Sid 1 (16) Projektnamn Vad ska du bli? Slutrapport genomförande FRIRPTAD v.1 [1417772813633] d.frirptad v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Vad Ska Du Bli är ett projekt som verkat på två värmländska orter, Hammarö och Karlstad. Arbetsförmedlingen, Hammarö kommun och Karlstad kommun har varit samverkanspartners till projektet som Communicare drivit sedan 2012. Målet med Vad Ska Du Bli var att bidra till att bryta utanförskap och bidragsberoende hos målgruppen, arbetssökande mellan 18-54 år och få dem till egen försörjning. Vi har arbetat utifrån Communicaremodellen, som beskrivs under punkt 4 Arbetssätt, och verksamheten har bestått av individuell coachning, externa föreläsningar, workshops och studiebesök. Projektets fokusområden har varit, verklig deltagarpåverkan, verklig jämställdhetsintegrering och samverkan med privata aktörer. Vi har även arbetat med områdena individfokus och tillgänglighet. Tidigare har Communicare främst arbetat med målgruppen 18-35 år men vi ville med detta projekt se om vår metod även fungerade på en äldre målgrupp. Målet med projektet var att 650 personer skulle delta, att 75% skulle gå till egen försörjning och att deltagarna skulle känna att hen gjort avsevärda stegförflyttningar mot arbetsmarknaden. Projektet har haft lokala verksamheter på de två orterna där vi varit verksamma. Ett kontor på Hammarö där två coachtjänster funnits och ett kontor i Karlstad där tre coachtjänster funnits. Till detta har vi även haft en projektledartjänst och under ca två år hade vi även en jobbagenttjänst i projektet. Projektet har styrts av en styrgrupp bestående av representanter från våra samverkanspartners och vår följeforskare. Projektet har också styrts och påverkats av våra deltagare genom vårt arbete med verklig deltagarpåverkan. Deltagarna har kommit till tals genom deltagarråd, intervjuer med följeforskare, enkäten NDI Nöjd Deltagar Index och genom samtal med sin coach. Under projektet har vi arbetat med mätverktyget NDI Nöjd Deltagar Index. Vår NDI har varit uppbyggd på ett antal frågor där vi frågat våra deltagare om deras upplevelse av olika delar i projektet. Deltagarna har svarat på NDI genom ett digitalt verktyg på vår hemsida en gång per månad och resultaten har redovisats till projektet var tredje månad. Från NDI svaren har vi i projektet kunnat avläsa, analysera och arbeta vidare med deltagarnas synpunkter och uppfattningar om vårt arbete och om projektet. Varje fråga och dess resultat har vi gått igenom i personalgruppen och tittat på hur vi kunde utveckla projektet efter resultaten. NDIenkäten har varit uppbyggd på ett sätt som gjort att vi kunnat få all statistik könsuppdelad. Detta har varit oerhört viktigt i vårt jämställdhetsarbete. Genom detta har vi kunnat se tex om killarna trivs lika bra som tjejerna i projektet, om tjejerna upplever att de får lika mycket tid med sin coach som killarna gör. Avvikelser i sådana upplevelser är exempel på vad vi analyserat och om det behövts förändrat i vårt arbetssätt så att dessa upplevelser ska vara lika oavsett kön. Målet var att 650 personer skulle delta i projektet, utfallet blev 636 deltagare. Målet uppnåddes alltså inte riktigt men vi tycker att de 14 personer som saknades till måluppfyllnad ligger inom marginalen varpå vi ser det som att vi nådde vårt mål. Ett annat mål var att 75% skulle gå till egen försörjning vilket vi inte nådde, då 46% av våra deltagare gick till egen försörjning. Vi såg relativt tidigt i projektet att vi skulle få svårt att nå målet då målgruppen blev mycket tyngre än vad vi först hade räknat med. Det tredje målet var att deltagarna skulle uppfatta att hen gjort avsevärda stegförflyttningar mot arbetsmarknaden. Genom våra
Sid 2 (16) NDI mätningar har vi sett att 86% av våra deltagare upplever att deras tid i projektet hjälp dem komma närmare sina mål, se diagram 21 i bifogad NDI bilaga. När det kommer till fokusområdena verklig deltagarpåverkan och verklig jämställdhetsintegrering har vi lyckats mycket väl i projektet. Vi kan genom våra NDI mätningar se att 58% av deltagarna upplever att de haft möjlighet att påverka projektets innehåll, se diagram 18 i bifogad NDI bilaga, och att 98% upplever att killar och tjejer får lika mycket tid i projektet, se diagram 19 i bifogad NDI bilaga. Efter genomfört projekt kan vi nu redovisa två olika typer av resultat. Dels de hårda, faktiska resultaten i form av hur många deltagare som gått till egen försörjning. Men vi kan också redovisa de mjuka resultaten, dvs deltagarnas uppfattning av projektet. Nedan följer en redovisning av projektets resultat. Hårda resultat 46% av våra deltagare gick till egen försörjning när de skrevs ut från projektet 54% av våra deltagare hade en sysselsättning tre månader efter de avslutat sin tid i projektet 149 personer har fått jobb 82 personer har börjat studera 11 personer har börjat arbeta utomlands 2 personer har börjat arbeta som volontärer dessutom har 35 personer gått till praktik 34 personer påbörjat studier som är finansierade av AF 13 personer fått ett lärlingsjobb Mjuka resultat 92% av våra deltagare har trivts bra eller mycket bra i projektet Bara 2% av våra deltagare har upplevt att de inte fick den hjälp de behövde när de var i projektet. 86% upplever att deras tid i projektet hjälpt dem att komma närmare sina mål 95% upplever att de har ett stort förtroende för sin coach 86% upplever att det är de enskilda samtalen med coach som till stor del hjälpt dem att nå sina mål 96% upplever att deras coach har bryt sig om dem och hur det går för dem 49% upplever att gruppaktiviteterna har varit relevanta för att hjälpa dem att nå sina mål 49% upplever att de externa föreläsarna och de externa besöken hjälp dem att nå sina mål 59% upplever att de har inflytande över projektet och kan påverka dess innehåll 98% upplever att killar och tjejer har fått lika mycket tid och utrymme i projektet Se diagram i bifogad NDI-bilaga. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Det problem vi avsåg att fokusera på i projektet var arbetslösheten och långtidsarbetslösheten då vi sett genom rapporter och undersökningar (TCO:s rapport Unga som inte får jobb efter gymnasiet och en undersökning från TCO som publicerades i DN 20100909) att arbetslösheten och långtidsarbetslösheten ökar och därmed att etableringen på arbetsmarknaden blir allt svårare. Vi avsåg att arbeta med två problem som vi identifierat för vår målgrupp, människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det ena problemet var
