^hf\ `\gl š œ žÿ Ø^Z ad`hf]` ZfŠf[Zfd`~ Ø^Z ad`ašz]``]` b]`dzc`\ \ Z~ Ø^Z ad`ašz^dzš`^]z\c`dbb` ƒ[gf]agƒdl žÿ œ œ Ÿ ƒ \\dbgdcd`bc\_df^da[^z adfgƒdƒ \\dbgde]l Øb[ibc\]ƒ \\`]fc[`dzg[^ l ` \[f Z[ƒbd^~ Ø^Z ad`ašz\šbb]`adadf]b b]`c`fdhf\ Z Z]efŠZ Zdgb g~ ƒdz]g~ dfƒdf adzc`fd]jadc]bb]bš\d`e]`\[af]g gi]zfƒ \\d` ãg[^šz^dzš`ôf Z\]^b] ZdgeZcl [ _]jƒ \\b[ige]ƒdicb ]gcd fdz_]`a~øbš^ bc\] f\šzadz ZƒbcZ gi]zfƒ \\d` ~ dgg]ƒ \\`]adz g]e`]zƒ \\b[iâge Zd`bc\fb]\c`fdhfid eb]gica]zd~ž`id`fdzc`\ [ _ f\šza]`ad]i[b[ibc\] f\šzadzc`\ Zc`fdc Zd`[idZc`\g Z[ defdf~ `[igffõƒ \\`]ag`š^`ad`[ _gf]agƒ \\`]agl e[`f[zdfch az]\]jf] Z]^dj Z[\Z]^~Yb]`l f]agƒ \\`]age[`f[zdf]zƒdf]adh`adzgffõ Z]^ Ù[fad``]ƒ]e\Zh`a\]ie[^^h`gf Zdbgd`ad`G d` Zgfhacdc` ZZd`[idZc`\]iŠbaZdadf]b b]`dz~ Kommunala gš`a] Z[\Z]^^df g]^z a~ ŠZd fdze[^^dz [ _^cb hfge[jdfƒdgb fad`gõgd fd^ƒdzgfôf]j beslut `]`ad]ie[^^h`gf Zdbgd`g[^h`adZb]\ Z [Zfg]j fdz e[^ bdjdz][ _Š`aZ] Z[\Z]^^df Z\[aeŠ`l ]Zƒdfd^daZd`[idZc`\]iZdg defcidadf]b b]`~ gf]agƒ \\`]age[`f[zdf]jg]^^]`gfšbb]g ` h`el

100 «± ²³ µ ± ±¹ º»¼ ½± º¾ º ± ÀÁ ±Â² ½º» ¾± ¼± µ ¼±ÃÄ º»¼¼±³¼ ¹ ²³ û ¼ ± ³ ±» ¼ ³¾±² ± À ª

101 ÆÇÈÉÊËÌÉÍÊÉÇÊÎÏÐÉÑÎÉÒÓÊËÇÔÓÓÕÖÉ ÈÐÒÔØÈÐÓØÔØËÌÇÔÑÉ ØÙÐÙÚËËÐÓÒÐÍÊÉÊÍÇÛÉ Väsbys tätortsbebyggelse indelad i bebyggelsekaraktärer ÅÅ

