Kursbeskrivning. Metod, analys och vetenskaplig tillämpning

Transkript

1 1 (14) Kursbeskrivning Metod, analys och vetenskaplig tillämpning 7,5 hp, avancerad nivå, helfart inom masterprogrammet i Barnets bästa och mänskliga rättigheter Kurskod: UB445F Höstterminen 2015 Kursansvarig Rickard Jonsson rickard.jonsson@buv.su.se Kursadministratör Malin Håkansson malin.hakansson@buv.su.se Lärare Rickard Jonsson Examinator Rickard Jonsson rickard.jonsson@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (14) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Registrering Du har vid terminsstart fått information om att webregistera dig på terminens kurser. Du ser din registrering på Om du glömt att registrera dig kontakta kursadministratören. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i läroplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB445F Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - utforma och resonera kring olika typer av forskningsdesign, - jämföra och kritiskt granska centrala metoder inom barn- och ungdomsvetenskaplig forskning samt - resonera kring olika analytiska möjligheter och begränsningar i förhållande till olika typer av data. Kursens upplägg Kursen bygger vidare på den kunskap om forskningsmetoder som presenterats på tidigare kurser inom ramen för programmet och fokuserar framför allt på hur man praktiskt genomför vetenskapliga undersökningar inom barn- och ungdomsvetenskap. Kursen är uppbyggd kring föreläsningar, seminarier, självstudier och egen datainsamling.

3 3 (14) Kursen innefattar två huvudsakliga moment: a) att pröva olika analytiska metoder på egen insamlad data i form av ett pilotprojekt och b) att formulera ett eget synopsis för kommande masteruppsats. I kursen får deltagaren enskilt eller tillsammans med en annan student prova på att utföra olika former av deltagande observation (fältanteckningar, bandinspelningar eller videoinspelningar) och/eller intervju med barn och/eller samla text eller bild material i form av t.ex. berättelser eller videomaterial på internet. Deltagaren formulerar en frågeställning utifrån vilken datainsamlingsmetod väljs. Deltagaren reflekterar även över etiska ställningstaganden relaterade till det egna pilotprojektet. Deltagaren får själv prova på att bearbeta det insamlade materialet. Deltagaren får även göra transkriptioner av band- eller videoinspelningar, det vill säga förvandla upplevda situationer/naturalistisk data till skriven text. Utifrån pilotprojektet formulerar studenten också ett synopsis för sin kommande masteruppsats. Detta synopsis kan följa idéer från pilotprojektet, eller omformuleras och ta ny riktning efter de lärdomar som dragits av arbetet med samma projekt. Deltagarna kommenterar kontinuerligt varandras pågående arbeten. Deltagaren får genom att läsa och diskutera olika vetenskapliga artiklar även ta del av hur olika analytiska metoder kan användas och jämföra utfallet av dessa olika typer av analyser. Slutligen får deltagaren tillfälle att analysera det egna insamlade materialet och skriva fram sina slutssatser. I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan. Obligatorisk närvaro. Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle Examinationer och uppgifter Kursen examineras på följande sätt: - EXA1 Seminarieuppgifter, 2,5 hp, samt - EXA2 Individuell skrivning, 5 hp. Studenten skall under kursens gång genomföra en pilotstudie. Datainsamlingen kan genomföras individuellt eller i par. Det pågående arbetet diskuteras löpande på seminarier. Den individuella skrivningen utgörs av en redogörelse för pilotprojektet och ett synopsis.