Sid 3 (16) bristen på verklig jämställdhetsintegrering och det andra var verklig deltagarpåverkan. Deltagarpåverkan nämns som oerhört viktigt och vi ville undersöka hur man kan bygga ett projekt som har verklig deltagarpåverkan, där målgruppen kommer till tals och styr innehållet. Vi såg även ett behov av att arbeta med en äldre målgrupp än vad vi brukar göra och ville därför i projektet testa om vår metod fungerade även på en målgrupp upp till 54 år. Även samverkan med privata aktörer sågs som ett problem att arbeta med. De flesta jobb förmedlas via nätverk och vi ville arbeta med att få in näringslivet i projektet för att kompensera deltagares ev. avsaknad av nätverk. Arbetet med verklig jämställdhetsförankring började vi arbeta med redan under mobiliseringsfasen av projektet då vi fick processtöd från ESF Jämställdhet. Viktigt redan från start var att arbetet med jämställdhet skulle integreras i verksamheten. Vi ville inte arbeta med särskilda jämställdhetsdagar/workshops utan jämställdhet skulle finnas med i allt vi gjorde i vårt dagliga arbete. En viktig del i arbetet har varit vårt bemötande av våra deltagare och vår attityd. Communicares metod och de värdeord som metoden bygger kring utgår ifrån individen och vårt förhållningssätt till våra deltagare är Just du Just nu Just här. I och med att vi är en värderingsstyrd organisation och att det är viktigt att vår personal delar våra värderingar har arbetet med jämställdhetsintegrering fungerat väldigt bra i projektet då detta fanns med hos personalen. Två framgångsfaktorer är att vi hade med jämställdhetsarbetet från start, tack vare processtödet, samt att vi kunnat dela upp all vår statistik och NDI resultat i kön. När personal kom till projektet var det bara att börja med jämställdhetsarbetet då material, rutiner och planering kring detta redan var gjort. Att vi arbetade som det var tänkt med jämställdhetsintegrering utvärderade vi genom NDI mätningarna som gjordes löpande i projektet samt genom att vår utvärderare intervjuade våra deltagare och vår personal. I vår NDI var det viktigt att inte en fråga skulle vara just upplever du att projektet arbetar med jämställdhet? utan att jämställdhetsperspektivet var invävt i frågorna samt att svaren gick att få könsuppdelat. På så sätt kunde vi se om tex killar upplevde att Är din coach tillgänglig för dig och har tid för dig? och om tjejer upplevde samma sak i lika stor utsträckning. Se diagram 12 A och B i bifogad NDI bilaga. Under projektets gång såg vi, dels genom våra NDI mätningar men också genom dialog med våra deltagare, att vi lyckats väl med arbetet. Vi ville såklart sprida vår kunskap till andra så vi bestämde oss för att göra en pixibok. Anledningen till att det blev en pixibok är att vi ville göra det på ett Communicaresätt annorlunda och modigt! Resultatet blev boken Det är inte svårare än en pixibok att arbeta med jämställdhet. Den släpptes på en bokrelease som vi anordnade dit ca 65 gäster kom, vi marknadsförde boken i lokalradio och tidningar och har sedan spridit boken till en rad olika människor. För oss är tanken att alla behöver boken, företag, organisationer, idrottsföreningar, kommun, myndigheter, skola och inte minst andra ESFprojekt. Vår vision är att pixiboken ska bli en handbok för kommande ESF-projekt i verklig jämställdhetsintegrering. Deltagarpåverkan har varit i fokus under projektet och det har varit givande och lärorikt att arbeta med frågan. I NDI frågar vi deltagarna Har du inflytande över projektets innehåll och kan påverka det?, se diagram 18 i bifogad NDI bilaga. 59% av våra deltagare svarar att de har det vilket är att bra betyg på vårt arbete med verklig deltagarpåverkan. I praktiken har vi arbetat med det på så sätt att vi frågat våra deltagare vad man vill göra under tiden i projektet. Utifrån svaren har vi planerat och format verksamheten. Coacherna i projektet har gjort ett fantastiskt jobb när det varit svårt att få fram önskemål från deltagarna där de lyssnat och framförallt läst av individen och den deltagargrupp som varit inne i den stunden och anpassat verksamheten. Projektet har arbetat med den äldre målgruppen så som avsågs att göra. Arbetet har fungerat bra och vi har sett att vår metod fungerar även på denna målgrupp. Det som vi uppmärksammat är att det tar längre tid att arbeta med denna målgrupp jämfört med vår yngre. Vi upptäckte att Communicare är väl förknippat med att arbeta med ungdomar och ett hinder vi stötte på under projektet var svårigheten att få handläggarna att ställa om vilken målgrupp vi arbetade med i projektet. Handläggarna har varit vana att skicka unga till Communicare och de projekt vi tidigare drivit. Att man nu skulle skicka äldre var något nytt
