1 (14) 2014-08-20 Kursbeskrivning Metod, analys och vetenskaplig metod 7,5 hp, avancerad nivå, helfart inom masterprogrammet i Barnets bästa och mänskliga rättigheter Kurskod: UB445F Höstterminen 2014 Kursansvarig Rickard Jonsson rickard.jonsson@buv.su.se 08-1207 6200 Kursadministratör Malin Håkansson malin.hakansson@buv.su.se Lärare Camilla Rindstedt Rickard Jonsson camilla.rindstedt@buv.su.se 08-1207 6220 Examinator Rickard Jonsson rickard.jonsson@buv.su.se 08-1207 6200 Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B www.buv.su.se registrator@buv.su.se
2 (14) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen genom webbregistrering. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna göra detta. För att aktivera kontot, gå in på https://aktivera.su.se/ Webbregistreringen är öppen mellan 11 september 24 september. Var noga med att göra din webbanmälan inom tidsgränsen. Logga in på http://mitt.su.se/ Välj fliken Mina studier Välj Kursregistrering i vänsterspalten Bocka för rutan framför kursen (UB445F) och klicka på Välj Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Kursstart 3 oktober Tid: 14.00-17.00, Plats: sal F299, södra huset, hus F Schema kan komma att ändras. Bevaka därför schema via länken på kurshemsidan för att se ev. ändringar. Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - utforma och resonera kring olika typer av forskningsdesign, - jämföra och kritiskt granska centrala metoder inom barn- och ungdomsvetenskaplig forskning samt - resonera kring olika analytiska möjligheter och begränsningar i förhållande till olika typer av data. Kursens upplägg Kursen bygger vidare på den kunskap om forskningsmetoder som presenterats på tidigare kurser inom ramen för programmet och fokuserar framför allt på hur man praktiskt genomför vetenskapliga undersökningar inom barn- och ungdomsvetenskap. Kursen är uppbyggd kring föreläsningar, seminarier, självstudier och egen datainsamling. Deltagarna får själva pröva på
3 (14) olika metoder i form av ett pilotprojekt. I kursen får deltagaren enskilt eller tillsammans med en annan student prova på att utföra olika former av deltagande observation (rundtur, fältanteckningar, bandinspelningar och/eller videoinspelningar) och/eller intervju med barn och/eller samla text eller bild material i form av t.ex. berättelser eller videomaterial på internet. Deltagaren formulerar en frågeställning utifrån vilken datainsamlingsmetod väljs. Deltagaren reflekterar även över etiska ställningstaganden relaterade till det egna pilotprojektet. Deltagaren får själv prova på att bearbeta det insamlade materialet. Deltagaren får även göra transkriptioner av band- eller videoinspelningar, det vill säga förvandla upplevda situationer/naturalistisk data till skriven text. Deltagarna kommenterar kontinuerligt varandras pågående arbeten. Deltagaren får genom att läsa och diskutera olika vetenskapliga artiklar även ta del av hur olika analytiska metoder kan användas och jämföra utfallet av dessa olika typer av analyser. Slutligen får deltagaren tillfälle att analysera det egna insamlade materialet och skriva fram sina slutssatser. I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan. Obligatorisk närvaro. Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle Examinationer och uppgifter Kursen examineras på följande sätt: - EXA1 Seminarieuppgifter, 2,5 hp, samt - EXA2 Individuell skrivning, 5 hp. Studenten skall under kursens gång genomföra en pilotstudie. Datainsamlingen kan genomföras individuellt eller i par. Det pågående arbetet diskuteras löpande på seminarier. Den individuella skrivningen utgörs av en redogörelse för pilotprojektet. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Litteratur Obligatorisk litteratur Emerson, R. M., Fretz, R. I., & Shaw, L. L. (2011). Writing ethnographic fieldnotes. (2. Ed) Chicago:
4 (14) University of Chicago Press. (254 s.) Silverman, D. (2011). Qualitative research (3. Ed.). London: Sage publications Ltd. (200-300 s.) Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Hämtad 1 juli 2013 från http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf. Härutöver tillkommer till varje seminarium vetenskapliga artiklar och analysverktyg som dels bestäms av kursansvarig lärare, dels väljs av studenter i samråd med lärare. (200-300 s.) Litteraturen väljs ur nedanstående lista: Referenslitteratur Blackford, H. (2004). Playground Panopticism: Ring-Around-the-Children, a Pocketful of Women. Childhood, 11(2), 227 249. Cederborg, A-C. (2009). Utredningsintervjuer med barn i utsatta livssituationer. I: A. Sparrman m.fl. (Red.), Den väsentliga vardagen: Några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild (ss. 311-329). Stockholm: Carlssons. Evaldsson, A. C. (2007). Accounting for friendship: Moral ordering and category membership in pre-adolescent girls relational talk. Research on language and social interaction, 40(4), 377-404. Goodwin, C. & Heritage, J (1990). Conversational analysis. Annual Review of Anthropology, 19, 283-307. Harry, B., Sturges, K.M., & Klingner, J.K. (2005). Mapping the Process: An Exemplar of Process and Challenge in Grounded Theory Analysis. Educational Researcher, 34(3), 3-13. Heath, S., Brooks, R., Cleaver, E., & Ireland, E. (2009). Researching young people s lives. London: Sage. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Ochs E., Graesch A.P., Mittmann A., Bradbury T., & Repetti, R. ( 2006). Video ethnography and ethnoarchaeological tracking. In M. Pitt-Catsouphes, E. E. Kossek, & S. Sweet (Eds.), The work and family handbook: Multidisciplinary perspectives, methods, and approaches (ss. 387-409). London: LEA. (Finns via länk i Mondo) Ten Have, P. (2001). Reflections on transcriptions. Hämtat 1 juli 2013, från http://www.paultenhave.nl/transcription-rv2.pdf Änggård, E. (2011) Children s gendered and non-gendered play in natural spaces. Children, Youth and Environment, 21(2), 5-33. Information om litteratur finns även i kursplanen på kurshemsidan.