102 ƒ \\b]\d`g b]` Z[ dggd`bc\fge e[^^dz]zƒdfdf]jbš\\]gh gfd\icg DÞ B; ß< ß; ;DK=~ž`[^ad``] Z[ dgg adf]b b]`e[^^dz]j b ] b]`l[ _ Zƒdfdf^daZd`[idZc`\]iZdg defcid d`bc\f`da]`~ F~YZ[\Z]^â Zdbc\\]`ad_]`abc`\ã &áâäæèñ dgg]hfzda`c`\]zšzicefc\]h`adzb]\ ûšz\ gc\d`[^ icae]z]efšzg]`]b gd`~ gšzgecba] Z \[Zadf]efhdbb] b]`[^l á!çåõ þðéïè [ _]i\ Zgicbe] á!çåõ þðéïè Z ade[^^dz]j[^ ]j]g]i~ džk á[^^h`d`ƒ hadzc`fcbbh`adz_]`agl öåæ éèêçåïéøïíöèæåù àáâãäåæçèãäééèêæëäêåäìåæíæäè g]^z a Z]j Zdgd`fdZ]Zdghbf]f]i îèéïðñçåïéòñèæåóìôåãäåôõç ƒhbbdz ]Zbc\f\[ag idzeg]^_df ^dage aag]igf `aâfdžƒd`gc`l gf Z`c`\dbbdZZcge~ dfe]`i]z] #á$èæè ïòæéèãèþ é _]`abc`\~ú[d`ad_]z^ bc\_df]j h`efô~[ _G g]^f Zgb]\fcbb b]`l gf]fc[`ã idzgiš^`c`\ bh fei]bcl `[idzc`\g Z[ defdfgg fdâgdgca~öã~ ^h`fbc\d` Z]^ Z]g ` h`efdz~ fdf gd ƒdgezci`c`\]z h`adz ƒd_[i]i fdzic``c`\ggf]fc[` ]ig`cjdf ^]Ze Z \[Z a]\i]jd`_]`fdzc`\ àáâãäåæçèãäééèêæëä ZŠj]e]Zf]`d fdzidzebc\_dfd` ~ ûšz ``ggešb]j ^c``][^zdl YZ[ defdf_]`ab]ze[zf ]j]f[^ üáýèêæëäéìåéþøïðÿ ÔÔç"ƒ \\`]agb]\d`âgdƒdgezcil d`[^ Z]`adã \dgf]bf`c`\ ehbfhz^cb h`adz ]ig`cjdf üáýèêæëäéìåéþøï l ^^ id e[z[ _c`e[^^]^dagezc fbc\] ûšz\dgƒdz Za] ; CL; =^ bc\_df]j \Z]`ge] b]`_]`abc`\]z`]h`adz d^ áýèêæëä ge]zd`[idz]ge[^^dz]jc`bda]g^da #á$èæè ïòæéèãèþ é Zƒdfdf^dai]Z d` adf]b b]`g[^ áýèêæëä g ` h`efdz~ ]j]i\ Z] b ]`adk d`e]z]efšzg]`]b g~ d``]g f]zfcbb icbe]e]z]efšzgaz]\šz Z]^fZŠa]`l ad Z[^Z adf~ džƒ \\`]agl \Z]`ge]adƒd]Zƒdf]ad b]`_]`abc`\l ûšz\dgƒdz Za] ; CL; =^ bc\_df]j áâïéïòþþãðãñéìåéþøïðÿ áâïéïòþþãðãñ _ a f]eeh [Z ƒ \\`]ag b] dzc`\ áâïéïòþþãðãñéìåéþøï l icbe]]iadgg]e]z]efšzgaz]\g[^ ƒ ZiŠZ`]g~ ^[f\]f] ŠZ\[ _^]fdzc]b \Z ` l f[z`]g [Z^[ _]`iš`a`c`\df ~ áâïéïòþþãðãñ ]Z`]h`adZfZdid e[z[ _c`e[^^] ^dagezc fbc\]g ` h`efdz~ _]`abc`\_]zd` idzgcefbc\ƒda ^`c`\ ž`[^]zƒdfdf^daad``] Z[\Z]^l èãïèéèöÿ á åãæåãôöåæèäå ã èäåïèþ þèãåã [ _]`]b g]i\z ` f[zc`[^fšf[zfd`~ ]iehbfhz_cgf[zcge]ƒdƒ \\dbgd^cb dz cfšf[zfd`f]\cfg Z]^ g]^fc`id`fdzc`\ á'ãïèñèãäå 5,3?0)8@A*B13-70-*1+746*7@-487CDEFF ()*+,-./ ) :-708)-.5* );<8,+3:7=273>);<9:5527> %öåãïøåþþíöåæ þèñèã ÜÝ Förfarande