Formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik

Relevanta dokument
Formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik

Formelsamling i Krets- och mätteknik fk ETEF15, Ht2011

Formelsamling. Elektromagnetisk fältteori för F och Pi ETE055 & ETEF01

Du behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen januari 2008

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Komplexa tal. j 2 = 1

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Formelsamling för komponentfysik. eller I = G U = σ A U L Småsignalresistans: R = du di. där: σ = 1 ρ ; = N D + p n 0

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Tentamen i EITF90 Ellära och elektronik, 28/8 2018

Tentamensskrivning i Ellära: FK4005e Fredag, 11 juni 2010, kl 9:00-15:00 Uppgifter och Svar

Komplexa tal. j 2 = 1

insignal H = V ut V in

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Elektriska drivsystem Föreläsning 3 - Elektromekaniska omvandlingsprinciper

Lösningar till tentamen i Elektromagnetisk fältteori för Π3 & F3

VIKTIGA TILLÄMPNINGAR AV GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A. r cos t + (r cos t) 2 + (r sin t) 2) rdrdt.

Elektronik 2017 EITA35

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

1 Grundläggande Ellära

Tentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 8 januari, 2007

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Föreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths

1 Bestäm Théveninekvivalenten mellan anslutningarna a och b i nedanstående krets.

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006

Kretsteori Exempelsamling 2007

TSDT18/84 SigSys Kap 4 Laplacetransformanalys av tidskontinuerliga system. De flesta begränsade insignaler ger upphov till begränsade utsignaler

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

10. Kretsar med långsamt varierande ström

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1

Ordinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Vektoranalys II. Anders Karlsson. Institutionen för elektro- och informationsteknik

Föreläsning , , i Griffiths Vi kommer nu till hur elektromagnetiska vågor genereras!

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015

Introduktion till modifierad nodanalys

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Föreläsning 11 Fälteffekttransistor II

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00

Formelsamling för komponentfysik

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 10/1 2015

Vektoranalys III. Anders Karlsson. Institutionen för elektro- och informationsteknik

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

OMTENTAMEN I VEKTORANALYS SI1146 och SI1140 Del 1, VT18

Lösningar till tentamen i Elektromagnetisk fältteori för Π3 & F3

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn

Referens :: Komplexa tal version

S n = (b) Med hjälp av deluppgift (a) beräkna S n. 1 x < 2x 1? i i. och

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

15. Strålande system. Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 15.1

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Växelström och reaktans

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret.

nmosfet och analoga kretsar

Tid läge och accelera.on

Sensorer och elektronik. Grundläggande ellära

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Referens :: Komplexa tal version

MATEMATISK FORMELSAMLING

EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 2

Transkript:

Formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik Elektro- och informationsteknik Lunds tekniska högskola Februari

FORMELSAMLING I KRETSTEORI, ELLÄRA OCH ELEKTRONIK Kretsteori Komplexvärden Realdelskonvention: v(t) = Re{V e jωt } och i(t) = Re{Ie jωt }. Imaginärdelskonvention: v(t) = Im{V e jωt } och i(t) = Im{Ie jωt }. Tvåpolsekvivalenter Z Th a a V Th - I N ZN Thevenin b Norton b Komplex effekt S = V I = P jq = S (cosϕ j sinϕ) S = komplex effekt [ VA] S = skenbar effekt [ VA] P = ReS = aktiv effekt (=tidsmedelvärdet av effektförbrukningen) [ W] Q = Im S = reaktiv effekt [ VA r ] = [ VAR] cos ϕ = effektfaktor Effektanpassningsregeln Z L = Z i och max{p L } = V 8R i.

FORMELSAMLING I KRETSTEORI, ELLÄRA OCH ELEKTRONIK Ömsesidig induktans { V = jωl I jωmi M V = jωl I jωmi L, L = självinduktanser M = ömsesidig induktans M = k L L där k k = kopplingsfaktorn Nätverkstransformation I L L V I V - - Z Z Z Z 3 Z 3 Z 3 3 Y till 3 till Y Z = Z Z Z Z Z 3 Z = Z 3 = Z Z 3 Z Z 3 Z Z = Z 3 = Z 3 Z Z 3Z Z Z 3 = Z 3 Z Z Z 3 Z 3 Z Z 3 Z Z 3 Z 3 Z 3 Z 3 Z Z 3 Z 3

FORMELSAMLING I KRETSTEORI, ELLÄRA OCH ELEKTRONIK 3 Rätlinjeapproximationer av Bodediagram H(s) Amplitud Fas s ω B j Hj db db/dekad!/! B 9 arg(h)!/! B s ω B ζ s ω B s ω B ( s ω B ) ( s ) ω B ( ζ s ) s ω B ωb 4 - - -4 j Hj db j Hj db j j Hj db Hj db j Hj db db/dekad arg(h) db/dekad 9 45!/! B 4 db/dekad arg(h) 4 db/dekad - db/dekad - db/dekad -4 db/dekad!/! B. 8 9!/! B.!/! B!/! B arg(h)!/! B -9 arg(h)!/! B.!/! B -45-9 arg(h)!/! B.!/! B -9-8 OBS! Det skall gälla att ζ.

