PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Bäckgatans förskola

Transkript

1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bäckgatans förskola

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Ulrika Ärlig tillsammans med förskolepersonalen. Vår vision Alla på förskolan ska känna sig trygga och respekterade. Ingen diskriminering eller annan kränkande behandling får förekomma. Vår förskola ska vara en plats där man umgås med kamrater, känner gemenskap och lär sig vara en i gruppen. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Tillsammans med barnen på förskolan utformar vi trivselregler och håller dessa ständigt levande i verksamheten. Vi genomför samlingar om känslor och kamratskap varje termin och under varje ny vårtermin intervjuas även de äldre barnen om hur de uppfattar sin trivsel på förskolan. Dessa intervjuer ligger till grund för utvecklingssamtal, där pedagoger diskuterar barnets vistelse tillsammans med vårdnadshavare. Barngruppens intresse, behov och förutsättningar ligger till grund för arbetet kring likabehandlingens alla områden. Vårdnadshavarnas delaktighet Som en del i vår kartläggning erbjuds vårdnadshavare vartannat år att delta i en enkätundersökning rörande sitt barns vistelse på förskolan. Vårdnadshavare ges även möjlighet att vara delaktiga och därmed kunna påverka arbetet med likabehandlingsplanen genom utvecklingssamtal, föräldraråd, föräldramöte och vid inbokade samt dagliga samtal med personal. Tillsammans verkar vi för barnens bästa och förväntar oss därmed att vårdnadshavare ställer sig bakom förskolans värdegrund och trygghetsarbete. Värdegrunden omfattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor. Personalens delaktighet En personal har det övergripande ansvaret för att upprätta planen tillsammans med övrig personal. Planen mot diskriminering och kränkande behandling är en stående punkt under vårens andra APT för en djupare utvärdering. Förankring av planen

3 Planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras för vårdnadshavare i samband med höstens föräldramöte. Planen läggs ut på förskolans hemsida och presenteras för nyanställd personal. Ett exemplar finns även i tamburen på varje avdelning och den skickas även hem till vårdnadshavare via mejl. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen utvärderades av personalen i det pedagogiska bokslutet. Uppföljning har genomförts kontinuerligt och utvärdering av föregående plan ägde rum på utvärderingsdagen. På Bäckgatans förskola diskuterar och reflekterar vi över likabehandlingsarbetet dagligen, då vi ständigt ställs inför situationer tillsammans med barnen, som berör ämnet. Barnintervjuer har genomförts och enkät har skickats ut till vårdnadshavare. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, barn, vårdnadshavare och pedagoger. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Ht 2014-vt 2015 Under höstterminen 2014 upplevdes barngruppen inne på Polarn som i stort behov av arbete med just värdegrundsfrågor. Flera i personalstyrkan och i barngruppen var nya på avdelningen och det fanns mycket nytt att lära och många nya att lära känna för både stora och små. En bit in i höstterminen -14 utformades nya trivselregler tillsammans med barnen och stora delar av den pedagogiska verksamheten bestod av värdegrundsarbete och lära känna-lekar. Pedagogerna har funnits nära i barngruppen för att stödja och stötta i samspel och konflikthantering vilket vi sett vara positivt. Barnen har getts verktyg att lösa konflikter genom att prata med varandra och sätta ord på sina tankar och känslor och konflikterna upplevdes färre. Under vårterminen kändes gruppen på Polarn mer trygg och harmoniskt vilket vi tror beror på att barnen då hade lärt känna varandra, pedagogerna och verksamheten men också att personalen lärt känna varandra och hittat ett gemensamt arbetssätt. På Polarn ser vi fördelarna med att använda oss av både vuxenvalda och av barnen självvalda lekgrupper, då barnen vid de vuxenvalda lekgrupperna utmanas i att samspela och lära känna någon de annars kanske inte valt att leka med. Fördelarna med vuxenvalda grupper är också att det alltid finns någon att leka med för alla, även om vi pedagoger fått vara delaktiga och hjälpa barnen i deras samspel och kommunikation. I de självvalda lekgrupperna ges barnen på ett annat sätt möjlighet till delaktighet över sin egen dag på förskolan vilket också är av stor vikt. Vi har sett att mindre grupper möjliggör ett bättre värdegrundsarbete även på Pyret. Under höstterminen 2014 och vårterminen 2015 var konflikterna många inne på Pyret och för att minska detta delades barnen in i mindre grupper både i leken och i rutinsituationer så som avoch påklädning, matstunder samt vila. Detta tror vi har stor betydelse för barnen att kunna känna sig trygga med varandra och personalen. Personalen har fördjupat sig inom neuropsykiatriska funktionshinder och arbetat kring frågeställningar inom ämnet med fler förskolor i kommunen, samt fått delta på föreläsningar i