Sid 4 (16) och det tog tid, och mycket information från vår sida, innan detta blev naturligt för handläggarna. En fördel som lyfts av våra deltagare med att ha en bredare målgrupp är att de unga kan lära av de, många gånger mer erfarna, äldre och de äldre kan lära av de unga som har ett modernare synsätt på vissa saker tex hur ett personligt brev kan se ut, användandet av sociala medier för att söka jobb osv. Men vi har även fått synpunkter från våra äldre deltagare att vår verksamhet känns mer anpassad för yngre. Äldre som kanske har arbetat i många år och har ett tydligt mål om vad den vill göra tycker inte att en workshop om samarbete och hitta vad du vill jobba med är relevant för dem. Självklart har vi lyssnat på dessa synpunkter och genom vårt arbete med verklig deltagarpåverkan anpassat deras tid i projektet efter vad som givit deltagaren bäst resultat. Samverkan med näringslivet har fungerat väl i projektet. Vi har haft flertalet föreläsare från näringslivet som träffat våra deltagare och vi har genomfört en rad olika studiebesök, redovisas i bilaga Externa föreläsningar och genomförda studiebesök i Vad Ska Du Bli. Vi har också bjudit in våra deltagare till olika aktiviteter som vi genomfört för att de ska komma i kontakt med näringslivet och få chansen att nätverka på ett sätt som många av våra deltagare inte har möjligheten till eftersom många av dem har ett begränsat nätverk. Bla arrangerade vi ett glöggmingel 2013 dit ca 150 personer kom. Projektets genomslag och påverkan upplever vi som bra. På individnivå törs vi säga, genom de NDI mätningar vi har, att projektet lyckats mycket väl. 86% av våra deltagare upplever att deras tid i projektet har hjälpt dem att komma närmare sina mål. Se diagram 21 i bifogad NDI-bilaga. På organisationsnivå har vi som ägande organisation lärt oss mycket, bla hur viktigt det är att förankra våra projekt i kommunerna väl. Vi har också fått bekräftat att vår metod fungerar på en äldre målgrupp men är mer anpassad för att arbeta med yngre. Vi har lärt oss vikten av att arbeta med könsuppdelad statistik och hur det kan göra arbetet med jämställdhet mycket lyckat. Hur projektet påverkat och vilket genomslag det haft på struktur och systemnivå känner vi är svårare att se redan så tidigt efter projektets slut. Men vi vet, genom dialog med våra samverkanspartners, att de lärt av projektet. Bla kommer Karlstad kommun att börja arbeta med NDI mot sina deltagare och vi vill tro att vi genom att ha påverkat på individnivå hos våra samverkanspartners anställda, bla om vår metod och vårt förhållningssätt, har påverkat även på struktur och systemnivå. Genom Communicares medverkan i Temagruppen Unga i Arbetslivet vet vi också att vi har påverkat struktur och systemnivåer nationellt. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Projektets syfte har varit att utöka människors sökområde och sökaktivitet och därmed bidra till ökat arbetskraftsutbud. Projektet har också syftat till att aktivt jobba mot näringslivet för att få den privata sektorn delaktig i projektet. Allt arbete i projektet skulle ske med deltagarpåverkan och med jämställdhetsintegration i fokus. Det kvantifierade målet med projektet var att 75% av deltagarna skulle bryta sitt utanförskap och bidragsberoende och nå egen försörjning. Med egen försörjning har vi menat arbete, studier, utlandspraktik eller starta företag. Det kvalitativa målet för projektet har varit att individerna ska göra avsevärda stegförflyttningar mot egen försörjning. Målet har också varit att medverkande aktörer ska ta till sig resultaten av projektet och implementerar metoden i den befintliga verksamheten. Projektet nådde inte det kvantitativa målet att 75% av deltagarna skulle nå egen försörjning.
Sid 5 (16) Projektets resultat är att 46% av deltagarna nådde egen försörjning. Att nära varannan av våra deltagare nådde resultat är något vi är stolta över. Att vi inte nådde vårt mål tror vi beror på: Målet var högt satt från början Vår målgrupp blev tyngre än vi räknat med. När projektet skrevs var inte tanken att målgruppen skulle vara så långt från arbetsmarknaden som den blev när projektet startade. En ökning av psykiska funktionsnedsättningar bland deltagarna, äldre deltagare som oftast har en lång arbetslöshet bakom sig samt personer med utländsk bakgrund med språksvårigheter och utanförskap är andra saker som vi sett som gjort att målgruppen var längre ifrån arbetsmarknaden än vi först trodde. Projektet nådde det kvalitativa målet med att deltagarna ska göra avsevärda stegförflyttningar mot egen försörjning. I NDI uppger 86% att projektet hjälpt dem komma närmare sina mål, se diagram 21 i bifogad NDI bilaga Med denna siffra samt utifrån coachernas kännedom om deltagarna och deras tid i projektet kan vi säga att vi lyckats med målet. Mål kopplade till projektets två områden som fokuseras dvs jämställdhetsintegrering och deltagarfokus. 90% av deltagarna ska känna att de har bättre kunskap om jämställdhet. Målet kring jämställdhet har vi valt att inte mäta på ett sätt där vi kan utläsa det uppsatta målet. Vi ville att jämställdhet skulle vara så integrerat i projektet att våra deltagare inte uppfattade att vi arbetade med det. Därför ville vi inte ställa en så riktad fråga till våra deltagare som om deras kunskap om jämställdhet. Detta bestämdes av projektet i samråd med processtöd Jämställdhet. 90 % av deltagarna ska känna att de haft delaktighet i projektets innehåll. Målet kring delaktighet i projektets innehåll uppger 58% att de upplevt att de haft inflytande över projektet och kunde påverka det. Vår analys är att vi tror att fler upplevt att de haft inflytande över projektets innehåll men frågan var felaktigt ställd i NDI. Frågan var ställd på så sätt att vi tror att deltagarna inte uppfattade vad vi menade med att de kunnat vara med och påverka projektet. Att påverka projektet s innehåll tänker vi vilka WS som arrangerades, utformningen av den individuella veckoplanen osv. Frågan skulle varit lite mer specifikt utformad för att få deltagarna att uppfatta den på så sätt som vi menade. Delmålen i projektet uppnåddes enligt plan och aktivitets och tidsplanen följdes förutom tanken kring jobbagenter. Tanken med att ha jobbagent i projektet var för att få goda