FORMELSAMLING I KRETSTEORI, ELLÄRA OCH ELEKTRONIK 4 Elektronik Ideal operationsförstärkare (OP) För en ideal OP är i p = i n =. Vi använder vanligtvis negativ återkoppling där också v in =. v in i p i n Kretsmodell av spänningsförstärkare i in R ut v in R in Av in v ut Dioder Shockleyekvationen ( ) i D = I s e v D nv T där V T = kt q, q.6 9 C och k.38 3 J/K. Dynamisk resistans r d = di D dv D Q

FORMELSAMLING I KRETSTEORI, ELLÄRA OCH ELEKTRONIK 5 MOSFET NMOS D PMOS S G i D G Kretssymbol S D µ 675 cm V s 4 cm V s κ 5 µav 4 µav V t.5 V.6 V Subtröskel v GS V t, v GS V t, (strypt v DS, v DS, område) i D = i D = Linjärt område v GS V t, v DS v GS V t, i D = K((v GS V t )v DS vds ) v GS V t, v DS v GS V t, i D = K(v GS V t ) i D v GS V t, v DS v GS V t, i D = K((v GS V t )v DS vds ) Mättnadsområde v GS V t, v DS v GS V t, i D = K(v GS V t ) v DS, v GS Vanligtvis positiva Vanligtvis negativa K = W L κ Småsignalmodell Småsignalmodell för en FET, där g m = i D och r d = i D v GS arbetspunkt v DS arbetspunkt G vgs gm vgs S id r d D

FORMELSAMLING I KRETSTEORI, ELLÄRA OCH ELEKTRONIK 6 Ellära Lorentzkraften F = q(e v B) Elektriskt fält och potential från punktladdning q E = 4πε r e r V = q 4πε r Spänning P U = V V = E dr P Elektrisk dipol p = pe z p = ql E = Polarisation P och elektrisk flödestäthet D D = ε E P P = χ e ε E ε r = χ e Strömtäthet och resistans för rak ledare p 4πε r 3( cosθe r sin θe θ ) J = i A e x R = ρ l A Plattkondensator C = ε r ε A d

FORMELSAMLING I KRETSTEORI, ELLÄRA OCH ELEKTRONIK 7 RCL-beräkningar Kretsparametrarna i fältuttryck: R C L R = v a v b i S J e n ds = i q C = v a v b D e S n ds = q L = φ i S B e n ds = φ Pb P a E dr = v a v b Pb P a E dr = v a v b C H dr = i J = σe D = ε ε r E B = µ µ r H Fälten uppfyller följande villkor: E = E = V J = B = Kretsparametrarna i effekt- och energiuttryck: E dr = C J e n ds = S B e n ds = S R C L Krets p = Ri = v /R w e = Cv = q /C w m = Li = φ /L Fält p = E J dv w e = D E dv w m = B H dv

FORMELSAMLING I KRETSTEORI, ELLÄRA OCH ELEKTRONIK 8 Transmissionsledningar Ledningsekvationerna, förlustfri dubbelledning v z i z Allmän lösning, förlustfri dubbelledning = L i t = C v t v = v (z v p t) v (z v p t) i = Z v (z v p t) Z v (z v p t) v p = L Z = LC C Ledningsekvationerna, sinusformigt tidsberoende dv dz di dz = RI jωli = GV jωcv Allmän lösning, sinusformigt tidsberoende Utbredningskonstant V (z) = V e γz V e γz I(z) = Z (V e γz V e γz ) LC = µ r µ ε r ε γ = (R jωl)(g jωc) = α jβ Karakteristisk impedans Z = R jωl G jωc Impedansen för en dubbelledning med längden l avslutad med Z L Z L cosh(γl) Z sinh(γl) Z in = Z Z cosh(γl) Z L sinh(γl) = Z Γe γl Γe γl Impedansen för en förlustfri ledning med längden l avslutad med Z L Z L cos(βl) jz sin(βl) Z in = Z Z cos(βl) jz L sin(βl) = Z Γe jβl Γe jβl Reflektionsfaktorn för spänning vid belastningen Γ = Z L Z Z L Z

