2/2015 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Ledare - Låt oss få vårda patienten i första hand Ersättning utöver lön - vi reder ut begreppen Nationell strategi för arbetsmarknadspolitik Föreningens svar på remiss från TLV
Styrelse och kansli 2015 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 2/2015 Ordförande Chaim Zlotnik 0736-73 66 82 chaim@tjanstetandlakarna.se Vice ordförande John Bratel 010-441 78 00 john.bratel@vgregion.se Urban Alsenmyr 016-10 46 56 urban.alsenmyr@dll.se Gunilla Carlsson 0705-77 12 54 gunilla.carlsson@nll.se Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se Susanna Magnusson ombudsman 08-54 51 59 84 susanna@tjanstetandlakarna.se Mats Olson ombudsman 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se Aino Landes ekonomi 08-54 51 59 85 aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88 Ledare s. 3 Ersättning utöver lön s. 4 Nationell strategi för arbetsmarknadspolitik s. 6 Union to Union - Ny biståndsorganisation s. 11 TLV ska säkra tillgången till prisjämförelsetjänst för tandvård s. 11 Remissvar till TLV s. 11 Förbered dig inför semestern s. 12 Fråga Ombudsmannen s. 13 Claes Svärd om vårens utbildningskonferens s. 14 Andrea Gerner 0768-87 09 75 andrea.gerner@skane.se Eva Dovresjö informatör 08-54 51 59 82 eva@tjanstetandlakarna.se Lena Rignell 031-86 15 72 lena.rignell@vgregion.se Foto: Michael Melanson 2
Ledare Chaim Zlotnik TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Layout Eva Dovresjö Låt oss få vårda patienten i första hand Tryck Hallvigs Reklam AB Bredgränd 5 111 30 Stockholm Tel 08-54 51 59 80 kansliet@tjanstetandlakarna.se www.tjanstetandlakarna.se En anställning regleras genom ett anställningsavtal som reglerar arbetsförhållanden och anställningsförmåner. Förenklat kan man säga att det handlar om anställningsform, lön, pension, semester, annan ledighet, arbetstider, lojalitet med mycket mera. De flesta av oss arbetar hos arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal, där arbetsgivare och facklig organisation kommit överens om regleringen av många aspekter och förhållanden i anställningen. Utöver dessa skrivna bestämmelser kan arbetsgivarna välja att skapa en egen stil eller särart som de kan besluta om själva. Ofta kommer detta till utryck i olika policys och riktlinjer för verksamheten. En framgångsfaktor för många sunda företag ligger i att arbetsgivaren är tydlig i sitt sätt att driva verksamheten genom att tydligöra dessa, och att samtidigt formulera personalpolitiska mål. För ett bra funktionssätt är det av avgörande betydelse att sådana målsättningar har förankring hos personalen. Frågan är dock om det är så. En iakttagelse är att ett tungt inslag i personalpolitiken är formulerat i finansiella termer. Jag är övertygad om att alla känner igen sig i detta. Därmed ekonomiseras det mesta som debiteringssystem, prestationslöner, vårdprocesser, arbetstidsmodeller engagemang, delaktighet eller hjälpsamhet och utveckling. Detta behöver i sig inte vara fel, men för många av oss är arbetet i första hand ett vårdyrke med patientens behov och bästa i fokus. Dock känns det som att sådana aspekter får ett väldigt litet utrymme i policyskapandet. Därmed uppstår en diskrepans med avseende på legitimiteten. Den alltför omfattande ekonomiseringen inom tandvården skymmer den del av arbetet som vi utbildat oss för. Därmed blir det svårt att förstå och ställa sig bakom personalpolitiken. Från arbetsmiljösynpunkt är det bekymmersamt när personalpolitiken och den egna känslan inte går hand i hand. Det är ett känt problem att när arbetsgivarens krav går i otakt med de egna idealen så leder det till påfrestningar av olika slag. En konsekvens av det är att man tappar sina medarbetare, kanske de viktigaste, till andra arbetsgivare. Nu är det dags att flytta fram tandvårdens egentliga uppgift och värderingar i omhändertagandet av våra patienter. Det är nödvändigt både för patienterna och för vår egen hälsa. 3
