Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda åldersstruktur... 8 1.4 Tillsvidareanställda - förvaltningar... 9 1.5 Tillsvidareanställda - personalgrupper... 14 1.6 Tidsbegränsade anställningar... 18 1.7 Timavlönade... 20 1.8 Faktiska sysselsättningsgrader... 22 2 Tidsredovisning... 23 2.1 Faktisk arbetad tid... 23 2.2 Fyllnads- och övertid... 24 2.2.1 Fyllnadstid... 24 2.2.2 Övertid... 27 3 Sjukfrånvaro... 30 3.1 Sjukfrånvaron totalt... 30 3.2 Sjukfrånvaro per förvaltning... 32 3.3 Sjukfrånvaro per personalgrupp... 33 3.4 Sjukfrånvaro fördelat på personalens sysselsättningsgrader... 34 3.5 Upprepad korttidssjukfrånvaro... 35 3.6 Långtidssjukfrånvaro... 36 3.7 Sjuklönekostnader... 39 3.8 Frisknärvaro... 40 4 Personalrörlighet... 41 4.1 Personalomsättning... 41 4.2 Avgångsorsaker tjänstepension och varaktig sjukersättning... 43 4.3 Förväntade pensionsavgångar... 44 4.4 Kompetensförsörjning och rekrytering... 45 5 Utrikes födda och utländsk bakgrund... 46 6 Löner... 48 7 Personalkostnader och skulder till personalen... 50
Inledning Kalmar kommun sammanställer årligen en personalöversikt som en del av kommunens redovisning. Personalöversikten är tänkt att ge en aktuell bild och jämförelser bakåt i tiden av kommunens personal beträffande omfattning, struktur, hälsa och kostnader. Personalnyckeltal är värdefulla för att kunna bedöma resultatet av organisationens personalpolitik. De säger inte allt om det de mäter, utan är ett av flera verktyg för att analysera personalsituation och personalpolitik. Personalredovisningen ger m.a.o. inte svar på alla frågor avseende personalfrågorna och det är därför viktigt att betona att ytterligare nedbrytning och analys i vissa fall kan vara nödvändig. Kontakta gärna mig om hjälp behövs med detta. Redovisningen är tänkt att väcka en nyfikenhet som gör att vi ställer oss frågor. Ambitionen är att personalredovisningen ska vara ett instrument för den framtida planeringen och göra det möjligt för jämförelser inom den egna organisationen samt med liknande organisationer. Personalredovisningen kan även användas som uppslagsverk för att få tillgång till grunddata. Merparten av redovisning visas på kommunövergripande nivå men även nerbrutet på förvaltningar och kommunens olika personalgrupper. Redovisningen är könsuppdelat så långt det är möjligt. Viss statistik är inte könsuppdelat då detta är något som vi inte själva kunnat påverka eftersom en del av statistiken hämtas från externa källor. Trevlig läsning! Thomas Hodin Personalutvecklare 2
Sammanfattning 2015 års personalöversikt visar bland annat att: Kalmar kommun har 5 183 tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 86 personer jämfört med 2014. Av de tillsvidareanställda är 78 % (4 040) kvinnor och 22 % (1 143) män. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden utifrån de tillsvidareanställdas anställningsavtal fortsätter att öka och är nu 96,0 %. Kvinnornas sysselsättningsgrad är 95,4 % och männens 98,0 %. Skillnaden mellan kvinnor och mäns sysselsättningsgrader minskar. 80 % av de tillsvidareanställdas anställningsavtal är heltidstjänster vilket är en ökning jämfört med 2014 (79 %). 77 % av kvinnorna har heltidstjänster och 92 % av männen. Medelåldern för de tillsvidareanställda är 45,9 år vilket är lite lägre jämfört med 2014 (46,0). Kvinnornas medelålder är 45,8 år och männens 46,5 år. 335 personer är månadsavlönade med en tidsbegränsad anställning, vilket är en minskning med 33 personer jämfört med 2014. Timavlönade arbetade 590 488 timmar under 2015 vilket motsvarar 347 årsarbetare. Jämfört med 2014 var det en ökning motsvarande 57 årsarbetare. Fyllnads- och övertidsuttaget fortsätter att minska. Under 2015 var uttaget på 4 086 timmar vilket motsvarar en minskning med 2,4 årsarbetare jämfört med 2014. Sjukfrånvaron fortsätter att öka. Under 2015 var sjukfrånvaron i % av arbetad 6,8 % vilket kan jämföras med 2014 då sjukfrånvaron var 6,2 %. Kvinnornas sjukfrånvaro var 7,7 % (7,0 %) och männens 4,1 % (3,8 %). Den upprepade korttidsjukfrånvaron (6 frånvarotillfällen eller mer under ett kalenderår) ökade marginellt. Den längre sjukfrånvarons betydelse för den totala sjukfrånvaron ökar för både kvinnor och män. Totalt motsvarar sjukfrånvaron över 59 dagar 44,9 % av den totala sjukfrånvaron. För kvinnor är siffran 47,4 % och för männen 30,7 %. Kommunens kostnader för sjuklöner var 31,6 Mkr (exkl. po-pålägg) under 2015 vilket är en ökning med 3,5 Mkr jämfört med 2014 (+12,2 %). Personalomsättningen bland de tillsvidareanställda var under året 2,8 % vilket är en ökning jämfört med 2014 (2,1 %). Kvinnornas personalomsättning var 2,8 % och männens 2,6 %. Pensionsavgångarna fortsätter att öka. Under 2015 slutade 122 tillsvidareanställda med pension vilket är 7 fler än 2014. Av de 122 var 97 kvinnor och 25 män. 6,4 % av de månadsavlönade är utrikes födda vilket är lägre jämfört med året innan (7,5 %). Av kvinnorna är 6,6 % utrikes födda jämfört med 5,7 % av männen. Personalkostnaderna uppgick till 2 546 Mkr (Inkl. PO) vilket är en ökning med 96 Mkr (+ 3,8 %) jämfört med 2014. 3
Antal 1 Bemanningsstruktur 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare Kalmar kommuns tillsvidareanställda ökade under 2015 med 86 personer (+ 1,7 %) för att nu uppgå till 5 183 personer. Merparten är kvinnor (78 %). Antalet tillsvidareanställda har i snitt ökat med 1,4 % per år under den senaste 10-årsperioden. Antalet kvinnor har ökat med 1,2 % och männen med 2,4 % per år. Nedanstående diagram och tabell visar hur utvecklingen sett ut för de senaste 10 åren: 1 6 000 Tillsvidareanställda 5 000 4 000 948 988 1 007 1 016 1 025 1 047 1 067 1 089 1 109 1 143 3 000 2 000 1 000 3 655 3 712 3 804 3 824 3 843 3 919 3 951 3 988 3 988 4 040 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt 4 603 4 700 4 811 4 840 4 868 4 966 5 018 5 077 5 097 5 183 Kvinnor 3 655 3 712 3 804 3 824 3 843 3 919 3 951 3 988 3 988 4 040 Män 948 988 1 007 1 016 1 025 1 047 1 067 1 089 1 109 1 143 Andel kvinnor och män i % 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor 79 79 79 79 79 79 79 79 78 78 Män 21 21 21 21 21 21 21 21 22 22 1 Mätdatum är genomgående i rapporten den 31 december respektive år om inget annat anges. 4
