MAE 2012. SLUTRAPPORT Medarbetarenkät Lycksele kommun. Personalenheten Lycksele Kommun. Shara Johansson foto: Nina Lindberg



Relevanta dokument
MAE SLUTRAPPORT Medarbetarenkät Lycksele kommun. Personalenheten Lycksele Kommun Shara Johansson

Medarbetarenkät Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100

Medarbetarenkät Robertsfors / BOU. Svarsfrekvens: 87,2

Medarbetarenkät / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

Medarbetarenkät / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Medarbetarenkäten 2012

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2016/

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag. I samarbete med. Man Kvinna. Kön

Växjö kommun. Medarbetarundersökning Genomförd av CMA Research AB November 2013

Enköpings kommun. Medarbetarundersökning Genomförd av CMA Research AB Januari 2018

Botkyrka kommun medarbetarundersökning 2015 Resultatrapporter

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning Karlstads kommun

Ängelholms kommun. Medarbetarundersökning Genomförd av CMA Research AB. Oktober 2014

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning en sammanfattning

Region Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret

Resultat Medarbetarenkäten

Medarbetarundersökning Region Uppsala

Medarbetarenkät 2014

Personalenkät /2/2011

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret

Resultat medarbetarundersökning 2014

Ängelholms kommun. Medarbetarundersökning Genomförd av CMA Research AB Oktober 2016

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Resultat Medarbetarenkäten Kommunkontoret HR-avdelningen Rev 1

Medarbetarenkät 2012 ett verktyg för att utveckla verksamheten

Medarbetarundersökning Totalrapport

Medarbetarundersökning Zonderas vision är att alla ska gå med lätta steg till jobbet!

Medarbetarenkät 2013

Bild 1. Medarbetarundersökning September 2013

Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden även om påståendet är negativt.

Medarbetarenkät 2004

Medarbetarenkäten 2017 Förvaltningsrapport Östermalm SDF. stockholm.se

Samlingsbild. Medarbetarindex Attraktiv arbetsgivare Drivande medarbetare

Haparanda stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Totalt (Exklusive timanställda)

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

AB Familjebostäder Övergripande rapport

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg

Medarbetarenkäten 2009

Information - Resultat medarbetar- och chefsenkät Göteborg & Co Träffpunkt 2016

Växjö kommun. Medarbetarundersökning Genomförd av CMA Research AB. November 2014

Medarbetarenkät <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!

Arbetsmiljöenkät 2011

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Nacka kommun MU Resultatrapport Totalt. Skala: 1 till 5. Grupper och svarsstatistik. % Positiva 4-5. % Neutrala 3.

OP Assistans - Medarbetarundersökning 2017

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Socialförvaltningen

Medarbetarenkät 2011

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen?

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Personalpolitiskt program

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Medarbetarenkäten 2014 chefsutbildning Kiruna Louise Söderlund

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning Karlstads kommun

Chefsenkäten Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för. Vi bryr oss

Medarbetarundersökning 2009

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009

MEDARBETARBAROMETER 2012

Helsingborgs stad Socialförvaltningen

Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag

Helsingborgs stad. Medarbetarundersökning Socialförvaltningen. 342 respondenter. Genomförd av CMA Research AB Oktober 2015

BODENS KOMMUNS HR-STRATEGI. Till dig som redan är anställd eller är intresserad av att jobba i Bodens kommun

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2011 Totalt

Personalpolitiskt program

Information. Västerviks kommunkoncern Beställda: 3306 Antal svarande: 2653 Svarsfrekvens: 80,2% Skala 1-10 där 1-4 är lågt, 5-7 mellan och 8-10 högt.

Medarbetarskaps- och säkerhetsenkät 2017

Resultatrapport. Medarbetarundersökning Ängelholms kommun - Inklusive undernoder. ÄNGELHOLMS KOMMUN

Rapport från Ung & Trygg, april 2010

Punkt 18: M edarbetarenkät 2015

policy Medarbetarpolicy för Söderköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Chef/Medarbetare

Resultatet från medarbetarenkäten 2014, Måttband 245, och jämförelser med riket

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

Medarbetarenkät 2014 ett verktyg för att utveckla verksamheten

Personalpolicy för Sollentuna kommun.

