Kyrkbyns Förskola
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef Ulrika Ärlig och personalrepresentanten Emma Hermansson leder arbetet med planen. Vår vision Alla på förskolan ska känna sig trygga och respekterade. Ingen diskriminering eller annan kränkande behandling får förekomma. Planen gäller från 2015-10-15 Planen gäller till 2016-10-14 Barnens delaktighet I vår verksamhet läggs stor vikt vid värdegrundsfrågor. Barnen deltar i samtal om trivsel, kamratskap, normer och värden. Trivselreglerna är gjorda tillsammans med barnen. Vi diskuterar och återkopplar till reglerna under hela året. Vi pedagoger uppmärksammar och uppmuntrar barnen när de är empatiska och hjälpsamma mot varandra. Vårdnadshavarnas delaktighet Personalen informerar vårdnadshavare om värdegrundsarbetet under barnens introduktion på förskolan men även på föräldramöten, utvecklingssamtal och på husmöten med inbjudna föräldrar. Vårdnadshavarna förväntas ställa sig bakom förskolans värdegrund och trivselregler samt arbeta tillsammans med personalen för barnens bästa. I den dagliga kontakten med vårdnadshavarna diskuteras aktuella händelser, både positiva saker och när något inträffat som är emot de normer och värden vi arbetar med på förskolan. Personalens delaktighet En pedagog samt förskolechefen har det övergripande ansvaret för att upprätta planen tillsammans med övrig personal. Hela arbetslaget ska kunna förskolans likabehandlingsplan och arbeta aktivt under hela året. Vi lyfter arbetet med värdegrundarbetet regelbundet på våra husmöten Förankring av planen Likabehandlingsplanen presenteras i samband med höstens föräldramöte. Planen kommer även att finnas tillgänglig på förskolans hemsida samt i tamburen. Den skickas även via mail hem till föräldrarna
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats av personalen i det pedagogiska bokslutet. Personalen för ständiga diskussioner i arbetslaget och på husmöten om vårt förhållningssätt mot barnen och varandra. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, barn och personal Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Våra trivselregler är aktiva och vi hänvisar till dem i alla typer av situationer. Vi arbetar aktivt med att vara en bra kompis. Vi lär barnen strategier för att klara motgångar, konflikter och rutinsituationer på ett bra sätt. Vi har under hela året arbetat med ett demokratiskt arbetssätt och förhållningssätt där barnen fått se och lära sig att påverka sin situation och förstår sina rättigheter och skyldigheter. Barnen är med och kontinuerligt utvecklar våra lekmiljöer och lekmiljöregler. Våra lekhörnor skapar lugna miljöer och lugn bibehållen lek. En vuxen finns alltid i lekområdet som trygghet för barnen. Personalens arbete med sitt eget förhållningssätt har bidragit till en trygg och trevlig miljö. Av de få svar vi har fått in på föräldraenkäten kan vi se att föräldrarna upplever att barnen är trygga på förskolan och bemöts på ett professionellt sätt. Barnen har lärt sig att använda sina demokratiska rättigheter och tar för sig mer och vågar säga vad de tycker och tänker. Barnen har lärt sig att använda olika strategier för att lösa olika situationer och konflikter, vilket vi på ett tydligt sätt kan se i verksamheten. Vi har hittat ett bra arbetssätt som vi vill fortsätta med och involvera våra två nya kollegor till hösten. Vi vill även samverka med föräldrarna kring vårt förhållningssätt. Vi jobbar för att fler barn ska lära sig bra strategier. Årets plan ska utvärderas senast 2016-06-30 Hur planen ska utvärderas Pedagogerna diskuterar planen på husmöten och utvärderar den i det pedagogiska bokslutet samt genom barn intervjuer. Ansvarig för att årets plan utvärderas Personal tillsammans med Ulrika Ärlig, förskolechef.
