råd från minnesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad till dig som möter personer med Kognitiv svikt/demenssjukdom
Råd till dig som möter personer med kognitiv svikt/demenssjukdom Kognition hos människan innefattar de processer som ligger bakom tänkande och upplevelser. Exempel är minne, varseblivning, språk, rumsuppfattning, planering, det vill säga det som behövs för att leva ett normalt vardagsliv. En förvärvad kognitiv sjukdom eller störning kan delas in efter svårighetsgrad som lindrig eller mer uttalad. När vi talar om en mer uttalad grad av kognitiv svikt, används begreppet demenstillstånd. Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar med störningar av kognitiva/intellektuella funktioner i hjärnan. De dominerande demensdiagnoserna är Alzheimers sjukdom (primärdegenerativ demenssjukdom) och vaskulär demens (sekundärt till följd av kärlstörningar i hjärnan). Andra demenssjukdomar är Lewy Body demens och frontallobsdemens (primärdegenerativa) samt blanddemens (den som är sjuk har inslag av både Alzheimers sjukdom och vaskulär demens). Det finns ett 70-tal andra sjukdomar som kan leda till demenstillstånd. Idag finns cirka 150 000 personer med demenstillstånd i Sverige. 2
Vid kognitiv sjukdom/demenstillstånd ses försämring av minnesförmågan (särskilt närminnet) och språket, praktiskt och tekniskt handlag och svårigheter att tolka sinnesintryck. Orienteringen i tid och rum kan vara nedsatt liksom förmågan att planera, tänka abstrakt, organisera, ordna och slutföra komplexa uppgifter. Konfusion/hjärnsvikt kan ses vid demenssjukdom framförallt då personen drabbas av annan sjukdom och ibland vid byte av miljö. Även personer med lindrig kognitiv svikt kan vid andra sjukdomstillstånd drabbas av konfusion/hjärnsvikt. Sociala omständigheter kring en person som lider av demenssjukdom kan påverka hennes eller hans uppträdande och uppmärksamhet, vilket kan resultera i missförstånd. Personer med demenssjukdom kan ha svårt att följa med i vad som händer. De kan bli vilsna, oroliga och aggressiva. Missförstånd, kontrollförlust och identitetskränkning kan ge ett hastigt skiftande humör. 3
Minnesmottagningens värdegrund Utgå ifrån varje människas lika värde ur ett holistiskt synsätt. Möt människan i alla situationer med respekt och hänsyn oberoende av hennes förmåga att uttrycka sig. Skapa tillit och god kommunikation gentemot patient, närstående och medarbetare genom att ha ett professionellt arbetssätt. Vilken värdegrund har du? 4
Relationen mellan den som vårdar och den som är sjuk har en avgörande betydelse för en god omvårdnad. En god relation bygger på tillit, lyhördhet och respekt. Den som vårdar tar hänsyn till den sjukes speciella behov och egna förmåga. Människan bakom sjukdomen bekräftas då hon/ han stöttas och lyfts fram. Omvårdnaden baseras på total närvaro av den som vårdar. 5
Symtom som påverkar omvårdnaden Glömska Glömska leder till svårigheter att relatera till viktiga händelser, platser, ting och personer i sin tidigare omgivning. Språkstörning Svårt att förstå och att uttrycka ord men även svårt att tolka gester och mimik. Nedsatt abstrakt tänkande Språket tappar nyanser och färger. Tidsuppfattningen är kopplad till den abstrakta förmågan. Den intuitiva tidsuppfattningen, att bedöma hur lång tid som har gått, är nedsatt. Även att tänka i sekvenser, då-nu-sedan är förändrad. Oförmåga att planera, organisera och analysera komplexa situationer Flera samtidiga händelser eller instruktioner, kan skapa ett mentalt kaos. Detta kan orsaka stressreaktioner till exempel förvirring/hjärnsvikt eller aggressivitet. Stresskänslighet Fasta rutiner minskar stress. Om den som vårdar är stressad eller orolig kan det smitta. 6
Störningar i rumsuppfattning Svårigheter att orientera sig, men även uppfatta och känna igen former på föremål. Avståndsbedömningen kan vara nedsatt, till exempel kan personer med kognitiv svikt/demenssjukdom sätta sig utanför en stol, hälla bredvid ett glas. Oförmåga att tolka sinnesintryck Svårigheter att känna igen och tolka det man ser, hör eller upplever. Sämre förmåga att känna igen maten på tallriken, svårt att tolka nyheterna på TV. Nedsatt praktisk förmåga Svårt att klä sig, sträcka sig efter ett glas eller glömma hur man äter och sväljer. Svårt att känna igen bestick och veta hur man använder dem. Oförmåga att uttrycka och lokalisera smärta Kan uttrycka smärta med ett förändrat beteende. En depression kan förändra smärtupplevelsen och förvärra den. 7
