PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Furusjö förskola

Transkript

1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Furusjö förskola 2018

2 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år. Ansvariga för planen Förskolechef Ulrika Ärlig tillsammans med personal på förskolan. Vår vision Alla barn ska känna sig trygga och respekterade. Ingen diskriminering eller annan kränkande behandling får förekomma. Vår förskola ska vara en plats där man umgås med kamrater, känner gemenskap och lär sig vara en i gruppen. Planen gäller från: Planen gäller till: Barnens delaktighet Vi samtalar och arbetar kontinuerligt med barnen kring värdegrundsfrågor och trivselregler vid våra samlingar och i den dagliga verksamheten. Vi skapar trivselreglerna tillsammans med barnen. Barnen medverkar i intervjuer om barnets trivsel som ligger till grund för utvecklingssamtal med föräldrarna. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna förväntas ställa sig bakom förskolans värdegrund och trivselregler samt arbeta tillsammans med personalen för barnens bästa. Värdegrunden omfattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor. Detta sker genom daglig kontakt samt vid utvecklingssamtal, vid föräldrarådsträffar, enkät och föräldramöten. Personalens delaktighet En pedagog har det övergripande ansvaret för att upprätta planen tillsammans med övrig personal. Planen ska vara aktiv i det dagliga arbetet under hela året. Stående punkt på vårens andra APT för en djupare utvärdering. Förankring av planen Likabehandlingsplanen presenteras i samband med höstens föräldramöte. Planen läggs ut på förskolans hemsida och vi skickar hem den till vårdnadshavare via mejl.

3 Utvärdering Utvärdering av föregående plan Planen utvärderades av personalen i det systematiska kvalitetsarbetet. Uppföljning skedde kontinuerligt och utvärdering av föregående plan ägde rum på utvärderingsdagen. Personalen för ständiga diskussioner i arbetslagen och på APT om vårt förhållningssätt mot barnen och varandra. Barnintervjuer har genomförts och enkät har skickats till vårdnadshavare. Delaktiga i utvärderingen av föregående plan Förskolechef, barn, föräldrar och personal. Främjande insatser: Vi arbetar ständigt för att utveckla goda relationer mellan barn och vuxna, genom bland annat ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare. Vi bemöter vårdnadshavare genom en öppen kommunikation i den dagliga kontakten så att vårdnadshavare känner sig trygga med oss och det gör att vi skapar goda relationer. Varje läsår bjuds vårdnadshavare in till föräldramöte, där föräldrarna har möjlighet att vara med att påverka verksamheten och deras barns vistelse på förskolan. Vi började använda en digital plattform, Sharepoint oktober 2017 som är ytterligare ett forum för information till vårdnadshavare. En tillåtande och öppen atmosfär är en förutsättning för att utveckla en vilja att respektera, acceptera och visa hänsyn för varandras behov, förmågor och intressen. Detta hjälper vi barnen att ta ansvar för genom bland annat gruppstärkande aktiviteter och lekar. Vi delar ofta in barnen i olika gruppkonstellationer i leken för att ge barnen möjlighet att lära känna nya kompisar och uppmuntrar dem att prova på andra typer av lekar än de som de brukar leka för att främja barnens sociala utveckling. All lek är en gruppstärkande aktivitet, våra aktivitetstavlor med visuellt stöd gör att barnen får möjlighet att utveckla sitt samspel med varandra, då vi ibland styr olika lekkonstellationer. Vi genomför kontinuerliga observationer av barngrupperna. Vi är närvarande i barnens lek och när vi hör eller ser något som anses kränkande tar vi upp det direkt och vi uppmuntrar positivt beteende. Vi genomför barnintervjuer om barnets trivsel som sedan ligger till grund för samtal med vårdnadshavarna. Vi är närvarande med barnen, i våra respektive reflektionsgrupper samtalar vi om specifika händelser, vi skriver även ner specifika händelser i en loggbok som alla pedagoger tar del av, i samband med utvecklingssamtal genomför vi en intervju om barnens trivsel. Vårt arbete med Stjärnkompisar är ett bra verktyg för att uppmuntra positivt beteende. Vårt förhållningssätt är att tydliggöra/uppmuntra till ett positivt beteende. I vår kompissamling använder vi oss av massage/positiv beröring, beröringslekar och avslappning. Det ger barnen en bättre kroppsuppfattning och ett större självförtroende och skapar ett lugn i gruppen. Vi har använt oss av positiv beröring och beröringslekar på båda avdelningar och lagt stor vikt på att det är viktigt att fråga sin kompis om man vill ha massage och att man har en egen integritet och rätt att tacka nej.

