Deltagande observation, en metod där närhet och distans blir centralt.

Hej! Detta är en text som jag skrev under min första tid i fält som examinationsuppgift i forskarutbildningskursen klassrumsobservation då jag brottades med frågor som gällde etik, deltagande och distans. Den kommer inte att komma in i avhandlingen på det sätt den nu ligger, men det hade varit intressant att höra era åsikter om det jag lyfter fram. Jag kommer att skriva fram mitt metodavsnitt i januari och era tankar kring detta avsnitt skulle därför vara mig till stor hjälp vid det arbetet. Alla synpunkter mottages tacksamt! Avhandlingen kommer i sin helhet att handla om maskulinitets och normalitetsskapanden i förskolan och är en etnografiskt inspirerad monografi byggd på 2 års fältarbete vid 2 förskolor. Med vänlig hälsning Anette Hellman Anette Hellman Forskarutbildningen: Klassrumsobservation 5p Deltagande observation, en metod där närhet och distans blir centralt. Syftet med detta paper är att diskutera närhet och distans, två huvudbegrepp inom deltagande observation (Devault & Devault, 2002). Redan ordet deltagande observation pekar på två motstridiga begrepp, att delta (genom närvaro) men samtidigt att observera (genom distans). Jag kommer att diskutera olika grader av deltagande och peka på att vilken grad man som forskare (ofrivilligt eller frivilligt) väljer kommer att prägla den data som produceras. Mot bakgrund av detta ser jag att det blir viktigt för mig att reflektera över rollen som deltagande observatör. Detta för att vid data analys också kunna förhålla mig till hur min egen närhet/distans påverkat hur datamaterialet kommit att gestalta sig. Jag kommer att visa på vikten av att kunna distansera sig för att kunna reflektera. Men också lyfta fram vilka kunskaper som kan erhållas genom ett deltagande och varför ett deltagande därför har betydelse. Sist kommer jag att argumentera för att oavsett val av deltagandegrad, anser jag att det finns situationer där deltagande observatörer borde delta av rent etiska skäl. Vad är deltagande observation? Deltagande observation ses ofta som grunden för ett etnografiskt fältarbete, även om kombinationer med andra (i synnerhet kvalitativa men även med kvantitativa) analys metoder förekommer (Devault & Devault, 2002). För att förklara vad deltagande observation är 1

beskriver författarna hur vi ofta gör då vi kommer i nya situationer försöker finna ut vad som gäller här. Ett närliggande exempel: För att ta reda på hur man kan man kan vara som doktorand inom akademin och vilka koder (ofta osynliga) det är som gäller kanske vi studerar vissa seminarium eller konferenser extra noga. Kanske samtalar vi med dem vi känner extra förtroende för om hur man egentligen bör vara? Allt detta samtidigt som vi deltar i vardagen som doktorander och genom den får erfarenheter som gör att vi kanske måste ta ytterligare ett samtal eller studera ännu ett seminarium innan vi får grepp om det vi vill veta. Att genomföra en deltagande observation liknar denna process och har på så vis mycket gemensamt med det som människor ofta gör då de försöker förstå och hantera nya situationer. Det som skiljer är att den deltagande observationen använder mer analys, reflektion och systematik än vad som är vanligt i en vardaglig förståelse av ett nytt fenomen. Deltagande observation innebär för det första att forskaren deltar (vilket kan ske i olika grad) i det sammanhang som forskningen avser. Vidare så innebär metoden ett skifte i uppmärksamhet mellan reflektion över det som sker och deltagande i det som sker. Deltagande, observationer och samtalsliknande intervjuer används utifrån vad man vill ta reda på och utifrån vad som händer i den situation man befinner sig. Ytterligare en aspekt är att analysen sker parallellt med insamlingen av data vilket innebär att deltagande observation är både en datainsamlingsmetod och ett sätt att analysera data. Mot bakgrund av detta blir det viktigt att se att metoden ger möjlighet att omformulera ursprungliga frågeställningar och hypoteser utifrån de vardagliga observationer och analyser som görs i fältarbetet. Deltagande (närvaro) och observation (distans) Jag skrev inledningsvis att deltagande observation är sammansatt av två motsatta begrepp, observation och deltagande. Det har dock ansetts viktigt att skilja metoden ifrån de två ytterligheterna, ren observation och rent deltagande (Bernard 1995) även om det finns exempel på forskare från hela spektrat av grader mellan observation och deltagande. I en ren observation försöker forskaren att så långt det är möjligt, att förflytta sig en bit ifrån de observerade händelserna för inte interagera eller påverka det som händer. Ett exempel är då man observerar med hjälp av uppsatt video eller observation bakom glasvägg. Ett rent deltagande har beskrivits såsom going native (Devault & Devault, 2002 s 18). Vilket betyder att forskaren blivit en del av den kultur som studeras på ett sådant sätt att det inte 2