5 (14) Innehåll Kursen ges på helfart dagtid under perioden 3 oktober 3 november, med lärarledd undervisning och seminarier, samt däremellan enskilt arbete och/eller grupparbete. Som en röd tråd genom kursen löper deltagarens arbete med ett enskilt pilotprojekt. Vid det första kurstillfället ges en introduktionsföreläsning som fokuserar på vetenskapsteoretiska frågeställningar kopplat till olika typer av metoder och forskningstraditioner. Föreläsningen behandlar även det praktiska genomförandet av pilotprojektet med fokus på datainsamling. Som inspiration till datainsamlingen ges även en uppföljande föreläsning utifrån ett pågående forskningsprojekt med fokus på metodfrågor. Därefter följer fyra seminarier som fokuserar på olika aspekter av pilotprojekten. Pilotprojektet Syftet med pilotprojektet är att lära sig hur man praktiskt genomför vetenskapliga undersökningar inom barn- och ungdomsvetenskap. Studenten samlar först in minst två typer av data. Datainsamlingen kan genomföras i en för studenten välbekant miljö i t.ex. hemmiljö eller skola. Det går bra att samla data hos bekanta till studenten, dock ej på egna barn eller den egna familjen. Det är även möjligt att samla data på internet. När ett fält där data kan samlas in lokaliserats skall en forskningsfråga formuleras och etiska ställningstaganden beaktas. Räkna med att datainsamlingen tar cirka fem dagar i anspråk inklusive att få tillträde till fältet. Etiska aspekter av fältarbetet skall beaktas kontinuerligt. För att snabbt kunna komma igång med datainsamlingen rekommenderas att studenten från dag 1 funderar på vilken form av data som skall samlas in, t.ex. var deltagande observationen skulle kunna genomföras och ev. tar kontakt med berörda deltagare. Kursen pågår den 3 oktober 3 november. Vecka 40 Kursintroduktion Kursansvarig: Rickard Jonsson Fredag den 3 oktober, kl 14 15 Sal: F299 (Södra husen) Kursen introduceras med genomgång av kursbeskrivningen inklusive genomgång av pilotprojektet, seminarier och föreläsningar, övriga uppgifter och examination. Föreläsning: Introduktion till Metod, teknik och vetenskaplig tillämpning Föreläsare: Camilla Rindstedt Fredag den 3 oktober, kl 15 17
6 (14) Sal: F299 (Södra husen) Denna introduktionsföreläsning syftar till att ge en överblick över metod, teknik och vetenskaplig tillämpning inom forskningsfältet barn- och ungdomsvetenskap. Föreläsningen fokuserar på data insamlingsmetoder, bearbetning och analys inom olika vetenskapliga forskningstraditioner. Litteratur: Emerson, R. M., Fretz, R. I., & Shaw, L. L. (2011). Writing ethnographic fieldnotes. (2. Ed) Chicago: University of Chicago Press. (254 s.) Silverman, D. (2011). Qualitative research (3. ed.). London: Sage publications Ltd. Kapitel 2, 7, 15, 21 och 23
7 (14) Vecka 41 Föreläsning: Data generering, bearbetning, och analys: Exempel från ett forskningsprojekt. Föreläsare: Camilla Rindstedt Måndag 6 oktober kl. 9-12 Sal BUV 123 Litteratur: Silverman, D. (2011). Qualitative research (3. ed.). London: Sage publications Ltd. Kapitel 2,, 7, 15, 21 och 23 Ochs E., Graesch A.P., Mittmann A., Bradbury T., & Repetti, R. ( 2006). Video ethnography and ethnoarchaeological tracking. In M. Pitt-Catsouphes, E. E. Kossek, & S. Sweet (Eds.), The work and family handbook: Multidisciplinary perspectives, methods, and approaches (ss. 387-409). London: LEA. (Finns via länk i Mondo ) Ytterligare någon text kan tillkomma Individuella uppgifter: 1) Du skall denna vecka välja en frågeställning till ditt pilotprojekt som du kommer att arbeta med under kursens gång. Pilotprojektet beskrivs i form av ett synopsis på (omkring) 2 A4 sidor, och mejlas till både camilla.rindstedt@buv.su.se och rickard.jonsson@buv.su.se, senast torsdag den 9 oktober kl. 17. 2) Börja förbereda datainsamling genom att kontakta deltagare och boka tid för datainsamling. 3) Kommentera en annan deltagares synopsis. Instruktioner om vem som kommenterar vilket synopsis ges av lärare. 4) Sök efter en forskningsartikel som du bedömer vara metodologiskt relevant för det egna pilotprojektet. Artikeln presenteras inför gruppen på efterföljande seminarium, v 42. Vecka 42 Seminarium 1 Seminarieledare: Camilla Rindstedt Måndag den 13 oktober, 9-12 Sal BUV 121a Seminarium 1 innefattar att deltagarna genomför var sin muntlig presentation av en valfri empirisk forskningsartikel. Efter presentationen ska kursdeltagarna veta tillräckligt mycket om artikeln i fråga för att kunna ta ställning till om den kan vara intressant för deras eget arbete.