Arbetsvillkor Ersättning utöver lön Det vanligaste för anställda inom tandvården är att ersättas helt eller delvis med fast lön, men det finns även andra varianter av ersättning. Här benar vi ut några av begreppen. Utgångspunkten i en trygg anställning är en fast lön som är skälig för det arbete som ska utföras inom ramen för tjänsten. I grunden ska alla ersättningar vara sjuklöne- och pensionsgrundande. Lönen kan inte ändras utan att avtalet mellan arbetsgivare och arbetstagare förhandlas om. Även om det är den form av ersättning som vi förespråkar så har vi inga invändningar om arbetsgivaren vill ge sina anställda andra ersättningar utöver lönen. Det kan däremot bli problematiskt när en individuell ersättning sätts i relation till enbart ekonomiska prestationer. En anställd kan heller aldrig räkna med att få del av vissa sorters ersättningar, som till exempel bonus, eftersom det är arbetsgivaren som ensidigt beslutar om prestationslön ska betalas ut till de anställda och därmed också har möjlighet att dra in den på godtyckliga grunder, säger Mats Olson, ombudsman på Tjänstetandläkarna. Rörlig lön och resultatbaserad ersättning Både ersättning i form av rörlig lön och resultatbaserad ersättning kräver i de flesta fall en ekonomisk motprestation från den anställde. Delvis provisionsbaserad lön är en rörlig löneform som oftast förekommer som komplement till en fast lön. För att provisionen ska betalas ut ska ett antal kriterier i arbetet ha uppnåtts. Ett exempel på resultatbaserad ersättning är bonus. För att den 4 Ersättningar som ryms inom kollektivavtal är sjuklöne- och pensionsgrundande. Medlemmar som inte omfattas av kollektivavtal ska vara extra uppmärksamma på detta innan ett anställningsavtal skrivs på. Ta kontakt med kansliet om du är verksam privat och har funderingar över vad ditt avtal innebär. ska betalas ut krävs att det finns en innevarande vinst i verksamheten att ta utdelningen från. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut ersättningen om det inte anses finnas täckning för det. En anställd som fått bonus kan däremot inte krävas på återbetalning. Det finns tre olika nivåer för vinstutdelning. Utdelningen kan spridas till samtliga inom en organisation, på kliniknivå eller delas ut per individ. Vanligast är att samtliga anställda får utdelning eftersom det anses att alla bidrar till verksamhetens slutresultat. Ersättningen betalas då ut i ett fast belopp eller i en procentsats av lönen till var och en av de anställda. Den minst teamfrämjande varianten är utdelning på individnivå. Mats förklarar att fördelningen av den rörliga ersättningen på klinik- och individnivå kan bli orättvis i jämförelse med vad var och en inom verksamheten bidrar med utöver det som kan räknas i kronor. Förutsättningar som man inte själv kan göra något åt, som till exempel vårdbehovet hos patienterna eller kollegornas erfarenhet, påverkar intäkterna. Är du själv erfaren men jobbar med relativt nyutexaminerade tandläkare kanske du bidrar med mycket till verksam-
TTkanalen 2/2015 Löneväxling Ytterligare ett sätt att omfördela sin ersättning är att löneväxla. Det innebär att man själv avsätter en del av sin lön till ett pensionssparande utöver den pensionsavsättning som arbetsgivaren gör. Detta går att göra inom de flesta landsting, ta kontakt med din arbetsgivare för mer information. Tjänar du över 7,5 basbelopp (ca 35 000:-/månad) kan det vara lönsamt. heten genom att handleda dina kollegor. Det syns dock inte i resultatet, även om det är en viktig del i arbetet. Den som accepterar en helt rörlig lön eller förlitar sig på en resultatbaserad ersättning tar en risk. Har man anställts med en helt rörlig lön innebär det att du aldrig kan få några garantier för hur mycket du får ut i månaden. Du är då beroende av hur dina kollegor jobbar eftersom det är de gemensamma intäkterna som bidrar till en vinst samt om ersättning från patienter och Försäkringskassan inkommit. Du blir också mer sårbar ju större ditt behov av ersättningen är, säger Mats. När tandläkare pressas till att framförallt prestera ekonomiska resultat istället för odontologisk kvalitet kan det finnas en risk att hamna i konflikt med vad legitimationsyrket