4 4 (14) Litteratur Obligatorisk litteratur Emerson, R. M., Fretz, R. I., & Shaw, L. L. (2011). Writing ethnographic fieldnotes. (2. Ed) Chicago: University of Chicago Press. (254 s.) Silverman, D. (2011). Qualitative research (3. Ed.). London: Sage publications Ltd. ( s.) Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Hämtad 1 juli 2013 från Härutöver tillkommer till varje seminarium vetenskapliga artiklar och analysverktyg. ( s.) Litteraturen väljs ur nedanstående lista: Referenslitteratur Blackford, H. (2004). Playground Panopticism: Ring-Around-the-Children, a Pocketful of Women. Childhood, 11(2), Cederborg, A-C. (2009). Utredningsintervjuer med barn i utsatta livssituationer. I: A. Sparrman m.fl. (Red.), Den väsentliga vardagen: Några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild (ss ). Stockholm: Carlssons. Evaldsson, A. C. (2007). Accounting for friendship: Moral ordering and category membership in pre-adolescent girls relational talk. Research on language and social interaction, 40(4), Fejes, A., Thornberg, R., (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2:a uppl. Stockholm: Liber. Goodwin, C. & Heritage, J (1990). Conversational analysis. Annual Review of Anthropology, 19, Harry, B., Sturges, K.M., & Klingner, J.K. (2005). Mapping the Process: An Exemplar of Process and Challenge in Grounded Theory Analysis. Educational Researcher, 34(3), Heath, S., Brooks, R., Cleaver, E., & Ireland, E. (2009). Researching young people s lives. London: Sage. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Ochs E., Graesch A.P., Mittmann A., Bradbury T., & Repetti, R. ( 2006). Video ethnography and ethnoarchaeological tracking. In M. Pitt-Catsouphes, E. E. Kossek, & S. Sweet (red.), The work and family handbook: Multidisciplinary perspectives, methods, and approaches (ss ). London: LEA. (Finns via länk i Mondo) Ten Have, P. (2001). Reflections on transcriptions. Hämtat 1 juli 2013, från Änggård, E. (2011) Children s gendered and non-gendered play in natural spaces. Children, Youth and Environment, 21(2), Information om litteratur finns även i kursplanen på kurshemsidan.

5 5 (14) Innehåll Kursen ges på helfart dagtid under perioden 3 december 17 januari med lärarledd undervisning och seminarier, samt däremellan enskilt arbete och/eller grupparbete. Som en röd tråd genom kursen löper deltagarens arbete med ett enskilt pilotprojekt, som en övning för analys och metod i kommande uppsatsskrivande. Pilotprojekt och uppsatssynopsis Syftet med pilotprojektet är att lära sig hur man praktiskt genomför vetenskapliga undersökningar inom barn- och ungdomsvetenskap. Studenten samlar in data med tydlig relevans för barn och ungdomsvetenskap. Datainsamlingen kan genomföras i en för studenten välbekant miljö i t.ex. hemmiljö eller skola. Det går bra att samla data hos bekanta till studenten, dock ej på egna barn eller den egna familjen. Det är även möjligt att samla data på internet. När ett fält där data kan samlas in lokaliserats skall en forskningsfråga formuleras och etiska ställningstaganden beaktas. Räkna med att datainsamlingen tar flera dagar i anspråk inklusive att få tillträde till fältet. Etiska aspekter av fältarbetet skall beaktas kontinuerligt. För att snabbt kunna komma igång med datainsamlingen rekommenderas att studenten från dag 1 funderar på vilken form av data som skall samlas in, t.ex. var deltagande observationen eller intervjuer skulle kunna genomföras och ev. tar kontakt med berörda deltagare. Utifrån pilotprojektet formulerar studenten också ett synopsis för sin kommande masteruppsats. Detta synopsis kan följa idéer från pilotprojektet, eller omformuleras och ta ny riktning efter de lärdomar som dragits av arbetet med samma projekt. Vecka 49 Introduktion till Metod, teknik och vetenskaplig tillämpning Kursansvarig och föreläsare: Rickard Jonsson Torsdag den 3 december, kl 9 12 Sal: BUV 202 Kursen introduceras med genomgång av kursbeskrivningen, pilotprojektet, seminarier och föreläsningar, övriga uppgifter och examination. En introduktionsföreläsning ger en överblick över metod, teknik och vetenskaplig tillämpning inom forskningsfältet barn- och ungdomsvetenskap. Föreläsningen fokuserar på data insamlingsmetoder, bearbetning och analys inom olika vetenskapliga forskningstraditioner, inklusive en diskussion om olika tekniker för att bearbeta och analysera insamlat material Litteratur: Silverman, D. (2011). Qualitative research (3. ed.). London: Sage publications Ltd. Kapitel 2, 7, 15, 21 och 23

