Är alla fåglar skator?

Är alla fåglar skator? Dokumentation av kvalitetsarbete Dingle förskola Hjulet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Pia Söderholm Karlsson Anna Sunesson Margareta Larsson Inger Ny

Innehåll Grundfakta och förutsättningar... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kartläggning av barnens intressen... 4 Mål... 4 Eget formulerat mål... 4 Läroplanens mål... 4 Barnens utveckling... 4 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 5 Dokumentation... 6 Information till vårdnadshavare... 7 Uppföljning... 7 Pedagogernas insatser... 8 Koppling till forskning... 8 Barnens utveckling... 9 Dokumentation... 9 Information till vårdnadshavare... 10 Utvärdering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Pedagogernas insatser... Fel! Bokmärket är inte definierat. Barnens upplevelser... Fel! Bokmärket är inte definierat. Barnens utveckling... Fel! Bokmärket är inte definierat. Koppling till forskning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys av utvärderingen... Fel! Bokmärket är inte definierat. Resultatets betydelse för fortsatt arbete... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

Grundfakta och förutsättningar Förskolan har en politiskt styrd organisation där beslut tas. Förskolechef är Annika Laago, sektorchef för barn och utbildning är Ann-Catrin Göthlin och kommunchef Lars-Göran Berg. Förskolan utgör det första steget i samhällets samlade utbildningssystem för barn och ungdom. Förskolans läroplan (Lpfö 98/10) styr förskolans verksamhet. Förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Dokument som utgör underlag och grund för planering: o Dokumentation av kvalitetsarbete o Skollagen o Barnkonventionen o Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) o Dingle förskolas plan mot mobbning och kränkande behandling o TRAS (Observation av språk i dagligt samspel) o Kartläggningsmaterial Personal Margareta Larsson, barnskötare 100 % Pia Söderholm Karlsson, förskollärare 80 % Inger Ny, barnskötare 60 % Anna Sunesson, förskollärare 40 % Barngruppens sammansättning Barngruppen består av sexton barn. Lokaler och miljö Avdelningen Hjulet är inrymt i en flyttbar modul, placerad fristående från Dingle förskola men inkluderad. Vi delar gård/skolgård med Centrumskolan i Dingle. Vi nyttjar skolgården och lekplatsen som finns i den lilla inhägnaden på gården. Skogen och lekplatsen i vår närhet använder vi regelbundet som pedagogiska rum. Lokalerna är små men ändamålsenliga. Vi försöker på bästa sätt möblera utifrån den pedagogiska verksamhet vi bedriver. Förutsättningar I arbetslaget har vi en tillåtande och samspelande atmosfär. Hela grundförutsättningen för att kunna bedriva en god pedagogisk verksamhet är att alla i arbetslaget känner sig trygga, arbetar mot samma mål och att alla kan bidra med sina olikheter. Fokus ligger på barnen och att vi känner meningsfullhet och glädje i arbetet. Genom en gemensam barnsyn och kunskapssyn kan vi tillsammans skapa en god miljö där barnet på ett lustfyllt sätt kan leka och lära (Johansson, 2003). Vi har en vision om en pedagogisk verksamhet tillsammans med barnen, där vi ska vistas i en verksamhet som sjuder av kreativ lust. 3