innebär, nämligen att ta ansvar för att patienten i första hand får god vård. Det kan vara mycket tufft för en anställd tandläkare att stå upp mot arbetsgivarens krav och den press det innebär kan bli ett arbetsmiljöproblem. Eva Dovresjö Tjänstetandläkarna tecknar avtal om lön och särskilda ersättningar inom lansting, regioner och landstingsägda bolag. Däremot tecknar vi inga avtal om resultatbaserad ersättning, som bonus; det är en överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd. Olika former av ersättning Kompensationen för det arbete som utförs inom tandvåden kan se ut på olika sätt, nedan listar vi de vanligaste formerna: Lön: Lönen är den ersättning för arbete som arbetsgivare och arbetstagare gemensamt har avtalat om. Lönen kan delas in i tre olika varianter: Fast lön: En förutbestämd summa som vanligtvis betalas ut månadsvis. Rörlig lön: En summa som kan växla vid utbetalningen beroende på hur pass väl olika kriterier uppfyllts, tex provision. Särskilda ersättningar: - OB-tillägg: En fast summa betalas ut för arbetstid utöver ordinarie arbetstid (mån-fre 7-19). - Beredskap- och jourersättning: En procentsats som baseras på timlönen betalas ut under beredskapstjänstgöring. - Ersättning för färdtid: Ersättning betalas ut för resor i tjänsten som sker utandför den vanliga verksamhetsorten och inte sker på ordinarie arbetstid. - Övriga överenskommelser: Ibland kan det tillkomma lönetillägg för tex svårrekryterade områden eller särskilda ansvarsområden. Tillägg tecknas i regel på lokal nivå utöver kollektivavtal. Tillläggen kan inte dras in av arbetsgivaren när de väl förts i det lokala avtalet men de kan förhandlas bort vid nästa avtalsförhandling. Resultatbaserad ersättning, tex bonus: En summa som arbetsgivaren erbjuder den anställde att ta del av förutsatt att det finns en vinst kvar efter att samtliga kostnader ombesörjts. 5
Arbetsmiljö Nationell strategi för arbetsmarknadspolitik Anställningstrygghet Gott ledarskap Tydliga mål Goda förutsättningar för psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen Balans mellan arbetsinsats och belöning Balans mellan arbete och fritid Kontroll i arbetet I syfte att få en ambitiös arbetsmarknadspolitik arbetar regeringen nu med att ta fram en arbetsmiljöstrategi. Strategin ska arbetas fram i samarbete med arbetsmarknadens parter och också bygga på relevant forskning. Som ett led i det arbetet har tre stycken kunskapsseminarium anordnats och Tjänstetandläkarnas ordförande Chaim Zlotnik var och lyssnade på det sista seminariet som behandlade psykosociala arbetsmiljöfrågor. 6
TTkanalen 2/2015 Seminariet inleddes med att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson hälsade alla välkomna och berättade om att regeringen nu vill satsa stort på arbetsmiljö. Det gör man bland annat genom att ge mer resurser till Arbetsmiljöverket och till arbetslivsforskning. Man vill också satsa mer på regionala skyddsombud och kvinnors arbetsmiljö. När det gäller kvinnornas arbetsmiljö så ser man en oroande utveckling i ökande sjukskrivning hos framförallt de unga kvinnorna. Hur hjälper vi de med utsatta arbeten att orka? undrade Ylva Johansson. Många kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn och i många typer av yrken som t ex sjuksköterskor, poliser och socionomer finns en stor risk för något som skulle kunna kallas för emotionella belastningsskador. Ylva Johansson betonar att pengar inte är allt och därför är denna arbetsmiljöstrategi så viktig. För att strategin ska kunna göra verklig nytta är det viktigt att den utformas så att den kommer att göra skillnad, på riktigt. Ylva Johansson påpekar nämligen att hon som varit politiker så länge vet att alla strategier inte alltid gjort så mycket nytta. Under seminariet hölls ett antal föredrag som berörde flera delar av detta komplexa ämne, både ur ett forskningsperspektiv liksom ur ett statistiskt perspektiv rörande sjukskrivningsstatistiken vid psykisk ohälsa. En av föreläsarna, Eva Vingård, läkare och professor emeritus, redogjorde för den vetenskapliga kunskapssammanställning hon varit med om att sammanställa kring sambanden mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Eva inledde sin föreläsning med ett tänkvärt citat Healthy organizations are not created by accident! 