Bedömning för lärande

Relevanta dokument
Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

lärande i klassrummet?

Bedömningskultur. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration.

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Meningsfullhet. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration.

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

NOKflex. Smartare matematikundervisning

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Bedömning för lärande

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Innehåll. Effektiv undervisning genom professionellt lärande 4/5/2019

Bedömning för lärande

3. Nyanserad och framåtriktad respons

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Bedömning för lärande

PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

Nyckelstrategier för ett formativt tänkande i lärsituationer. Bitte Sundin Januari 2015

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Sammanställning av kursutvärdering

Stödjande observationer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Formativ Undervisning

Bedömning för lärande. Tema: Bedömningspolicy

STYRDOKUMENT Policy för medarbetare, chefer och ledare

"Siri och ishavspiraterna"

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

YA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel

D E L A K T I G H E T I D E T D I G I T A L A K L A S S R U M M E T

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Rapport för Andrew Jones

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Bedömningsstöd Verktygslåda för texttyper

Fakta om Sarah Sjöström

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Ledarskap i klassrummet

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15

Motivation för matematik

Välkommen till Att undervisa i F-3, 6,0 hp! Ht 14

Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse

Hur påverkar våra förväntningar kollegiala samtal och i förlängningen elevernas resultat? Jesper Ersgård

Svenska som andraspråk åk 1

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Observationer i granskning av undervisning

för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten?

FORMATIV BEDÖMNING PEDAGOGISKT CAFÉ MED TUTORLÄRARNA KVARNBACKENS SKOLA

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare. Karlstads universitet 2 februari 2017

Tummen upp! Svenska Formativ bedömning åk 4


Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Bedömningssamtal Johannes Nygren. biträdande rektor historia & samhällslära Grundskolan Norsen

Ängslättskolans arbete med Lärandematriser

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess

Bedömning för lärande

Redo att lära bokmärke

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Konsten a) förändra sin egen undervisning.

Så här jobbar vi i Halmstads kommun

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY- SA-NC

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Lärardagarna Vad är det du inte har förstått? Erfarenheter från forskningscirkeln - Att möta elevers olikheter i matematikklassrummet

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Transkript:

Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med BfL Reflektion Motivation Lärande Andreia Balan

Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt ni har valt. Hur har eleverna upplevt metoden/arbetssättet? Vilka effekter har arbetssättet haft på elevernas lärande? Hur har arbetssättet påverkat er undervisning? Vad har fungerat bra respektive mindre bra? Är det något ni tänker göra annorlunda en annan gång?

Hur kan vi arbeta med alla strategier samtidigt?

Ett problem som ofta lyfts fram är elevernas motivation. Vad är motivation?

Motivation Vad innebär att vara motiverad? Att vara motiverad innebär att ha: -positiv attityd till skolämnet -positiv syn på den egna förmågan -positiva handlingar -positiva intentioner

Motivation Att förändra motivationen innebär att påverka alla komponenter. Förutom det behöver finnas viljan till förändring samt kunskaper som är nödvändiga för att kunna vidta åtgärder. Motivationen påverkas av kognitiva, känslomässiga/personliga samt sociala aspekter. (Ellis & Tod, 2015)

Motivation Det som driver människor/elever och får de till att börja agera är olika behov. - Att tillhöra klassen/gruppen och vara involverad - Att uppleva sig vara kompetent och kunna uppnå sina mål - Att känna ansvar och uppleva en grad av självständighet (Ellis & Tod, 2015)

Kognitiva beteende som påverkar motivationen elever kan berätta eller skriva vad de gör och vad de kan göra elever vet när de behöver hjälp och var de kan hitta hjälpen elever vet hur de kan självständigt börja arbeta med en uppgift elever kan berätta vad de försöker uppnå elever kan berätta hur de kan uppnå framgång elever kan ställa frågor elever kan berätta hur bra det går för dem i förhållande till målen elever kan berätta varför de behöver göra en viss uppgift elever kan uppskatta hur mycket de behöver anstränga sig för att genomföra en uppgift elever kan förklara vilka alternativ de har när de genomför en uppgift elever kan titta på tidigare arbeten för att bättre förstå hur dem hänger ihop med det de håller på med elever tar risken med att göra ett misstag för att komma vidare elever kan återge lärarens instruktioner elever kan checka av att de har den utrustning de behöver innan de sätter igång med en uppgift (Ellis & Tod, 2015)