4 Vi åskådliggör alternativa sätt för barnen att lösa konflikter på, utan att använda våld. Vi uppmuntrar och medlar i den dagliga verksamheten, vi använder oss av konflikthanterande litteratur, även julkalendern belyste värdegrundsfrågor om hur man ska vara emot varandra. Stopphanden är ett verktyg som vi uppmuntrar att barnen att använda dagligen, vi uppmuntrar även barnen att sätta ord på sina känslor. Denna plan ska utvärderas senast: Hur planen ska utvärderas Personalen diskuterar på APT i januari, planeringsdagen i maj och utvärderar i den pedagogiska rapporten, samt genom barnintervjuer. Vårdnadshavare deltar genom enkäter. Ansvarig för att årets plan utvärderas Personalen tillsammans med förskolechef Ulrika Ärlig. Främjande insatser Främjande arbete Områden som berörs av insatsen är: 1. Kränkande behandling 2. Kön, könsidentitet eller könsuttryck 3. Sexuell läggning 4. Ålder 5. Etnisk tillhörighet 6. Religion eller annan trosuppfattning 7. Funktionsnedsättning Policy Alla barn ska uppleva att de känner sig trygga och välkomna på vår förskola. Inga trakasserier eller kränkande handlingar är tillåtna bland så väl barn som vuxna. Så här arbetar vi: Vi arbetar ständigt för att utveckla goda relationer mellan barn och vuxna, genom bland annat ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare. En tillåtande och öppen atmosfär är en förutsättning för att utveckla en vilja att respektera, acceptera och visa hänsyn för varandras behov, förmågor och intressen. Detta hjälper vi barnen att ta ansvar för genom bland annat gruppstärkande aktiviteter och lekar. Vi genomför kontinuerliga observationer av barngrupperna. Vi är närvarande i barnens lek och när vi hör eller ser något som anses kränkande tar vi upp det direkt och vi uppmuntrar positivt beteende.

5 I vår kompissamling använder vi oss av massage, beröringslekar och avslappning. Det ger barnen en bättre kroppsuppfattning och ett större självförtroende och skapar ett lugn i gruppen. Vi åskådliggör alternativa sätt för barnen att lösa konflikter på, utan att använda våld. Vi genomför barnintervjuer om barnets trivsel som sedan ligger till grund för samtal med vårdnadshavarna. Vi delar ofta in barnen i olika gruppkonstellationer i leken för att ge barnen möjlighet att lära känna nya kompisar och uppmuntrar dem att prova på andra typer av lekar än de som de brukar leka för att främja barnens sociala utveckling. 1. Kränkande behandling Förskolans mål: Förskolans mål är att förhindra all form av kränkande behandling. Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna, trygga och respekterade. Barnen ska uppmuntras att bli självständiga och våga sätta gränser, då de på något sätt känner sig kränkta. Förskolan ska ha en tillåtande och öppen atmosfär för att utveckla en vilja att respektera, acceptera och visa hänsyn gentemot individens behov. Insats Närvarande och delaktiga pedagoger i leken, inomhus och utomhus, för att vägleda och stödja barnen i deras konflikthantering. Personalen föregår med goda exempel genom att visa hur man förhåller sig mot varandra, stora som små. Personalen uppmuntrat positiva och empatiska handlingar. Vi arbetar kontinuerligt med att få barnen att använda begrepp som sluta och stopp och vad det innebär för kompisarna när någon säger stopp. På så vis ger vi barnen verktyg för att själva lära sig att säga ifrån när något känns kränkande. När en kränkande handling uppstår mellan barnen samtalar vi om händelsen och informerar berörda föräldrar. Vi pedagoger diskuterar våra insatser kontinuerligt i den dagliga verksamheten och på våra veckoplaneringar för att medvetandegöra vårt agerande. 2. Kön, könsidentitet och könsuttryck Förskolans mål: Pojkar och flickor ska få lika mycket utrymme och ges samma möjligheter att utveckla sina förmågor utan att bli hämmade av traditionella könsmönster. De ska känna stolthet över sin person, oavsett kön. Insats: Tröstar barnen (både flickor och pojkar) efter individuellt behov.