FORMELSAMLING I KRETSTEORI, ELLÄRA OCH ELEKTRONIK 9 Matematiska formler och samband Trigonometriska formler sin α = cos(α π/) cosα = sin(α π/) sin(α β) = sin α cosβ cos α sin β cos(α β) = cosαcosβ sin α sin β cos α sin α = sinα sin β = cos(α β) cos(α β) cos α sin α = cos α sinα cosβ = sin(α β) sin(α β) sin α cosα = sin α cosαcos β = cos(α β) cos(α β) A cosα B sin α = A B cos(α β) där cos β = A B sin β = A B, A B cosα = ejα e jα sin α = ejα e jα j e jα = cosα j sin α Komplexa tal Im z = a jb = z e jφ där z = a b och om a > är φ = arctan b a b φ a Re Ekvationssystem ( ) a b X = Y c d X Y med lösning X = X d ad bc c b Y a Y

L FORMELSAMLING I KRETSTEORI, ELLÄRA OCH ELEKTRONIK Laplacetransformen Spole med i( ) = I : V (s) = L(sI(s) I ) i(t) v(t) L I(s) sl V (s) I L Kondensator med v( ) = V : I(s) = C(sV (s) V ) i(t) v(t) C L I(s) sc V(s) V s f(t) F(s). αf(t) αf(s). f (t) f (t) f 3 (t) F (s) F (s) F 3 (s) 3. 4. df(t) dt t f(τ) dτ sf(s) f( ) F(s) s 5. f(t a) u(t a), a > e as F(s) 6. e at f(t) F(s a) 7. f(at), a > ( s ) a F a Begynnelsevärdessatsen Slutvärdessatsen lim f(t) = lim sf(s) t s lim t f(t) = lim s sf(s)

FORMELSAMLING I KRETSTEORI, ELLÄRA OCH ELEKTRONIK f(t) F(s). δ(t). d n dt δ(t) n sn 3. u(t), enhetssteget s 4. t n n! u(t) s n 5. e at u(t) 6. 7. 8. t n n! e at u(t) e at e bt b a ae at be bt a b 9. sin(ω t) u(t). cos(ω t) u(t) u(t) u(t) s a (s a) n (s a)(s b) s (s a)(s b) ω s ω s s ω. ( sin(ω t) ω t cos(ω t) ) u(t). ω t sin(ω t) u(t) 3. e at sin(ω t) u(t) 4. e at cos(ω t) u(t) ω 3 (s ω ) ω s (s ω ) ω (s a) ω s a (s a) ω

FORMELSAMLING I KRETSTEORI, ELLÄRA OCH ELEKTRONIK Koordinatsystem Kartesiska koordinater (x, y, z) Ortsvektor Linjeelement r = x e x y e y z e z dl = dx e x dy e y dz e z Volymelement dv= dx dy dz Differentialoperatorer V V = e x x e V y y e V z z A = A x x A y y A z z ( Az A = e x y A ) y z V = V x V y V z Cylinderkoordinater (r c, ϕ, z) ( Ax e y z A ) ( z Ay e z x x A ) x y Ortsvektor r = r c e rc z e z Enhetsvektorer e rc = cosϕe x sin ϕ e y e ϕ = sin ϕ e x cos ϕ e y Linjeelement Volymelement dl = dr c e rc r c dϕ e ϕ dz e z dv= r c dr c dϕ dz Differentialoperatorer V V V = e rc e ϕ r c r c ϕ e V z z A = (r c A rc ) A ϕ r c r c r c ϕ A z z ( A z A = e rc r c ϕ A ) ( ϕ Arc e ϕ z z A z r [ ] c e z V = r c r c r c ( r c V r c (r c A ϕ ) A r c r c ϕ ) rc V ϕ V z )

FORMELSAMLING I KRETSTEORI, ELLÄRA OCH ELEKTRONIK 3 Sfäriska koordinater (r, θ, ϕ) Ortsvektor r = r e r Enhetsvektorer e r = sin θ cos ϕ e x sin θ sin ϕ e y cosθ e z e θ = cosθ cosϕe x cosθ sin ϕ e y sin θ e z e ϕ = sin ϕ e x cos ϕ e y Linjeelement Volymelement dl = dr e r r dθ e θ r sin θ dϕ e ϕ dv= r sin θ dr dθ dϕ Differentialoperatorer V V = e r r e V θ r θ e V ϕ r sin θ ϕ A = r r (r A r ) θ (A θ sin θ) r sin θ ] r sin θ [ A = e r r sin θ θ (A ϕ sin θ) A θ ϕ [ A r e θ r sin θ ϕ ] [ r (ra ϕ) e ϕ r ( ) ( r V sin θ V ) r r sin θ θ θ V = r r A ϕ ϕ r (ra θ) A r θ V r sin θ ϕ ]