Verktyg som kan användas för att utveckla elevers kognitiva beteenden En femstegs-modell för revidering av kunskap Revidera tidigare arbete/uppgift som behandlar ett kunskapsområde/begrepp. Identifiera och korrigera eventuella misstag. Identifiera eventuella luckor och fyll på. Sammanfatta vilka nya aspekter/processer du har lärt dig. Förklara resonemanget bakom de ändringar du har gjort. (Schmidt & Marzano, 2015)

Kamratrevidering Revidera en kamrats arbete över samma område. Finns det något i det arbete som tillkommer förutom det du har tagit upp? Tas det upp samma saker men på ett annat sätt? Är det något du vill tillföra hens arbete? Har du lärt dig något nytt till följd av denna revidering? Har något blivit tydligare? Ge några råd till din kamrat. (Schmidt & Marzano, 2015)

Mall för respons En översättning och anpassning av "Ladder of Feedback" utvecklad av Mary McFarland, 2006; President and Fellows of Harvard College (and of Project Zero) Förtydligande Finns det aspekter i arbetet/uppgiften som du inte har förstått? Ställ frågor kring det. Om du har gjort ett antagande i din bedömning se till att du förklarar det. Det blir lättare att förstå din respons. Styrkor Vad har du sett i arbetet/uppgiften som är särskilt bra, viktigt eller intressant? Responsen ska hjälpa motagaren att förstå sina styrkor. Det ska vara tydligt vad som är bra att behålla i ett arbete när mottagaren gör förändringar. Förbättringar Har du upptäckt visa aspekter som behöver förbättras? Finns det några utmaningar i arbetet? Håller du inte med i visa aspekter? Förslag Har du förslag på hur arbetet/uppgiften kan förbättras? Koppla dessa synpunkter till de områden som du lyfte fram tidigare.

Andra verktyg Arbeta med modellexempel på olika kvalitativa nivåer. Koppla elevernas produktioner/arbeten till bedömningskriterier. Ge återkoppling på olika nivåer. Utgångspass och ingångspass 3-2-1 kort. Tre saker du har lärt dig, två saker som är intressanta och en fråga.

Andra verktyg Arbeta med metakognitiva strategier. Tre kategorier av metakognitiva aspekter: 1) individuella kunskaper som handlar om kännedom om de egna förmågorna 2) uppgiftskunskaper som handlar om hur man uppskattar svårighetsgraden i en uppgift 3) strategiska kunskaper som handlar om individens förmåga att använda strategier för att lära sig nya saker. Arbeta med högre ordningens tänkande: transfer, kreativt tänkande och problemlösning

Två tankemönster som påverkar synen på den egna förmågan. Den onda cirkeln Eleven är övertygand om att inte lyckas med en uppgift/arbete/ut maning eleven missyckas och därmed bevisas att hen hade rätt eleven anstränger sig inte (Hattie & Yates, 2014) eleven tar inte emot återkoppling eleven är inte uppmärksam på undervisningen

Goda cirkeln Eleven är övertygand om att lyckas med en uppgift/arbete/ut maning eleven lyckas och därmed bevisas att hen hade rätt eleven anstränger sig (Hattie & Yates, 2014) eleven tar emot återkopplin och ser misstag som möjligheter till att lära sig eleven är uppmärksam på undervisningen och ber om handledning

Sociala beteenden som påverkar motivationen elever kan söka efter uppmärksamhet från klasskamrater på lämpligt sätt elever kan visa omsorg och förståelse för sina klasskamrater elever pratar inte i munnen på varandra elever kan lyssna och reagera på andras idéer utan att fälla negativa kommentarer elever vet hur de ska bete sig när de har olika åsikter elever använder sig av skolans regler för hur man kommunicerar med lärare och klasskamrater (Ellis & Tod, 2015)

Förvärva kunskap Lärande kräver: a) tid b) målinriktning c)stödjande återkoppling d)ackumulerad framgångsrik övning e)frekvent repetition. Koncentrationstiden är kort 15-20 min Fördelad övning är mer effektiv än komprimerad övning. (Hattie &Yates, 2014)

Förvärva kunskap Den enskilt mest betydelsefulla faktor som påverkar lärandet är vad den lärande redan vet. Ta reda på det och undervisa med utgångspunkt i det. (David Ausubel) Hjärnan svarar bra på input från multimedia Hjärnan måste vara aktiv för att lära hjärnan svarar på en meningsfull upplevelse genom att lämna ett meningsfullt svar. (Hattie &Yates, 2014)

Formativ bedömning till lärare