Antal När antalet anställda räknats om utifrån deras sysselsättningsgrader motsvarade det 4 977 årsarbetare vilket är en ökning med 107,3 årsarbetare (+ 2,2 %). Antalet årsarbetare motsvarar 96 % av det totala antalet tillsvidareanställningar vilket är detsamma som att säga att den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kommunens tillsvidareanställda är 96 %. 2 Av de 4 870 årsarbetarna var 3 785 kvinnor (78 %) och 1 085 män (22 %). Antalet årsarbetare har i snitt ökat med 2,0 % under den senaste 10-årsperioden. Kvinnornas ökning har varit 1,9 % och männens 2,6 %. I nedanstående diagram och tabell redovisas hur utvecklingen för antalet årsarbetare sett ut för de senaste 10 åren: 6 000 Årsarbetare 5 000 4 000 910 950 960 972 982 1 001 1 026 1 062 1 085 1 120 3 000 2 000 1 000 0 3 272 3 328 3 402 3 424 3 440 3 517 3 567 3 734 3 785 3 857 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor Män Antal årsarbetare (omräknade heltider) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt 4 068 4 183 4 278 4 362 4 396 4 421 4 518 4 592 4 795 4 870 Kvinnor 3 272 3 328 3 402 3 424 3 440 3 517 3 567 3 734 3 785 3 857 Män 910 950 960 972 982 1 001 1 026 1 062 1 085 1 120 Andel kvinnor och män i % 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor 78 78 78 78 78 78 78 78 78 77 Män 22 22 22 22 22 22 22 22 22 23 2 Se sid 6 för mer detaljerad redovisning av personalens sysselsättningsgrader. 5
1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader De tillsvidareanställdas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 96,0 %, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2014. 3 Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 95,4 % och männens 98 %. Skillnaden mellan kvinnor och mäns sysselsättningsgrader minskar. Följande diagram visar sysselsättningsgradernas utveckling för kvinnor och män under de senaste 7 åren. 4 % 99 97 95 93 91 89 87 Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % (Tillsvidareanställda) 85 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor 89,5 89,5 89,7 90,2 93,6 94,9 95,4 Män 95,5 95,8 95,6 95,9 97,4 97,9 98,0 80 % av kommunens tillsvidareanställningar är heltidstjänster, vilket kan jämföras med 2014 då andelen var 79 %. 77 % av kvinnornas tillsvidaretjänster är heltid och motsvarande siffra för männen är 92 %. Kvinnor Deltid 23% Män Deltid 8% Heltid 77% Heltid 92% Totalt Deltid 20% Heltid 80% 3 Siffrorna som presenteras i detta avsnitt utgår från de tillsvidareanställdas sysselsättningsgrader enligt anställningsavtalet. För redovisning av den faktiska sysselsättningsgraden, se avsnitt 1.8. 4 Under 2012 infördes rätten till heltid vilket ger den kraftiga ökningen mellan 2013 och 2012. 6
De genomsnittliga sysselsättningsgraderna varierar i de olika åldersgrupperna. Lägst sysselsättningsgrad har de yngre och äldre åldersgrupperna. Männen har genomgående en högre sysselsättningsgrad i de olika åldersgrupperna. Följande tabell visar hur de genomsnittliga sysselsättningsgraderna ser ut i de olika åldersgrupperna. Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt < 20 år 90,9 * 91,7 20-29 år 95,8 96,5 95,9 30-39 år 96,6 98,6 97,0 40-49 år 96,2 99,0 96,9 50-59 år 95,2 98,1 95,8 60 år 92,1 96,1 93,1 Totalt 95,4 98,0 *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler i åldersgruppen. 96,0 Nedanstående tabell visar andelen heltider i de olika åldersgrupperna. Genomgående har männen en högre andel heltidstjänster i de olika åldersgrupperna. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt <20 år * * 42 20-29 år 73 84 76 30-39 år 78 92 81 40-49 år 80 95 84 50-59 år 79 93 82 60 år 69 89 74 Totalt 77 92 *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler inom åldersgruppen 80 7
Antal Medelålder 1.3 Tillsvidareanställda åldersstruktur De tillsvidareanställdas medelålder är 45,9 år vilket är oförändrat jämfört med för ett år sedan. Kvinnornas medelålder är 45,8 år och männens 46,5 år. Utvecklingen de senaste åren ser ut på följande sätt: Medelålder - Tillsvidareanställda 46,6 46,4 46,2 46,0 45,8 45,6 45,4 45,2 45,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor 46,0 46,1 45,9 45,9 45,7 45,6 45,5 45,9 45,9 45,8 Män 46,2 46,2 46,0 46,3 45,9 45,9 45,8 46,3 46,3 46,5 Den största andelen av de tillsvidareanställda finns i åldersgrupperna 50 59 år (1 525 personer, 29 %) och 40 49 år (1 438, 28 %). Nedanstående diagram visar antalet tillsvidareanställda per åldersgrupp fördelat på kvinnor och män. 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Kvinnor Åldersfördelning -Tillsvidareanställda 316 330 232 1 122 1 195 174 90 822 384 506 <20 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år Män Följande tabell visar åldersfördelning i %. Tillsvidareanställda Åldersfördelning i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt < 20 år 0 0 0 20-29 år 10 8 9 30-39 år 20 20 20 40-49 år 28 28 28 50-59 år 30 29 29 60 år 13 15 13 8
1.4 Tillsvidareanställda - förvaltningar Kalmar kommun består av 8 förvaltningar där barn- och ungdomsförvaltningen och omsorgsförvaltningen är de två största förvaltningarna följt av socialförvaltningen. Fördelningen ser ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Södermöre kommundelsförvaltning 7% Socialförvaltningen 22% Barn- och ungdoms förvaltningen 29% Serviceförvaltningen 10% Samhällsbyggnadskontoret 2% Omsorgsförvaltningen 25% Kommunledningskontoret 4% Kultur- och fritidsförvaltningen 3% Nedanstående tabell visar antalet tillsvidareanställda och årsarbetare (omräknade heltider) på förvaltningarna för åren 2014 och 2015. Under 2015 ökade antalet tillsvidareanställda mest på Kultur-och fritidsförvaltningen med hänsyn taget till antalet anställda (+ 12 %). Omsorgsförvaltningen minskade under året med 55 personer och 47,9 årsarbetare. Skillnaden innebär att den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökade under året på förvaltningen. Även andra förvaltningar har en större ökning av antalet årsarbetare jämfört med antal personer vilket även det ger en högre genomsnittlig sysselsättningsgrad. Tillsvidareanställda. Antal personer och årsarbetare* 2014 2015 Förändring antal Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen 1 435 1 394,3 1 485 1 451,4 +50 +57,1 Kommunledningskontoret 183 178,5 193 187,9 +10 +9,3 Kultur- och fritidsförvaltningen 125 118,9 140 132,8 +15 +13,9 Omsorgsförvaltningen 1 325 1 218,8 1 270 1 170,9-55 -47,9 Samhällsbyggnadskontoret 93 92,4 96 95,9 +3 +3,5 Serviceförvaltningen 477 452,3 501 480,3 +24 +27,9 Socialförvaltningen 1 113 1 099,8 1 141 1 129,0 +28 +29,2 Södermöre kommundelsförvaltning 346 314,9 358 329,1 +12 +14,2 Totalt **) 5 097 4 869,9 5 183 4 977,2 +86 +107,3 *) Årsarbetare = omräknade heltider. **) Förvaltningarna ska inte summeras då vissa personer kan ha anställningar på fler förvaltningar. 9