Främjande insatser Främjande arbete Områden som berörs av insatsen är Kränkande behandling Kön, Könsidentitet eller köns uttryck Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och insatser Så här arbetar vi: Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola bland barn och vuxna. I det förebyggande arbetet använder vi oss utav: Litteratur Samtal Barnobservationer Barnintervjuer inför utvecklings- och avslutningssamtal. Gruppstärkande aktiviteter Vi tar upp värdegrundsfrågor kontinuerligt vid arbetslagsmöten, har alltid som mål att vara närvarande i barnens lek, observera och styra upp vid behov. Kränkande behandling Förskolans mål: Alla barn och vuxna ska känna sig trygga och respekterade. Ingen diskriminering eller annan kränkande behandling får förekomma. Varje barn uppmuntras att själv sätta gränser, säga stopp när det upplever sig kränkt på olika sätt. Förskolan ska ha en tillåtande och öppen atmosfär för att utveckla en vilja att respektera, acceptera och visa hänsyn för varandras behov. Insats Kompiskorten fortsätter att vara en del i arbetet. De hjälper oss att få diskussioner om hur man är en bra kompis. Vi pratar och diskuterar kontinuerligt om trivselreglerna som genomsyrar hela vår dag på förskolan. Personalen är närvarande hela tiden och finns som stöd i leken och andra aktiviteter. Vid konflikter använder vi oss av språket och sätter ord på det som har hänt. Vi samtalar med de inblandade barnen om hela händelseförloppet. Vi i personalen uppmuntrar positivt beteende och empatiska handlingar.
Kön (man/kvinna/transsexuell) könsidentitet eller könsuttryck Förskolans mål: Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över utrymmen i verksamheten och få lika mycket uppmärksamhet. I dessa miljöer ska alla barn få utveckla sina förmågor, intressen och erfarenheter utan att bli hämmade av traditionella könsmönster. Förskolan ska arbeta för att alla barn ska känna stolthet över sin person, oavsett kön, samt medvetet motverka språkbruk som på något sätt nedvärderar något av könen. Insats: Personalen erbjuder varierat material som gagnar både pojkar och flickor utifrån deras personlighet och genusperspektiv. Förskolan tillhandahåller litteratur och lekmaterial som främjar ett jämställt könstänkande. Personalen uppmuntrar alla barn, oavsett kön och reagerar alltid på ord och handlingar som kränker något av könen. Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning Förskolans mål: Vi strävar efter att varje barn utvecklar förståelse och respekt för varandra oavsett etnisk eller religiös tillhörighet. Insats: Pedagogerna uppmärksammar barnen på att det finns olika etniska tillhörigheter/religion/annan trosuppfattning. Vi utvecklar barns förståelse för att alla människor har lika värde. Extra insatser vid behov, tex läsa böcker om religion och om seder & bruk. När förskolan har barn/familjer med annan trosuppfattning ska all personal bli informerad så att det inte blir fel med mat, högtider mm. Detta ska lyftas efter hand när nya barn eller ny personal tillkommer i verksamheten. Förskolan skall uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt genom att, vid behov, samtala med barnen kring olika språk och kulturer. Funktionsnedsättning (fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning) Förskolans mål: Inga barn eller vuxna med funktionsnedsättning ska känna sig diskriminerade på grund av sin funktionsnedsättning. Alla ska bli respekterade av alla på förskolan. Insats: Vi anpassar lokaler och material efter alla barn och vuxna. Vi använder oss utav litteratur och samtal med barnen kring funktionshinder. Vi arbetar för ett tillåtande klimat och en öppen dialog tillsammans med barnen-alla är olika med olika behov oavsett funktionshinder.