kontakter med näringslivet och därmed få ett tydligt samarbete kring våra deltagare och det lokala näringslivet. Tjänsten som jobbagent fanns först hos projektledaren i projektet. Det var svårare än vi hade räknat med att få till en bra samverkan med näringslivet. Intresset att träffa potentiella arbetstagare var inte så högt som vi räknat med då arbetslösheten i Sverige ökade i projektets inledning och arbetsgivare hade inte brist av sökande till de tjänster de hade lediga, snarare tvärtom, det var många sökande till varje tjänst. En annan sak vi såg under projektets gång var att det var coacherna som hade den mesta kontakten med näringslivet genom sina kontaktnät. Eftersom planerandet av den dagliga verksamheten låg hos coacherna blev jobbcoachen ibland en mellanhand mellan deltagarnas önskemål och coachernas planering. Det var svårarbetat och tog längre tid att jobbagenten fixade in näringslivet i projektet än att coacherna själva gjorde det. När projektet ansökte om förlängning under våren 2014 skrev jobbagenttjänsten om och jobbagentens 25% fördelades ut på varje coachtjänst med 5%. Om vi i kommande projekt arbetar med samma tanke om samverkan med näringslivet som i Vad Ska Du Bli kommer vi lära av detta och ha en viss del av en liknande tjänst hos coacherna som arbetar med våra deltagare. Den största avvikelsen från projektansökan har varit antal ingående kommuner. När ansökan skrevs var det planerat att Arvika, Karlstad, Hammarö, Forshaga, Kristinehamn och Åmål kommuner skulle ingå i projektet. Ingående kommuner i projektet blev Karlstad och Hammarö. Anledningen till att fyra kommuner valde att inte gå med i projektet var att det var
Sid 6 (16) Arbetssätt dåligt förankrat i kommunerna. Detta är något som Communicare till stor del får ta på vårt ansvar. Arbetet med att behovsanalysera och förankra projektet till kommunerna var inte tillräckligt välgjort så när beslut skulle tas om medverkan i projektet så hade inte tjänstmän och beslutande i kommunerna den information som behövdes för ett positivt beslut. Detta är något vi lärt mycket av och inför kommande projekt är arbetet med förankring i kommunerna mycket viktigt och något vi lägger mycket tid på. Bortfallet av ingående kommuner var något som påverkade projektet, storleken på projektet blev naturligtvis mindre både budgetmässigt och personalmässigt. Men idéen med projektet och dess innehåll förändrades inte utan genomfördes enligt plan i de kommuner som beslutade att medverka i projektet. Då projektet varit verksamt på två orter har vi under projektet kunna se vissa skillnader i arbetet på de olika kontoren. På Hammarö törs vi säga att projektet, samarbetsmässigt med samverkanpartners, har fungerat bättre. Och detta tror vi också är en del i att det på Hammarö har varit ett högre resultat bland våra deltagare. Den mest avgörande skillnaden mellan kontoren tror vi är det geografiska. På Hammarö har vi suttit nära både kommunen och Arbetsförmedlingen, i samma hus, vilket vi kan se stora vinster av. På Hammarökontoret har samverkan mellan projektet och kommun och AF fungerat väldigt bra. Relationen mellan projektets coacher och handläggare på kommun och AF har varit nära och arbetet med deltagare har pga detta fungerat smidigt. Att det dessutom har varit samma handläggare på AF och till viss del kommunen på Hammarö under nästan hela projektet har också gjort att vi haft ett stabilt inflöde av deltagare till projektet. I Karlstad kan vi se skillnader på hur arbetet med AF och kommunen fungerat. Vi har haft svårt att få till bra samarbete med handläggarna då många slutat och det har varit svårt att få till en kontinuerlig kontakt. På Karlstadkontoret har vi testat många olika sätt för att få till en bättre kontakt genom att vara med på möten de har eller bjuda dem på fika hos oss men tyvärr känner vi inte att vi lyckats till den grad vi önskat. Snarare har vi ibland upplevt att om vi varit för på har detta fått motsatt effekt. Storleken på kommunerna påverkar också, Hammarö har mycket färre invånare och därmed personer som är aktuella för projektet än vad Karlstad kommun har. Hammarö har också mindre verksamheter att erbjuda sina invånare och projektet har varit ett oerhört viktigt verktyg för dem att arbeta med. I Karlstad finns mer att erbjuda. I ansökan skrev vi med att vi under mobiliseringsfasen skulle undersöka och i genomförande fasen säkerställa utbyten av transnationell karaktär. Några transnationella utbyten blev inte av under projektet då vi inte fick till något bra samarbete kring detta med något europeiskt land. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. De arbetssätt som huvudsakligen har använts i projektet är individuell coachning, workshops och föreläsningar i grupp samt studiebesök. Som grund i all verksamhet som bedrivs av Communicare ligger vår metod, Communicaremetoden. Detta är en metod som vi, efter många års arbete, utvecklat. En del i vår metod är vår syn på det personliga entreprenörskapet som vi menar är en inneboende kraft som finns hos alla människor. Du måste själv ta reda på vart du vill och ha tydliga målsättningar innan du kan börja din resa mot att nå dina mål. Vi menar att drivkraften som gör det möjligt att övervinna alla hinder på vägen för att slutligen ta sig till sitt mål är entreprenörskap. Det handlar om att ta kommandot och bli entreprenören i sitt liv. Förhållningssättet vi har är att alla människor har de resurser de behöver för att ta sig dit de vill. Med det menar vi att alla vi möter är redo att ta fullt ansvar för att nå sina mål och de har de resurser som behövs för att de skall nå sina mål. Vi tar inte över ansvaret från andra människor och vi presenterar inte lösningar. Skulle vi göra det ser vi det som att vi stjäl deras vill och därmed deras mål. Vill är för oss det resultat/mål du vill uppnå.