Stockholms Stad Svarsfrekvens: 81% Antal svar: Magdalena Bosson

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013

Medarbetarenkät Oktober Bild 1

MEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2018

GÖTEBORGS STADS MEDARBETARENKÄT 2014 Huvudresultat

GÖTEBORGS STADS MEDARBETARENKÄT 2014 Huvudresultat

GÖTEBORGS STADS MEDARBETARENKÄT 2014 Resultat uppdelat på kön Arbetssätt och uppdrag

Personalpolitiskt program

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012

Tibro kommun Medarbetarundersökning Socialtjänsten

Helsingborgs stad. Medarbetarundersökning Huvudrapport personer Genomförd av CMA Research AB Oktober 2016

GÖTEBORGS STADS MEDARBETARENKÄT Grundskola/Grundsärskola 1 Resultat uppdelat på kön Arbetssätt och uppdrag

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Medarbetarenkäten 2016 Rapport 1

Medarbetarpolicy i Landstinget

Transkript:

MAE 2012 SLUTRAPPORT Medarbetarenkät Lycksele kommun Personalenheten Lycksele Kommun MAE 2012 Shara Johansson foto: Nina Lindberg

SAMMANFATTNING Medarbetarenkäten är framtagen i samarbete med Umeå Kommun, 2012 var det tio andra kommuner som gjorde samma enkät som vi. Undersökningen genomfördes bland Lycksele Kommuns medarbetare i september- oktober 2012. Totalt har enkäten besvarats av 1254, svarsfrekvensen blev 84,2 %. Medarbetarenkäten är en psykosocial arbetsklimatmätning som ska genomföras vartannat år från och med 2012. Syftet med enkäten är att ta reda på hur de anställda upplever sitt arbete och vad de anser om Lycksele kommun och respektive bolag som arbetsgivare. Påståendena i medarbetarenkäten tar upp fyra huvudområden, medarbetaren, arbetsuppgifterna och arbetssituation, arbetsgruppen och samarbetet, de organisatoriska förutsättningarna för att göra ett bra arbete och ledarskapet Utav de respondenter som svarade var det 10,5 % d.v.s. 136 st som ej har den sysselsättningsgrad de önskar. 14 % skulle vilja utöka sin sysselsättningsgrad om det vore möjligt. De respondenter som inte har den sysselsättningsgrad de önskar har genomgående lägre/sämre NMI än de som är nöjda med sin sysselsättningsgrad. Resultatet visar att 432 st använder cigaretter eller andra tobaksprodukter dagligen. Drygt 70 % ägnar sig åt 30 minuters lågintensiv motion dagligen och drygt 32 % motionerar intensivt 3 ggr i veckan eller mer. Resultatet redovisas som NMI, Nöjdmedarbetarindex. NMI är ett värde som tas fram för faktorer och påståenden. Lägsta/sämsta värdet man kan ha är 1 och högsta/bästa värdet man kan ha är 6,0. NMI på kommunnivå är 4,7. Om vi jämför denna siffra med de andra 10 kommuner som gjorde enkäten så ligger vi i mitten. Piteå kommun hade bäst NMI (4,9) och Nordmaling kommun hade lägst NMI (4,6). Den faktor som fått sämst NMI inom alla kommuner är Medarbetar- och utvecklingssamtal samt lön. Sämsta medelvärdet inom denna faktor har Bjurholms Kommun och bäst har Krokoms kommun. Bäst totalt NMI i vår egen organisation har MSF med ett värde på 5,5 och sämst NMI har KS förvaltning. Värdena varierar väldigt mycket både mellan förvaltningarna och mellan de olika enheterna inom förvaltningarna. Sämsta NMI på faktornivå bland förvaltningarna är 3,4 och bästa är 5,5. Ännu större skillnader finns om man tittar på frågenivå. Högsta/bästa NMI värdet för respektive faktor: Mål och uppdrag - Måltidsverksamhet/KoU (5,4) Kompetens och utveckling - Måltidsverksamhet/KoU (5,5) Information - Grundskola/Chefer/KoU (5,7) Medarbetarskap - Kanslienheten/KS (5,6) Arbetsgemenskap - Personalenheten/KS (5,7) och Fritidsenheten/SBF (5,7) Ledarskap - Kulturverksamhet/KoU (5,7) Medarbetar-/utvecklingssamtal samt lön - Kansli/KoU (5,5) Hälsa - Måltidsverksamhet/KoU (5,6) Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 1/41