4 ämnet vilket varit givande och utvecklande för personalen. Pedagogerna har genom nya kunskaper inom området fått ökad förståelse och kunskaper kring hur verksamheten på olika sätt kan anpassas efter barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Förändringar i inomhusmiljön har gjorts både på Polarn och Pyret utefter barngruppens intresse, behov och förutsättningar och är ett arbete som ständigt är i förändring. Det finns rum av lugnare karaktär och mindre intryck för de barn som av olika anledningar kan behöva eller intressera sig för det likväl som det finns rum med fler intryck och möjlighet till rörelselek. Bäckgatans förskola har barn och familjer med olika ursprung vilket berikar mångfalden och underlättar arbetet med att belysa olikheter i språk, kultur, tradition, seder mm. På avdelningen pyret har fokus lagts på att få barnen att känna trygghet med de andra barnen, personalen och verksamheten. Verksamheten är rutinbunden men har anpassats så långt som möjligt, efter varje enskilt barns behov. Då det har förekommit inskolningar både på vårterminen och höstterminen har personalen sett grundverksamheten och barnens trygghet som det allra viktigaste. Utvärderings metoder Personalen diskuterar likabehandlingsarbetet på veckoplaneringar/apt och utvärderar arbetet i det pedagogiska bokslutet. Genom barnintervjuer. Vårdnadshavare deltar genom enkäter. Årets plan ska utvärderas senast Ansvarig för att årets plan utvärderas Ulrika Ärlig, förskolechef.

5 Främjande insatser Främjande arbete Områden som berörs av insatserna är 1. Kränkande behandling 2. Kön 3. Könsidentitet eller könsuttryck 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Funktionsnedsättning 7. Sexuell läggning 8. Ålder Policy Alla barn ska ges lika möjligheter att delta i verksamheten oavsett behov och förutsättningar. Främjande insatser: Närvarande och delaktiga pedagoger i barngrupperna för att vägleda och stödja barnen i deras samspel Flexibilitet och öppenhet för förändring ligger till grund för att tillsammans med barnen stimuleras och utvecklas. Vi jobbar för att på bästa sätt ge barnen inflytande och vara delaktiga över sin dag på förskolan Båda avdelningarnas barn möts dagligen i lek tillsammans på vår gemensamma utegård Medvetet delar vi dagligen in barnen i organiserade gruppkonstellationer, så att möjlighet ges att leka med kompisar som de vanligtvis inte väljer. Fokus läggs på aktiviteten, som barnen i de olika konstellationerna får i uppdrag att utforska Rum med material anpassade för olika intressen och behov, både inomhus- och utomhus finns, så att barnen närhelst de vill kan leka med det som faller dem in TSS (tecken som stöd) används för att stödja det enskilda barnets inlärningsförmåga Pedagoger tillägnar sig kunskap om funktionshinder som vi möter i barngruppen Personalen diskuterar värdegrundsfrågor kontinuerligt vid arbetslagsmöten och har alltid som mål att vara närvarande i barnens lek, observera och stödja barnen vid behov. Mål och insatser Nedan beskrivs förskolans mål inom de olika områden likabehandlingsplanen berör samt vilka insatser som görs för att uppnå målen.