Antal Kvinnorna dominerar på alla förvaltningar förutom på kommuneldningskontoret. Nedanstående diagram visar antalet kvinnor och män på de åtta förvaltningarna för åren 2014 och 2015. 1 600 Tillsvidareanställda per förvaltning 1 400 1 200 263 268 137 135 1 000 274 286 800 600 1 172 1 217 1 188 1 135 400 200 0 839 855 205 219 38 38 99 98 272 282 308 320 49 55 84 95 76 85 44 44 49 52 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 BoU Kl KoF Omsfv SBK Servicefv Socialfv Södermöre Kvinnor Män Könsfördelningen på de olika förvaltningarna för åren 2014 och 2015 framgår av nedanstående tabell. Tillsvidareanställda Andel kvinnor och män i % 2014 2015 Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 82 18 82 18 Kommunledningskontoret 46 54 49 51 Kultur- och fritidsförvaltningen 61 39 61 39 Omsorgsförvaltningen 90 10 89 11 Samhällsbyggnadskontoret 53 47 54 46 Serviceförvaltningen 57 43 56 44 Socialförvaltningen 75 25 75 25 Södermöre kommundelsförvaltning 89 11 89 11 Totalt 78 22 78 22 10
Medelåldern på förvaltningarna varierar från 44,2 år (samhällsbyggnadskontoret) till 48,9 år (kultur- och fritidsförvaltningen). Per förvaltning ser medelåldern ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Medelålder Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen 45,8 48,3 46,3 Kommunledningskontoret 48,9 48,0 48,4 Kultur- och fritidsförvaltningen 48,2 49,9 48,9 Omsorgsförvaltningen 45,9 44,2 45,7 Samhällsbyggnadskontoret 45,0 43,2 44,2 Serviceförvaltningen 47,6 47,2 47,4 Socialförvaltningen 44,3 44,3 44,3 Södermöre kommundelsförvaltning 46,2 48,9 46,5 Totalt 45,8 46,5 45,9 Nedanstående diagram visar på en olikartad åldersstruktur i de olika förvaltningarna. Åldersfördelning i % per förvaltning - Tillsvidareanställda 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Totalt <20 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år 11
De genomsnittliga sysselsättningsgraderna skiljer sig åt mellan förvaltningarna där personalen jobbar i genomsnitt 99,9 % av en heltid på Samhällsbyggnadskontoret och 91,9 % i Södermöre kommundelsförvaltning. Under året ökade främst sysselsättningsgraderna på Socialförvaltningen (+1 procentenhet) och i Södermöre kommundelsförvaltning (+ 0,9 procentenheter). Männen har en högre genomsnittlig sysselsättningsgrad än kvinnorna på alla förvaltningar. Den största differensen är i Södermöre kommundelsförvaltning där männen har 8 procentenheter högre genomsnittlig sysselsättningsgrad än kvinnorna. Differensen ökade även under året från 7,2 procentenheter under 2014. 5 Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Förändring 6 Diff 2015 Diff 2014 Förvaltning Kvinnor Män Totalt 2015-2014 kv-män kv-män Barn- och ungdomsförvaltningen 97,7 98,0 97,7 +0,6-0,3-0,4 Kommunledningskontoret 95,1 99,5 97,3-0,2-4,4-3,2 Kultur- och fritidsförvaltningen 94,7 95,0 94,8-0,3-0,2-3,0 Omsorgsförvaltningen 91,9 94,6 92,2 +0,2-2,7-2,7 Samhällsbyggnadskontoret 99,8 100,0 99,9 +0,5-0,2 +0,9 Serviceförvaltningen 93,9 98,4 95,9 +1,0-4,5-5,6 Socialförvaltningen 98,9 99,1 99,0 +0,1-0,1-0,9 Södermöre kommundelsförvaltning 91,1 99,1 91,9 +0,9-8,0-7,2 Totalt 95,4 98,0 96,0 +0,5-2,6-3,0 Andelen heltider varierar mellan förvaltningarna där samhällsbyggnadskontoret (SBK) har 99 % heltidstjänster jämfört med omsorgsförvaltningens 50,5 %. Följande diagram visar andelen heltidstjänster på de olika förvaltningarna för kvinnor och män. BoU Andel heltidstjänster i % per förvaltning- Tillsvidareanställda 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kl KoF Omsfv SBK Kvinnor Män Servicefv Socfv Södermöre Totalt 5 Siffrorna implicerar inte nödvändigtvis en differens inom de olika personalgrupperna på förvaltningarna utan kan bero på hur allokeringen av män och kvinnor är fördelade i traditionsenliga grupper med högre respektive lägre sysselsättningsgrader. För utförligare beskrivning hur det ser ut i de olika personalgrupperna se avsnitt 1.5. 6 Förändring av de totala sysselsättningsgraderna på de olika förvaltningarna mätt i procentenheter. 12
Under året ökade andelen heltidstjänster främst i södermöre kommundelsförvaltning (+3,5 procentenheter) följt av serviceförvaltningen (+ 3,4 procentenheter). Andelen heltidstjänster minskade på kommunledningskontoret (-0,8 procentenheter) och omsorgsförvaltningen (- 0,7 procentenheter). Männen har genomgående en högre andel heltider än kvinnorna på alla förvaltningarna. Den största differensen är i Södermöre kommundelsförvaltning där männen har 32,2 procentenheter högre andel heltider än kvinnorna. Differensen ökade även under året från 30,4 procentenheter 2014. 7 Tillsvidareanställda Andel heltider i % Förändring 8 Diff 2015 Diff 2014 Förvaltning Kvinnor Män Totalt 2015-2014 kv-män kv-män Barn- och ungdomsförvaltningen 92,6 94,8 93,0 +1,5-2,2-3,0 Kommunledningskontoret 88,4 99,0 93,8-0,8-10,6-7,5 Kultur- och fritidsförvaltningen 84,7 89,1 86,4 0,0-4,4-8,9 Omsorgsförvaltningen 48,8 64,4 50,5-0,7-15,6-13,8 Samhällsbyggnadskontoret 98,1 100,0 99,0 +1,1-1,9 +0,2 Serviceförvaltningen 73,0 93,6 82,0 +3,4-20,6-23,8 Socialförvaltningen 96,8 97,6 97,0 +1,2-0,7-3,2 Södermöre kommundelsförvaltning 62,5 94,7 65,9 +3,5-32,2-30,4 Totalt 77,2 92,0 80,5 +1,6-14,7-15,7 7 Se not 4. 8 Förändring av den totala andelen heltidstjänster på de olika förvaltningarna mätt i procentenheter. 13
