Magister/ masterprogrammet i Pedagogiskt arbete

Magister/ masterprogrammet i Pedagogiskt arbete Bedöma, värdera och mäta elevers kunskap och lärande 15 hp 2013-2014 Linköpings universitet

Förord Välkommen till kursen Bedöma, värdera och mäta elevers kunskap och lärande. Kursen ingår i ett magister/ masterprogram i Pedagogiskt arbete och kan även läsas som fristående kurs. Syftet med denna kurs är att öka kunskapen om, en av lärarens centrala uppgifter, nämligen kunskapsbedömning. Utgångspunkten för kursen är dina egna erfarenheter av uppdraget som lärare. Vi som har arbetat fram denna studiehandledning vill med denna text ge dig stöd och vägledning för dina studier i pedagogiskt arbete. Det är viktigt att du följer anvisningarna och att du tar kontakt med din lärare i ku rsen om det är något som är oklart. I studiehandledningen ges studieanvisningar för kursens åtta delmoment, kunskaper och aspekter av lärande, grundläggande teorier om mätning och bedömning, fusk och plagiat, kunskapsbedömningens utveckling i samhällsutvecklingen, prov och andra bedömningsstrategier, bedömningens funktioner, validering av tidigare lärande samt den dolda och den synliga läroplanen. Avslutningsvis beskrivs hur kursen ska utvärderas. Vi hoppas denna studiehandledning ger dig det stöd som du behöver i dina studier. För att kunna utveckla och revidera handledningen för nya grupper av lärare i eventuellt kommande kurser, är vi angelägna om att under kursens gång och vid den avslutande utvärderingen få dina synpunkter på dess innehåll och uppgifter, struktur och layout. Lycka till! Kursledningen

Allmän kursinformation Kursen Bedöma, värdera och mäta elevers kunskap och lärande är en teorikurs på 15 högskolepoäng, som syftar till att du ska skaffa dig fördjupade kunskaper om vetenskapliga perspektiv, begrepp och redskap för att undersöka och reflektera över verksam heten i skolan. Innehållet i kursen har d elats upp på åtta olika huvudmoment: - Kunskaper och aspekter av lärande - Grundläggande teorier om mätning och bedömning - Fusk och plagiat - Kunskapsbedömningens utveckling i samhällsutvecklingen - Prov och andra bedömningsstrategier - Bedömningens funktioner - Validering av tidigare lärande - Den dolda och den synliga läroplanen. Litteraturen och de föreslagna studie- och övningsuppgifterna ska hjälpa dig att nå målen för kursen. I litteraturen får du också teoretiskt underlag och idéer för eventuellt eget forsknings- eller utvecklingsarbete i skolan. Vid kursstarten bildas nätgrupper för att möjliggöra diskussion och bearbetning av uppgifter i mindre grupper. De olika huvud momenten studeras individuellt, varefter de diskuteras i ett kommunikationsprogram genom vilket du under kursen ges möjlighet till kontakt med lärare och medstuderande i nätgruppen, på stu dieorten eller i olika delar av landet. Under kursens gång kommer du att använda dig av virtuella seminarier. För att lättare kunna åstadkomma en levande och kon struktiv diskussion omkring litteratur och uppgifter, har vi föreslagit vissa veckor för diskussionsinlägg omkring de olika momenten (se nedan). Redovisning av uppgifter görs individuellt om ej annat anges. Ju mer aktivt du arbetar inom det nätverk som skapas och tar del av andra kursdeltagares erfarenheter och synpunkter, desto mer utbyte kan du få av kursen. På detta sätt kan alla utvecklas tillsammans och lära av varandra. Förslag till tidsplan: Kursen startar med en gemensam träff i Linköping. Vid det tillfället informeras om kursens uppläggning, virtuella seminarier med mera. Vid detta tillfälle bildas även nätgrupperna. Denna träff får du inbjudan till från lärarna.