6 1. Kränkande behandling Förskolans mål: Förskolans mål är att förhindra all form av kränkande behandling. Barnen ska känna sig välkomna och trygga med sina kamrater, med personalen och miljön. Barnen ska uppmuntras att bli självständiga och respekterade individer, som vågar sätta gränser, då de på något sätt känner sig kränkta. Insats Närvarande och delaktiga (direkt och indirekt) pedagoger i leken, inomhus och utomhus, för att vägleda och stödja barnen i deras konflikthantering. Personalen föregår med goda exempel genom att visa hur man förhåller sig mot varandra, stora som små. Personalen uppmuntrar positiva och empatiska handlingar. När kränkande behandling uppstår mellan barn informeras berörda vårdnadshavare. All personal dokumenterar händelser som vi anser kan vara kränkande, dokumentationen används sedan som underlag att följa upp och diskutera på våra veckoplaneringar. 2. Kön (man/kvinna/transsexuell) Förskolans mål: Förskolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska ges lika stort inflytande över hur den pedagogiska miljön ser ut där barnens intressen, behov och förmågor ligger till grund för miljöns utformande. Insats: För att könsneutralisera inomhusmiljöerna används färgnamn för förskolans olika rum. Ex regnbågsrummet, blåa rummet, bron osv. Personalen kartlägger lekmiljöerna genom observationer för att se hur de används av barnen. Efter behov förändrar personalen lekmiljöerna så att de tilltalar alla barn, oavsett kön. Vi ställer frågor till barnen om miljön och material för att få reda på deras intresse, erfarenheter och önskemål. Förskolan tillhandahåller ett varierat lekmaterial som kan tilltala både flickor och pojkar. Förskolan lånar litteratur från biblioteket med varierat innehåll som kan tilltala barnen oberoende av vilket kön de har.

7 Personalen tänker på att använda ett könsneutralt språkbruk. 3. Könsidentitet eller könsuttryck Förskolans mål: Förskolan ska arbeta för att alla barn ska känna stolthet över sin person, oavsett kön. Insats: Personalen uppmuntrar alla barn i förskolan oberoende av kön. 4. Etnisk tillhörighet Förskolans mål: Vi strävar efter att varje barn utvecklar förståelse och respekt för varandra oavsett etnisk tillhörighet och kulturell bakgrund. Insats: Förskolans personal belyser och uppmärksammar flerspråkighet, kulturalitet och levnadssätt på ett positivt sätt genom att, vid behov/intresse, skapa tillfällen för samtal med barnen kring att vi har olika språk, kulturer och utseende och att vi oberoende av detta har ett lika värde. All pedagogisk personal ska känna till vilket land alla barn kommer ifrån och vilket modersmål barnen har. Vid behov, delas informationsblad ut på olika språk. Vid samtal/föräldramöte erbjuds tolk vid behov. 5. Religion eller annan trosuppfattning Förskolans mål: Vi strävar efter att varje barn utvecklar förståelse och respekt för varandra oavsett religiös åskådning eller trosuppfattning. Insats: Vid behov/intresse/frågor skapar personalen tillfällen för samtal med barnen kring olikheter i trosuppfattningar, religiösa högtider, seder och vanor. Vi strävar efter att stimulera varje barns förmåga att respektera samt skapa förståelse för andra människors kulturella bakgrund, religiösa åskådning och- eller annan trosuppfattning. Vi vill utveckla barnens förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av trosuppfattning/religion. Vid samtal med barnen kring ämnet värderas inte deras