Kartläggning av barnens intressen Vi har fåglar runt omkring oss på förskolan, framförallt skator. Vi har sett barnens intressen genom att de frågat vad fåglarna heter. Barnen har hittat fågelfjädrar vilket de blivit nyfikna och samlat på. Vi planterade ett intresse för fåglar genom att sätta upp fågelplanscher och vi lånade även fågelböcker på biblioteket. Barnen har på så sätt blivit intresserade och fått förkunskaper om fåglar. En skicklig pedagog utgår inte enbart från barns egna intressen. Den stora utmaningen ligger i att ta tillvara på barns intressen samtidigt som pedagogen skall skapa ett intresse (s.35 Pramling Samuelsson & Sheridan). Mål Eget formulerat mål Barnen får lära sig att det finns olika fågelarter. Barnen är delaktiga genom att de är nyfikna och ställer frågor som vi tillsammans tar reda svaret på. Läroplanens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om djur samt fysikaliska fenomen (Lpfö 98/10). Barnens utveckling När man gjort klart för sig vilka mål man vill uppnå och vad barn bör utveckla börjar ett samspel med barnen. Genom intervjuer och observationer tar man reda på barnens förkunskaper inom detta område (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999). Genom intervjuer tog vi reda på barnens förkunskaper om fåglar. De visste att fåglar bor i fågelbon och några visste de äter mask, att de kan flyga och att de kissar och bajsar. Eftersom vi lånat böcker om fåglar kan vi genom observationer se att barnen fått ett intresse för fåglar. Vi såg bland annat en tvååring gå omkring med händerna kupade som en kikare runt ögonen och sade: Jag tittar på fåglar. Insatser åtgärder för att nå målet Vi kommer att låta temat finnas med i allt vi gör och material vi använder ligger framme som inspiration som gör både barn och deras föräldrar nyfikna. När ett tema pågår bör det genomsyra hela verksamheten (s. 64 Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999). 4

Vi kommer att börja temat med den tjuvaktiga skatan för att sedan utveckla intresset för andra fågelsorter. Barnens förkunskaper om fåglar kommer vi att dokumentera genom att de kommer att få rita en fågel och berätta vad de vet om fåglar. Vi hänger upp dokumentationen, i barnens höjd, i hallen. Vårt egenformulerade mål är att barnen får lära sig att det finns olika fågelarter. Vi kommer regelbundet att gå till skogen. När vi är i skogen knyts praktisk och teoretisk kunskap till varandra. I skogen får barnen praktiska erfarenheter av något vi pratat om tidigare eller läst i en bok. I skogen kommer barnen att samla in kvistar och grenar för att bygga ett skatbo inne på avdelningen. Modellbygge är en aktivitet som ger underlag för samtal om form, skala, mönster, avstånd, mätning, proportioner, lägesord och antal (Dahl & Rundgren, 2005). Barnen kommer att få tillverka en skata som ett samarbete. Barnen ska få tillverka ett antal ägg som vi lägger i boet. Vi ser varje dag hur många ägg som ligger där. Även här kommer vi att arbeta med matematik. Fågelböcker kommer vi att ha på en speciell hylla som är inbjudande och uppmuntrar till att bläddra och läsa. Vårt mål ur läroplanen är att barnen ska utveckla sitt intresse om fysikaliska fenomen. Fysikaliska fenomen är starkt knutet till naturkunskap. Hur kan fåglar flyga? Vi kommer att inta ett fågelperspektiv. Hur ser förskolan ut uppifrån? Eller hur ser barnen själva ut ur fåglarnas perspektiv? Vi kommer att ha ett problemlösande förhållningssätt enligt utvecklingspedagogiken. När vi forskar om dessa frågor kommer barnen själva att få reflektera och ge uttryck för sina tankar. Ett problemlösande förhållningssätt ger barnen möjlighet att verbalisera sina tankar i ord, vilket i sin tur utvecklar deras ordförråd (Pramling Samuelsson & Mårdsjö, 1997). Detta är vår grundplanering och sedan är det barnens tankar och idéer som bestämmer vilken riktning temat tar. Alla i arbetslaget ansvarar för att nå målen. Koppling till forskning Utvecklingspedagogik Utvecklingspedagogik har sin grund i en fenomenografisk forskningsansats. Inom utvecklingspedagogiken arbetar pedagogen aktivt och medvetet för att utveckla barns erfarenhetsvärld. Förutsättningen för att genomföra detta är att pedagogen använder barnets egna erfarenheter på det sätt som förstås av barnet (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999). I en fenomenografiskt inspirerad utvecklingspedagogisk verksamhet skapar läraren förutsättningar i form av att hon arrangerar eller fångar situationer i vardagen för att få barn att tänka och reflektera. Både barn och pedagog behöver vara aktiva för att en utveckling skall ske och barnets tankevärld skall 5