Vid denna träff planeras kursen och en tidsplan upprättas. Ett förslag är: Ca 8 v Ca 8 v Ca 4 v Ca 2 v Ca 8 v Ca 2 v Kunskaper och aspekter av lärande Ca 2 v Validering av tidigare lärande Gru nd läggan de teorier om mätning och bedömning Ca 2 v Den dold a och den synliga läroplanen Fusk och plagiat Ca 4 v Kursen avslutas med en avslutande reflektion och utvärdering Ku nskap sbed ömningens utveckling i sam hällsu tvec klingen Prov och andra bed öm ningsst rategier Bed öm ningen s funktioner Fysiska möten Datum Tid Plats 130906 10-17 Sal D28 140117 10-17 Sal D28 140321 10-17 Sal? 140516 10-17 Sal? Arbetsgång Moment 1 Kunskaper och aspekter av lärande. (Kurstid: 8 veckor) Syfte: Detta moment syftar till att du ska förvärva kunskaper för att kunna analysera och problematisera olika aspekter av kunskap och lärande. Det ska också bidra med begrepp och teoretiska verktyg för att som lärare kunna planera, analysera och evaluera sitt arbete med att organisera och bedöma elevers lärande. Innehållet behandlar kunskapsbegreppet, olika former av kunskap, lärteorier samt begrepp och taxonomier för planering och analys av såväl undervisnin g som bedömning.

Arbetsuppgifter: 1a. Reflektera kring ditt uppdrag som lärare vad gäller kunskapsbedömning, utifrån din egen verksamhet. Fundera över om och hur ditt uppdrag gällande kunskapsbedömning har förändrats över tid. Gör ett inlägg för nätverksgruppen. 1b. Läs relevant litteratur och diskutera i nätverksgruppen. 1c. Diskutera kursuppgift 1 i nätverksgruppen. Kursuppgift 1: Analysverktyget Vad ska eleverna lära sig? Vad är viktiga kunskaper inom ett kunskapsområde? Hur vet jag som lärare vad eleverna lär sig? Detta är exempel på några vanliga frågor lärare ställs inför. För att som lärare kunna förhålla sig till och svara på frågor av det slaget är man betjänt av att ha kunskap om kunskap, och hur man kan artikulera olika dimensioner och former av kunskap. Läroplan och kursplaner ger en viss vägledning, men det är ändå läraren som i skolpraktiken har det slutliga ansvaret för hur frågorna besvaras och omsätts i planering, undervisning och examination. Syftet med kursuppgiften är att du ska tillägna dig funktionella begrepp och tillvägagångssätt för att på ett pedagogiskt medvetet sätt kunna analysera och reflektera över frågor som rör undervisning och bedömning av kunskaper. Konstruera med stöd av de olika kunskapsformer och kunskap staxonomier som ingår i kurslitteraturen en egen kunskapsmodell, vilken kan användas för att analysera prov eller andra bedömningsunderlag inom det/ de ämnen du undervisar i. Ta stöd av läroplanen och relevanta kursplaner och sträva efter att utforma en modell som är mer specifikt anpassad efter dina önskemål, med avseende på ämnen och skolform, än de generella taxonomier och kunskapsformer som redovisas i kurslitteraturen. Kunskapsmodellen kan utformas på olika sätt (t.ex. tabell, lista, taxonomi, kategorier) i enlighet med vad du finner motiverat och lämpligt. Uppgiften utförs enskilt men diskuteras i nätverksgruppen och följs up p vid träffen i Linköping den 18 januari 2013. Efter diskussionen på webben sammanfattar du ditt analysverktyg på 2-3 sidor. Ditt bidrag skickar du till kursansvariga lärare under v. 45.

