MOTIVERANDE SAMTAL LIISA LAAKSONEN

MOTIVERANDE SAMTAL LIISA LAAKSONEN

Motivation När ett samtal har lyckats hittar människan nya sätt att tänka. De förändrade tankesätten kan påverka människans tankar och val i fortsättningen. När det här händer har samtalen varit motiverande. Som bästa ökar mötet möjligheten till en positivt förändring. Att tvinga orsakar mera motstånd.

Motivation och ändring För att en ändring skall ske behöver man ofta någonting obehagligt som man vill undvika eller någonting behagligt som man vill sträva efter. Det är bra att ge information och argumentera nyttan av förändringen men man behöver mycket stöd för att processen kan fortsätta. Det är inte realistiskt att vänta att allt förverkligas som man har kommit överens om. Ett abstrakt hot eller fara eller mål motiverar sällan tillräckligt för att en förändring skall ske. Målen måste vara konkreta och uppnåeliga.

Grunder till en förändring Rationellt och förståeligt hot om försämring av livet. T.ex. Jag förlorar min utkomst om jag Positivt och uppnåeligt mål. T.ex. Jag får en ny lägenhet om En upplevelse av känslor och värderingar som stöder förändring. T.ex. Jag upplever det som viktigt att jag kan ta hand om mig själv.

INGEN MOTIVATION (förfundering) startsituation där ändring inte känns nödvändig EXTERN MOTIVATION Externa belöningar motiverar fungerandet. Det man gör är väldigt beroende av externa faktorer. INTERN MOTIVATION Bildas en stark känsla av att man själv kan påverka sitt liv och samtalen mellan arbetaren och klienten stöder den här känslan.

Skadliga funktionssätt T.ex. Beroende, att inte ta hand om vardagsärenden, förseningar..eller andra riskabla funktionssätt. Destruktiva funktionssätt som upplevs behagliga hindrar ändring. Det kan vara svårt att se alternativa sätt att fungera. Vardagens rytm byggs upp av olika funktionssätt och flexibilitet blir svårare. Olika funktionssätt blir en del av personligheten och ändring blir svårare. Kritik känns obehagligt. Behov och vilja möts inte och vilja är ofta mera viktigt. Ändring kan börja när det gamla sättet att fungera inte känns bra. Sättet att fungera börjar orsaka också obehag.

Motiverande samtal Är ett samarbetsbaserat arbetssätt utvecklat av Stephen Rollnick och William Miller. Meningen är att klienten har en aktiv roll i arbetet vilkets mening är att öka och stärka motivation till förändring. Är inte en teknik som man kan beskriva kort eller använda som ett trick i svåra situationer. Är ett respektfullt och flexibelt arbetssätt när man arbetar med saker som klienter anser vara svåra. Bakom motiverande samtal finns olika teorier. Arbetaren kan inte ta ansvar för förändringen men arbetaren skall ta ansvar för att bilda en positiv atmosfär för ändring.

Motiverande samtal Ändring Klientcentral och dialogisk arbetsätt. Tålandet av motstond. Motiverande stämning

Motiverande stämning För att framkalla en atmosfär som stöder ändring är det viktigt att man poängterar autonomi, samarbete och igångsättandet. Att få själv bestämma om egna känslor och tankar är ett primärbehov för individen. Om man förkastar klientens rätt till egna beslut bygger man en fruktbar grund till motstånd. Motstånd blir viktigt när man försvarar sin rätt att bestämma själv. Det har ingen betydelse om det man försvarar är till nytta.

Motiverande stämning För att utveckla ett gott samarbete är det viktigt att kunna öppet diskutera om vad som hindrar och vad som hjälper ändring. Det är bättre att undvika att ge råd. Råd som man inte vill ha ökar motstånd. I ett fungerande samarbete tar man hänsyn till både klientens och arbetarens behov. I motiverande arbetssätt försöker man komma fram till ett så genuint samarbetsmönster som möjligt. Att följa externa krav kan framkalla en känsla att kraven känns värda att följa och bli en del av egna värderingar. I samtalen med arbetaren kan man bekräfta nyttan i att följa externa krav som ex. Stiga upp på morgonen, söka utkomstöd, gå till jobbet mm.