Sid 7 (16) Metoden bygger även på sex värdeord Attityd våga lyckas/våga misslyckas Ansvar du ansvarar själv för att äga din framtid Respekt vi möter varje person som en individ Handling finns ingen genväg för att nå någonstans måste du göra saker, börja handla nu Resultat Du ansvarar själv för att ta dig dit du vill Världen våga se utanför din karta, tänk stort tänk om Det verktyg som vi dagligen använder kopplat till vår metod är vår Vill-snurra som är uppbyggd kring fyra ord, Vill Gör Lär - Ändra. Det börjar med att vi hjälper individen att hitta sitt Vill. När man hittat det menar vi att det inte finns någon genväg, det är bara genom att göra man kan nå sitt vill så Gör. När man gjort Lär man sig. Man får feedback och man kan Ändra efter vad man lärt sig. Därmed är man tillbaka till sitt vill som nu kan vara förändrat efter det man gjort, lärt sig och ändrat. De individuella coachningssamtalen har genomförts mellan deltagare och coach ca 1-2 gånger per vecka beroende på deltagarens behov. Samtalens innehåll har naturligtvis också styrts efter deltagarens behov. Varje vecka har en individuell planering gjorts av deltagaren tillsammans med coachen där veckans övriga tid har planerats. Denna planering har varit individuell för varje deltagare. Vid kommande möte med coachen har planeringen följts upp och en ny upprättats utifrån resultaten av den föregående planeringen. Detta arbetssätt har fungerat mycket bra då vi tror att utveckling sker genom ansvar. Det är deltagarens ansvar att det som planerats blivit gjort. För utan att göra tror inte vi att man kan nå sitt vill. Detta har för många av våra deltagare varit ett nytt sätt att arbeta på. Vår verksamhet är inte upplagd så att man är hos oss 40 tim/vecka. Den mesta av tiden gör man själv, utifrån sin planering. Det kan då vara enkelt att ta en fika med en kompis eller sova in på dagen. Men det tar oftast inte lång tid innan våra deltagare förstår att det är för dem själva och deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden som de ska arbeta utifrån deras planeringar. Och när den förståelsen kommer, kommer också en drivkraft och vi ser hur våra deltagare arbetar sig mot sina mål på ett mycket medvetet sätt. Genom våra resultat, 46% till egen försörjning och att 86% upplever att deras tid i projektet hjälpt dem att komma närmare sina mål (diagram 21 i bifogad NDI-bilaga), så vet vi att metoden är framgångsrik. Ett nytt sätt för oss har i detta projekt varit att arbeta med verklig deltagarpåverkan och jämställdhetsintegrering. I och med att projektet skulle arbeta med detta togs verktyg för att kunna göra det fram, NDI och att resultaten kunde delas upp i kön. Då vår metod utgår från ett individperspektiv var det enkelt att integrera frågorna i verksamheten. Snarare ser vi det som att det är användandet av de resultat vi fick från våra mätningar som varit det nya sättet att arbeta. Vi har följt upp, analyserat och förändrat i verksamheten utifrån det vi kunnat läsa ut av mätningarna. Det har varit en stående punkt på alla teammöten och styrgruppsmöten att prata om deltagarpåverkan och jämställdhetsintegrering. Det har gjort frågorna ständigt aktuella och inte bara något som kommit upp när behov funnits att lyfta frågorna. Verksamheten har förutom de individuella coachningssamtalen även bestått av föreläsningar från näringslivet. Coacherna och jobbagenten har arbetat nära deltagarna för att få in relevanta föreläsare. Vissa föreläsare har vi använt flera gånger då vi bedömt att de sprider en kunskap och inspiration som är viktig för våra deltagares utveckling. Även studiebesök har ingått i verksamheten och dessa har genomförts efter deltagares önskan. Alla våra deltagare har alltid blivit erbjudna att följa med på alla studiebesök men eftersom vissa studiebesök varit väldigt riktade efter en eller några deltagares önskan har intresset att medverka på studiebesöken varierat mycket. När vi frågar våra deltagare om de upplever att de externa föreläsarna och de externa besöken har hjälp dem att nå sina mål svarar 49% att de tycker det, se diagram 20 i bifogad NDI-bilaga. Eftersom våra deltagargrupper är långt ifrån homogena är detta en siffra vi bedömer som bra. Att ha en föreläsare eller genomföra ett studiebesök som attraherar alla i en grupp där någon vill bli lärare, någon vill lära sig dyka och någon annan inte vet vad den vill är inte ett lätt uppdrag. Ca en gång per vecka har det genomförts workshops i projektet. Workshopsen samlade alla deltagare, ibland per kontor och ibland i helgrupp, med ämnen som lyfts av
Sid 8 (16) deltagarna eller som coacherna sett ett behov av att arbeta med. Workshopsen kunde vara allt från tydlig jobbsökarkaraktär, tex CV och personligt brev skrivande, till mer personlig utvecklingskaraktär, tex samarbetsövningar och framtagande av visionstavlor. Inte sällan var det efter en tid i projektet som deltagarna såg varför vi gjorde dessa workshops. Att få tips till CV skrivning är enklare att förstå än varför man får i uppgift att enas i grupp om vem som ska få följa med från en öde ö. För oss har det varit viktigt att utrusta våra deltagare med mer än direkta söka jobb verktyg. Vi är fasta i vår tro att vi vill utrusta dem med en tro på dem själva för att det är en viktig del på vägen mot en egen försörjning. Vi har också arbetat med intervjuträning med våra deltagare. Tanken har varit att genomföra intervjuträningar så att alla våra deltagare fått göra detta under sin tid i projektet. Intervjuträningarna har gått till på så sätt att alla deltagare har fått en tid för intervju hos en coach man till vardags inte träffar. Man har vetat i förväg vad man ska komma till för intervju, tex kassatjänst på IKEA och kunnat förbereda detta. Vissa deltagare har önskat egna intervjuer tex om man aktivt söker jobb som förskolelärare. Man har sedan träffat coachen, som är den som genomfört intervjuerna, och sedan fått direkt feedback på sin intervju. Detta har varit mycket uppskattat av våra deltagare då vissa aldrig varit på en intervju och detta är då ett verkligt sätt för att förbereda sig. Andra har varit på intervjuer men inte fått jobbet och har då använt intervjuträningarna för att få feedback för att kunna förändra. Alla de aktiviteter som vi använt i projektet har vi sett som viktiga och betydelsefulla för deltagarna. Inte att alla aktiviteter passat alla deltagare men vi ser att det är viktigt med blandningen av föreläsningar från näringslivet, workshops, individuell coachning mm för att hjälpa deltagarna att komma närmare sina mål. Detta är en stor del i de resultat som uppnåtts på individnivå i projektet, 46% av våra deltagare har gått till egen försörjning och 86% upplever att tiden i projektet hjälpt dem att komma närmare sina mål, diagram 21 i bifogad NDI-bilaga. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Arbetsförmedlingen Hammarö och Karlstad, Karlstad och Hammarö kommun har ingått i projektet. Representanter från AF och kommunerna har suttit med i projektets styrgrupp samt bidragit med medfinansiering i form av deltagarersättning samt att kommunerna har medfinansierat med kontanta medel. Styrgruppen har träffats ca 6 gånger/år och deras uppgift har varit att styra projektet utifrån projektansökan. Styrgruppens sammansättning har varit relativt stabil över hela projektets tid. Förutom representanter från kommun och AF har även vår följeforskare varit med i styrgruppen samt att varje styrgruppsmöte inletts med att deltagare från projektet berättat om deras tid i projektet samt framfört ev synpunkter till styrgruppen. Styrgruppen har också kunnat ställa frågor till deltagarna om de velat. Arbetet i styrgruppen har fungerat mycket bra, gruppen har varit aktiv i hur arbetet i projektet har fungerat. Det har varit relativ hög närvaro på möten och projektledare har kunnat komma i kontakt med medlemmarna även mellan möten om frågor uppkommit. Inför projektavslut och därmed spridning och implementering har styrgruppen varit mycket aktiv. Den implementeringsdag som anordnades för handläggare och coacher planerades av projektledare i nära samarbete med styrgruppen för att nå det vi önskade med dagen. Redogörelse för implementeringsdagen finns under punkt 9 Spridning och påverkansarbete. Även det magasin som togs fram för att redovisa och sprida projektets resultat var i nära samarbete med styrgruppen efter att idén om att göra ett magasin kom från dem. Projektledare i Vad Ska Du Bli upplever att samarbetet med styrgruppen varit betydande för arbetet att styra projektet. Ibland har styrgruppen använts för att fatta beslut men oftast har det mandatet funnits hos projektledaren och styrgruppen har verkat som en grupp för att samla in underlag för beslut och sedan för att få förankring i det tagna beslutet mot
Sid 9 (16) samverkansparterna. Att ha en fungerande styrgrupp har varit värdefullt för projektet. De har varit engagerade och sett en vinst med att medverka i ett projekt där man kan lära till sin egen verksamhet och därmed också varit mottagliga för att lära av det vi arbetat med i projektet. Förutom styrgrupper har det funnits referensgrupper i projektet. Referensgrupperna har bestått av handläggare från våra samverkansparter. Från början fanns en ambition att samla handläggare från både aktuell kommun och arbetsförmedling i samma referensgrupp. På Hammarö fungerade den tanken och man har träffats ca en gång per månad för dessa möten. Dock breddades gruppen och coacherna i projektet blev snarare inbjudna till en redan befintlig grupp i kommunen med denna sammansättning plus några fler aktörer och tjänstemän. I Karlstad har projektet inte fått till möten med handläggare från både kommunen och AF samtidigt utan referensgruppsmötena har skett mellan coacher och handläggare från kommunen eller med handläggare från AF. Detta har fungerat men varit tidskrävande. Att gruppen mötts tillsammans hade varit önskvärt. Referensgrupperna har varit värdefulla för coacherna och deras arbete med individen. Att kunna diskutera hur det går och vad som är nästa steg för deltagaren samt lyfta om det framkommit problem med deltagaren har varit ett stöd för coacherna. Oftast har referensgruppsmötena inte handlat så mycket om de deltagare som fungerar utan fokus när man setts har varit att ta fram lösningar för de som inte fungerar som det är tänkt i projektet. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektet har arbetat framgångsrikt med jämställdhet. Redan från projektstart fick vi stöd av Processtöd Jämställdhet och Katarina Jakobsson från Länsstyrelsen. Detta stöd har varit en viktig del i vårt arbete med jämställdhet. Vi har haft med arbetet med verklig jämställdhetsintegrering från start och vi har medvetet arbetat med att integrera det i vår verksamhet så att det inte ska bli något som hamnar vid sidan av. Katarina var med och tog fram plattformen för hur projektet skulle arbeta med jämställdhetsintegrering samt hjälpte till att säkerställa rutiner och verktyg för att systematiskt kunna arbeta med jämställdhetsfrågor. Att vi hade med arbetet från start har underlättat då det inte blivit något som tillkommit för våra coacher i deras arbete. Därmed så visste coacherna redan när de sökte tjänsten att detta är ett område vi kommer att arbeta med. Tidigt togs mätverktyget NDI fram i projektet. En viktig del av NDI är att vi kan dela upp all statistik mellan könen. Detta verktyg har varit avgörande för vårt arbete med jämställdhet i projektet. Genom detta har vi kunnat se om det förekommer skillnader i en rad olika saker mellan könen i projektet. Vi har tex kunnat se på våra resultat, går fler kvinnor till jobb än män? Och vi har kunnat se hur de olika könen upplever projektet. Av de som fått arbete är 60% män och 40% kvinnor. Denna siffra ska dock sättas i jämförelse med andelen män och kvinnor som varit inskrivna i projektet vilket är 53% män och 47% kvinnor. Avvikelsen mellan könen är liten men för att utesluta att arbetet projektet har en del i avvikelsen har vi bla tittat på om vi tagit in fler föreläsare som representerar typiskt manliga yrken jämfört med kvinnliga. När vi ser på vilka vi haft som föreläsare kan vi konstatera att detta inte borde vara en orsak. Troligtvis ligger avvikelsen på individnivå. I diagram 9, se bifogad NDI-bilaga, Hur ofta träffar du din coach i enskilda samtal? såg vi en avvikelse i period Q2 2014. Tidigare mätpunkter hade könen följt varandra men i Q2 uppgav 77% av männen att de träffar sin coach en gång i veckan och 23% svarade två till fyra gånger per vecka. 90% av kvinnorna uppgav i samma tidsperiod att de träffade sin coach för enskilda samtal en gång per vecka och 10% svarade två till fyra gånger per vecka. Eftersom vår verksamhet är styrd efter varje individs behov kan det varit så att det under denna period fanns ett större behov hos männen att träffa sin coach oftare än för de kvinnor som var i