8 tankar och frågor inom ämnet utan möts med öppenhet och respekt att vilja lära och vet mer. Vid våra högtider belyser vi traditioner utifrån de religioner och trosuppfattningar som förekommer på förskolan. Genom samtal med vårdnadshavare, eventuella fortbildningar och läsning av relevant litteratur/internetinformation tillägnar sig pedagogerna, vid behov, ökad kunskap inom området. Om barn/familjer har sådan trosuppfattning att specialkost erfordras informeras personalen om detta för att minimera missförstånd vid måltider, högtider och annat. 6. Funktionsnedsättning Förskolans mål: Alla barn och vuxna oavsett typ av funktionsnedsättning (fysisk, psykisk eller begåvningsbegränsning) ska bli respekterade av samtliga inom förskolan. Ingen ska känna sig diskriminerad på grund av en funktionsnedsättning. Insats: Utefter förskolans förutsättningar anpassas lokaler och material efter alla barn oavsett funktionshinder. Vid behov ges information och handledning av specialpedagog gällande olika typer av funktionshinder som kan finnas i barngruppen och arbetssätt inom området. Kompetensutbildning inom neuropsykiatriska funktionshinder har givits och kommer fortsättningsvis att ges för personalen i förskolan. Tecken som stöd används för att förstärka språket och det enskilda barnets inlärningsförmåga. Vi upplyser barnen om att vi alla är olika men lika mycket värda. 7. Sexuell läggning Förskolans mål: Förskolan ska arbeta för förståelse och respekt för människor med olika sexuella läggningar (homosexualitet, bisexualitet, transsexualitet eller heterosexualitet) samt olika typer av familjekonstellationer. Insats: Vid behov/intressen/frågor för vi samtal kring ämnet med barnen där fokus läggs på olikheter och att vi oavsett läggning är lika mycket värda. Vid behov/intressen/frågor skapas tillfällen för samtal med barnen kring olikheter i familjekonstellationer. Oberoende av vilken typ av familjekonstellation påtalas allas lika värde.

9 Litteratur som belyser olikheter i familjekonstellationer har lånats och kommer framöver också att lånas. 8. Ålder Förskolans mål: Ingen ska få någon form av negativ särbehandling på grund av ålder. Insats: Alla barn, oberoende av ålder, uppmuntras inom alla områden på förskolan med hänsyn till barnets intressen, behov och förutsättningar. Ansvarig Förskolechefen och all personal på förskolan. Kartläggning Kartläggningsmetoder Planerade samtal och diskussioner i arbetslagen Föräldraenkäter som kommunen skickar ut Barnobservationer Barnintervjuer Utvecklingssamtal samt daglig kontakt med vårdnadshavare Kartläggning av utomhus- och inomhusmiljön Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Trygga och otrygga platser i miljön Hur barn och föräldrar kommer involveras i kartläggningen

10 Vårdnadshavare involveras genom planerade samtal och daglig kontakt. Barnen involveras genom samtal, olika typer av intervjuer samt observationer. Intervjuer med barnen enskilt- och eller i grupp. Vårdnadshavare samtalar med sitt/sina barn om trygghet på förskolan. Vi lyfter planen mot diskriminering och kränkande behandling på introduktionen av förskolan, på föräldramöten och på föräldraråd. Hur personalen kommer involveras i kartläggningen Personalen kommer involveras genom diskussioner på APT och planeringsdagar, daglig föräldrakontakt samt genom intervjuer och observationer. Resultat och analys Efter att ha genomfört barnobservationer och samtalat med barn och vårdnadshavare är vi överens om att värdegrundsarbete är ett område som vi alla aktivt och ständigt måste arbeta med, för att kunna trivas och må bra på förskolan. För att barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker vill vi bli bättre på att kartlägga och dokumentera vad barnen visar intresse för i lek och lärandemiljön. Vi ser ett behov av att kunna inspirera till att erövra nya kunskaper med hjälp av bland annat nytt lekmaterial. Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Vårt mål är att förhindra all form av kränkande behandling och därmed förebygga att det uppstår på vår förskola. Barnen ska känna sig välkomna och trygga med sina kamrater, med