1.5 Tillsvidareanställda - personalgrupper Kalmar kommun har en skiftande verksamhet vilket ger att kommunens personal arbetar inom en rad olika områden. Det innebär att kommunen har en mängd olika yrkesbenämningar och i följande avsnitt kommer all tillsvidareanställd personal att delas upp i 12 olika personalgrupper grupperade efter AID - kodningens huvudgrupper 9. De två största personalgrupperna arbetar med vård- och omsorgsarbete med äldre och funktionshindrade (39,5 %) och skol- och barnsomsorgsarbete (29 %). Följande tabell visar antal personer i de olika personalgrupperna för 2014 och 2015 och förändringarna mellan åren uttryckt i antal och procent. Tillsvidareanställda Förändring Personalgrupp 2014 2015 antal % Ledningsarbete 239 236-3 -1,3 Handläggar - och administratörsarbete 305 328 +23 +7,5 Vård- och omsorgsarbete m.m. 2 069 2 049-20 -1,0 Rehab och förebyggande arbete 60 56-4 -6,7 Socialt och kurativt arbete 253 276 +23 +9,1 Skol- och barnomsorgsarbete 1 456 1 513 +57 +3,9 Kultur-, turism- och fritidsarbete 110 116 +6 +5,5 Teknikarbete 140 139-1 -0,7 Hantverkare m.m. 132 141 +9 +6,8 Räddningstjänstarbete 44 43-1 -2,3 Köks- och måltidsarbete 159 161 +2 +1,3 Städ, tvätt och renhållningsarbete 130 126-4 -3,1 Totalt 5 097 5 183 +86 +1,7 Könsfördelningen i de olika personalgrupperna varierar där ytterligheterna finns inom räddningstjänsten med 95 % män och i grupperna vård-och omsorgsarbete och städ, tvätt och renhållningsarbete där 85 % är kvinnor. Nedanstående tabell visar hur könsfördelningen ser ut i de olika personalgrupperna. Tillsvidareanställda Antal Procent Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete 156 80 236 66 34 Handläggar - och administratörsarbete 245 83 328 75 25 Vård- och omsorgsarbete m.m. 1 751 298 2 049 85 15 Rehab och förebyggande arbete 45 11 56 80 20 Socialt och kurativt arbete 208 68 276 75 25 Skol- och barnomsorgsarbete 1 272 241 1 513 84 16 Kultur-, turism- och fritidsarbete 72 44 116 62 38 Teknikarbete 44 95 139 32 68 Hantverkare m.m. 8 133 141 6 94 Räddningstjänstarbete 2 41 43 5 95 Köks- och måltidsarbete 131 30 161 81 19 Städ, tvätt och renhållningsarbete 107 19 126 85 15 Totalt 4 040 1 143 5 183 78 22 9 AID står för arbetsidentifikation för personal inom kommuner och landsting. Grupperna grupperas efter arbetsuppgifter. 14
Medelåldern varierar från 38,7 år (rehab och förebyggande arbete) till 49,8 år (handläggar- och administratörsarbete m.m.). Följande tabell redovisar medelåldern för de olika personalgrupperna och förändringen jämfört med 2014. Tillsvidareanställda Medelålder Förändring 10 Personalgrupper Kvinnor Män Totalt 2015-2014 Ledningsarbete 48,6 49,9 49,0-0,3 Handläggar - och administratörsarbete 49,6 50,4 49,8-0,1 Vård- och omsorgsarbete m.m. 45,4 43,4 45,1 +0,2 Rehab och förebyggande arbete 38,9 37,9 38,7-0,2 Socialt och kurativt arbete 43,6 46,3 44,3-1,0 Skol- och barnomsorgsarbete 45,6 47,9 46,0-0,3 Kultur-, turism- och fritidsarbete 47,0 48,0 47,4-0,4 Teknikarbete 43,7 45,4 44,8 +0,3 Hantverkare m.m. 46,9 49,9 49,7 0,0 Räddningstjänstarbete * 43,5 42,9 +0,2 Köks- och måltidsarbete 47,3 42,5 46,4 +0,5 Städ, tvätt och renhållningsarbete 48,3 44,7 47,8-0,3 Totalt 45,8 46,5 45,9 0,0 *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler. Nedanstående diagram visar på en olikartad åldersstruktur i de olika personalgrupperna. Åldersfördelning i % per personalgrupp - Tillsvidareanställda 0 20 40 60 80 100 Ledningsarbete Handläggar - och Vård- och omsorgsarbete m.m. Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt <20 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år 10 Förändring av den totala medelåldern i varje personalgrupp. 15
Sysselsättningsgraderna i de olika grupperna varierar stort. Personal inom räddningstjänsten arbetar alla heltid vilket kan jämföras med personal inom köks- och måltidsarbete där sysselsättningsgraden är 91,9 %. Männen har i de flesta grupperna en högre sysselsättningsgrad. Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Förändring 11 2015-2014 Diff 2015 kv-män Diff 2014 kv-män Ledningsarbete 98,9 100,0 99,3 +0,1-1,1-1,3 Handläggar - och adm.arbete 96,7 98,0 97,1 +0,3-1,3-1,0 Vård- och omsorgsarbete m.m. 93,3 96,7 93,8 +0,2-3,5-3,8 Rehab och förebyggande arbete 95,9 100,0 96,7-0,2-4,1-3,8 Socialt och kurativt arbete 97,5 100,0 98,1 +0,7-2,5-2,2 Skol- och barnomsorgsarbete 97,8 98,3 97,9 +0,6-0,6-0,7 Kultur-, turism- och fritidsarbete 95,6 94,3 95,1 +0,3 +1,3-3,2 Teknikarbete 100,0 99,5 99,6 +0,4 +0,5 +1,0 Hantverkare m.m. 90,0 99,0 98,5 0,0-9,0-12,3 Räddningstjänstarbete * 100,0 100,0 0,0 * * Köks- och måltidsarbete 91,5 93,5 91,9 +2,0-2,0-1,6 Städ, tvätt och renhållningsarbete 94,1 95,4 94,3 +0,7-1,3-1,4 Totalt 95,4 98,0 96,0 +0,5-2,6-3,0 *) Redovisas om det finns 5 eller fler. Följande diagram visar hur stor andel kvinnor och män som har heltidstjänster i de olika grupperna. Andel heltidstjänster i % per personalgrupp - Tillsvidareanställda 0 20 40 60 80 100 Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m. Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt Kalmar kommun Kvinnor Män 11 Förändring av de totala genomsnittliga sysselsättningsgraderna i de olika personalgrupperna mätt i procentenheter. 16
Jämfört med 2014 ökade andelen heltider främst inom städ, tvätt och renhållningsarbete (+ 13,5 procentenheter) följt av personal inom köks- och måltidsarbete (+ 5,4 procentenheter). Båda grupperna är starkt kvinnodominerande vilket bidrog till att skillnaden mellan kvinnor och mäns andel heltider minskade en del under året från 15,7 till 14,7 procentenheter. I de flesta personalgrupperna har männen en större andel heltider än kvinnorna. Störst differens mellan kvinnor och mäns andel heltider finns i gruppen hantverkare där männens andel heltider överstiger kvinnornas med 22 procentenheter 12 följt av gruppen vård- och omsorgsarbete där männens andel heltider är 20,7 procentenheter högre än kvinnornas. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Förändring 13 2015-2014 Diff 2015 kv-män Diff 2014 kv-män Ledningsarbete 96 100 97 +0,1-3,2-3,8 Handläggar - och adm.arb 89 93 90-0,4-5,4-4,3 Vård- och omsorgsarbete m.m. 60 81 63 +3,7-20,7-20,8 Rehab och förebyggande arbete 88 100 90 +3,0-13,3-12,2 Socialt och kurativt arbete 90 98 92-4,2-8,2-7,9 Skol- och barnomsorgsarbete 91 94 92 +0,9-2,7-3,1 Kultur-, turism- och fritidsarbete 81 93 85 +0,6-2,5-11,1 Teknikarbete 100 98 99-0,7 +1,1 2,1 Hantverkare m.m. 67 98 96-0,7-22,0-31,0 Räddningstjänstarbete * 100 100 0,0 * * Köks- och måltidsarbete 57 56 57 +5,4-4,1 1,3 Städ, tvätt och renhållningsarbete 71 88 73 +13,5-15,6-17,4 Totalt *) Redovisas om det finns 5 eller fler. 75 91 79 +2,6-14,7-15,7 12 Observera: det endast är 8 kvinnor i gruppen. 13 Förändring av den totala andelen heltidstjänster i de olika personalgrupperna mätt i procentenheter. 17