Sexuell läggning Förskolans mål Det ska på förskolan finnas ett öppet och tilltalande klimat. En öppen dialog mellan barn och vuxna om olika sexuella läggningar. Insats: Vi samtalar med barnen om hur familjekonstellationer kan se ut. Vi bemöter barnen i deras frågeställningar om olika sexuella läggningar eller familjebildande. Personalen diskuterar egen värdegrund kring ämnet. Material att samtala om under året finns på hemsidan för riksförbundet för homosexuella, bisexuella och transpersoners rättigheter, www.rfsl.se. Ålder Förskolans mål: Varken barn eller vuxna ska bli utsatta för någon form av negativ särbehandling på grund av ålder. Insats: Vi gör gruppindelningar utifrån utveckling, inte ålder. Vi namnger grupperna utefter arbetsområde inte efter ålder. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och föregå med gott exempel. Ansvarig Förskolechef och all personal på förskolan.
Kartläggning Kartläggningsmetoder Samtal i arbetslagen Föräldraenkäter Barnobservationer Barnintervjuer Utvecklingssamtal samt daglig kontakt med vårdnadshavare. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön, Könsidentitet eller köns uttryck Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Hur barn och föräldrar kommer involveras i kartläggningen Kartläggning av aktiviteter i alla miljöer, både ute och inne på förskolan görs med hjälp av observationer och samtal med barnen. Vi lyfter likabehandlingsplanen på introduktionen av förskolan, på föräldramöten och föräldraråd. Genom att ha en öppen och rak kommunikation med föräldrarna och genom regelbundna utvecklingssamtal samt enkätundersökning som skickas ut till vårdnadshavaren. Hur personalen kommer involveras i kartläggningen Genom observationer och daglig kontakt med alla som vistas i verksamheten, samt diskussioner på husmöten och planeringsdagar. Resultat och analys Arbetet med kompiskorten har hjälpt oss mycket i arbetet med likabehandling. Barnen är väldigt delaktiga och använder tex ordet stopp på ett bra sätt. Lekmiljöerna känns lugna och trygga för barnen eftersom det finns en vuxennärvaro som kan återkoppla till reglerna om det behövs. Barnen fick vara med från början att bestämma de olika lekmiljöernas innehåll, regler och antal barn. Reglerna är tydliga och barnen känner stort ansvar över att de följs och att alla ska ha det bra. Vi har ramat in och satt upp kompiskorten på väggen vilket leder till diskussioner kring de olika korten. Vi strävar efter att alla vuxna ska ha samma förhållningssätt, därför finns det även trivselregler synliga på väggen även för oss. Vi blandar åldrar och kön för att barnen ska utveckla sitt sociala samspel med alla på förskolan. Man är kompis med alla oavsett ålder och kön.
Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön, Könsidentitet eller köns uttryck Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Barnen ska ha lika stort inflytande över alla situationer och miljöer. All personal ingriper omgående för att stoppa en kränkning. Åtgärd Vi samtalar med barngruppen för att få alla att säga och förstå vikten av begreppen sluta, stopp, och nej, då barnen inte vill bli behandlande på det sätt som kompisen gör. All personal reagerar alltid mot all form av kränkande behandling både i ord och handling. Pedagogerna ingriper omgående. Vi genomför kontinuerliga observationer vad det gäller barns lek inne och ute samt klimatet i barngruppen under hela året. Personalen är närvarande både ute och inne och håller god uppsikt i alla utrymmen där barn vistas. Personalen samtalar med barnen och varandra, om allas trivsel och trygghet. Personalen samtalar med barnen om att det är bra att berätta för vuxna. Ansvarig Samtliga anställda medverkar aktivt i åtgärderna.