1. En svårighet vid diskussion om den alltmer tilltagande psykiska ohälsan, menar Eva Vingård, är att det är ett vagt begrepp med otydlig innebörd. Det är också skillnad på att vara sjuk och sjukskriven. De flesta som har någon sjukdom arbetar och det är bara när 1, Grawitch et al, 2006 sjukdomen innebär att man inte kan arbeta som sjukskrivning blir aktuellt. När det gäller återgång i arbete efter en sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa finns det få studier och det vetenskapliga stödet för effekten av rehabilitering är svag. Men att ha arbetsplatsen involverad har ändå visat sig ge effekt och vid sjukskrivning av det här skälet bör man inom hälso- och sjukvården diskutera arbete och arbetsåtergång. Det mest optimala är naturligtvis att ingen behöver bli sjuk av arbetsrelaterade orsaker, det är billigast för företaget och bäst för individen. Även om det har visat sig svårt att se vad som är en bra rehabilitering vid psykisk ohälsa så kan man se vilka faktorer som är bra för psykisk hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen. Dessa faktorer är Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans) Balans mellan arbetsinsats och belöning Tydliga mål Anställningstrygghet Balans mellan arbete och fritid forts. nästa sida 7 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson Eva Vingård om sambanden mellan mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning.
Arbetsmiljö Laura Hartman, Försäkringskassan Bo Melin, professor KI Att hitta förklaringar till den ökande psykosociala ohälsan och hur man ska komma tillrätta med den behandlades också ur ett mer statistiskt perspektiv. Laura Hartman från Försäkringskassan redogjorde för att den psykiska ohälsan är den sjukdomsgrupp som står för den största direkta kostnaden för samhället i form av sjukpenning, sjukersättning och sjukvård. Den är också kostsam på individnivå då varaktigheten genomsnittligt sätt är längre för psykisk sjukdom än för andra sjukdomar. Ett intressant inlägg gjorde Bo Melin, professor på Karolinska Institutet, när han pratade om kognitiva utmaningar i ett kognitivt utmanande arbetsliv och där han gjorde en reflektion över skillnaden på frånvaro och närvaro av arbete. Såväl semester som arbetslöshet är frånvaro av arbete men tycks leda till helt olika konsekvenser när det gäller hälsa. Att få ett arbete efter en längre tids arbetslöshet tycks leda till förbättrad hälsa. I den efterföljande paneldebatten med representanter från Svensk handel, Kommunal, Sveriges Kommuner och Landsting, Lärarförbundet samt arbetsmarknadsministerns statssekreterare diskuterades också kring arbete som en hälsofaktor. Inom kommun- och landsting arbetar många inom så kallade kontaktyrken och det har både en fram- och baksida. Det positiva är att arbetet upplevs som meningsfullt och det negativa är att det ofta sliter på den som utför arbetet. Att arbetsmiljöfrågor är viktiga var alla paneldeltagare överens om liksom att det är viktigt att arbeta med dessa frågor. Ett könsperspektiv lades också i diskussionen kring att det kan finnas olika förväntningar på kvinnor och män och där kvinnor ofta förväntas vara mer omhändertagande än män. Hur mycket omhändertagande orkar en individ vara, undrade en av paneldeltagarna. Här finns naturligtvis också individuella skillnader att ta hänsyn till. Det är också viktigt att tänka på att alla problem som en anställd kan ha inte alltid är kopplade till arbetsplatsen men på arbetsplatsen måste detta ofta ändå hanteras. Psykisk ohälsa är en av de största utmaningarna vi har inom arbetsmiljöområdet, sade Irene Wennemo, statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Det är viktigt att lagar och regler inom området är utformade på ett bra sätt för att främja en god arbetsmiljö. Efter att ha lyssnat på de olika deltagarna under denna intensiva eftermiddag konstaterar Chaim Zlotnik att det finns en god kunskap inom arbetsmiljöforskningen på såväl frisk- som riskfaktorer. Problemet är att man inte riktigt satt fingret på hur man åstadkommer en väl fungerande psykosocial arbetsmiljö i praktiken. Paneldebatt med representanter från Svensk handel, Kommunal, Sveriges Kommuner och Landsting, Lärarförbundet samt arbetsmarknadsministerns statssekreterare Irene Wennemo längst till höger. 8 Chaim menar också att det är fortsatt viktigt med den rent ergonomiska arbetsmiljön utifrån forts. nästa sida