Antal 1.6 Tidsbegränsade anställningar De finns inom verksamheten ett antal personer som arbetar med en anställning som är tidsbegränsad. Med en tidsbegränsad anställning avses en anställning som gäller under en begränsad period till en på förhand bestämt tidpunkt. Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) får avtal om tidsbegränsad anställning träffas för allmän visstidsanställning (AVA), vikariat, säsongsarbete, och när arbetstagaren har fyllt 67 år. Utöver detta finns också möjlighet att träffa anställningsavtal enligt PAN-avtalet, skollagen och även provanställningar på max sex kalendermånader. 14 Antalet månadsavlönade med en tidsbegränsad anställning uppgick den 31 december 2015 till 335 personer, vilket är 33 färre jämfört med 2014. Fördelningen mellan de tidsbegränsade anställningarna för åren 2014 och 2015 visas i nedanstående diagram. 250 Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Grund för tidsbegränsad anställning 200 150 100 50 Kvinnor 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 Provanställning Vikariat AVA Arbetstagare som fyllt 67 år Män Tidsbegr.anst. enl skollagen Följande tabell visar antalet personer med en tidsbegränsad anställning och omräknade heltider (årsarbetare) för 2014 och 2015 på de olika förvaltningarna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Personer och årsarbetare* 2014 2015 Förändring antal Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen 83 74,3 77 69,1-6 -5,3 Kommunledningskontoret 14 13,3 14 12,7 0-0,6 Kultur- och fritidsförvaltningen 6 5,0 10 10,0 +4 +5,1 Omsorgsförvaltningen 144 122,0 105 88,0-39 -33,9 Samhällsbyggnadskontoret 7 7,0 6 5,6-1 -1,4 Serviceförvaltningen 35 32,3 15 13,1-20 -19,2 Socialförvaltningen 55 54,1 92 91,6 +37 +37,5 Södermöre kommundelsförvaltning 24 20,4 16 13,8-8 -6,5 Totalt 368 328,2 335 303,9-33 -24,3 *) Årsarbetare = omräknade heltider 14 Redovisningen här är exklusive anställda på PAN-avtalet, lönebidrag, nystartsjobb, särskilt anställningsstöd, trygghetsanställning, utvecklingsanställning, nystartsjobb. Exkluderade är även tillsvidareanställd personal som har en vilande tillsvidaretjänst och tillfälligt har en tidsbegränsad anställning som exempelvis kan bero på ändrad sysselsättningsgrad eller att personen arbetar på annan enhet. För redovisning av timavlönad personal med tidsbegränsade anställningar se avsnitt 1.7. 18
76 % av de med tidsbegränsad anställning är kvinnor, vilket är oförändrat jämfört med 2014. Nedanstående tabell visar fördelningen på förvaltningarna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Antal Fördelning i % Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 60 17 78 22 Kommunledningskontoret 5 9 36 64 Kultur- och fritidsförvaltningen 7 3 70 30 Omsorgsförvaltningen 91 14 87 13 Samhällsbyggnadskontoret 1 5 17 83 Serviceförvaltningen 13 2 87 13 Socialförvaltningen 62 30 67 33 Södermöre kommundelsförvaltning 14 2 88 13 Totalt 253 82 76 24 Medelåldern för de med tidsbegränsad anställning är 36,5 år vilket är en ökning jämfört med för ett år sedan (+ 1,2 år). Kvinnornas medelålder är 36,2 (+1,5 år) och männens 37,7 år (+0,4 år). Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Medelålder Förändring 15 Förvaltningar Kvinnor Män Totalt 2015 2014 Barn- och ungdomsförvaltningen 36,4 33,2 35,7 +1,1 Kommunledningskontoret * 42,6 45,6 +3,1 Kultur- och fritidsförvaltningen 36,0 * 32,6-7,1 Omsorgsförvaltningen 33,8 35,8 34,1 +1,1 Samhällsbyggnadskontoret * * 46,7 * Serviceförvaltningen 41,3 * 42,2 +0,8 Socialförvaltningen 36,8 39,3 37,6 +0,2 Södermöre kommundelsförvaltning 37,6 * 36,3 +2,1 Totalt 36,2 *) Redovisas endast om det finns fler än 5 kvinnor eller män. 37,7 36,5 +1,2 Följande tabell visar antalet personer med tidsbegränsad anställning fördelat på personalgrupp och kön. Antalet kvinnorna överväger i flertalet av personalgrupperna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Fördelning i % Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete 3 0 3 100 0 Handläggar - och administratörsarbete 12 6 18 67 33 Vård- och omsorgsarbete m.m. 121 31 152 80 20 Rehab och förebyggande arbete 13 1 14 93 7 Socialt och kurativt arbete 25 11 36 69 31 Skol- och barnomsorgsarbete 63 19 82 77 23 Kultur-, turism- och fritidsarbete 5 3 8 63 38 Teknikarbete 1 4 5 20 80 Hantverkare m.m. 0 2 2 0 100 Räddningstjänstarbete 0 4 4 0 100 Köks- och måltidsarbete 4 0 4 100 0 Städ, tvätt och renhållningsarbete 6 1 7 86 14 Totalt 253 82 335 76 24 15 Förändring av den totala medelåldern på varje förvaltning. 19
Antal timmar Årsarbetare 1.7 Timavlönade Timavlönad 16 personal arbetade 590 488 timmar under 2015 vilket motsvarar 347 årsarbetare. 17 Det var en kraftig ökning jämfört med 2014 vilket motsvarade 55 årsarbetare (+18,8 %). Flertalet av de timavlönade är kvinnor och 74 % av antalet timmar utfördes av kvinnor. Nedanstående diagram visar antalet arbetade timmar mätt i årsarbetare under den senaste tioårsperioden redovisat för kvinnor och män. Arbetade timmar (timavlönade) mätt i årsarbetare 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 78 64 65 74 90 51 57 69 77 57 310 272 246 243 261 271 258 200 218 215 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor Män Medelåldern för timavlönad personal är 32,9 år (-0,4 år) baserat på antal timmar gjorda under 2015. Kvinnornas medelålder är 32,9 år (-0,3 år) och männens 31,9 år (-0,8 år). De flesta som arbetar som timavlönade är i åldersgruppen 20-29 år (54 %). Nedanstående diagram visar åldersfördelningen mätt utifrån antalet arbetade timmar under 2015. 400 000 Arbetade timmar (timavlönade) 2015 300 000 200 000 100 000 0 <20 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år Kvinnor Män 16 Siffrorna gäller genomgående i avsnittet endast timavlönade på Allmänna bestämmelser (AB). 17 En årsarbetare = 1 700 timmar/år. Måttet 1 700 timmar/år utgår från 44 arbetsveckor med genomsnittlig arbetstid på 38,5 tim/vecka. 44 möjliga arbetsveckor erhålles genom att det totala antalet veckor (52) minskas med den arbetsfria tiden i form av 6 veckors semester och 2 veckor med helgdagar. Beräkningen bygger på schablonantaganden utslaget över flera kalenderår (och avrundat från 1 694 timmar). 20