finns någon möjlighet (eller vilja) till reflektion över vad som sker i vardagen. I ett rent deltagande finns ingen analys, i en ren observation finns inget deltagande. Spradley (1980) beskriver dessa stadier i olika grader ifrån ett icke deltagande till ett fullt deltagande. Ett icke deltagande kan vara då forskaren söker kulturell kunskap om fenomenet utan att delta i interaktion på fältet. Ett exempel är beforskning av policydokument eller tidningsartiklar. I passivt deltagande är forskaren på platsen, liksom en åskådare interagerar inte forskaren inte med informanterna. Ofta är det inte ens klart för informanterna att forskning bedrivs. I ett modest deltagande är forskarens roll uttalad, men forskaren deltar sällan i forskningsmiljön eller med informanterna annat än undantagsvis. Klassrumsforskning kan vara ett exempel på detta. Aktivt deltagande innebär att forskaren deltar i mycket av det informanterna gör som ett sätt att försöka lära känna bakomliggande kulturella regler för handlande. I ett fullständigt deltagande har forskaren blivit en del av den grupp som studeras. Viktigt att notera är dock att Spradley s sista kategori inte är detsamma som att go native. Spradley hänvisar till en temporär roll som forskaren kan använda tillfälligt för att få bättre förståelse för fenomenet, vilket inte innebär att reflektionen försvinner. Junker (1960) beskriver i likhet med Spradley rollen som deltagande observatör som en pendling mellan olika grader av närhet respektive distans. Hur pendlingen mellan närhet och distans kommer att se ut beror helt på sammanhanget. Är fältarbetet i ett inledningsskede eller är relationerna mer etablerade? Vilken situation är det som studeras? Inom varje grupp finns dessutom olika personer, vilka man kan behöva relatera till med olika grader av deltagande. För att sammanfatta denna övergripande beskrivning, så kan pendlingen mellan närhet och distans dels vara en generell utgångspunkt för forskaren. Man gör klart för sig ungefär var på skalan man utifrån forskningsfokus tycker att det är relevant att befinna sig. Men det är också så att olika tidpunkter, situationer eller personer kräver sina avvägningar. Det blir därför, även med en generell önskan om en viss grad av närhet eller distans, ofta frågan om en pendling på flera plan. Det är just dessa avvägningar som ofta tillhör de svåraste i fältarbetet, inte minst då de kopplas till etik (Devault & Devault, 2002). Detta kommer jag att återkomma till i slutet av mitt paper. Först kommer jag att närmare beskriva nödvändigheten av distans respektive närhet. 3

Nödvändigheten av distans Jag har under tidigare fältarbete problematiserat min roll som deltagande observatör utifrån att jag som tidigare yrkesverksam förskollärare med förskolan som nuvarande forskningsfält, behöver distansera mig för att kunna se och reflektera. I min avhandlingsplan skrev jag följande om närhet och distans: Att genomföra en etnografi innebär att forskaren blir nära involverad i de personer och de processer som undersöks för att kunna etablera ett förtroende. Detta är en process som tar olika lång tid beroende på om forskaren är medlem av undersökningsgruppen eller kommer utifrån. Förtroende och närhet är således nödvändigt för att få tillgång till data som så långt det är möjligt avspeglar deltagarnas perspektiv, en viktig aspekt av etnografi. Jag har flera likheter med de pedagoger som ofta arbetar på förskolan, jag är kvinna och förskolepedagog. Att jag är delar samma bakgrund som vissa av mina informanter kommer eventuellt att underlätta mötet. Förhoppningsvis kan min förståelse även underlätta forskningsprocessen, jag känner förskolans koder och traditioner. Men för att möjliggöra reflektion är det nödvändigt att skapa distans. Det blir därför viktigt att problematisera min bakgrund som förskollärare. Ur ett feministiskt och kritiskt etnografiskt perspektiv är det viktigt att kunna ifrågasätta det som är taget för givet. Detta kan vara svårt då jag som varande mitt viktigaste verktyg, själv är en del av förskolekulturen. Att analysera min egen roll som undersökare blir därför extra viktigt. Det blir för mig nödvändigt att både ha ett perspektiv utåt, mot händelserna och inåt för självreflektion och därigenom få distans. Analys av dagens resultat i fältdagboken, teoretiska reflektioner kopplat till insamlad data och samtal med handledare och andra genusteoretiker i doktorandgruppen, är exempel på processer som tidigare underlättat reflektion. (Hellman, 2005). Att ständigt reflektera över vad jag tar för givet, försöka finna vägar att ändå se samt att problematisera det sätt på vilket min förskollärarroll formar mitt nuvarande datamaterial är fortfarande relevant. Men jag finner det nu också angeläget att se vad deltagandet fyller för funktion i en deltagande observation. Möjligen tycker jag att jag själv tidigare haft så fullt upp med att analytiskt balansera mitt tidigare yrke som förskollärare att jag inte tillräckligt kunnat se de fördelar som också följer med att kunna delta i en gemenskap då man känner till de koder som där finns. 4