Bara för dig i Tjänstetandläkarna Se hela ditt medlemserbjudande på folksam.se Förmånliga försäkringar för dig som är medlem Tillsammans med Tjänstetandläkarna har vi i Folksam sett till att dina medlemsförsäkringar är något utöver det vanliga. Försäkringarna har ett förmånligt pris eller innehåller mer jämfört med om du skulle skaffa dem på egen hand. Du som har ditt hem försäkrat hos oss får även samlingsrabatt på många av våra andra försäkringar. Du hittar ditt medlemserbjudande på : folksam.se/tjanstetandlakarna
Arbetsmiljö gällande lagar och regler men ytterligare en viktig faktor idag är också ett ledaskapsperspektivet liksom andra lokala faktorer. Chefer idag har många gånger alltför stora uppdrag med för många medarbetare anser Chaim. Mycket idag handlar om att kraven och idealen går i otakt. Särskilt oroande är att många av våra nya kollegor, framförallt kvinnor i 30-årsåldern, verkar ha en högre benägenhet att drabbas av stressrelaterad ohälsa. De höga kraven många känner är en trend man ser i stort i samhället idag och något Chaim saknade vid dagens seminarium var kopplingen mellan kraven som ställs på den anställde och de möjligheter som ges för att uppfylla dessa. Av tandläkaren förväntas att det arbete som utförs i verksamheten ska vara kvalitativt, effektivt och målinriktat i förhållande till de mål man har i respektive verksamhet. Som exempel nämner Chaim att inom tandvården ställs mycket höga krav på journalföringen i syfte att utföra en patientsäker vård. De ekonomiska krav som ställs på tandläkaren kan dessvärre i sämsta fall medföra en försämrad dokumentation eftersom tiden ibland helt enkelt inte medger att föra journalen på det sätt som behandlaren skulle önska. Här finns en konflikt mellan de krav som legitimationen ställer, de egna idealen och arbetsgivarens rätt att leda arbetet. De ekonomiska krav som idag ställs på tandläkarna och dess påverkan på arbetsmiljön anser Chaim inte beaktas i tillräckligt hög grad i denna fråga. Vi ser inom tandläkarkåren hur vi har gått från de ergonomiska, belastningsrelaterade besvären till de psykosociala besvären. Takten ökar och kraven höjs. Vi inom Tjänstetandläkarna arbetar ständigt med dessa frågor som är en sådan viktig del för våra medlemmar. Vi måste få en arbetsmiljö som är både inkluderande och hållbar. Jag tycker att vi är på god väg i många delar av landet i vårt arbete kring detta och vi har mycket dialog och diskussion både internt och externt kring det som rör vår arbetsmiljö. Friska medarbetare är lönsamt för alla och med den utgångspunkten borde det finnas en bra grund att stå på för både arbetsgivare och arbetstagare att finna väl fungerande arbetsformer. Susanna Magnusson Har vi rätt uppgifter till dig? Ska du flytta, byta arbetsgivare eller ändra efternamn? Då behöver du uppdatera dina medlemsuppgifter. Det gör du enkelt genom att logga in på dina sidor på vår hemsida, www.tjanstetandlakarna.se. Användarnamnet är ditt medlemsnummer, det hittar du tex på din faktura. Du kan också kontakta kansliet om du inte hittar medlemsnumret. Lösenordet är de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. 10