Rutiner för akuta situationer Policy: All personal ingriper omgående för att stoppa en kränkning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Barn som blivit kränkt eller känner till någon kränkning ska snarast ta kontakt med en vuxen. Vid lek utomhus finns vuxna med. Vid lek inomhus finns vuxna med. Observationer av barns lek och klimatet i barngruppen. Samtal med barnen om trivsel och trygghet. Samtal med barnen om att det är bra att berätta för vuxna. Samtal vid arbetslagsplanering om barns trivsel och trygghet. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Förskolans personal, specialpedagog eller förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Ansvarspedagog lyfter händelsen i arbetslaget. Arbetslaget vidtar lämpliga åtgärder. Förskolechef och specialpedagog informeras. Förskolechef anmäler ärendet till huvudmannen. Samtal med berörda barn och vårdnadshavare genomförs av ansvarspedagog och specialpedagog. Samtal i arbetslaget. Dokumentation sker skriftligt. Om kränkningarna fortsätter kallar förskolechef vårdnadshavare, ansvarspedagog och specialpedagog till möte. Handlingsplan upprättas vid behov. Återkoppling till vårdnadshavare sker av personal och förskolechef samt följer upp ärendet inom två månader efter anmälan har gjorts till huvudmannen Vid behov sker anmälan till socialtjänst. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: All personal ingriper omgående aktivt för att stoppa en kränkning och meddelar förskolechefen om händelsen.
Om barnet ger uttryck för att han/hon känner sig kränkt av någon personal, till personal eller vårdnadshavare överlämnas detta till förskolechefen. Förskolechef anmäler till huvudmannen. Förskolechefen ansvarar för att en utredning görs där båda parter får komma till tals, dokumenterar och följer upp ärendet. Rutiner för uppföljning: Uppföljningssamtal genomförs av ansvarspedagog och specialpedagog inom 2-4 veckor efter första samtalet. Har kränkningarna inte upphört tas kontakt med förskolechef för vidare beslut. Ytterligare kontakt med vårdnadshavare tas av ansvarspedagogen för att bekräfta att kränkningarna upphört och ärendet kan avslutas tas en tid efter uppföljningssamtalet. Om förskolechef kallat till möte sköts uppföljning av specialpedagog och förskolechef. Rutiner för dokumentation: Arbetslaget dokumenterar vid händelser som inträffat. Blanketter finns i kvalitetshandboken, flik 6. Rapportering om kränkande behandling, vid upprepad kränkning Anmälan om diskriminering och kränkande behandling Genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling Dokumentation skall arkiveras hos förskolechefen. Ansvarsförhållande: All personal ansvarar för att stoppa kränkningar. Arbetslaget ska vidta åtgärder vid uppmärksammande kränkningar. Förskolechef informeras och ansvarar för dokumentation när kränkningar inte upphört.
Vad säger styrdokumenten? FN: s konvention om barns och ungdomars rättigheter, som godkändes av Sverige 1990, är en rättighetslag för barn och ungdomar. I konventionen påtalas bl. a. att ingen kränkning av barn och ungdomar får ske. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk och en förordning. Skollagen (2010:800) kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling och att det ska finnas en plan mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) säger att vi ska ha en likabehandlingsplan och beskriver även diskrimineringsgrunderna. Förordning (2006:1 083) handlar om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt dessa lagar råder det: förbud mot kränkande behandling. förbud mot diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. förbud mot trakasserier. förbud mot repressalier. Förskolans och skolans läroplaner En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen. Lpfö 98 (rev 2010) 2.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. 2.7 Förskolechefens ansvar Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17) Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS: 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen). Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna är alla anställda inom myndigheten skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förelämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp. Förklaring av begrepp Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas och det har direkt koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när man genom att behandla alla lika diskriminerar. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexualiserat språkbruk. Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse. Repressalier är när ett barn utsätts för straff eller annan form av negativ behandling av förskolans personal p.g.a. att barnet eller vårdnadshavaren anmält förskolan. Mobbning är när ett barn gång på gång under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer. Diskrimineringsgrunderna Kön - pojke eller flicka. Även transsexuella personer, d.v.s. personer som ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån denna diskrimineringsgrund. Könsidentitet eller könsuttryck Alla människor har könsidentitet och könsuttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Skyddet blir extra viktigt för personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Religion eller annan trosuppfattning - religionsfrihet Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt som exempelvis allergi och dyslexi. Sexuell läggning - homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Ålder- uppnådd levnadsålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla. (Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.)
Ur: Lika rättigheter i förskolan - handledning (2013) Diskrimineringsombudsmannen DO