Nödvändigheten av ett deltagande Jag har tidigare beskrivit att närhet och deltagande ofta är en förutsättning för att få del av det datamaterial man som deltagande observatör vill komma åt. Vad är då detta för typ av data? Devault & Devault beskriver hur deltagande observation sedan Malinowski och Mead 1 myntade begreppet haft en central plats i etnografiska studier. Detta eftersom det är en metod som genom deltagande inte bara försöker komma åt både det som uttalas men även det som inte uttalas. Deltagandet ska på så vis ses som en metod för att försöka komma åt det implicita, vilket i stor utsträckning är det sätt på vilket mening kommer till uttryck 2. Hur kan då detta göras? Jag har tidigare beskrivit hur forskaren genom deltagande observation skiftar mellan olika former av deltagande observation såsom samtal, deltagande och observation 3. Genom detta finns möjligheter att kontextualisera datamaterialet på så vis att det som är outtalat blir tydligare. Informanters utsagor eller agerande ser ofta olika ut beroende på i vilket sammanhang de görs. Är det fråga om ett informellt samtal då vi sitter i lekhalls soffan med en kopp kaffe och ser på barnen som leker? Är det frågan om en individuell formell intervju eller en intervju med hela arbetslaget? Sliter vi med att ta på barnen galonbyxor i hallen under tiden som vi pratar? Är det så att observationen görs då jag sitter i samlingen med mitt observationsblock och för statistik över uppmärksamhet som ges barn beroende på kön? Eller är det en observation som sker då vi äter middag? Olika kontext ger olika datamaterial, vilket ger upphov till flera frågor att söka vidare svar på. Hur detta sökande precis går till är inte helt enkelt att beskriva. Men det handlar om att finna mönster genom att följa vissa teman utifrån de frågeställningar som ligger till grund för studien. I detta arbete anser jag att det är viktigt att inte låsa fast sig vid att finna en enhetlig kulturell modell 4. För mig blir det snarare intressant att ta fasta på det som inte stämmer 1 Malinowski under 1920 30 talet i sin studie ifrån Trobriand öarna. Mead under samma tidsperiod i sin studie ifrån Samoa öarna. 2 Etnologiska och antropologiska studier knyter ofta metoden deltagande observation till kulturteori, där kulturbegreppet handlar mindre om identitet och grupptillhörighet och mer hur redskapen för att förstå och tolka världen ser ut. Kultur ses således som meningsskapande, uttalade och outtalade, mönster som delas av flera individer och som överförs genom inlärning. 3 Även andra metoder används. I min egen studie ingår t.ex. även formell individuell intervju, intervjuer i fokus grupper, strukturerade observations scheman och bildschema. 4 Berglund (1985) skriver i den etnografiska ansatsen om hur etnografin vilar på antropologiska värden såsom kontextualisering, inifrånperspektiv och helhet. Helhet refererar här till en kulturanalys som söker finna kulturella enhetliga modeller ifrån exempelvis en by. Detta har bland annat kritiserats av Clifford & Markus (1986) eftersom han ifrågasätter vilka informanter datan till dessa enhetliga modeller egentligen bygger på. Har 5