expandera till en för barnet ny förståelse för något. Detta innebär att pedagogiska situationer förväntas åstadkomma utveckling hos barn (sid. 39, Pramling Samuelsson & Mårdsjö, 1997). I läroplanen står att kunskap inte är ett entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra (Lpfö 98/10). Vi kopplar läroplanen till utvecklingspedagogiken och utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv menar Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) att: Faktakunskaper innebär att barn vet att något förhåller sig på det ena eller andra sättet. Man lär sig fakta om till exempel växter och djur. Förståelse är knutet till tänkandet. Förståelse kan vara att veta varför och hur, att uppfatta innebörden i något. När barnen utforskar naturen och studerar växter och djur kan de utveckla en förståelse för olika processer. För att barn ska utveckla en förståelse måste de också tänka efter själva och berätta hur de uppfattar olika processer. Färdighet innebär att barn kan utföra något, en färdighet. Barnen kan till exempel hoppa omkring utan att tänka något om det. I skogen lär sig barnen färdigheter av olika slag. De klättrar, balanserar, jämför, sorterar m.m. Förtrogenhet är när man känner på sig och anar hur saker och ting förhåller sig och agerar utifrån detta. Det är en tyst kunskap. Genom att vistas i skogen, studera växter och djur blir barnen förtrogna med livet i naturen, de utvecklar en respekt för det som lever och de lär sig vara rädda om detta (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999). Dokumentation För att synliggöra olika pedagogiska processer ska vi dokumentera barnens lärprocesser med hjälp av kamera, videokamera, intervjuer och observationer. Vi sätter upp dokumentation på väggarna där barnens eget lärande synliggörs. Vår loggbok kommer att användas för att vi vuxna ska få ner våra tankar och reflektera över dem. Med pedagogisk dokumentation får barnen en möjlighet att reflektera över sitt eget lärande om de tillsammans med pedagogen analyserar och funderar över sig egen dokumentation (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999). Alla barn på Hjulet har varsin Portfolio som innehåller viktig dokumentation som på ett systematiskt sätt ger en uppfattning om deras utveckling och lärande. I Portfolion ska vi samla dokumentation kring t.ex. temaarbetet. Portfolion följer barnet tills det slutar förskolan. Genom att barnen skapar konkreta saker som till exempel ett skatbo, blir det en del av dokumentationen som barnen kan studera på nära håll. 6

Information till vårdnadshavare Den 8 oktober 2014 kommer vi att ha föräldramöte. Vi fortsätter med föräldraaktiv inskolning vilket varit en framgångsfaktor när det gäller att informera vårdnadshavare om vår verksamhet. De får själva uppleva den under några dagar. Den dagliga kontakten är viktig. Det handlar om att ta emot föräldrarna på ett sätt som gör att de känner sig välkomna och delaktiga i verksamheten (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999). För att kunna möta varje barn på deras nivå måste vi ha information och kunskap om varje barn, därför planerar vi att lägga tyngdpunkten vid utvecklingssamtalen på hösten. Föräldrarna kan då vara med och påverka verksamheten och arbetet med temat. Vi kommer att prata om hur vi arbetar med deras barns utveckling och föräldrarna får möjlighet att berätta om sitt barns intressen. Vi kommer att erbjuda en uppföljning/sammanfattning under våren. Kvalitetsarbetet kommer att hänga väl synligt i hallen så föräldrarna kan läsa. Dokumentationen av kvalitetsarbetet läggs även ut på Munkedals kommuns hemsida. Vi kommer att informera om verksamheten genom hembrev ungefär en gång i månaden. Vi kommer även att skriva i vår dagkalender om vad som hänt på förskolan under dagen. Som en avslutning på terminen och temat, kommer vi att ha Drop-in kaffe där föräldrarna får ta del av hur vi arbetat. Uppföljning 2015-01-07 Barnen fick berätta vad de visste om fåglar under tiden de målade en fågel. De var intresserade och ville gärna berätta om sina erfarenheter. Vi skrev ut och har satt upp dokumentationen på väggen i hallen där både barn och föräldrar kan se den. Vi var i skogen och samlade kvistar och grenar och byggde ett skatbo. Barnen fick fundera över vilken längd grenarna skulle ha och hur man bygger. Fågelboet har en central plats, placerad i stora rummet. Boets placering gör att barnen ofta står och tittar och är intresserade. Tillsammans med barnen, tillverkade vi en skata av hönsnät och gips. Vi började med att se hur en skata ser ut. Vi tittade i böcker men också på levande skator utanför fönstret. Barnen arbetade mycket med att se mönster, vad kännetecknar en skata? De var engagerade under processen och vi ställe frågor som; Hur gör vi näbben? Vilket material kan vi använda? Vilken färg? Resultatet blev en skata. 7