TTkanalen 2/2015 Ny biståndsorganisation ska främja internationellt fackligt arbete Saco går samman med LO och TCO för att bilda en ny biståndsorganisation, Union to Union. Syftet är att stödja medlemsförbunden i det globala fackliga utvecklingsarbetet. I ett internationellt perspektiv är den svenska fackföreningsrörelsen stark och genom Union to Union kan Sacoförbunden hjälpa till att stötta fackföreningar runt om i världen att själva driva på arbetet med att förbättra arbetsvillkor och teckna kollektivavtal med arbetsgivarna. Eftersom det finns ett direkt samband mellan starka demokratiska fack och jämnare fördelning av resurserna i ett land kan den svenska fackföreningsrörelsen bidra till att minska klyftor och stärka rättigheterna för världens akademiker. TLV ska säkra tillgången till prisjämförelsetjänst för tandvård Regeringsuppdraget innebär att TLV (Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket) ska se till att en webbaserad prisjämförelsetjänst som är fri från kommersiella intressen blir tillgänglig för allmänheten. Tillgången till tjänsten ska stärka patientens ställ- ning på marknaden och vara konkurrensfrämjande. TLV får sammanlagt 2 500 000 kronor under 2015 för att finansiera uppdraget som ska redovisas för Socialdepartementet senast den 15 februari 2016. Remissvar till TLV Tjänstetandläkarna har besvarat remissen Förslag ändring av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:1) om statligt tandvårdsstöd till den 15 januari 2016 som TLV skickat ut inför att regelverket för det statliga tandvårdsstödet ska justeras strax efter årsskiftet. Föreningen har inga synpunkter på de förändringar som föreslås i regelverket. Tidsutrymmet som anges bör också vara tillräckligt för att vårdgivarna och behandlarna ska hinna förbereda sig. Därmed tillstyrker vi förslaget. En generell synpunkt har skickats med till TLV där föreningen påpekar att varje förändring som genomförs i regelverket innebär att behandlarna måste lära om eller lära nytt. Eftersom systemet redan är komplext ber vi att nyttan av förändringarna ska vägas mot den belastning som regeländringarna medför för dem som jobbar med tillämpningen. Vi befarar att den tidsåtgång som angivits för att ta till sig de förändringar som föreslås i remissen och de beräknade administrativa kostnaderna är tilltagna i underkant. Eva Dovresjö 11
TT-kanalen 2/2015 Förbered dig inför semestern Vi närmar oss semestertider med allt vad det innebär; resor, socialt umgänge, renoveringar, grillkvällar och sovmornar. Många är vi som har hela semestern planerad, samtidigt som ledigheten faktiskt syftar till att vi ska kunna vila upp oss efter och inför arbetsåret. Här kommer några tips på hur du kan förbereda dig för att kunna koppla av ordentligt. Ta flera veckors sammanhängande semester. Det tar oftast någon vecka av ledigheten att slappna av och koppla bort sitt arbete och därför kan det rekommenderas att ha några sammanhängande veckor ledigt. Tre veckor brukar vara den tidsrymd som anges för att du ska hinna varva ned ordentligt och förbereda dig inför att du ska börja jobba igen och samtidigt hinna koppla bort jobbet helt. Planera luftigt. Är det rimligt att hinna med allt ni tänkt göra under semestern? Planera in några oplanerade dagar då ni hinner göra det ogjorda alternativt inte behöver göra något alls. Planera in att avsluta saker och ting på jobbet i god tid innan semestern. Att ha många oavslutade ärenden när man lämnar arbetsplatsen inför semestern innebär att det blir ännu svårare att distansera sig från jobbet under ledigheten. Förbered en back-up. Om du vet att det kan komma in ärenden under din semester som kräver snabba åtgärder, kom överens med en kollega som kan agera back-upp. Måste du ha koll på mejlen under semestern kan du även vidarebefordra sådant som inte kan vänta till kollegan. Skriv en att-göra-lista med sådant du ska komma ihåg att göra när du börjar jobba igen efter semestern. Lämna listan på jobbet så vet du vad du har att göra när du kommer tillbaka. Det stärker känslan av att ha kontroll även under semestern. Planera in tid första veckan efter semestern för att åtgärda sådant som kommit in under semestern så att du inte behöver gruva dig för hur du ska hinna med allt redan innan du börjat jobba igen. Lämna ett telefonmeddelande och aktivera ett frånvaromeddelande på mejlen som berättar att du har semester och vilken dag du är tillbaka igen. Då kan den som söker dig ta kontakt med någon av dina kollegor om ärendet brådskar. Källa: Psykologiguiden 12