Socialförvaltningen använder sig mest av timavlönad personal (31 % av det totala antalet timmar). Flertalet förvaltningar ökade sin insats av timavlönad personal och jämfört med 2014 ökade antalet timmar mest på omsorgsförvaltningen (+ 22,1 årsarbetare). Fördelningen av timmarna under 2014 och 2015 på de olika förvaltningarna ser ut på följande sätt: Arbetade timmar (Timavlönade) mätt i antal årsarbetare (1 700 tim/år) 2014 2015 Förändring Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 2015-2014 Barn- och ungdomsförvaltningen 48 14 53 48 14 61 +8,1 Kommunledningskontoret 0 0 1 0 0 1-0,1 Kultur- och fritidsförvaltningen 3 1 4 4 2 6 +2,4 Omsorgsförvaltningen 62 16 78 81 19 100 +22,1 Samhällsbyggnadskontoret 1 1 1 0 0 0-1,4 Serviceförvaltningen 22 9 32 27 13 40 +8,2 Socialförvaltningen 61 32 93 71 37 108 +15,3 Södermöre kommundelsförvaltning 26 5 30 26 4 31 +0,4 Totalt 222 78 292 258 90 347 +55,0 De i särklass flesta timmarna görs i personalgruppen vård- och omsorgspersonal (61 %). Det var även där den stora ökningen av antalet timmar skedde under året (+34,8 årsarbetare). Nedanstående tabell visar antalet arbetade timmar mätt i årsarbetare för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män för åren 2014 och 2015. Arbetade timmar (Timavlönade) mätt i årsarbetare (1 700 tim/år) 2014 2015 Förändring Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 2015-2014 Ledningsarbete 0,4 0,0 0,5 0,6 0,3 0,9 +0,5 Handläggar - och adm.arb. 2,2 1,0 3,1 2,0 0,9 2,9-0,2 Vård- och omsorgsarbete m.m. 130,8 46,2 177,1 159,0 52,9 211,9 +34,8 Rehab och förebyggande arb. 0,3 0,0 0,3 0,1 0,0 0,1-0,2 Socialt och kurativt arb. 7,1 1,5 8,5 9,3 4,7 14,0 +5,4 Skol- och barnomsorgsarb. 47,0 13,6 60,6 53,9 14,0 67,9 +7,3 Kultur-, turism- och fritidsarb. 1,9 0,8 2,7 3,3 2,0 5,3 +2,6 Teknikarbete 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0-0,1 Hantverkare m.m. 2,1 6,4 8,5 5,4 5,4 7,2-1,3 Räddningstjänstarbete 0,0 0,2 0,2 0,0 0,1 0,1-0,1 Köks- och måltidsarbete 14,4 5,3 19,8 14,3 6,6 21,0 +1,2 Städ, tvätt och renhållningsarb. 9,2 1,7 11,0 13,1 2,9 16,1 +5,1 Totalt 215,5 76,9 292,3 257,5 89,8 347,3 +55,0 21
1.8 Faktiska sysselsättningsgrader Andelen heltider och sysselsättningsgrader som redovisats ovan har utgått från personalens grundtjänster. 18 Men hänsyn bör även tas till att personalen reducerar sin arbetstid genom olika ledigheter för att därigenom få det faktiska arbetstidsmåttet. Följande tabell visar hur stor andel av de aktiva månadsanställningarna 19 som är heltider enligt anställningsavtalet jämfört med hur det faktiskt ser ut när de partiella ledigheterna 20 är fråndragna. Av tabellen framgår att 59,2 % av kvinnorna arbetar heltid vilket är 17,1 procentenheter lägre än vad anställningsavtalen är skrivna på. 84,1 % av männen arbetar heltid vilket är 6,7 procentenheter lägre än anställningsavtalen. Främst är det tjänstledigheter i någon omfattning som reducerar arbetstidsmåttet. Kvinnorna har generellt ett högre uttag av partiella ledigheter än männen på de olika förvaltningarna. Aktiva månadsanställningar Andel heltider i % 30 november 2015 Enligt anställningsavtal Faktiska Differens *) Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 90,5 92,8 69,8 87,6-20,7-5,2 Kommunledningskontoret 89,0 96,4 82,6 94,6-6,4-1,8 Kultur- och fritidsförvaltningen 87,0 89,7 60,0 84,5-27,0-5,2 Omsorgsförvaltningen 47,1 60,5 33,1 52,4-14,0-8,1 Samhällsbyggnadskontoret 98,1 98,0 71,7 83,3-26,4-14,7 Serviceförvaltningen 74,1 94,7 68,0 92,0-6,1-2,7 Socialförvaltningen 96,7 97,7 76,2 86,0-20,5-11,7 Södermöre kommundelsförvaltning 63,3 92,7 47,5 90,2-15,8-2,5 Totalt 76,3 90,8 59,2 84,1-17,1-6,7 *)Andelen faktiska heltider- andelen heltider enligt anställningsavtal. Differensen uttryckt i procentenheter. P.g.a. de partiella ledigheterna minskar även de faktiska genomsnittliga sysselsättningsgraderna. Kvinnorna arbetar i genomsnitt 91,3 % av en heltid vilket är 3,8 procentenheter lägre än vad anställningsavtalen är skrivna på. Männen arbetar 96,2 % vilket är 1,5 procentenheter lägre än anställningsavtalen. Aktiva månadsanställningar Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % 30 november 2015 Enligt anställningsavtal Faktiska Differens *) Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 97,1 97,4 92,8 96,3-4,3-1,1 Kommunledningskontoret 95,3 98,3 94,2 97,6-1,1-0,7 Kultur- och fritidsförvaltningen 95,4 94,7 90,6 93,6-4,8-1,1 Omsorgsförvaltningen 91,2 94,1 86,7 91,9-4,5-2,2 Samhällsbyggnadskontoret 99,8 99,2 95,7 96,8-4,1-2,4 Serviceförvaltningen 94,0 98,6 92,6 98,0-1,4-0,6 Socialförvaltningen 98,9 99,1 95,3 96,8-3,6-2,3 Södermöre kommundelsförvaltning 91,2 98,8 87,3 98,3-3,9-0,5 Totalt 95,1 97,7 91,3 96,2-3,8-1,5 *)Faktiska sysselsättningsgrader - sysselsättningsgrader enligt anställningsavtal. Differensen uttryckt i procentenheter. 18 Baseras på anställningsavtalet. 19 Aktiva tillsvidaretjänster och visstidsanställda. Vilande tillsvidaretjänster är exkluderade. 20 Tjänstledigheter, föräldraledigheter och studieledigheter. 22
2 Tidsredovisning 2.1 Faktisk arbetad tid Den faktiska arbetstiden motsvarade 73,3 % av den totala tiden under året. De största frånvaroorsakerna är semester/ferie (10,1 %) och sjukfrånvaro (6,5 %) 21. Männen har en högre faktisk arbetad tid (80,9 %) än kvinnorna (70,9 %). vilket beror bl.a. på ett lägre uttag av föräldraledighet och en lägre sjukfrånvaro. En bidragande orsak är även att en allt större del av kvinnorna är tjänstlediga i någon omfattning. Tidsredovisning 2015 Totalt Föräldraledighet 4,8% Semester/ferie 10,1% Sjuk 6,5% Övrig frånvaro 5,3% Faktisk arbetstid 73,3% Tidsredovisning 2015 Kvinnor Föräldraledighet 5,7% Övrig frånvaro 6,0% Semester/ferie 10,1% Sjuk 7,2% Faktisk arbetstid 70,9% Tidsredovisning 2015 Män Föräldraledighet 2,0% Semester/ferie 10,0% Sjuk 4,1% Övrig frånvaro 3,0% Faktisk arbetstid 80,9% 21 Sjukfrånvaroprocenten skiljer sig lite jämfört med den som redovisas i avsnittet framöver som behandlar sjukfrånvaron beroende på olika beräkningssätt. Här beräknas sjukfrånvaron från total tid inkl. fyllnad och övertid emedan beräkningssättet i sjukfrånvaroavsnittet utgår från ordinarie arbetad tid. 23