6 Att pojkar och flickor har tillgång till samma leksaker och att vi pedagoger uppmuntrar dem till att leka olika typer av lekar Vi strävar åt att ge pojkar och flickor lika mycket uppmärksamhet och tid. Vi varierar vårt lekmaterial så att det gagnar både pojkar och flickor utifrån personlighet och främjar ett jämställt könstänkande. Förskolan tillhandahåller bra litteratur som vi kan läsa för barnen vid behov. Personalen reagerar alltid på ord och handlingar som kränker något av könen genom att samtala med barnen. Gemensam värdegrund i det vardagliga arbetet. Pedagogerna har ett naturligt och öppet förhållningssätt gentemot alla barn oavsett kön. 3. Sexuell läggning (homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning) Förskolans mål: Förskolan ska arbeta för en ökad förståelse för olika sexuella läggningar samt olika familjekonstellationer. Insats: Pedagogerna samtalar med barnen om olika typer av familjekonstellationer när situationer uppstår i deras lek eller i diskussioner barnen emellan. Pedagogerna diskuterar egen värdegrund kring sexuell läggning, om situation uppstår. Vid behov lånar vi böcker som tar upp olika sexuella läggningar eller tar hjälp av hemsidan för riksförbundet för homosexuella, bisexuella och transpersoners rättigheter, 4. Ålder Förskolans mål: Ingen ska bli utsatt för någon form av negativ särbehandling på grund av ålder. Insats: Alla barn, oavsett ålder, uppmuntras inom alla områden på förskolan med hänsyn till barnets intressen, behov och förutsättningar. Vi gör gruppindelningar utifrån utveckling, inte ålder. Vi namnger grupperna utefter arbetsområde inte efter ålder. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och föregå med gott exempel. 5. Etnisk tillhörighet Förskolans mål: Vi strävar efter att varje barn utvecklar förståelse och respekt för varandra oavsett etnisk tillhörighet och kulturell bakgrund. Insats: Förskolans personal uppmärksammar flerspråkighet, utseende och kulturella skillnader på ett positivt sätt genom att, vid behov/intresse, skapa tillfällen för samtal med barnen kring våra olikheter men att vi samtidigt visar att vi oberoende av detta har ett lika värde. Pedagogerna skapar möjlighet för den enskilda familjen med annat etniskt ursprung att komma och berätta och delge oss i förskolan sina traditioner och levnadssätt.

7 All pedagogisk personal ska känna till vilket land alla barn kommer ifrån och vilket modersmål barnen har. Vid behov, delas informationsblad ut på olika språk. Vid samtal/föräldramöte erbjuds tolk vid behov. 6. Religion eller annan trosuppfattning Förskolans mål: Vi strävar efter att varje barn utvecklar förståelse och respekt för varandra oavsett religiös åskådning eller trosuppfattning. Insats: Vid behov/intresse/frågor skapar personalen tillfällen för samtal med barnen kring olikheter i trosuppfattningar, religiösa högtider, seder och vanor. Vi strävar efter att stimulera varje barns förmåga att respektera samt skapa förståelse för andra människors religiösa åskådning och- eller annan trosuppfattning. Vi vill utveckla barnens förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av trosuppfattning/religion. Vid samtal med barnen kring ämnet värderas inte deras tankar och frågor inom ämnet utan möts med öppenhet och respekt att vilja lära och vet mer. Vi uppmuntrar istället barnen att tänka och fundera vidare. Vid våra högtider belyser vi traditioner utifrån de religioner och trosuppfattningar som förekommer på förskolan. När ett barn med annan religion eller trosuppfattning kommer till vår förskola söker vi pedagoger genom samtal med vårdnadshavare och genom lämplig litteratur efter information om respektive trosuppfattning för att få en ökad kunskap och på så vis kunna möta barnet med en större förståelse. Om barn/familjer har sådan trosuppfattning att specialkost erfordras informeras personalen om detta för att minimera missförstånd vid måltider, högtider och annat. 7. Funktionsnedsättning (fysisk, psykisk eller begåvningsbegränsning) Förskolans mål: Alla barn och vuxna oavsett typ av funktionsnedsättning ska bli respekterade av samtliga inom förskolan. Ingen ska känna sig diskriminerad på grund av en funktionsnedsättning. Insats: Utefter förskolans förutsättningar anpassas lokaler och material efter alla barn oavsett funktionshinder. Närvarande pedagoger i barngrupperna som vägleder och stödjer, vid behov, barn med särskilda behov utifrån deras egen förmåga i olika situationer. Vid behov ges information och handledning av specialpedagog gällande olika typer av funktionshinder som kan finnas i barngruppen och arbetssätt inom området. Kompetensutbildning inom neuropsykiatriska funktionshinder har givits och kommer fortsättningsvis att ges för personalen i förskolan.