11 personalen och i miljön. Vår vision är att barnen ska bli självständiga och respekterade individer, som vågar säga ifrån, då kompisar beter sig på ett sätt som barnet ifråga inte accepterar. Barnen ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att hantera konfliktsituationer, genom att få verktyg att sätta ord på sina känslor, respektera och förstå varandras olikheter samt ta ansvar för egna handlingar. Barnens språkliga och kommunikativa förmåga i samspel med andra barn och vuxna ska stimuleras och utvecklas. Omsorgsförmåga och hänsynstagande till andra människor grundläggs bland annat på förskolan och detta vill vi att barnen tillägnar sig en förståelse för. Varje enskilt barn ska efter sina förutsättningar utveckla sin förmåga att hantera konflikter, fungera enskilt och i grupp samt försöka förstå andras perspektiv. Vi vill Införliva en förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett bakgrund och förutsättningar. Vi vill visa på att vi kan ha roligt tillsammans och lära av varandra. Uppföljning av våra mål sker både spontant vid situationer som uppstår i verksamheten, på våra veckoplaneringar och APT men också mer systematiskt och kontinuerligt under planeringar och träffar under verksamhetsåret. Åtgärder: När kränkande behandling uppstår ingriper personalen omedelbart och barnets berörda vårdnadshavare informeras. Samarbets-/tillitsövningar, kompismassage, rollspel, gruppstärkande aktiviteter, skapande verksamhet, litteratur, streamat material och sånger som knyter an till att skapa samt upprätthålla goda relationer använder vi oss av i vårt arbete för att motverka kränkande behandling. All personal dokumenterar händelser som anses vara kränkande, dokumentationen används sedan som underlag att följa upp och diskutera på våra veckoplaneringar. Tillsammans med barnen skapar vi varje år gemensamma former för hur vi vill att det ska vara på förskolan, för att alla ska känna sig trygga, välkomna och kunna trivas. Vi vägleder barnen i deras lek och samspel om vi upptäcker att de behöver stöttning vid till exempel kontaktskapande, konflikthantering, att vänta på sin tur, att dela med sig, att lyssna på och respektera varandra samt uttrycka sin vilja och åsikt. Genom dessa konkreta upplevelser tillägnar sig barnen ansvarskänsla och social handlingsberedskap. Konflikter och missförstånd som uppstår hjälper vi vuxna barnen att reda ut, om de inte klarar av att lösa dem själva. Vi lägger inte in våra egna värderingar utan lyssnar aktivt till de barn som är inblandade i den givna situationen och vad dem har att säga. Fokus läggs på händelsen i första hand, inte på det enskilda barnet. Estetiska uttrycksformer och konkret material får ligga till grund för att barnen med alla sina sinnen ska få möjlighet att kommunicera och förmedla upplevelser,

12 erfarenheter, idéer och tankegångar i arbetet med att stärka den emotionella kompetensen. Samarbete med hemmen, när det gäller barnens fostran och med vårdnadshavare diskutera regler och förhållningssätt i förskolan Motivera åtgärd: Genom personalens observationer över barngruppen ser vi behov av att kontinuerligt jobba med värdegrundsfrågor. Syftet med åtgärderna är att bidra till att alla barn i förskolan ska känna trygghet och uppleva att det är roligt och lärorikt att vistas i verksamheten. Ansvarig: All personal medverkar aktivt med åtgärderna. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela perioden okt okt 2016