överens. Dels för att det ger upphov till nya analysmöjligheter, men också för att det i den slutgiltiga avhandlingstexten är vikigt att spegla de sprickor och olikheter som finns inom ett visst observerat mönster. Deltagande innebär också, enligt Devault & Devault, att andra erfarenheter kan erhållas vilka inte kan fås genom att enbart studera eller prata med människor. Jag har tidigare lyft fram hur deltagandet lättare kan ge forskaren access till data ifrån informanterna genom att ett ökat förtroende skapas. Men deltagandet anses också kunna ge forskaren en egen erfarenhet av det studerade fenomenet, vilket inte ska förväxlas med att forskaren ser världen såsom informanterna. Det är snarare frågan om att genom deltagande få en egen erfarenhet. Genom detta söker forskaren skildra fenomenet inifrån och att försöka beskriva det så som man uppfattar att det ter sig utifrån informanternas ögon 5. För min egen del ser jag att ett fullständigt inifrån perspektiv blir problematiskt eftersom vissa av mina informanter är barn. Mitt förhållningssätt blir snarare att kontextualisera data och på så vis försöka förstå hur barn gör kön utifrån mitt vuxna perspektiv. Med pedagogerna i studien är det annorlunda. Deras erfarenheter delar jag efter alla mina år som förskollärare. Ett exempel är att jag mycket väl kan sätta mig in i pedagogernas beskrivningar av frustration och maktlöshet då de inte kan klara ut en samling eftersom vissa barn hotar att ta över 6. Men eftersom jag vill ha balans i studien, finner jag att jag inte kommer att använda mig av ett inifrån perspektiv vad gäller pedagogerna heller. Även här blir det således fråga om att i första hand kontextualisera datan. Men mina erfarenheter påverkar ändå mitt sätt att analysera på så vis att jag inte har intresse av att ensidigt skuldbelägga pedagogerna. Snarare är jag intresserad av varför det som sker faktiskt sker och i den analysen också ta med pedagogernas röster.. Sammanfattningsvis har jag i detta paper diskuterat olika grader, liksom fördelar och nackdelar av närhet och distans. Jag har visat hur det handlar om en pendling mellan dessa ytterligheter alla grupper fått komma till tals? Det har ofta visat sig att modellerna (ofta gjorda av manliga antropologer) skriver fram en etnografi byggd på manliga informanter såsom allmänt gällande. Clifford & Marcus påpekar också att forskaren generellt borde lyfta in informanternas röster tydligare i analysen. 5 Man måste kunna göra en inifrån beskrivning utan att värdera den. Man strävar alltså som antropolog efter att förstå en kultur utan att behöva acceptera den. Förstå i mening att förstå inifrån dess egna förutsättningar, dess egen rationalitet. 6 För att ta ett aktuellt exempel ur nuvarande fältstudie. 6

beroende på exempelvis situation eller interaktion. Det handlar således om en ständig avvägning utifrån vad man vill ta reda på. Men det finns vissa avvägningar mellan deltagande och distans som är särskilt problematiska. Bland de svåraste tillhör de avvägningar som kopplas till vad som är etiskt rätt. Situationer finns då det är viktigt att reflektera över vad ett deltagande får för etiska konsekvenser 7. Men att välja en passiv observatörsroll i vissa situationer kan vara etiskt tvivelaktigt. Devault & Devault ger ett exempel på hur en deltagande observatör blir vittne till en gruppvåldtäckt av en yngre kvinna och väljer att som en del av det manliga kollektivet studera denna händelse på lagom avstånd. Observatören förklarar i sin passivitet med att han inte ville störa forskningsprocessen genom att ingripa. Genom ett ingripande hade han inte kunnat få ta del av de processer som vanligtvis pågick och som han nu, genom sin forskning, kunde skriva fram. Jag menar att det finns vissa etiska problem med ett synsätt där forskaren gör sin egen del i processen så osynlig. Forskaren är alltid en del av det material som produceras. Det är därför nödvändigt att reflektera över på vilket sätt en passivitet påverkar genom att legitimera ojämlika mönster. Om jag översätter detta till min egen studie, så får min hållning som konsekvens att jag ofta ingriper i de situationer då barn tydligt kränks. Men det innebär också att jag är noga med att skriva fram de diskussioner och de handlingar som därefter följer. Referenser: Bernard, H, Russell. (1995). Research methods in Anthrophology. Valnut creek California: AltraMira press. Berglund, G. (1985). Den etnografiska ansatsen. Uppsala: Arbetsrapport, Institutionen för pedagogik. Devault, B & Devault, K. (2002). Participant observation. Oxford: AltraMira press. Hellman, A. (2005). Avhandlingsplan: Att bli pojke I förskolan. Göteborgs Universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik, Paper som underlag för doktorandkonferensen Vt 2005. Junker, P. (1960). Fieldwork: An introduction to the social science. Chicago: University of Chicago press. Clifford, J & Marcus, G.E. (1986). Writing culture; The poetics and politics of ethnography. Berkeley: University of California Press. 7 Bliding för ett intressant resonemang om detta i sin avhandling där hon reflekterar över hur hennes eget deltagande eventuellt bidrog till marginalisering av en elev. 7

Spradley, J,P. (1980).Participant observation. New York: Holt, Rinehart and Winston. 8