Temat har utvecklats i olika riktningar där både barn och föräldrars tankar haft stort inflytande. Barnen frågade om alla fåglar bygger fågelbo. Ett barn berättade att Hos min farfar finns det fågelholkar. Vi bestämde oss för att tillverka fågelholkar av mjölkkartonger och glasspinnar. De fick även tillverka en fågel som flyttade in. Enligt vår planering skulle barnen få komma med namnförslag på skatan de byggt och sedan skulle de få rösta på det namn de gillade bäst. När vi bad barnen om namnförslag, var det svårt för dem och de nämnde bara namn på barn som finns i barngruppen. Vi beslutade därför att föräldrarna skulle bli involverade. På föräldramötet fick därför föräldrarna komma med namnförslag. Det blev förslag som t.ex. Dingla, Michelle, Agda och Globy. Genom röstning via handuppräckning bland barnen röstades Globy fram. Temaarbetet med fåglar inspirerade flera föräldrar. Vi fick ett fågelbord, där vi matar fåglar. Någon förälder satte upp träd för fåglar att sitta i och vi har märkt att fler fåglar kommit hit. I och med att föräldrarna är intresserade av temat får barnen även kunskaper och bibehåller ett intresse för fåglar även utanför förskolan. Barnen är delaktiga i uppföljningen genom att de hela tiden är med i processen och att vi dokumenterar. Barnens intresse och frågor är viktiga. Pedagogernas insatser Vi har tagit tillvara på barnens intressen, ställt följdfrågor där det handlat om att barnen får reflektera över vad de tror och att vi pedagoger inte bara levererat det rätta svaret. Vi har tagit reda på fakta tillsammans med barnen och blir på så sätt medupptäckare. Det finns utrymme för barnens funderingar och frågor. Vi har ett tillåtande klimat i arbetslaget vilket är grunden till att känna att vi strävar åt samma håll. Vi stöttar och pushar varandra och vi känner att det man gör är bra. Det är viktigt att vi själva känner att vi gör ett bra jobb och att vi känner oss nöjda med det. Vi bör bli ännu bättre på att berömma och bekräfta varandras insatser. Koppling till forskning Tillsammans med barnen, tillverkade vi en skata av hönsnät och gips. Barnen var engagerade under processen och vi ställe frågor som; Hur gör vi näbben? Vilket material, färg? I olika forskningsprojekt visar det sig att kunna kommunicera med barn om ett specifikt innehåll, inklusive att kunna ställa utmanande frågor, som är kärnan till att påverka barns meningsskapande (Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson, 2013). Vi kopplar läroplanen till utvecklingspedagogiken enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (1999): Faktakunskaper innebär att barn vet att något förhåller sig på det ena eller andra sättet. Man lär sig fakta om till exempel växter och djur. Barnen har fått med sig 8