Fråga ombudsmannen Hejsan, Jag har lite funderingar på vad som händer om jag blir sjuk på min semester. Kan jag bryta semestern då och hur går det i så fall till?? TTkanalen 2/2015 Syftet med semestern är att vi ska kunna ägna oss åt vila och rekreation. Därför kan vi om vi blir sjuka under semestern avbryta den för att istället kunna ta semester vid något annat tillfälle. Vill jag att semesterdagarna ska sparas till något annat tillfälle ska det utan dröjsmål meddelas arbetsgivaren. Dessa återstående dagar kan tas i ett sammanhang om jag som anställd önskar göra det. Detta regleras i Semesterlagen. Precis som vanligt så ska man så snart som möjligt anmäla sjukdom till arbetsgivaren, det är bara från det datum som sjukanmälan gjorts som rätt till ersättning föreligger. Är det inte möjligt att göra en anmälan direkt kan även en senare anmälan godkännas om den gjorts så snart som det var möjligt. Precis som vid övrig tid på året ska sjukskrivning längre än sju dagar styrkas med läkarintyg. Det går också bra att resa utomlands under sjukskrivningen och samtidigt behålla sin sjukpenning men under förutsättning att resan inte hindrar tillfrisknandet eller förvärrar sjukdomen. Att det är så ska framgå av läkarintyget. Susanna Magnusson 13
TT-kanalen 2/2015 Claes Svärd, gästkrönikör Claes Svärd, ordf. TT-Gotland, reflekterar kring vårens fackliga utbildningskonferens. O hur härligt majsol ler det skulle kunna vara rubriken till konferensen i Stockholm. Under två intensiva dagar var engagemanget påtagligt och diskussionerna många. Naturen var just i det där skedet då den tyckte att nu får det vara nog med tvekandet. Nu klarar vi inte längre att hålla tillbaka, nu måste vi få veckla ut våra löv och blomma loss och sprida pollen. Många plågas av allergier så här års och de skulle säkert önska att Diskrimineringsombudsmannen hade en egen avdelning som enbart ägnade sig åt växt-terrorismens bekämpande. Så är det emellertid inte och fokus får istället riktas på att kvällarna är ljusa och att sommaren nalkas med sin skönhet. Löneläget i landet var ganska hyfsat på sina håll och procenten verkade trilla ut så att vissa leenden kunde skönjas. Men på Gotland hade pengarna tagit slut, eller så hade man fått för sig att Waldemar Atterdags brandskattning 1361 fortfarande pågick. Eller var det kanske så att medeltidsveckan omförhandlats till medeltidsår. Panikartade åtgärder hade verkställts, men hur var det med omdömet och klokskapen? Tydligen drog någon slutsatsen att Regionens allra största utgift var den årliga personalfesten, så den avskaffades liksom bidraget om 70 kronor till jullunchen. När dessa genomtänkta idéer vunnit laga kraft så skulle ju pedagogiken vara enkel då personalen meddelades att ingen löneförhöjning eller kursansökan var i sikte. Samtidigt gnuggas geniknölarna på ledningskontoret om hur öns befolkning skulle kunna ökas. Man kanske borde inlämna några medborgarförslag så Regionen kunde utvecklas. Exempelvis kunde man ju flytta hit hela Europas samlade kriminalvård, avskaffa fastlandstrafiken och förbjuda preventivmedel snacka om befolkningsökning och vad många arbetstillfällen det kunde bli. Detta skulle ju helt klart kvalificera till ett Nobelpris i verksamhetsutveckling om nu bara någon instiftade detta redan i år helst! Så lärde vi oss förhandlingsteknik. Bäst var nog exemplet med mannen som ringde tandläkaren och insisterade på ett så lågt pris som möjligt för en tandextraktion. Utan sköterska blev det billigare, utan röntgen sänktes priset ytterligare och utan bedövning hamnade priset där han ville. Nu bokade han tiden åt sin hustru! Nästa punkt på dagordningen handlade om pensioner. Systemet har sina Anna Kejonen, 14 TT Norrbotten Det här var min första utbildningskonferens så jag hade höga förväntningar. Dessa infriades helt och jag blev imponerad av det öppna klimatet. Det gavs möjlighet att uttrycka sin åsikt och alla visade lyhördhet och respekt för varandra i diskussionerna även om man hade olika uppfattningar. Ser redan fram emot nästa konferens!