Resultatet påvisar att männens NMI är något sämre än kvinnornas. Störst skillnad finns inom faktorn Medarbetar-/utvecklingssamtal och samt lön. Skillnader syns även inom faktorn Ledarskap. Bäst NMI har respondenter som jobbar inom yrkeskategorierna Köks- och måltidsarbete och Kultur-, turism- och fritidsledare. Sämst NMI har yrkeskategorierna Teknik- och miljöarbete och Socialt och kurativt arbete. Två av de frågor som har bästa NMI i Lycksele kommun är Jag känner att mitt arbete är betydelsefullt och Jag känner stort engagemang för mitt arbete. Sämst NMI har Jag kan påverka min lön genom mina arbetsinsatser och Min chef har gett en tydlig motivering till min senaste lön. 25,3 % av respondenterna uppger att det har förekommit kränkande särbehandling, sexuella trakasserier, hot eller våld under det senaste året. Det finns även många som anser att det blir kränkta av brukare eller att de blivit utsatta för hot eller våld i sitt arbete. Många anser också att man inte behandlas likvärdigt på arbetsplatsen oavsett kön eller ålder. Många av cheferna i kommunen anser att de inte har en kommunorganisation som stödjer deras uppdrag gentemot medborgare och brukare. Flera anser också att de inte har förutsättning att utöva ett bra ledarskap. Däremot anser de att de själva arbetar aktivt för att utveckla ett positivt arbetsklimat på sin enhet och att de prioriterar en nära dialog med sina medarbetare. De menar även att de ger sina medarbetare möjlighet att påverka beslut i frågor som påverkar deras arbete. Resultatet för HME 1 visar att medarbetarna upplever att deras arbete är meningsfullt och att deras närmaste chef har förtroende för dem. Förutsättningar ges även så att man själv får ta ansvar för sitt arbete. De känner även att de är insatta i arbetsplatsens mål och medarbetarna vet vad som förväntas av dem i deras arbete. Flest åtgärder som registrerats utifrån resultatet ligger inom faktorerna Mål och uppdrag och Hälsa. Fram till nästa gång vi gör medarbetarenkäten, september 2014, kommer arbetsgrupperna att fortsätta arbeta med de prioriteringsområden de själva valt. Utvärdering sker vid nästa undersökningstillfälle. Personalenheten/Lycksele kommun Shara Johansson 1 HME, Hållbart medarbetarengagemang. SKL:s och RKA:s modell för att utvärdera arbetsgivarpolitiken i kommun och landsting. Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 2/41

Innehåll 1. INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund och Syfte... 5 1.2 Urval... 5 1.3 Svarsfrekvens... 6 1.4 Frågeställningar... 6 2. RESULTAT... 7 2.1 Bakgrundsvariabler... 7 2.2 Nöjd medarbetarindex (NMI)... 10 2.2.1 NMI andra kommuner... 10 2.2.2 NMI Lycksele Kommun... 11 2.2.3 NMI Kön... 12 2.2.4 NMI Sysselsättningsgrad... 12 2.2.5 NMI Yrkeskategori... 13 2.2.6 Femton i topp... 14 2.2.7 Femton i botten... 14 2.3 Faktorer... 15 2.3.1 Mål och uppdrag... 16 2.3.2 Kompetens och utveckling... 17 2.3.3 Information... 18 2.3.4 Medarbetarskap... 19 2.3.5 Arbetsgemenskap... 20 2.3.6 Ledarskap... 21 2.3.7 Medarbetar-/utvecklingssamtal samt lön... 22 2.3.8 Hälsa... 23 2.4 Kränkande särbehandling, sexuella trakasserier, hot och våld... 24 2.5 Diskriminering... 25 2.6 Chefsfrågor... 26 2.7 HME-Hållbart medarbetarengagemang/skl... 27 2.7.1 Huvudindex Hållbart medarbetarengagemang, HME... 28 2.7.2 Delindex Motivation... 28 2.7.3 Delindex Ledarskap... 29 Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 3/41

2.7.4 Delindex Styrning... 29 3. ÅTGÄRDER/FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER... 30 3.1 Åtgärder per förvaltning... 31 3.1.1 Kommunstyrelsens förvaltning... 31 3.1.2 Kultur- och utbildningsförvaltningen... 32 3.1.3 Socialförvaltningen... 33 3.1.4 Samhällsbyggnadsförvaltningen... 34 3.1.5 Miljö- och samhällsförvaltningen... 35 4. Bilagor... 36 Bilaga 1, Frågeställningar... 36 Bilaga 2. Resultat för varje fråga... 38 Bilaga 3. NMI jämförelse mellan kommuner... 40 Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 4/41