8 (14) Under den andra delen av seminariet fokuseras de påbörjade pilotprojekten. Deltagarna presenterar först sina synopsis för varandra och diskuterar därefter olika frågor av relevans för genomförandet av projektet. Individuell uppgift: Under denna vecka skall du samla in och påbörja bearbetningen av din data. Skriv ut/transkribera en del av din data motsvarande minst en A4-sida och ta med dig den till nästa seminarium. Se till att alla kursdeltagare kan få ett ex av din data. Som förberedelse inför seminarium 2 skall du även läsa tre artiklar (Blackford, Evaldsson och Harry mfl, se nedan) och förbereda en fråga till varje artikel. Vecka 43 Seminarium 2: Databearbetning och analys 1 Seminarieledare: Rickard Jonsson Måndag den 20 oktober, kl 9-12 Sal BUV121a Innehåll: Dagens seminarium ägnas åt diskussion om bearbetning och analys av den data som samlats in. Seminariet inleds med en kortare föreläsning om olika tekniker för att bearbeta och analysera insamlat material. Därefter diskuteras tre olika forskningsartiklar som representerar olika vetenskapsteoretiskt utgångspunkter (DA, CA och GT). Diskussionen utgår även ifrån de frågor deltagarna formulerat till artiklarna. Därefter jobbar seminariet tillsammans med det material som deltagarna själva samlat in. Fokus läggs på bearbetning, transkription och presentation av forskningsdata. Litteratur: Blackford, H. (2004). Playground Panopticism: Ring-Around-the-Children, a Pocketful of Women. Childhood, 11(2), 227 249. Evaldsson, A. C. (2007). Accounting for friendship: Moral ordering and category membership in pre-adolescent girls relational talk. Research on language and social interaction, 40(4), 377-404. Harry, B., Sturges, K.M., & Klingner, J.K. (2005). Mapping the Process: An Exemplar of Process and Challenge in Grounded Theory Analysis. Educational Researcher, 34(3), 3-13. Ref litteratur. Silverman, D. (2011). Qualitative research (3. ed.). London: Sage publications Ltd. Kapitel 15. Ten Have, P. (2001). Reflections on transcriptions. Hämtat 29 juni, 2011, från http://www.paultenhave.nl/transcription-rv2.pdf
9 (14)
10 (14) Individuell uppgift: Under denna vecka skall du arbeta vidare med bearbetningen och analysen av din data. Skriv på PM, och läs litteratur. Vecka 44 Seminarium 3: Databearbetning och analys 2 Seminarieledare: Camilla Rindstedt Måndag 27 oktober, kl 9 12. Sal BUV121a Innehåll Dagens seminarium ägnas åt fortsatt diskussion om bearbetning och analys av den data som samlats in. Deltagarna arbetar med det material som deltagarna själva samlat in. Fokus läggs på bearbetning, transkription och presentation av forskningsdata. Litteratur: Silverman, D. (2011). Qualitative research (3. ed.). London: Sage publications Ltd. Kapitel 18, 20 och 21. Individuell uppgift: Skriv färdigt ditt PM och mejla det till rickard.jonsson@buv.su.se, senast torsdag den 30 oktober kl. 17. Ta del av en annan students arbete och förbered två diskussionsfrågor till detta arbete. Förbered en 10 min presentation av ditt eget arbete som skall presenteras måndag den 3 november. Vecka 45 Seminarium 4: Presentationer av pilotprojekten Seminarieledare: Rickard Jonsson Måndagen den 3 november Sal BUV 121a På dagens seminarium presenterar studenterna sina pilotprojekt och diskuterar för- och nackdelar med de olika metodvalen. Individuell uppgift: Efter presentationerna av pilotprojekten finns möjlighet att revidera och vidareutveckla den slutgiltiga versionen av ditt PM utifrån de kommentarer du fick på seminarium 4.