TTkanalen 2/2015 bokstäver det också får tilläggas. Det finns förmåner hit och avgifter dit, allmänna pengar och tjänste-pengar, tak på det men obegränsat där och tidsbestämt för en del men Fonus för alla! För oss som för länge sedan passerat bäst-före-datum och kommit in i krokodil-åldern återstår att kravla sig fram to the bitter end. För yngre kolleger är budskapet att man nog bör arbeta fram till man fyller 123 år och då har ju naturen så att säga redan löst problematiken, så varför oroa sig i onödan. Rapporter om personalförsörjningsläget vittnade om likartade erfarenheter runt om i landet. Behovet av handledning ökar då benen är lite för vingliga för de nykläckta tandläkarna. Remissflödet har ökat och grundutbildningen försvagats. De som handleder får ingen kompensation och pengarna är det som driver på. Man uppmanas att jobba smartare men inte springa fortare. Det låter ju bra för då har man ju liksom garderat sig för att man värnar arbetstagaren. Med ett leende uppmuntrar man med piskan gömd bakom ryggen. Så var det ju alla de praktiska arrangemangen som imponerade. Kansliet hade som vanligt ordnat ett förstklassigt program. Alla var säkert väldigt nöjda efter dessa två dagar. Hem med flyget från Bromma. Redan efter en liten stund kunde ön urskiljas i det blåa vattnet. Det fick bli en uppfriskande kvällspromenad ute på Hällarna söder om Visby. Tillsammans med den mycket långhåriga bästa kompisen, collien Josef, gick vi längs klippkanten och blickade ut mot den obrutna horisonten. En kungsörn gjorde oss sällskap och seglade praktfullt högt upp för att spana in ett lämpligt kvällsmål nu när rabbisarna fått sina ungar. Nu kan vi snart öppna grinden och ge oss ut i sommarhagen, blomstertiden är här med de ljusa sommarnätterna. Claes Svärd Ordförande Gotladns TT-avdelning Fr v.: Stefan Nordström, Patrik Jarestam, Aref Fani och Line Attenius Fr v.: Andrea Gerner, Klara Jelinek Holmberg, Eddie Alfaro, Lars Hagerström, Isabel Brundin Fr v.: Anders Granström, Tord Björkman och Klara Jelinek Holmberg Vice ordf John Bratel och ordf Chaim Zlotnik Joakim Aare, gästföreläsare i förhandlingsteknik 15
B PORTO BETALT Avdelningen - din lokala företrädare Kontaktuppgifter till ditt lokala ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, www.tjanstetandlakarna.se Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, 0454-73 27 31 alexandra.ioannidis@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Maja Lillsund (föräldraledig) Styrelsen: ttdalarna@gmail.com Gotlands TT-avdelning Claes Svärd, 0706-57 67 02 claes.svard@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Clara Stålnacke, 0722-05 78 28 clara.stalnacke@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, 0706-84 92 00 stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Hans Norén, 0701-70 76 90 hansgunnarnoren@gmail.com Jönköpings TT-avdelning Eine Ståhl, 036-32 46 21 eine.stahl@rjl.se Kalmar TT-avdelning Birgitta Ström Antonson, 0485-396 00 birgittasan@ltkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Marianne Dahlberg, 0470-58 99 00 marianne.dahlberg@ltkronoberg.se Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, 0706-58 71 58 roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Eivor Nordström-Carlén, 0768-16 55 66 eivor.carlen@nll.se Skånes TT-avdelning Andrea Gerner, 0768-87 09 75 andrea.gerner@skane.se Stockholms TT-avdelning Ulrika Rebhan, 08-123 152 32 ulrika.rebhan@ftv.sll.se Sörmlands TT-avdelning Anders Grankvist, 0150-563 90 anders.grankvist@dll.se TT-VG Söder Alfaro Edgardo, 010-441 77 30 edgardo.alfaro@vgregion.se TT-VG Väster Kerstin Söderström, 010-441 89 10 kerstin.soderstrom@vgregion.se TT-VG Öster Carina Bergman, 010-4417190 carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, 018-611 63 30 isabel.brundin@lul.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, 0702-34 25 61 patrik.jarestam@liv.se Västerbottens TT-avdelning Maria André, 090-785 60 40 maria.andre@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, 021-17 66 00 tord.bjorkman@ltv.se Örebro läns TT-avdelning Caroline Arvidsson, 019-602 41 41 caroline.arvidsson2@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Kristina Hult, 010-103 89 72 kristina.hult@regionostergotland.se www.tjanstetandlakarna.se