8 Tecken som stöd används vid behov för att förstärka språket och det enskilda barnets inlärningsförmåga. Vi upplyser barnen om att vi alla är olika men lika mycket värda. Kartläggning Kartläggningsmetoder Samtal och diskussioner i arbetslagen. Kontinuerliga barnobservationer. (Vi är närvarande, vi för loggbok, reflektionstid) Barnintervjuer med de äldre barnen. Daglig kontakt med vårdnadshavare. Samtal med vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet. Kartläggning av utomhus- och inomhusmiljön under reflektionstid Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet och könsuttryck Funktionsnedsättning Ålder Trygga och otrygga platser i miljön Hur barn och föräldrar kommer involveras i kartläggningen Kartläggning av aktiviteter i alla miljöer på förskolan görs med hjälp av observationer och samtal med barnen. Vi lyfter likabehandlingsplanen vid introduktionssamtalet när barnet börjar på förskolan och på föräldramöten. Genom att ha en öppen och rak kommunikation med vårdnadshavarna vid hämtning och lämning, genom regelbundna utvecklingssamtal samt enkätundersökning som skickas ut till vårdnadshavarna. Hur personalen kommer involveras i kartläggningen Personalen kommer involveras genom diskussioner på APT och på planeringsdagar, daglig föräldrakontakt samt genom intervjuer med barnen och barnobservationer. Resultat och analys Genom kontinuerliga diskussioner i arbetslaget och tillsammans med barnen och deras vårdnadshavare har vi kommit underfund med att hur viktigt det är att vi ständigt arbetar med värdegrundsfrågorna i det dagliga arbetet. Vi strävar hela tiden mot att alla ska känna sig trygga och respekterade. För att det ska kunna ske behöver vi bli ännu bättre på att kartlägga otrygga platser i vår lekmiljö. Vi behöver också observera barnens lek för att kunna ge dem fler utmaningar i deras intressen och skapa förutsättningar för goda kamratrelationer. Resultatet av vårt arbete är en tryggare barngrupp där vi ser att barnen hjälper varandra mer och pratar med varandra oftare istället för att bara ta saker ifrån varandra.

9 Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön Könsidentitet och könsuttryck Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Ålder Mål och uppföljning Vårt mål är att förhindra all form av kränkande behandling och att därmed förebygga uppkomsten av sådana problem på förskolan. Varje barn ska få verktyg att stärka sin självkänsla och att säga ifrån, då kompisar beter sig på ett sätt som barnet ifråga inte accepterar. Barnen ska ha lika stort inflytande över alla situationer och miljöer. Uppföljning sker vid reflektionstid och APT. Under verksamhetsåret implementeras kommunens Arbetsplan för förskolans integritetsarbete. Utifrån den kommer en pedagogisk planering att utformas för det praktiska genomförandet tillsammans med barngruppen. Arbetsplanen medföljer som bilaga här i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Åtgärder Motivera åtgärd: Vid kartläggning ser vi behov av att arbeta med "hur man är en bra kompis". Tillsammans med barnen arbetar vi med materialet kompiskort och små kompissagor. Där lekar, sånger, skapande verksamhet, samtal, litteratur och dokumentation i form av skrift och foto utgör grunderna för att barnen ska få en förståelse av innebörden i olika känslouttryck och sociala termer. Vi kommer även att arbeta för att barnen ska förstå och använda begreppen "sluta" och "stopp" och "nej", då de känner att de har fått nog av en viss behandling eller då de upplever att något känns obehagligt. Ytterligare en viktig aspekt att lära barnen, som ett led i att motverka kränkande behandling är att "göra förlåt", det vill säga att genom handlingar visa att man har ångrat sig. Övning i att dela med sig av till exempel leksaker, träning i samarbete och andra gruppstärkande aktiviteter är vidare exempel på hur vi tillsammans med barnen arbetar för att motverka kränkande behandling. Vi ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap och till vår hjälp läser vi lämplig litteratur. En pedagogisk planering kommer att upprättas utifrån kartläggningens aktuella målområde En pedagogisk planering kommer att upprättas utifrån Arbetsplanen för förskolans integritetsarbete. Ansvarig: All personal, ser även till att vikarier informeras. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår hela tiden