Allmänna råd i omvårdnaden Kommunikation Sök ögonkontakt. Sitt i samma nivå. Tänk på det viktiga kroppsspråket. Tala tydligt. Var konkret. Ge en instruktion i taget, vänta in och försäkra dig om att personen förstått, upprepa vid behov. Vid svår demenssjukdom kan omvårdnaden underlättas med välkänd sång under vårdmomentet. Gott om tid Ge personen gott om tid till att ta emot en instruktion, att tvätta sig och att klä sig. Rutiner Personer med kognitiv svikt/demenssjukdom har mindre reservkapacitet i hjärnan och behöver spara på den energi som finns. Rutiner ger trygghet, mindre krav på beslut i valsituationer och minskar stress. 8
Lagom stimulans Personer med demenssjukdom tål olika mängd stimulans. Utevistelse tål alla! Naturen ger lagom stimuli. En del behöver få stimulans enskilt, en del i sällskap. Undvik slentrianmässigt påslagen TV och radio. Matsituationen Sträva efter en lugn stämning inför en måltid. Minska spring eller störande ljud såsom radio eller TV. Alla ska helst sitta ner samtidigt. Sträva efter en hemlik matsituation. Vid matning kan personen härma den som vårdar. Låt det få ta sin tid. Vila Sova middag gör personen med kognitiv svikt/demenssjukdom mindre orolig eftermiddag och kväll. Ofta behövs en stunds vila även senare på eftermiddagen. 9
Praktiska råd i mötet Förbered dig genom att ta reda på personens bakgrund och tillstånd. Vem är personen? Var avstressad inför mötet. Var närvarande i situationen. Sök ögonkontakt. Ha en glad mimik. Hälsa med att ta i hand och presentera dig. Sitt initialt i samma nivå som personen. Använd ett mjukt tonfall. Ha ett lugnt och tydligt kroppsspråk. Etablera tillit. Exempelvis prata väder. Känn av personens tillstånd. Hur lugn eller hur orolig är personen? Säg avsikten med ditt besök tydligt och lugnt. Var konkret och använd ett enkelt språk. Ge en instruktion i taget. Avläs, vänta in och försäkra dig om att personen förstår situationen. Uppmuntra och bekräfta, det där gick ju bra! Ge gott om tid man vinner tid genom att ta sig tid. Kom ihåg, även om minnet sviktar finns känslan kvar! 10
Litteratur och länkar Lokalt vårdprogram, riktlinjer vid utredning av kognitiva symtom och misstänkt demenssjukdom. Ett samarbete mellan kommuner, primärvård och specialistvård i Nordöstra Skåne, CSK, Kristianstad; 2005, reviderat 2013. http://www.skane.se/sv/webbplatser/csk/centralsjukhuset-kristianstad/ Verksamheter/Medicinkliniken/Minnesmottagning/ Kommunikation och bemötande förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvårdnad. C-uppsats, våren 2012. Monika Opperud, Ann-Charlotte Palm. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:556979/fulltext01.pdf Svenskt demenscentrum www.demenscentrum.se Vårdalinstitutet www.vardalinstitutet.se Förbättringsarbete Hjärnsviktsrehabilitering enligt genombrottsmetoden, 2008 http://www.skane.se/upload/webbplatser/utvecklingscentrum/dokument/ hjarnsviktsrehabilitering.pdf Specifik omvårdnad vid svår demenssjukdom Ring Kerstin, Gleerups, Lund 2012. Stiftelsen Silviahemmet Demensvård och utbildning. www.silviahemmet.se Kunskapsöversikt akut hjärnsvikt Samverkan ortopeden Minnesmottagningen, standardvårdplan, 2013, Centralsjukhuset Kristianstad. (Endast medarbetare Region Skåne.) http://www.skane.se/upload/webbplatser/csk/for_vardgivare/svp/hjarnsvikt/ akut_hjarnsvikt.pdf 11
Kontakta oss gärna! Minnesmottagningen Sjuksköterska 044 309 20 99 vardagar 08:00 09:00 Sekreterare 044 309 20 41 Foto och produktion: Skånevård Kryh Medarbetare Ann-Marie Liljeroth, överläkare Görel Rydhög Morin, leg sjuksköterska Camilla Collijn, leg sjuksköterska Ann-Charlotte Palm, leg sjuksköterska Annette Tholle, arbetsterapeut Elsa Hallgrimsdottir-Strandberg, kurator Eva Reisch Levin, sekreterare Susann Andersson, sekreterare Fakta: Camilla Collijn, leg sjuksköterska, Ann-Charlotte Palm, leg sjuksköterska och Görel Rydhög Morin, leg sjuksköterska Faktagranskare: Ann-Marie Liljeroth, överläkare Minnesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad Oktober 2014. Region Skåne Skane.se