11 (14) Examination Från pilotprojekt till forskningsprojekt. Genom att utgå ifrån dina erfarenheter från ditt eget pilotprojekt och det som presenterats på seminarierna från andras pilotprojekt, föreläsningar och i litteraturen, skall du beskriva hur du skulle kunna gå vidare för att utveckla ditt pilotprojekt till ett större forskningsprojekt (t ex. en masteruppsats eller ett doktorandprojekt) och diskutera det i förhållande till alternativa tillvägagångssätt för datagenerering, bearbetning och analys. 1. Börja med en sammanställning av de metoder för datagenerering och analys som presenterats på kursen och som är av relevans för ditt projekt och din diskussion. 2. Beskriv därefter hur du genomfört ditt eget pilotprojekt. Argumentera för de val du gjort med referens till litteraturen. 3. Diskutera därefter för- och nackdelar med det tillvägagångssätt du valt, jämför med andra exempel som diskuterats på kursen och dra slutsatser angående hur du skulle kunna gå vidare i ett större projekt. Texten skall vara max 8 sidor, 1½ radavstånd, 12 punkter. Referenssystemet APA skall användas. Examinationsuppgiften skall mejlas till Rickard Jonsson, senast onsdagen den 5 november kl. 23. Skicka eller lägg även en pappersversion av samma text i Rickard Jonssons postfack (senast fredag samma vecka). Student som önskar få sin examination hemskickad ska bifoga ett frankerat kuvert. Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexamination äger rum den 12 januari 2015. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig/kursadministratör senast den 8 januari, 2015. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per läsår/termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig/kursadministratör. Omexaminationen lämnas per mejl till rickard.jonsson@buv.su.se
12 (14) Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXA1 Seminarieuppgifter, 2,5 hp G. Godkänd. Aktivt deltagande på seminarier och genomförda Mondouppgifter. U. Underkänd. Kriterierna för godkänd har ej uppnåtts EXA2 Individuell skrivning, 5 hp A Utmärkt B Mycket bra C Bra D: Tillfredställande Texten innehåller en sammanställning av och fördjupande reflektion över väl valda, korrekt beskrivna och central delar av litteraturen, seminarier och föreläsningar. Texten innehåller en övertygande beskrivning och en kritisk granskning av genomförandet av det egna pilotprojektet utifrån de centrala metoderna som presenterats under kursen. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan brister. Texten innehåller en sammanställning och problematiserande reflektion över väl valda, korrekt beskrivna och centrala delar av litteraturen seminarier och föreläsningar. Texten innehåller en jämförande beskrivning och en kritisk granskning av genomförandet av det egna pilotprojektet utifrån de centrala metoderna som presenterats under kursen. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan brister. Texten innehåller en sammanställning och jämförande reflektion med relevanta och korrekt beskrivna begrepp från centrala delar av litteraturen seminarier och föreläsningar. Texten innehåller en jämförande beskrivning och en granskning av genomförandet av det egna pilotprojektet utifrån de centrala metoderna som presenterats under kursen. Texten är välskriven, formalia utan större brister. Texten innehåller en sammanställning och reflektion med relevanta och korrekt beskrivna begrepp från centrala delar av litteraturen seminarier och föreläsningar. Texten innehåller en relevant beskrivning och en granskning av genomförandet av det egna pilotprojektet utifrån de centrala metoderna som presenterats under kursen. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. E: Tillräckligt Texten innehåller en sammanställning och reflektion med tillräckligt och korrekt beskrivna begrepp ur valda delar av litteraturen, seminarier och föreläsningar. Texten innehåller en beskrivning och en granskning av genomförandet av det egna pilotprojektet utifrån de centrala metoderna som presenterats under kursen. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. Fx: Otillräckligt Arbetet uppvisar brister i relation till ett eller flera av lärandemålen, men arbetet bedöms möjligt att komplettera till godkänt resultat inom en vecka efter det att kompletteringsbehov har meddelats. F: Helt Arbetet uppvisar brister i relation till ett eller flera av lärandemålen och måste
13 (14) otillräckligt göras om. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EXA2 blir även slutbetyg på kursen. Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen.
14 (14) Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på http://www.su.se/student under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kommunikation kring kursen kommer att ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.