Litteratur: (valda delar) Anderson & Krathwohl (2001) kap. 1-6 Andersson & Fejes (2010) s. 45-74 Eklund (2010) s. 1-18 Gustavsson (2002) Nordgren, Odenstad & Samuelsson (2012) kap. 5 Jönsson (2012) s. 1-42 Korp (2011) kap. 1-2 och kap. 4 Lundahl (2011) s. 1-28 och s. 89-108 Slemmen Wille (2013) s. 1-51 och s. 81-98 Läroplaner som är aktuella Skolverket. Aktuella texter som behandlar kunskapsbedömning Moment 2 Grundläggande teorier om mätning och bedömning. (Kurstid: 8 veckor) Syfte: Att du ska bli förtrogen med grundläggande teorier och begrepp inom fältet kunskapsbedömning. Mätning kan förstås som en jämförelse mellan något i verkligheten och en symbolisk representation (skala). Innehållsmässigt avhandlas i detta moment följande delar: - skalor och mätning - reliabilitet och validitet vid mätningar - kriterie- respektive normrelaterad bedömning - faktorer som kan störa bedömningsresultatet (bias). I det här avsnittet fokuseras således d en process där elevernas prestationer på något sätt ska värderas i förhållande till mål, kriterier eller andra elever och hur de svårigheter det medför kan förstås och förebyggas. Arbetsuppgifter: 2 a. Läs relevant litteratur och diskutera i nätverksgruppen. 2b. Diskutera kursuppgift 2 i nätverksgruppen.

Kursuppgift 2: Provanalysen Prov och andra former av examination influerar i stor utsträckning hur elever inriktar sitt lärande och vad de lär sig i skolan. För en lärare är det därför betydelsefullt att kunna granska och värdera de bedömningsinstrument man utformar och/ eller använder i undervisningen. Syftet med den här kursuppgiften är att du ska utveckla din kompetens i att applicera begrepp och teori som ett redskap för att analysera vilka kunskaper olika bedömningsinstrument evaluerar. Samla in prov, inlämningsuppgifter, projektarbeten, grupparbeten m.m. som används i undervisningen på din eller någon annans skola. Det kan vara såväl prov/ uppgifter konstruerade av lärarna på skolan som från lärarhandledningar eller motsvarande. Använd det analysverktyg som konstruerades i kursuppgift 1 för att analysera insamlade prov, tester, inlämningsuppgifter, elevuppgifter eller motsvarande. Minst ett prov och en övrig uppgift av något annat slag som har samlats in ska granskas närmare. Analysen ska visa på vilka kunskaper som de undersökta bedömningsinstrumenten testar. I samband med analysen av kunskaper ska också frågor med avseende på reliabilitet och validitet belysas. Uppgiften genomförs individuellt men diskuteras i nätverksgruppen och redovisas såväl muntligt som skriftligt (ca 2-3 A4 exklusive bilagor). Som bilagor bifogas prov, elevuppgift eller motsvarande. I uppgiften redogörs för det analysverktyg som har använts, utfall av analysen och en kort kritisk diskussion av verktyget och analysens utfall. Vid träffen i Linköping den 18 januari 2013 redogör du för det insamlade material som har analyserats samt utfallet av själva analysen. Skicka uppgiften till kursansvariga lärare under v. 1. Litteratur: (valda delar) Anderson & Krathwohl (2001) kap. 7-14 Jönsson (2012) s. 43-74 Korp (2011) kap. 6 och kap. 8-9 Lindström, Lindberg & Pettersson (2011) s. 1-58 Lundahl & Folke-Fichtelius (2010) kap. 5-7 Nordgren, Odenstad & Samnuelsson (2012) kap. 6 Russell & Airasian (2012) kap. 1-3 Slemmen Wille (2013) s. 52-80 Moment 3