Motiverande samtal går framåt Att utveckla motivationen Meningen är att man utvecklar motivation för att stöda förändringen. Att klienten kommer och träffar arbetaren visar han att han har åtminstonde en gnutta av motivation. Troligen har klienten ändå inte ännu bestämt vad han kommer att göra. Första träffen Meningen med första träffen är att bilda en bra stämning för förändring. Arbetaren har stor makt över det hur saken går framåt. Det är viktigt att man hela tiden satsar på att möta klienten på ett respektfull sätt. Speciellt i de första träffarna är det lätt att hamna i en växelvärkan där arbetaren frågar mycket och klienten ger korta svar. Det händer lättare om arbetaren har ett behov att veta detaljer eller ett behov att visa sin egen kunskap. I en sådan situation känns en passiv roll tryggare för klienten.

Fråga-Svar -fälla osv A: Jag har förstårr att du vill flytta till ett eget legenhet? K: Ja A: Har du redan sökt en legenhet? K: Nej A: Vet du hur man söker en lägenhet? K: Nej

Fråga-Svar -fälla Negativt i den här fällan är Att det lär klienten att använda korta och enkla svar i stället för att fundera djupt på den egna situationen. Att det leder till en växelverkan där arbetaren är aktiv och klienten passiv. Om man frågar tillräckligt många gånger får man till slut ett rätt svar. I en sådan här diskussion finns inte utrymme för klienten att bilda motiverande meningar för sig själv. Målet i växelverkan är att fråga en öppen fråga och reagera på svaret med speglande lyssnande. En simpel regel är att man skall inte fråga mera än två frågor i rad.

Konfrontation Förnäkelsens fälla Lättast hamnar man i den här fällan när arbetaren hittar en bit av information vilken han/hon tolkar att hänvisar till ett problem och börjar berätta om problemet och hur man skall hantera den. Det är mänskligt att minimera egna problem. När man tänker på atmosfären kring motiverande samtal så är det allra viktigast att undvika den här fällan.

Konfrontation Förnäkelsens fälla A: Verkar vara så att du har svårt att komma på arbetet varje dag. K: Hur så? A: Noo.. Du har varit mycket borta och har ingen legitim orsak till det ex. En läkarintyg och när du är på plats så klarar du inte av uppgifterna. K: Många andra har också varit borta och behöver inte göra lika mycket som jag måste. A: Vi är inte här för att diskutera om andra utan vi skall diskutera om dig. K: Uppgifterna är helt dumma och ingen sku orka göra dem. A: Det är väldigt nyttigt för dig och din framtid att du kommer och deltar och gör uppgifterna. K: Det har inte varit någon nytta av det här. osv. Klientens motstånd växer.

Konfrontation Förnäkelsens fälla I en sådan här interaktion tar arbetaren och klienten olika sidor. Arbetaren tar ansvaren för att bevisa problemets varande och klienten tar ansvaret över bevisningen att det finns ingen problem. Det är mänskligt att försvara sig själv. När arbetaren betonar någonting specifikt och obehagligt i klienten ökar behovet att försvara sitt frihet att vara sådan man vill vara och sådan man är. När klienten försvarar kraftigt att det finns ingen problem blir han/hon själv också övertygat om att det finns ingen problem. I konfrontationfällan kan man hamna i vilket stadie som helst under arbetet men lättast i början.

Att tåla motstånd I motiverande samtal möter man motstånd med att hitta klarhet till vad klienten menar med annorlunda tankar. Man skall inte ge motsatta åsikter. Tidigare har man sätt motstånd som någonting negativt. Nyförtiden ser man det som en naturlig del av processen och till processen påverkar både klienten och arbetaren. När klienten uttrycker motstånd är det inte fruktbart att försöka bekräfta förändringen utan det är mera fruktbart att förstå motståndet. Man skall visa förstående till klientens känslor men behöver inte ha samma åsikt.

Expert -fälla Speciellt lätt kan en mycket angelägen arbetare falla i den fällan genom att skapa ett intryck av att han har svaret på de flesta av frågorna. Ett genuint intresse för situationen kan bidra till att man hamnar in i denna fälla. Arbetaren börjar fixa och vill se att situationen ändras väldigt snabbt till bättre. Även i den här fällan tar klienten lätt en passiv roll. Expertis är väldigt viktigt men i det här skedet är det ofta klokt att ge klienten möjlighet att utforska sin ambivalens. Man skall ha tålamod.