Årsarbetare Årsarbetare 2.2 Fyllnads- och övertid 2.2.1 Fyllnadstid 22 Fyllnadstiden uppgick under året till 41 283 timmar vilket motsvarar 24,3 årsarbetare. Trenden går emot ett all lägre uttag av fyllnadstid och under året minskade uttaget med 2,2 årsarbetare jämfört med 2014. Kvinnornas fyllnadstid uppgick till 35 097 (20,6 årsarbetare) och männens till 6 186 timmar (3,6 årsarbetare). Av nedanstående diagram framgår att årets uttag av fyllnadstid är det lägsta under den senaste tioårsperioden. 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare 7,6 6,0 7,2 8,6 6,7 7,8 58,5 5,3 54,7 46,6 46,6 48,0 50,9 4,8 3,4 3,6 31,2 25,8 23,1 20,6 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor Män Nedanstående diagram visar fyllnadstiden mätt i årsarbetare på de olika förvaltningarna för åren 2014 och 2015 fördelat på kvinnor och män. 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare 0,9 0,8 0,7 0,6 7,7 8,6 7,7 6,4 0,1 0,7 0,9 0,1 0,5 3,6 0,5 1,7 1,9 1,9 2,1 1,1 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Kvinnor Män 22 Fyllnadstid är den extra arbetstid som ligger mellan den deltidsanställdes schemalagda ordinarie arbetstid och upp till 8 timmar (eller i schema fastställd längre arbetstid). Deltidsanställd som beordras arbeta utöver sin fastställda arbetstid ska ersättas för sitt extraarbete med fyllnadskompensation, eller i vissa fall med övertidskompensation 24
Årsarbetare % För att få en mer jämförande bild av hur fyllnadstiden ser ut på de olika förvaltningarna kan fyllnadstiden sättas i relation till den ordinarie arbetade tiden. Totalt för hela kommunen motsvarade fyllnadstiden 0,4 % av ordinarie arbetstid under året vilket är oförändrat jämfört med 2014. Nedanstående diagram visar hur relationen ser ut på förvaltningsnivå fördelat på kvinnor och män för 2014 och 2015. Diagrammet visar bl.a. att på flertalet av förvaltningarna har kvinnorna den största andelen fyllnadstid, vilket följer av att de har flest deltider. 1,2 Fyllnadstid i % av ordinarie arbetad tid 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Kvinnor Män Fyllnadstiden är störst i de större personalgrupperna och de med en stor andel deltidsanställda. Den största bidragande orsaken till att fyllnadstiden minskade under året berodde på att timmarna minskade i personalgruppen vård- och omsorgsarbete (-1,7 årsarbetare). Nedanstående diagram visar fyllnadstiden mätt i antalet årsarbetare för de olika personalgrupperna under 2014 och 2015. 15,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare 10,0 5,0 0,0 2014 2015 25
% Nedanstående diagram visar fyllnadstiden i % av ordinarie arbetad tid för åren 2014 och 2015 för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män. 0,8 Fyllnadstid i % av ordinarie arbetad tid 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Kvinnor 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 Ledning Handl - adm Män Vård - omsorg Rehab - föreb Soc - kurativt Skol - barnoms Kultur - fritid Teknik Hantverkare Räddtjänst Kök - måltid Städ - tvätt - renhåll 26
Årsarbetare Årsarbetare 2.2.2 Övertid 23 Övertiden uppgick till 31 503 timmar under året vilket motsvarar 18,5 årsarbetare. Övertiden minskade med 0,7 årsarbetare jämfört med 2014 (1 093 timmar Nedanstående diagram visar övertiden mätt i antalet årsarbetare för kvinnor och män under den senaste tioårsperioden. 30,0 Övertid mätt i årsarbetare 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 7,9 13,8 8,6 6,4 7,0 5,9 9,8 9,8 10,5 11,8 7,8 14,0 7,6 7,6 7,2 6,9 11,2 11,5 12,0 11,6 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor Män Övertidsuttaget är högst på socialförvaltningen följt av omsorgsförvaltningen och serviceförvaltningen. Under året minskade övertiden främst på kommunledningskontoret (-0,4 årsarbetare) och i Södermöre kommundelsnämnd (-0,3 årsarbetare) och ökade främst på Barnoch ungdomsförvaltningen (+0,2 årsarbetare). Följande diagram visar övertiden på de olika förvaltningarna mätt i antalet årsarbetare för 2014 och 2015 fördelat på kvinnor män på respektive förvaltning. 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Övertid mätt i årsarbetare 0,7 0,8 1,3 1,5 0,4 3,2 0,4 3,1 0,1 3,6 3,6 3,2 0,2 3,1 1,9 2,1 0,9 1,9 1,6 0,7 0,2 0,2 0,7 0,4 0,2 0,3 0,3 0,3 0,1 0,6 0,1 0,1 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Kvinnor Män 23 Kompensation för övertidsarbete kan utges till heltidsanställd arbetstagare, som har en fastställd arbetstid och utför arbete utanför den ordinarie arbetstidens början eller slut. Ytterligare en förutsättning är att övertidsarbetet beordrats på förhand (i undantagsfall får godkännande göras i efterhand). 27
Årsarbetare På samma sätt som för fyllnadstiden ovan kan övertiden sättas i relation till den ordinarie arbetade tiden för att få en mer jämförande bild mellan de olika förvaltningarna. Totalt för hela kommunen motsvarade övertiden 0,3 % av den ordinarie arbetstiden vilket är i princip oförändrat jämfört med 2014. Nedanstående diagram visar hur relationen ser ut på förvaltningsnivå fördelat på kvinnor och män för 2014 och 2015. Diagrammet visar att männen på serviceförvaltningen har den klart största övertiden i relation till ordinarie arbetad tid (1,1 %). 1,4 Övertid i % av ordinarie arbetad tid 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 BoU KL KoF Omsfv SBK Servicefv Socfv Södermöre Kvinnor Män Övertidsuttaget i timmar är särklass högst i personalgruppen vård- och omsorgsarbete (7,9 årsarbetare). Nedanstående diagram visar övertiden mätt i antalet årsarbetare för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män under 2014 och 2015. 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Övertid mätt i årsarbetare 2014 2015 28
% För att underlätta en jämförelse mellan personalgrupperna visar följande diagram övertiden i % av ordinarie arbetad tid för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män för åren 2014 och 2015. Av diagrammet går att utläsa att övertidsuttaget som andel av ordinarie arbetstid är högst i mansdominerande yrkesgrupper främst personal inom räddningstjänst och hantverkare. 1,4 Övertid i % av ordinarie arbetad tid 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 Ledning Handl - adm Vård - omsorg Rehab - föreb Soc - kurativt Skol - barnoms Kultur - fritid Teknik Hantverkare Räddtjänst Kök - måltid Städ - tvätt - renhåll Kvinnor Män 29