Fusk och plagiat. (Kurstid: 4 veckor) Syfte: Detta moment syftar till att du ska förvärva kunskaper för att kunna analysera och problematisera olika aspekter av fusk och plagiat. Arbetsuppgift: 3a. Läs relevant litteratur och diskutera i nätverksgruppen. 3b. Diskutera kursuppgift 3 i nätverksgruppen. Kursuppgift 3: Fundera igenom och redogör för hur det ser ut med fusk och plagiat inom din verksamhet. Hur arbetar ni för att förebygga fusk och plagiat? Redovisas skriftligt på en A4 sida till kursansvariga lärare under v. 5 samt muntligt den 18 januari 2013. Litteratur: (valda delar) Russell & Airasian (2012) läs om begreppet cheat och cheating Hult & Hult (2003) Moment 4 Kunskapsbedömningens utveckling i samhällsutvecklingen. (Kurstid: 2 veckor) Syfte: Momentet syftar till att ge förståelse för pedagogiska, historiska och samhälleliga perspektiv på kunskapsbedömningens utveckling. Det ska också visa på förändringar över tid i kunskapssyn, bedömningspolicy och betygsystem i det svenska utbildningssystemet. Arbetsuppgift:

4. Läs relevant litteratur och diskutera i nätverksgruppen. Kursuppgift 4: Efter diskussionen på webben sammanfattar du dina reflektioner av litteraturen och nätverksdiskussionerna på 1 A4 sida. Ditt bidrag skickar du till kursansvarig a lärare under v. 7. Litteratur: (valda delar) Andersson & Fejes (2010) kap. 2 Korp (2011) kap. 3 Lundahl (2011) kap. 1-4 Lundahl & Folke-Fichtelius (2010) kap. 10 Nordgren, Odenstad & Samuelsson (2012) kap. 1-2 Selghed (2011) kap. 1-3 Moment 5 Prov och andra bedömningsstrategier. (Kurstid 8 veckor) Syfte: Att bidra med kunskaper om hur man som lärare kan använda olika strategier och tillvägagångssätt för att mäta, bedöma och betygsätta elevers kunskaper. Vidare behandlas hur olika metoder och instrument som skriftliga/ konventionella prov (paper and pencil assessment), autentiska prov (performance assessment) och portfolio kan utformas och användas för insamlande av bedömningsunderlag. Arbetsuppgift: 5a. Läs relevant litteratur och diskutera i nätverksgruppen. 5b. Konstruera två olika instrument som kan användas för insamlande av bedömningsunderlag inom ditt område/ dina områden. Diskutera detta i nätverksgruppen. Kursuppgift 5: Efter diskussionen på webben sammanfattar du skriftligt dina reflektioner av litteraturen och redovisar hur du genomfört konstruktionen av

bedömningsinstrumenten. Bifoga bedömningsinstrumenten. Skicka detta till kursansvarig lärare under v. 15. Litteratur: (valda delar) Anderson & Krathwohl (2001) Korp (2011) kap. 5 Lindström, Lindberg & Pettersson (2011) Lundahl (2011) kap. 6 och kap. 8-10 Nordgren, Odenstad & Samuelsson (2012) kap. 6 Russell & Airasian (2012) kap. 4-8 Slemmen Wille (2013) kap 9-10 och kap 14-15 Webb (1997) Moment 6 Bedömningens funktioner. (Kurstid 2 veckor) Syfte: I det sjätte momentet är tanken att du ska fördjupa dig inom något område vad gäller bedömningens funktioner. Exempel på dessa områden är formativ bedömning, summativ bedömning, betygsättning och återkoppling av bedömningar. Arbetsuppgift: 6a. Välj något område inom bedömningens funktioner. 6b. Läs relevant litteratur inom det valda området och diskutera i nätverksgruppen. Kursuppgift 6: Efter diskussionen på webben sammanfattar du dina reflektioner av litteraturen och nätverksdiskussionerna på 1 A4 sida. Ditt bidrag skickar du till kursansvarig a lärare under v. 17.