10 Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. All personal ingriper omgående för att stoppa en kränkning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personalen är uppmärksam på kränkande/diskriminerande ord och handlingar och ingriper omgående när sådant inträffar. Personalen gör barnobservationer och har samtal med barnen. Personalen har daglig kontakt med barnens vårdnadshavare. Det är det utsatta barnet som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet kan uppleva det som kränkande. Arbetsgång kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor. SL 6 kap. 10 Anmäla U Da ut Kommunicera Ansvar Personal ansvarar för att anmäla om ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Rektor/förskolechef och huvudman får meddelande via Lisa om att en anmälan är registrerad och skickad. Samråd med vårdnadshavare, elevhälsa m.m. Hur Registrera och spara/skicka anmälan i programmet Lisa. Länk finns på Intranätet/självservice Ansvar Lärare ansvarar för att kontakta alla berörda vårdnadshavare per telefon. Rektor/förskolechef beslutar om vem som ansvarar för vidare utredning samt vilken personal som ska informeras om händelsen. Elevhälsogruppen? Mentor? Övrig personal inom verksamheten? Hur Noteras i Lisa i samband med anmälan eller på blanketten Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling

11 Utreda Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder. SL 6 kap. 10 Ansvar Huvudmannen har enligt skollagen ansvar för att en utredning skyndsamt inleds. Rektor/förskolechef har på delegation från huvudmannen ansvaret för att en utredning skyndsamt inleds. Hur Blanketten Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling används. Rektor/förskolechef utser ansvarig/ansvariga för dokumentationen. Beskrivning av händelsen. Vad har skett? Vilka är inblandade? Plats och tid? Vilken är den aktuella situationen för de inblandade? Åtgärda Huvudmannen ska se till att det upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. SL 6 kap 8 Ansvar Rektor/förskolechef har på delegation från huvudmannen ansvaret för att åtgärder vidtas. Rektor/förskolechef utser vem som genomför åtgärderna. Hur Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling används. Huvudmannen ska i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas.

12 Följa upp utvärdera Ansvar Rektor/förskolechef har på delegation från huvudmannen ansvaret för att en uppföljning/ utvärdering av åtgärderna sker. Uppföljningen/ utvärderingen ska innehålla: Nuläge. Hur är situationen mellan de berörda eleverna nu? Åtgärder. Vilket resultat har genomförda åtgärder haft? Vidare arbete kring åtgärder? Uppföljning med vårdnadshavare. Har uppföljning skett, när och med vilka? Huvudmannen ska årligen uppdatera föreliggande plan och sammanställa genomförda insatser i verksamheten. Hur Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling används. Denna blankett registreras i Lisa av rektor/förskolechef. Vad säger styrdokumenten? FN: s konvention om barns och ungdomars rättigheter, som godkändes av Sverige 1990, är en rättighetslag för barn och ungdomar. I konventionen påtalas bl. a. att ingen kränkning av barn och ungdomar får ske. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk och en förordning. Skollagen (2010:800) kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling och att det ska finnas en plan mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) säger att vi ska ha en likabehandlingsplan och beskriver även diskrimineringsgrunderna. Förordning (2006:1 083) handlar om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt dessa lagar råder det: förbud mot kränkande behandling. förbud mot diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. förbud mot trakasserier. förbud mot repressalier. Förskolans och skolans läroplaner En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen.

13 Lpfö 98 (rev 2010) 2.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. 2.7 Förskolechefens ansvar Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17) Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS: 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen).

14 Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna är alla anställda inom myndigheten skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förelämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp. Förklaring av begrepp Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas och det har direkt koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när man genom att behandla alla lika diskriminerar. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexualiserat språkbruk. Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse. Repressalier är när ett barn utsätts för straff eller annan form av negativ behandling av förskolans personal p.g.a. att barnet eller vårdnadshavaren anmält förskolan. Mobbning är när ett barn gång på gång under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer. Diskrimineringsgrunderna Kön - pojke eller flicka. Även transsexuella personer, d.v.s. personer som ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån denna diskrimineringsgrund. Könsidentitet eller könsuttryck Alla människor har könsidentitet och könsuttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Skyddet blir extra viktigt för personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller

15 periodvis skiljer sig från könsnormen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Religion eller annan trosuppfattning - religionsfrihet Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt som exempelvis allergi och dyslexi. Sexuell läggning - homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Ålder- uppnådd levnadsålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla. (Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.) Ur: Lika rättigheter i förskolan - handledning (2013) Diskrimineringsombudsmannen DO