% % 3 Sjukfrånvaro 3.1 Sjukfrånvaron totalt Trenden mot en högre sjukfrånvaro som inleddes 2012 fortsätter. Sjukfrånvaron i % av ordinarie arbetad tid uppgick under året till 6,8 % vilket är en ökning jämfört med 2014 (6,2 %). Kvinnornas sjukfrånvaro ökade under året från 7,0 % till 7,7 %. och männens från 3,8 % till 4,1 %. Följande diagram visar sjukfrånvarons utveckling och att kvinnorna genomgående haft en högre sjukfrånvaro än männen. 10 9 8 7 6 5 4 3 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 2 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kvinnor 8,8 8,1 7,3 6,2 5,6 5,6 5,8 6,6 7,0 7,7 Män 4,8 4,4 4,1 3,5 3,5 3,6 3,8 3,7 3,8 4,1 Totalt 7,9 7,2 6,6 5,5 5,1 5,1 5,3 5,9 6,2 6,8 Kvinnor Män Totalt Följande diagram visar sjukfrånvaron under 2015 för kvinnor, män och totalt i tre olika åldersgrupper. Diagrammet visar att sjukfrånvaron ökar i takt med åldern och att kvinnorna genomgående har en högre sjukfrånvaro än männen i alla åldersgrupperna. 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad 2015 9,2 8,1 7,1 6,2 4,5 4,9 3,6 3,4 Totalt Kvinnor Män 4,9 18-29 år 30-49 år 50 år 30
% Följande diagram visar sjukfrånvarons utveckling för de olika åldersgrupperna under perioden 2009 till 2015. Av diagrammet går att utläsa att sjukfrånvaron har ökat i alla åldersgrupperna de senaste åren. Dock bröts trenden mot en ökad sjukfrånvaro för gruppen 18-29 år under 2015 då sjukfrånvaron i gruppen minskade med 0,1 procentenheter. Den största ökningen under året fanns i den äldsta åldersgruppen där sjukfrånvaron ökade från 7,1 % 2014 till 8,1 % under 2015. 9,0 8,0 7,0 6,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 18-29 år 3,3 3,5 4,1 3,8 4,3 4,6 4,5 30-49 år 5,2 5,0 5,0 5,0 5,4 5,9 6,2 50 år 6,6 5,7 5,6 6,2 6,9 7,1 8,1 18-29 år 30-49 år 50 år 31
% 3.2 Sjukfrånvaro per förvaltning Sjukfrånvaron varierar stort mellan förvaltningarna och på flertalet av förvaltningarna har kvinnorna en högre sjukfrånvaro än männen. Nedanstående diagram visar hur sjukfrånvaron såg ut på förvaltningarna under 2015 uppdelat på kvinnor och män. 12,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 2015 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 6,8 3,0 2,3 4,2 6,0 5,0 9,9 4,1 2,2 2,6 5,8 3,6 8,3 4,6 6,5 2,9 Kvinnor Män Följande tabell visar sjukfrånvaron på de olika förvaltningarna under de två senaste åren för kvinnor, män och totalt. Av tabellen framgår att sjukfrånvaron varierar stort mellan förvaltningarna och att sjukfrånvaron både ökade och minskade på de olika förvaltningarna jämfört med 2014. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 2014 2015 Förändr. Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt totalt 24 Barn- och ungdomsförvalt 6,2 2,8 5,5 6,8 3,0 6,0 +0,5 Kommunledningskontoret 4,1 3,4 3,7 2,3 4,2 3,3-0,4 Kultur- och fritidsförvalt 4,8 2,2 3,8 6,0 5,0 5,6 +1,8 Omsorgsförvaltningen 8,7 3,8 8,0 9,9 4,1 9,2 +1,2 Samhällsbyggnadskontoret 1,6 1,7 1,6 2,2 2,6 2,4 +0,8 Serviceförvaltningen 5,7 4,5 5,2 5,8 3,6 4,8-0,4 Socialförvaltningen 8,1 4,0 7,0 8,3 4,6 7,4 +0,3 Södermöre kommundelsförvalt 5,1 2,8 4,8 6,5 2,9 6,0 +1,2 Totalt 7,0 3,8 6,2 7,7 4,1 6,8 +0,5 24 Förändring i procentenheter. Alla siffror i tabellen är avrundande. 32
% 3.3 Sjukfrånvaro per personalgrupp Sjukfrånvaron varierar stort mellan de tolv personalgrupperna och nedanstående diagram visar hur förhållandet mellan de olika grupperna såg ut under 2015 fördelat på kvinnor och män. 12,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 2015 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Kvinnor Män *)Redovisas om det finns 5 eller fler. Nedanstående tabell visar att sjukfrånvaron ökade i de flesta av personalgrupperna under året. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 2014 2015 Förändr. Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt totalt Ledningsarbete 2,4 3,1 2,6 2,9 2,6 2,8 +0,2 Handläggar - och adm.arbete 4,2 3,4 4,0 3,6 1,9 3,1-0,9 Vård- och omsorgsarbete m.m. 9,2 4,7 8,5 10,1 5,1 9,2 +0,8 Rehab och förebyggande arbete 4,7 2,7 4,4 5,7 2,6 5,1 +0,7 Socialt och kurativt arbete 5,5 2,9 4,9 6,6 4,8 6,1 +1,2 Skol- och barnomsorgsarbete 6,1 2,6 5,5 6,7 3,0 6,1 +0,6 Kultur-, turism- och fritidsarbete 4,9 2,3 4,0 6,9 4,6 6,1 +2,1 Teknikarbete 1,2 1,9 1,7 1,7 3,0 2,6 +0,9 Hantverkare m.m. 5,4 5,4 5,4 6,5 4,9 5,2-0,2 Räddningstjänstarbete * 2,4 2,4 * 5,0 4,8 +2,5 Köks- och måltidsarbete 6,3 7,9 6,6 6,6 5,0 6,3-0,3 Städ, tvätt och renhållningsarbete 6,5 4,8 6,2 6,3 4,0 5,9-0,2 Totalt 7,0 3,8 6,2 7,7 4,1 6,8 +0,5 *)Redovisas om det finns 5 eller fler. 33
3.4 Sjukfrånvaro fördelat på personalens sysselsättningsgrader Sjukfrånvaron är lägst bland personal som har ett anställningsavtal på heltid. Förklaringsfaktorerna till det kan vara flera, så en försiktig tolkning är att föredra. Nedanstående diagram visar på hur förhållandet mellan sysselsättningsgradsintervall och sjukfrånvaro ser ut totalt och för kvinnor och män. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 2015 fördelat efter sysselsättningsgrader % 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 15,4 14,3 11,9 13,0 10,0 10,9 10,5 6,1 7,2 4,2 3,9 6,4 1-49 % 50-74 % 75-99 % 100% Sysselsättningsgrader Kvinnor Män Totalt Nedanstående tabell visar på en varierad bild av hur sjukfrånvaron ser ut då den fördelas på de olika personalgrupperna i de olika sysselsättningsgradsintervallen. I flertalet av personalgrupperna har personal som har en heltidstjänst lägre sjukfrånvaro än i övriga sysselsättningsgradsintervall. Orsakerna till det kan bero på, som nämndes ovan, av en rad faktorer varför en försiktig tolkning och en djupare analys av det förhållandet är att föredra. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 2015 Sysselsättningsgrader i % Personalgrupper 1-49 50 74 75-99 100 Totalt Ledningsarbete * * * 2,8 2,8 Handläggar - och administratörsarbete 0,0 3,5 8,8 2,7 3,1 Vård- och omsorgsarbete m.m. 3,9 13,5 11,1 9,5 9,2 Rehab och förebyggande arbete * * 3,2 4,8 5,1 Socialt och kurativt arbete * 45,7 10,3 5,9 6,1 Skol- och barnomsorgsarbete 22,1 8,9 8,2 6,1 6,1 Kultur-, turism- och fritidsarbete * 1,3 4,7 6,5 6,1 Teknikarbete * * * 2,6 2,6 Hantverkare m.m. * * 17,1 3,8 5,2 Räddningstjänstarbete * * * 4,8 4,8 Köks- och måltidsarbete * 4,5 9,2 6,1 6,3 Städ, tvätt och renhållningsarbete * 46,6 9,0 3,8 5,9 Totalt 11,9 13,0 10,5 6,4 6,8 *) Redovisas om fler än 5 snittanställda under perioden 34