Expert -fälla A: Har du redan sökt utkomststöd för den här månaden? K: Inte ännu. A: Man måste söka utkomststöd i god tid på grund av att handlingstiden är 7 arbetsdagar och om ansökan är inne för sent hinner du inte betala hyran. De kan också be tillägsinformation och man måste hinna hämta dem också dit före ansökan behandlas. Kan du göra ansökan idag? K: Ja. A: Var tänker du göra den? Har du dina kontoutdrag hemma? Kan du ännu kontakta mig på eftermiddag och bekräfta att du har gjort det?...osv.

Stämpling Arbetaren kan ha ett behov att hitta en diagnos till problemet ex. Drogmissbruk, depression, psykiska problem osv. Att ha ett diagnos kan underlätta skötandet av problemet. I samband med såna här benämningar väcks mycket negativa känslor så det är förståeligt att klienten kan motstå dem. Stämpling leder ofta till konfrontationsfälla. Är viktigt att undersöka problemet tillsammans med klienten men är inte viktigt att definiera människans behov enligt den. Viktigaste är att undersöka klientens egen syn på problemen.

Olika strategier för att fortsätta arbetet För att underlätta fortsättningen av arbetet kan man välja en speciell metod eller strategi. Man måste kunna reflektera över sitt val under arbetets gång och ändra den vid behov. Den valda strategin kan vara ett tillägg till jobbet men behöver inte definiera det helt. Det kan finnas också flera olika arbetssätt eller strategier under arbetets lopp.

Öppna frågor Med öppna frågor är det lättare att skapa en accepterande och öppen atmosfär där kunden har eget rum för att utforska sina valmöjligheter. Målet är att kunden talar mer och arbetaren lyssnar noggrant och uppmuntrar klienten till att berätta mera. Öppna frågor -strategi stöder särskilt självuttryck. För många är öppna frågor svåra och det är viktigt att ställa också frågor, till vilka kunden har lättare att svara på.

Öppna frågor Om du känner att klienten har en viss sak han vill prata om... Jag fick en intrycket att du är orolig för något, vill du berätta mera om det? Vill du berätta mera..? Berätta från början vad som har hänt? När man diskuterar med en väldigt ambivalent människa kan följande frågor vara bra. Berätta om att skolan är slut, vad är fördelarna med det och vad är nackdelarna? Har du märkt någon förändring i dig själv efter detta? Vill du hjälpa mig att få en fullständig bild av din situation? Vad i ditt liv är trevligt och vad är inte så trevligt?

Reflektivt lyssnande Att lyssna på vad klienten säger är väldigt viktigt. Målet i reflektivt lyssnande är att arbetaren reagerar på vad kunden säger på ett sätt som främjar motivation. Man kan svara på det som klienten säger med att berätta vad du tycker klienten menade med det han sa. Oflexibla sätt att reagera hindrar motivationsarbete. Ex. ge order, hota, föreläsa, förnedra, moralisera Man bildar en gissning om vad klienten menade med det han har berättat och man berättar sin tolkning tillbaks till klienten. Klienten tolkar igen det han hör och interaktionen går framåt. Du känner dig arg? Du känner dig arg. Du är besviken i dig själv? Du är besviken i dig själv.

Positiv förstärkning Reflektivt lyssnande är i sig förstärkande men en direkt förstärkning är aldrig skadligt. Komplimanger, uppskattande uttalande Jag förstår att det var svårt att komma hit. Du har redan kommit långt. Du har gjort bra när du har tagit hand om de här sakerna. Jag upskattar det. Jag märker att du har mycket kunskap.

Sammanfattning Sammanfattningar av det man har diskuterat med kunden kan göras i alla faser av samarbetetn. Med sammanfattningar kan man repetera det man har kommit överens om om visa att man har hört klienten. Med hjälp av sammanfattningar kan man också undersöka klientens möjliga ambivalens. Negativa och positiva saker kan jämföras i sammanfattningar.