6 6 (14) Vecka 50 Föreläsning: Data generering, bearbetning, och analys: diskursanalys och etnografiskt fältarbete. Måndag 7 december kl Sal BUV 202 Dagen ägnas åt två kortare föreläsningar. 1) Rickard Jonsson föreläser om analytiska tillvägagångssätt. Vi går igenom transkriptionsförfarande och olika teoretiska tillämpningar: diskursanalys med litet och stort D. 2) Jannete Hentati och Kajsa Rudberg, doktorander vid Socialantropologiska institutionen talar om sina egna forskningsprojekt, om fältarbete som metod och hur man analyserar etnografiskt material. Litteratur: Emerson, R. M., Fretz, R. I., & Shaw, L. L. (2011). Writing ethnographic fieldnotes. (2. Ed) Chicago: University of Chicago Press. (254 s.) Silverman, D. (2011). Kapitel 2, 11, 12, 16 Goodwin, C. & Heritage, J (1990). Conversational analysis. Annual Review of Anthropology, 19, Ten Have, P. (2001). Reflections on transcriptions. Hämtat 29 juni, 2011, från Individuella uppgifter: 1) Du skall denna vecka välja en frågeställning till ditt pilotprojekt som du kommer att arbeta med under kursens gång. Pilotprojektet beskrivs i ett paper (omkring) 1 A4, och lämnas in på MONDO i mappen EXA 1 under fliken uppgifter, senast torsdag den 10 december kl. 17. Du ska också ladda upp en kopia av pappret i mappen seminarieuppgifter under fliken filsamling för att andra studenter ska kunna kommentera ditt papper. 2) Börja förbereda datainsamling genom att kontakta deltagare och boka tid för datainsamling.

7 7 (14) 3) Kommentera en annan deltagares paper. Instruktioner om vem som kommenterar vilket synopsis ges av lärare. Seminarium 1 Seminarieledare: Rickard Jonsson Torsdag 10 december, kl 9 12 Sal BUV 202 Seminarium som innehåller följande delar: 1) Deltagarna presenterar sina papers för varandra och diskuterar därefter olika frågor av relevans för genomförandet av projektet. 2) Vi uppmärksammar forskningsetiska frågor i relation till pilotprojekten. Litteratur: Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Hämtad 1 juli 2013 från Individuell uppgift: Under kommande vecka skall du samla in och påbörja bearbetningen av din data. Skriv ut/transkribera en del av datan motsvarande minst en A4-sida och ta med dig den till nästa seminarium. Se till att alla kursdeltagare kan få ett ex av din data genom att kopiera upp den och ta med den till seminariet. Som förberedelse inför seminarium 2 skall du även läsa tre artiklar - Blackford, Evaldsson och Harry mfl, se nedan - och förbereda en fråga till varje artikel. Vecka 51 Seminarium 2: Databearbetning och analys Seminarieledare: Rickard Jonsson Torsdag 17 / 12, kl 9 16 Sal BUV202 Innehåll:

8 8 (14) Dagens seminarium ägnas åt diskussion om bearbetning och analys. Vi jobbar tillsammans med det material som deltagarna själva samlat in. Fokus läggs på bearbetning, transkription och presentation av forskningsdata. Därefter diskuteras tre olika forskningsartiklar som representerar olika vetenskapsteoretiskt utgångspunkter Litteratur: Blackford, H. (2004). Playground Panopticism: Ring-Around-the-Children, a Pocketful of Women. Childhood, 11(2), Evaldsson, A. C. (2007). Accounting for friendship: Moral ordering and category membership in pre-adolescent girls relational talk. Research on language and social interaction, 40(4), Harry, B., Sturges, K.M., & Klingner, J.K. (2005). Mapping the Process: An Exemplar of Process and Challenge in Grounded Theory Analysis. Educational Researcher, 34(3), Ref litteratur. Silverman, D. (2011). Qualitative research (3. ed.). London: Sage publications Ltd. Kapitel 15. Fredag 18 / 12, kl Akademisk examination: Disputationsakten. Vi besöker en disputation och följer ett kritiskt akademiskt samtal kring en avhandlingstext. Plats: Nordenskiöldsalen, Geovetarhuset. Disputant: Elin Hafsteinsdóttir : The Art of Making Democratic Trouble. Four Art Events from a Radical Democratic Theoretical Approach. Opponent: Jenny Gunnarsson Payne, docent i etnologi vid Södertörns högskola. Vecka 1 Seminarium 3: Förberedelse av masteruppsats och metodologi Seminarieledare: Mats Börjesson och Rickard Jonsson Måndag 7 /1, kl Sal 202 Innehåll Seminariet handlar om synopsis för kommande uppsats. Lärdomar från pilotprojektet vävs in i kommande uppsatstankar. Mats Börjesson som ansvarar för uppsatskursen besöker och berättar om uppsatsskrivandet, och ger ett fördjupat perspektiv på metodologi. Litteratur:

9 9 (14) Silverman, D. (2011). Qualitative research (3. ed.). London: Sage publications Ltd. Kapitel 18, 20 och 21. Individuell uppgift: Skriv på ditt kurspaper och lämna in ett utkast på MONDO i mappen EXA 1 under fliken uppgifter, 10 januari kl. 17. Döp dokumentet till ditt namn + utkast. Du ska också ladda upp en kopia av pappret i mappen seminarieuppgifter under fliken filsamling för att andra studenter ska kunna kommentera ditt papper. Förbered en 10 min presentation av ditt eget arbete som skall presenteras torsdag den 14:e januari. Vecka 2 Seminarium 4: Presentationer av kurspaper Seminarieledare: Rickard Jonsson Torsdag 14 januari, Sal BUV202 På dagens seminarium presenterar studenterna sina pilotprojekt och seminariepaper, och diskuterar för- och nackdelar med de olika metodvalen. Individuell uppgift: Efter presentationerna av pilotprojekten finns möjlighet att justera den slutgiltiga versionen av ditt kurspaper utifrån de kommentarer du fick på seminarium 4. Examination: Från pilotprojekt till forskningsprojekt. Som slutexamination skrivs ett kurspaper, som består av två delar. Del 1: I den första delen redogör du för ditt pilotprojekt med tydlig förankring i kurslitteraturen. 1. Formulera din frågeställning för pilotprojketet. 2. Presentera de teoretiska / analytiska perspektiv som du bedömer har relevans för ditt pilotprojekt och forskningsintresse.