13 Rutiner för akuta situationer Policy: All personal ingriper omgående för att stoppa en kränkning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Barn som blivit kränkt eller känner till någon kränkning ska snarast ta kontakt med en vuxen. Vid lek utomhus finns vuxna med. Vid lek inomhus finns vuxna med. Observationer av barns lek och klimatet i barngruppen. Samtal med barnen om trivsel och trygghet. Samtal med barnen om att det är bra att berätta för vuxna. Samtal vid arbetslagsplanering om barns trivsel och trygghet. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Förskolans personal, specialpedagog eller förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Ansvarspedagog lyfter händelsen i arbetslaget. Arbetslaget vidtar lämpliga åtgärder. Förskolechef och specialpedagog informeras. Förskolechef anmäler ärendet till huvudmannen. Samtal med berörda barn och vårdnadshavare genomförs av ansvarspedagog och specialpedagog. Samtal i arbetslaget. Dokumentation sker skriftligt. Om kränkningarna fortsätter kallar förskolechef vårdnadshavare, ansvarspedagog och specialpedagog till möte. Handlingsplan upprättas vid behov. Återkoppling till vårdnadshavare sker av personal och förskolechef samt följer upp ärendet inom två månader efter anmälan har gjorts till huvudmannen Vid behov sker anmälan till socialtjänst. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: All personal ingriper omgående aktivt för att stoppa en kränkning och meddelar förskolechefen om händelsen.

14 Om barnet ger uttryck för att han/hon känner sig kränkt av någon personal, till personal eller vårdnadshavare överlämnas detta till förskolechefen. Förskolechef anmäler ärendet till huvudmannen. Förskolechefen ansvarar för att en utredning görs där båda parter får komma till tals, dokumenterar och följer upp ärendet. Rutiner för uppföljning: Uppföljningssamtal genomförs av ansvarspedagog och specialpedagog inom 2-4 veckor efter första samtalet. Har kränkningarna inte upphört tas kontakt med förskolechef för vidare beslut. Ytterligare kontakt med vårdnadshavare tas av ansvarspedagogen för att bekräfta att kränkningarna upphört och ärendet kan avslutas tas en tid efter uppföljningssamtalet. Om förskolechef kallat till möte sköts uppföljning av specialpedagog och förskolechef. Rutiner för dokumentation: Arbetslaget dokumenterar vid händelser som inträffat. Blanketter finns i kvalitetshandboken, flik 6. Rapportering om kränkande behandling, vid upprepad kränkning Anmälan om diskriminering och kränkande behandling Genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling Dokumentation skall arkiveras hos förskolechefen. Ansvarsförhållande: All personal ansvarar för att stoppa kränkningar. Arbetslaget ska vidta åtgärder vid uppmärksammande kränkningar. Förskolechef informeras och ansvarar för dokumentation när kränkningar inte upphört.

15 Vad säger styrdokumenten? FN: s konvention om barns och ungdomars rättigheter, som godkändes av Sverige 1990, är en rättighetslag för barn och ungdomar. I konventionen påtalas bl. a. att ingen kränkning av barn och ungdomar får ske. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk och en förordning. Skollagen (2010:800) kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling och att det ska finnas en plan mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) säger att vi ska ha en likabehandlingsplan och beskriver även diskrimineringsgrunderna. Förordning (2006:1 083) handlar om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt dessa lagar råder det: förbud mot kränkande behandling. förbud mot diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. förbud mot trakasserier. förbud mot repressalier. Förskolans och skolans läroplaner En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen. Lpfö 98 (rev 2010) 2.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

16 förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. 2.7 Förskolechefens ansvar Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17) Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS: 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen). Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna är alla anställda inom myndigheten skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda

17 begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp. Förklaring av begrepp Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas och det har direkt koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när man genom att behandla alla lika diskriminerar. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexualiserat språkbruk. Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse. Repressalier är när ett barn utsätts för straff eller annan form av negativ behandling av förskolans personal p.g.a. att barnet eller vårdnadshavaren anmält förskolan. Mobbning är när ett barn gång på gång under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer. Diskrimineringsgrunderna Kön - pojke eller flicka. Även transsexuella personer, d.v.s. personer som ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån denna diskrimineringsgrund. Könsidentitet eller könsuttryck Alla människor har könsidentitet och könsuttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Skyddet blir extra viktigt för personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Religion eller annan trosuppfattning - religionsfrihet

18 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt som exempelvis allergi och dyslexi. Sexuell läggning - homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Ålder- uppnådd levnadsålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla. (Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.) Ur: Lika rättigheter i förskolan - handledning (2013) Diskrimineringsombudsmannen DO