Meningar som motiverar Det är viktigt att uppmuntra produceringen av självmotiverande meningar. Det kan hjälpa klienten och arbetaren att komma vidare från ambivalensen. Målet är att få klienten själv att försvara ändringen. Känna igen problemet Kanske det sku vara bra om jag bokar en tid... Uttrycka oro (också utan ord) Det är inte bra om hyran blir obetald. Det har inte varit så bra sista tiden. Direkt eller odirekt uttryck av avsikt för ändring. Jag skall boka tiden imorgon. Optomism Kanske jag kan.

Olika kryddor till motiverande samtal Användning av extremitet Vad funderar du på mest? Vad är det värsta som sku kunna hända? Att titta bakot Har det någon gång varit en tid då du inte har haft den här sorgen? Hur var det då? Att undersöka olika mål Till vilket håll sku du vilja att situationen ändras? Hjälper den här stöden dig att nå dina mål? Att byta roll Jag är inte ännu heller säker på att det finns en problem? Att byta fokus Jag trot inte att vi behöver prata om det här mera, skulle du vilja berätta först om?

Dialogik Med dialogik menar man interaktion där målet är att hitta fram en gemensam förståelse. Dialogik är mera än en samtal vilket kan vara väldigt ytligt och även gå förbi en. I en dialogisk interaktionsprocess är väsentligt: Vad är information, hur uppkommer information? Vem tillbringar vad och hur? Använder man interaktion för att bygga fram en gemensam kunskap eller en individuell kunskap? Vexelvärkan!

Dialogik Viktigt att arbetaren och klienten har möjlighet som jämnställda påverka den gemensamma växelverkan. I en monologisk dialog tar båda fram sina egna syn sida vid sida och olika synen behöver inte påverka varandra. (läkare-patient) I en dialogisk dialog tar man hänsyn till båda perspektiven och formar genom dem en ny, gemensam sanning. När det fungerar som bäst kan båda lära sig någonting nytt och också ändra sin åsikt. Språket man använder har en stor betydelse.

Dialogik Ord har en mening och ett sinne. Ordets mening är ett socialt delat och accepterad förklaring till vad ordet betyder. Meningen ändrar inte. Ordets sinne kan ändra beroende på användningen och människan. Det är viktigt att vara diskret gällande ordens sinne för att samma ord kan innehålla olika meningar beroende på människans tankar, åsikter, kunskap och livshistoria. Addiktion kan för arbetaren betyda en botbar sjukdom och en tillfällig tid i livet. Addiktion kan för klienten betyda en stämpel som skuggar en resten av livet.

Långsamhet i klientarbete Att bygga fram en konfidentiell relation får ta tid och utan den är det omöjligt att bygga fram en dialogisk och motivationsfrämjande atmosfär. Negativa tankar eller åsikter skall man inte ta fram för snabbt utan det är bättre att låta klienten namnge de saker man börjar jobba med. På 1990-talet har man börjat prata om tidigt intervention men senare har man börjat prata om tidigt samarbete.

Syn till klientarbete Traditionell syn Man kan mäta och förutsäga människans beteende. Människans identitet ändrar inte. Arbetaren skall ha en avlägsen relation till klienten för att professionaliteten bevaras. Klassifierar klienter. Nyare syn Man kan förstå, beskriva och undersöka människans beteende. Människans identitetskapande är en multiformig och livslång process där arbetaren kan vara med. Personlighet och närvarande ger äkthet och tillit till klientskapen. Undviker generaliseringar och klassifieringar. Mönkkönen 2007, 106 (anpassat)

Reflektion Att reflektera över sitt eget arbete stöder kvaliteten och utvecklar arbetsidentiteten. Reflektion händer inte av sig själv utan det behöver tid. I reflektion är det viktigt med öppenhet och mod att lyfta fram saker. Samma principer som i dialogik. Egna attityder, medvetna och omedvetna, påverkar arbetet och dess kvalitet.

Litteratur Miller R. William, Rollnick Stephen. 2012. Motivational Interviewing. Helping people change. 3. painos. Guilford Publications. Mönkkönen, Kaarina 2007. Vuorovaikutus. Dialoginen asiakastyö. Edita. Helsinki. Naar-King, Sylvie; Suarez, Mariann 2011. Motiverande samtal MI med tonåringar och unga vuxna. Studentlitteratur. Lund. Oksanen, Jukka 2014. Motivointi työvälineenä. PS-kustannus. Jyväskylä.