10 10 (14) 3. Beskriv metod(erna) du använt under pilotprojektet med utgångspunkt i litteraturen. 4. Visa ett kort exempel på egen insamlad data från pilotprojektet. Tillämpa de presenterade teorertiska perspektiven (från punkt 2) i analys av ditt eget exempel. 5. Diskutera forskningsetiska aspekter av ditt projekt. 6. Som avslutning på del 1, ska du föra en metod- och teoridiskussion av pilotprojektet. Diskutera för- och nackdelar med de tillvägagångssätt du valt, och jämför med andra exempel som diskuterats på kursen. Omfattning del 1: 5-6 A4 Del 2: Den andra delen är ett uppsatssynopsis. Här ska du utgå ifrån dina erfarenheter från ditt pilotprojekt och formulera hur du vill gå vidare för att utveckla ditt pilotprojekt till ett större forskningsprojekt i form av en masteruppsats. Denna del sammanfattas som ett kort synopsis för din kommande uppsats inklusive ringa in ett kunskapsintresse, presentera en frågeställning som motiveras, redogör för ditt fält, ditt val av teori, metod och den data du avser att samla in. Din synopsis kan bygga vidare på eller formulera en ny fråga och fält i relation till ditt pilotprojekt. Omfattning del 2: 1-2 A4. Texten skall totalt vara max 8 sidor, 1½ radavstånd, 12 punkter. Referenssystemet APA skall användas. Examinationsuppgiften ska lämnas in på MONDO i mappen EXA 2 under fliken uppgifter, senast söndagen den 17 januari kl. 23. Döp dokumentet till ditt namn + examination Student som önskar få sin examination hemskickad ska bifoga ett frankerat kuve Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en

11 11 (14) examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexamination äger rum den 1 mars Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör senast den 19 februari, Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per läsår/termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Omexaminationen lämnas per mejl till rickard.jonsson@buv.su.se Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom två veckor efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Student anmäler önskemål om omexamination till Rickard Jonsson. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXA1 Seminarieuppgifter, 2,5 hp G. Godkänd. Aktivt deltagande på seminarier och genomförda seminarieuppgifter. U. Underkänd. Kriterierna för godkänd har ej uppnåtts EXA2 Individuell skrivning, 5 hp A Utmärkt Texten innehåller en sammanställning av och fördjupande reflektion över väl valda, korrekt beskrivna och central delar av litteraturen, seminarier och föreläsningar. Texten innehåller en övertygande beskrivning och en kritisk granskning av genomförandet av det egna pilotprojektet och uppsatssynopsis utifrån de centrala metoderna som presenterats under kursen. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan brister.

12 12 (14) B Mycket bra C Bra D: Tillfredställande Texten innehåller en sammanställning och problematiserande reflektion över väl valda, korrekt beskrivna och centrala delar av litteraturen seminarier och föreläsningar. Texten innehåller en jämförande beskrivning och en kritisk granskning av genomförandet av det egna pilotprojektet och uppsatssynopsis utifrån de centrala metoderna som presenterats under kursen. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan brister. Texten innehåller en sammanställning och jämförande reflektion med relevanta och korrekt beskrivna begrepp från centrala delar av litteraturen seminarier och föreläsningar. Texten innehåller en jämförande beskrivning och en granskning av genomförandet av det egna pilotprojektet och uppsatssynopsis utifrån de centrala metoderna som presenterats under kursen. Texten är välskriven, formalia utan större brister. Texten innehåller en sammanställning och reflektion med relevanta och korrekt beskrivna begrepp från centrala delar av litteraturen seminarier och föreläsningar. Texten innehåller en relevant beskrivning och en granskning av genomförandet av det egna pilotprojektet och uppsatssynopsis utifrån de centrala metoderna som presenterats under kursen. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. E: Tillräckligt Texten innehåller en sammanställning och reflektion med tillräckligt och korrekt beskrivna begrepp ur valda delar av litteraturen, seminarier och föreläsningar. Texten innehåller en beskrivning och en granskning av genomförandet av det egna pilotprojektet och uppsatssynopsis utifrån de centrala metoderna som presenterats under kursen. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. Fx: Otillräckligt F: Helt otillräckligt Arbetet uppvisar brister i relation till ett eller flera av lärandemålen, men arbetet bedöms möjligt att komplettera till godkänt resultat inom en vecka efter det att kompletteringsbehov har meddelats. Arbetet uppvisar brister i relation till ett eller flera av lärandemålen och måste göras om. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EXA2 blir även slutbetyg på kursen. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att

13 13 (14) känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll för samtliga studentexaminationer i kursen. När studenter lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från deras sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar.

14 14 (14) Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.