Litteratur: (valda delar) Anderson & Krathwohl (2001) Green, Johnson, Kim, & Pope (2007) Lundahl & Folke-Fichtelius (2010) kap. 1 Nordgren, Odenstad & Samuelsson (2012) kap. 1-4 och kap 7, 7a, b, c, d, e, f - 8 Jönsson (2012) Eklund (2010) Korp (2011) kap. 7 och kap. 10 Lindström, Lindberg & Pettersson (2011) Lundahl (2011) Lundahl & Folke-Fichtelius (2010) Mavrommatis (1997) Russell & Airasian (2012) s. 5-8, s. 21-24, s. 80-81, kap. 4-5 och 9, s. 321-324 Selghed (2011) Slemme Wille (2013) kap. 11-13 och kap. 16-19 Stiggins (2002) Moment 7 Validering av tidigare lärande. (Kurstid 2 veckor) Syfte: Detta moment syftar till att bearbeta och få förståelse för begreppet validering. Arbetsuppgift: 7. Läs relevant litteratur och diskutera i nätverksgruppen. Kursuppgift 7: Skriv ner dina reflektioner/ svar på följande frågor (1/ 2 A4 sida) och skicka till kursansvariga lärare under v. 19: - Hur vill Du definiera begreppet validering, i sammanhanget validering av kunskap och kompetens? - På vilka sätt kan Du se att validering är en relevant aspekt av den pedagogiska verksamhet där du är eller kommer att vara verksam?

Litteratur: Andersson & Fejes (2010) Moment 8 Den dolda och den synliga läroplanen. (Kurstid 2 veckor) Syfte: Detta moment syftar till att få kunskap om examinationens effekter. Examinationens avsiktliga och oavsiktliga påverkan på studier, undervisning och liv. Arbetsuppgift: Litteratur: Examinationsuppgift. (Kurstid: 4 veckor) Hur har ditt tänkande om din praktik förändrats utifrån kursen? Reflektera över hur din syn på ditt uppdrag och ditt tänkande om kunskapsbedömning har påverkats genom kursen. Ta hjälp av litteraturen i ditt reflekterande och förhåll dig till den. Ca 8-12 sidor text typstorlek 12. Utvärdering Kursen utvärderas utifrån det synsätt som Mikael Alexandersson redovisar i sin artikel Reflekterande utvärdering kunskapssökande på lärarnas villkor (artikel i Forskning om utbildning nr 3, s. 20-31, år 1992) och som innebär att utvärdering tas som grund för utveckling istället för kontroll. Den viktigaste u tvärderingen av kursen rör ditt eget lärande och hur du har utvecklats i ditt tänkande under kursens gång. Tag därför och läs igenom din inledande uppgift 1 a. och reflektera över den utvecklings- och lärandeprocess du erfarit under kursen. Fundera över h ur kursens innehåll och uppläggning påverkat processen och fundera mer specifikt över hur

litteratur, gruppövningar, skrivuppgifter, examinationsuppgifter samt datorteknik hjälpt eller stjälpt din utvecklingsprocess. Utvärderingen inlämnas/ sänds samtidigt som examinationsuppgiften eller senare. Bedömningsgrunder En helhetsbedömning som bygger på en progression där examinationsuppgiften väger tyngst ligger till grund för det slutgiltiga kursbetyget, vilket innebär att kursens olika moment muntliga såväl som skriftliga vägs samman. Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas. I de fall där det krävs kompletteringar kommer studenten att uppmanas att lämna in dessa. - Den studerande deltar aktivt i undervisning och nätgruppsdiskussioner genom att bidra till att diskussionerna blir konstruktiva. - Den studerande visar förmåga att såväl muntligt som skriftligt använda teorier och centrala begrepp inom området kunskap, lärande samt kunskapsbedömning för att reflektera kring och diskutera skolans praktiker. - Den studerande visar förmåga att med utgångspunkt i skolans praktiker förstå och diskutera teorier om kunskap, lärande och kunskapsbedömning. - Den studerande visar i sin skriftliga produktion förmåga att söka och använda vetenskaplig litteratur. Texterna har ett relevant innehåll, en tydlig struktur och en argumentation väl förankrad i litteratur och undervisning. Valt referenssystem tillämpas på ett konsekvent sätt. - Den studerande har genomfört och godkänts på samtliga kursuppgifter samt examinationsuppgiften. Väl Godkänd - Den studerande visar en hög ambitionsnivå, t.ex. vad gäller initiativförmåga, aktivitet och ansvarstagande i olika grupper, samt bidrar aktivt till gruppens utveckling och lärande. - Den studerande visar förmåga att argumentera i såväl muntlig som skriftlig framställning samt att använda vetenskaplig litteratur som verktyg i självständiga resonemang.