Sid 10 (16) projektet under denna tid. Men för att få underlag för den analysen var detta något som togs upp i personalgruppen och coacherna fick tänka till i frågan. Tex diskuterades om man vid framtagandet av deltagarnas veckoplanering oftare skrev in ett nytt möte med sin coach för män än kvinnor, om man bokade in mer formella möten med männen medans kvinnorna när de ville träffa coachen fick ta frågan på stående fot, tex i dörröppningen till kontoret. Genom att inte bara konstatera en avvikelse utan också analysera den som beskrivits i ovanstående exempel så har arbetet med jämställdhet ständigt varit aktuellt och inte något som arbetats med under en speciell workshop eller under en jämställdhetsdag. Detta sätt att analysera det man kan utläsa ur könsuppdelad statistik har varit ett mycket framgångsrikt sätt att arbeta med jämställdhet. Det har dock krävt att personalgruppen varit självkritisk eftersom vi hela tiden granskat oss själva och våra personliga arbetssätt. Det är inte alltid lätt att se saker man gör, även om det ofta är omedvetet, som inte främjar ett jämställt arbetssätt men det har varit helt nödvändigt eftersom det är enda sättet till förändring. Vad vi kunnat se ur våra mätningar och det vi analyserat från dem är att vi har varit duktiga på att arbeta jämställt i projektet. Vi är övertygade om att arbetet har synliggjort invanda mönster i personalgruppen och ökat deras medvetenhet i frågan. Detta är en kunskap man tar med sig och när man väl påbörjat ett jämställt arbetssätt är det inget man slutar med. Jämställdhetsglasögonen förblir alltid på! Eftersom vi lyckades väl med vårt jämställdhetsarbete bestämde vi oss för att sprida detta. Det gjorde vi genom pixiboken Det är inte svårare än en pixibok att arbeta med jämställdhet samt genom en hemsida. I pixiboken inspirerar vi och gör en kort beskrivning av vårt arbete medan vi på hemsidan utvecklar våra metoder och ger mer information. När vi började arbetet med boken var en del att fråga personalen vad de hade gjort i arbetet med jämställdhet. Det vi upptäckte då var att vi verkligen hade lyckats integrera det i det dagliga arbetet för coacherna visste inte vad de hade gjort. De hade bara arbetat sa de. Och just det är vad de hade gjort, de hade arbetat utan att tänka på att göra det på ett jämställt sätt för det arbetssättet var så integrerat att de inte gjort något extra. Man bemötte deltagare som individer, inte som kön. Man överförde inte sina fördomar tex när en kvinna ville arbeta inom en typiskt manlig bransch. Det förhållningssättet är vi i projektet väldigt stolta över att personalen haft och har nu när de gått vidare till andra jobb. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Om vi ser till hur vi arbetat med tillgänglighet för personer med fysiska funktionsnedsättningar har det varit att se till att våra lokaler har varit handikappanpassade, vilket de varit. Vi har också löpande tittat på våra lokaler för att se om vi, omedvetet, möblerat på så sätt att personer med fysiska funktionsnedsättningar har svårt att vara i våra lokaler. Vi har under projektets gång inte haft många deltagare med påtagliga fysiska funktionssättningar och har därför inte arbetat mer aktivt med området än så. Om vi haft deltagare med större behov av detta hade arbetet troligtvis sett annorlunda ut eftersom det är genom ökad medvetenhet som kunskap till viss del skapas. Deltagare med psykiska funktionsnedsättningar har vi haft större erfarenhet att arbeta med, både i Vad Ska Du Bli och i tidigare projekt som Communicare drivit. Det har varit viktigt att även detta arbete varit integrerat i vår verksamhet och detta har vi gjort genom vår metod som bygger på att vi möter individen och att vi anpassar verksamheten efter varje enskilds behov. Vi har sett en tendens att vi lyckas med deltagare med tydlig psykisk funktionsnedsättning, dvs de gör större förflyttningar framåt hos oss än vad de gjort hos andra och detta tror vi beror mycket på vårt förhållningssätt och vårt sätt att se individen. Att arbeta med tillgänglighet har också inneburit att vi tänkt på vår kommunikation och att den ska passa individen. Vi har därför använt oss av både mail, brev, samtal och sms för att föra fram information till våra deltagare. I våra workshops har vi arbetat med att ge
Sid 11 (16) information på flera sätt, genom att prata, genom att skriva och dela ut tryckt material samt genom att uppmana deltagarna att själva föra anteckningar om man lär bättre av det. Detta är något vi arbetat med även under externa föreläsningar och vid studiebesök i den grad det gått att genomföra. Psykiska funktionshinder kan vara mycket svåra att se och eftersom vi inte vet mer om våra deltagare än deras namn är det upp till deltagaren att berätta om sina behov för coachen. Detta brukar oftast ske efter någon vecka i projektet. Men för att försöka ligga steget före och anpassa vår verksamhet efter så många behov som möjligt har vi ständigt tänkt på vad som kan underlätta för våra deltagare. Exempel på hur vi arbetat har varit att vi alltid har skickat veckoschemat med tider för individuella samtal, workshops och föreläsningar på samma tid under hela projektet. På fredag eftermiddagar har våra deltagare fått denna information vilket har inneburit en rutin för våra deltagare. Vi har också haft ett öppet och tolerant bemötande när deltagare kommit till våra aktiviteter. Hos oss finns inga krav på att ta av varken ytterjacka eller huvudbonad, inga krav på att man måste sitta långt fram eller bak i lokalen. Någon kanske vill sitta längst bak för att inte synas medan någon annan kanske vill sitta långt fram för att lätt kunna gå om man vill. Två frågor i NDI bekräftar att vi arbetat väl med tillgänglighet. I diagram 12, se bifogad NDI-bilaga, kan vi utläsa att 93% av våra deltagare upplever att deras coach alltid har tid för dem eller har ganska mycket tid för dem vilket vi kan tolka som att deltagarna upplevt en hög grad av tillgänglighet från coacherna. I diagram 17 kan vi se att ca 95% av deltagarna aldrig eller sällan upplevt att det förekommit sexistiska, kränkande eller nedvärderande kommentarer eller skämt under gruppträffar. Av detta har vi dragit analysen att vi har haft ett öppet klimat i projektet där alla känt sig välkomna. Om det hade förekommit kommentarer kring deltagares sexuella läggning, fysiska eller psykiska funktionshinder tror vi att det hade synt i svaren kring denna frågeställning. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Inte aktuellt för projektet Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Under hela projekttiden har vi arbetat med spridning och påverkansarbete. Vi har deltagit i olika forum för att sprida projektets verksamhet samt att vi sett oss som en viktig aktör för att föra vår målgrupps talan. Nedan presenteras ett urval av de forum som projektet deltagit i: Seminarium under Almedalsveckan, deltagande på Rikskonferensen 2013 (arrangerad av dåvarande Ungdomsstyrelsen), deltagande på Expand konferens om mångfald, tillväxt och öppenhet, nätverksträffar med Svenskt Näringsliv och Företagarna, deltagande på Geniuskonferens, medverkan på TIA (Temagruppen Integration i Arbetslivet) slutkonferens. Projektledaren har suttit med i styrgruppen för Temagruppen Unga i Arbetslivet vilket har varit en bra kanal för att sprida vårt arbete i projektet samt för att kunna vara med och påverka i frågor som rör vår målgrupp. Communicares verksamhetschef sitter med i Temagruppen Unga i Arbetslivets högnivågrupp. Spridning och påverkansarbete har även skett med våra samverkanspartners, Karlstad kommun, Hammarö kommun och Arbetsförmedlingen. Främst genom styrgruppsmöten men också genom referensgrupper och i den vardagliga kontakten med handläggare. Svårigheten med spridningsarbetet upplever vi är att vår verksamhet uppfattas som svår att implementera
Sid 12 (16) hos våra samverkanspartners. Att implementera hela projektet har aldrig varit aktuellt och projektledarens upplevelse är att när detta konstaterades och uttalades i styrgruppen så ändrade vårt spridningsarbete fokus till att se vilka delar som skulle kunna implementeras. Karlstad kommun har tagit till sig vårt mätverktyg NDI och arbetar nu med det i sin verksamhet på Jobbcenter. I slutet av projektet beslutade styrgruppen att projektet skulle anordna en implementeringsdag för handläggarna hos våra samverkansparter. Viktigt var att det inte tydligt skulle framgå att det var Communicare och Vad Ska Du Bli som arrangerade dagen utan respektive samverkanspartner skulle bjuda in sina anställda till dagen. Detta höll vi hårt på då vi inte ville att det skulle bli en känsla av att Communicare skulle berätta vad bra vi arbetat i projektet. Istället så valde vi att Vad Ska Du Bli skulle vara allas gemensamma nämnare och utifrån frågorna vi arbetat med i projektet skulle alla deltagare utvecklas under dagen och ta med sig nya tankar, idéer och arbetssätt hem. Och detta skulle vi lära av varandra, inte av Communicare, utan av alla som deltog under dagen. Vi valde att vara på en neutral plats för alla, vi valde att ha en moderator som var extern och vi delade upp deltagarna i grupper som var blandade från alla aktörer, Karlstad kommun, Hammarö kommun, Arbetsförmedlingen och Communicare. Handläggare, coacher, chefer och projektledare deltog alla under samma förutsättningar. Dagen delades upp i två block med ett case att diskutera kring i varje block. Antal deltagare på implementeringsdagen var 34 st fördelat enligt följande: Arbetsförmedlingen: 3 st, Hammarö kommun: 4 st, Karlstad kommun: 16 st, Communicare: 7 st, Övriga: 4 st (utvärderare, moderator, repr. från ESF) Dagen var lyckad med bra diskussioner och erfarenhetsutbyte. Under dagen konstaterades att deltagarna arbetar och tänker väldigt lika oavsett vilken verksamhet man representerar. Detta reflekterade vi i projektet över då vi, som tidigare nämnts, ofta möts av att det är svårt att implementera vårt arbetssätt då vi har olika förutsättningar inom våra verksamheter. Detta upplevde vi talade emot det argumentet. Under dagen framkom också att ett önskemål hade varit att en dag som denna inte bara skulle göras i slutet av ett projekt utan att det är viktigare att man gör det i början av ett projekt för en bättre samverkan och förståelse för respektive verksamhet. Sammanfattningsvis så var alla enade om att man behöver tänka nytt och utanför boxen för att se andra resultat än de man alltid ser. Dagen var ett forum där det var accepterat att tänka nytt och framförallt utmana sina egna tankar och värderingar. Lärdomarna av dagen är något vi kommer ta med oss in i eventuella nya projekt. Spridningen av vårt jämställdhetsarbete har främst varit genom vår pixibok som vi tog fram som spridningsmaterial för området samt jämställdhetshemsidan. Under Almedalsveckan hade vi ett seminarium om vårt jämställdhetsarbete och under hela veckan delades boken ut till personer vi mötte. Spridningen av boken pågår kontinuerligt då vi anser att alla kan ha nytta av att läsa boken och ta del av vårt sätt att arbeta med jämställdet. Hittills har ca 900 böcker delats ut. Spridning av projektet som helhet och dess resultat har gjorts genom framtagande av ett slutmagasin. Idéen om ett slutmagasin lyftes av styrgruppen men var först tänkt som ett komplement till en spridningskonferens. Vi bjöd in till en spridningskonferens men antalet anmälda blev inte så många som vi tänkt oss så vi valde att ställa in konferensen. Ett beslut som vi idag är övertygade om att det blev helt rätt i vårt spridningsarbete. Istället för en konferens bestämde vi oss för att göra ett slutmagasin som projektets hela slutredovisning. För att sprida slutmagasinet har projektledning besökt socialnämnderna i både Hammarö och Karlstad kommun samt kommer att besöka våra samverkanspartner och dess anställda. Genom magasinet kommer projektet till de vi vill ska ta del av resultaten istället för att de ska komma till oss. På detta sätt är vi helt övertygade om att vi når en större mängd personer än om vi haft en konferens. Dessutom har vi utformat magasinet på ett sätt att det ska kunna leva kvar länge i personalrum och på skrivbord. För att få den att göra detta samt tilltala på ett attraktivt sätt valde vi att kosta på magasinet, alla foton är tagna av en fotograf vilket gör bilderna enhetliga, en skribent har genomfört intervjuerna eftersom ingen i projektet satt på kunskapen att göra bra intervjuer då det är en yrkeskunskap samt att vi anlitat en produktionsbyrå för att sätta ihop tidningen enhetligt. Vi är stolta över vårt magasin och över