faktakunskaper i och med att vi haft fågelböcker inbjudande på en hylla och att barnen tillsammans med oss har läst och bläddrat i böckerna. Vi har även sökt fakta på Internet. Fakta är även dokumenterat på väggarna. Förståelse är knutet till tänkandet. Förståelse kan vara att veta varför och hur, att uppfatta innebörden i något. Doverborg m.fl.(2013) menar att en central aspekt för att utveckla barns förståelse för sin omvärld, handlar om hur man talar om något. Grunden för undervisning är att två eller flera personer delar uppmärksamhet på något tredje. När vi tillsammans byggt fågelboet och fågelholkarna har barnen fått en förståelse för hur fåglar kan bo. Färdighet innebär att barn kan utföra något, en färdighet. I skogen har barnen bland annat lärt sig att jämföra och sortera pinnar som vi använde för att bygga skatboet. De har lärt sig att känna igen hur skatan låter och de vet att olika fåglar låter på olika sätt. Förtrogenhet är när man känner på sig och anar hur saker och ting förhåller sig och agerar utifrån detta. Det är en tyst kunskap. Barnens utveckling Vi har observerat att hyllan med fågelböcker har inspirerat barnen. De bläddrar ofta i böckerna och tittar på bilderna och väljer ofta en fågelbok till att läsa på vilan. Ett barn har fågelboken Min första fågelbok som sin favoritbok. Vi har hört att barnen förmedlar kunskap mellan varandra. Det kan vara när de står och tittar på boet och pratar om Globy. Vi har gjort många projekt där barnen tillsammans har fått komma fram till gemensamma resultat. Valet av skatans namn skedde genom en demokratisk röstning som ledde till ett beslut. Barnen känner till att fåglar bor på olika sätt. Till exempel i fågelbo eller fågelholkar. De vet även att det finns olika sorters fåglar och att de har olika läten. Barnen byggde en egen fågelholk utifrån en modell och efter vissa givna regler. De lägger märke till fåglar och är medvetna om att vi matar dem och varför. Vi har observerat att några barn formar fågelägg av Play-do leran. De gör ägg när de bakar och berättar om det under tiden. Dokumentation Vi har dokumenterat barnens lärprocesser med hjälp av kamera, intervjuer och observationer och satt upp den på väggarna. Alla barn på Hjulet har varsin Portfolio som innehåller viktig dokumentation som på ett systematiskt sätt ger en uppfattning om deras utveckling och lärande. I Portfolion har vi samlat dokumentation kring t.ex. temaarbetet. 9

Genom att barnen skapar konkreta saker som till exempel ett skatbo, blir det en del av dokumentationen som barnen kan studera på nära håll. Information till vårdnadshavare På föräldramötet involverade vi föräldrarna i temaarbetet. Vi hade frågeställningar på inbjudan som vi samtalade om. Be blev intresserade av temaarbetet och arbetssättet vi har. Under höstens utvecklingssamtal pratade vi tillsammans med föräldrarna om barnens delaktighet i temaarbetet. Fokus var att se hur vi tillsammans arbetar framåt. Välkommen till föräldramöte på Hjulet Den 8 oktober kl. 18:30 20:00 Vad gör skatorna på natten? Vad är det dyrbaraste en skata kan stjäla? Kan skatorna flyga och tugga tuggummi på samma gång? Förskolechefen Annika Laago kommer och presenterar sig. Gott fika Hjärtligt Välkomna Önskar Maggan, Inger, Anna och Pia 10

Referenser Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund. Studentlitteratur, Lund. Johansson, E.(2003). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Stockholm: Statens skolverk. Orlenius, K. (2004). Värdegrunden-finns den? Runa förlag, Malmö. Dahl, K & Rundgren, H. (2005). På tal om matte. Kristianstads boktryckeri AB, Kristianstad. Pramling Samuelsson, I & Mårdsjö, A. (1997). Grundläggande färdigheter-och färdighetens grundläggande. Studentlitteratur, Lund. Doverborg, E. Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Liber AB, Stockholm. 11