- Den studerande visar förmåga att med ett kritiskt förhållningssätt analysera och jämföra teorier och centrala begrepp inom området kunskap, lärande samt kunskapsbedömning och relatera dessa till skolans praktiker. Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för G innebär att man blir underkänd, men här särskiljs några kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges betyget Underkänd på kursen. - Den studerande inlämnar skriftligt arbete som, i enlighet med Linköpings universitets och Pedagogiskt arbetes policy, betraktas som fusk/plagiat. - Den studerandes skriftliga produktion kännetecknas av allmänt tyckande och brist på förankring i t.ex. litteratur och undervisning. - Den studerande visar brist på intresse för utbildningen, oförmåga att skapa kontakt och kommunicera med lärare och studiekamrater.

Litteraturlista Anderson, L.W. & Krathwohl, D.R. (Editors) (2001). A Taxonomy for Learning,Teaching, and Assessing: A Revision of Bloom s Taxonomy of Educational Objectives. New York: Longman. Andersson, P. & Fejes, A. (2010). Kunskapers värde: Validering i teori och praktik, 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur. Eklund, S. (Redaktör) (2010). Bedömning för lärande: En grund för ökat kunnande. Stockholm: Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet. Green, S., Johnson, R., Kim, D-H., & Pope, N. (2007). Ethics in classroom assessment practices: Issues and attitudes. Teaching and Teacher Education, 23, 999-1011. Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Skolverket. Hult, Å. & Hult, H. (2003). Att fuska och plagiera: Ett sätt att leva eller ett sätt att överleva? Linköpings u niversitet, Centrum för und ervisning och lärand e, CULrapport nr. 6. Finns tillgänglig via http:/ / w ww.liu.se/ cul/ - klicka på CULrapporter och sedan på aktuell titel. Jönsson, A. (2012). Lärande bedömning, 2:a upplagan. Malmö: Gleerups. Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning: Vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket. Lindström, L., Lindberg, V. & Pettersson, A. (Redaktörer) (2011). Pedagogisk bedömning: Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, 2:a upplagan. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedt. Lundahl, C. & Folke-Fichtelius, M. (Redaktörer) (2010). Bedömning i och av skolan. Lund: Studentlitteratur. Läroplaner som är aktuella. Mavrommatis, Y. (1997). Understanding assessment in the classroom. Phases of the assessment process: The assessment episode. Assessment in Education, 4, 381-400. Nordgren, K., Odenstad, C. & Samuelsson, J. (Redaktörer) (2012). Betyg i teori och praktik: Ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium, 2:a upplagan. Malmö: Gleerups.

Russell, M.K. & Airasian, P.W. (2012). Classroom Assessment: Concepts and Applications, 7 th edition. New York: McGraw-Hill. Selghed, B. (2011). Betygen i skolan: Kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis, 2:a upplagan. Stockholm: Liber. Skolverket. Aktuella texter som handlar om kunskapsbedömning och betygsättning. Slemmen Wille, T. (2013). Bedömning för lärande i klassrummet. Malmö: Gleerups. Stiggins, R.J. (2002). Assessment crisis: The absence of assessment for learning. Phi Delta Kappan, 83, 758-765. Webb, N.M. (1997). Assessing students in small collaborative groups. Theory into Practice, 36, 205-213.