1. INLEDNING Under perioden 12 september - 2 oktober 2012 genomfördes en ny medarbetarenkät för Lycksele kommuns och bolagens anställda. Enkäten är framtagen i samarbete med Umeå Kommun, i år var det tio andra kommuner som gjorde samma enkät som vi. Fördelen med detta är att vi inte bara kan jämföra våra egna resultat utan vi kan även jämföra oss mellan kommuner, se Bilaga 3. NMI jämförelse mellan kommuner. 1.1 Bakgrund och Syfte Medarbetarenkäten är en psykosocial arbetsklimatmätning som ska genomföras vartannat år från och med 2012. Syftet med enkäten är att ta reda på hur de anställda upplever sitt arbete och vad de anser om Lycksele kommun och respektive bolag som arbetsgivare. Enkäten ska ge en nulägesbild över arbetssituationen och identifiera förbättringsområden. Resultatet kommer i fortsättningen att jämföras med resultatet från föregående undersökning. Eftersom detta är första gången vi gör denna enkät blir det ingen jämförelse i år. Resultatet är ett underlag för dialog om styrkor, förbättringsområden och utveckling av verksamheten på alla nivåer i organisationen. Enheterna gör förbättringsåtgärder utifrån sina resultat och ett stödmaterial är utarbetat för detta. Utgångspunkten är att medarbetaren har ansvar för de egna arbetsuppgifterna, sin kompetens, utveckling, inställning till uppdraget och arbetsresultatet samt för att bidra till ett gott psykosocialt klimat. Som arbetsgivare har vi ansvar att vara tydliga med vilka arbetsuppgifter som ska göras samt att stimulera medarbetarna och deras egenansvar. Det innebär att skapa de förutsättningar som behövs för att medarbetarna ska vilja och kunna göra ett bra jobb till exempel genom att tydliggöra mål, uppdrag, förväntningar, grundläggande värderingar och ge stöd och återkoppling på utfört arbete. Resultatet redovisas som NMI, Nöjdmedarbetarindex, där skalan är mellan 1 och 6. 1 är det sämsta värdet och 6 är det bästa värdet. 1.2 Urval Anställda i Lycksele kommun Arbetat på enheten de senaste 6 månaderna och arbetar på enheten nu. Alla, oavsett anställningsform Alla, oavsett sysselsättningsgrad (Om man varit sjukskriven, tjänstledig eller barnledig på heltid under de senaste 6 månaderna svarar man ej på enkäten). Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 5/41

1.3 Svarsfrekvens Den totala svarsfrekvensen för Lycksele kommun blev 84,2 % (1254 svar utav 1490 beställda koder). Bolagens svarsfrekvens blev totalt 72 % vilket alltså var lägre än Lycksele kommuns. I Figur 1 nedan visas svarsfrekvensen uppdelad på Lycksele kommun och respektive förvaltning. Figur 1. Svarsfrekvensen Medarbetarenkäten 2012, antal i procent och antal svar av beställda koder 1.4 Frågeställningar Medarbetarenkäten består av 70 påståenden som i sin tur bildar 10 faktorer. I varje faktor ingår varierande antal påståenden som bidrar till att ge en bild av området. Faktorerna är: Mål och uppdrag Kompetens och utveckling Information, medarbetarskap Arbetsgemenskap Ledarskap Medarbetar-/utvecklingssamtal samt lön Hälsa Kränkande särbehandling Sexuella trakasserier Hot och våld Diskriminering De frågeställningar som finns under varje faktor/kategori är redovisade nedan men även i Bilaga 1, Frågeställningar. Varje svar har räknats om till ett index för att kunna jämföras med kommunen i sin helhet. Resultatet för Lycksele Kommun visar ett NMI på 4,7 (skala mellan 1-6 där 6 är mest positiva). Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 6/41

2. RESULTAT Följande rapport beskriver Lycksele kommuns resultat på Medarbetarenkäten 2012. I denna rapport redovisas resultatet på kommunnivå men även på förvaltningsnivå. Påståendena i medarbetarenkäten tar upp fyra huvudområden, medarbetaren, arbetsuppgifterna och arbetssituation, arbetsgruppen och samarbetet, de organisatoriska förutsättningarna för att göra ett bra arbete och ledarskapet SKL, Sveriges kommuner och landsting har i samarbete med RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser, tagit fram nio frågor som mäter HME, Hållbart medarbetarengagemang. I 2012 års enkät ställs de frågorna till kommunens medarbetare sist i enkäten och resultatet ska redovisas till Koladas databas 2. Till chefer med personal- och ekonomiansvar ställdes dessutom 11 särskilda chefsfrågor, vilka redovisas under rubriken 2.6 Chefsfrågor. 2.1 Bakgrundsvariabler Undersökningen gjordes bland Lycksele kommuns och bolagens anställda. Största andelen respondenter var kvinnor, 70,6 % kvinnor och 29,4 % män. Drygt 90 % av respondenterna har tillsvidareanställning. Nedan i Tabell 1 redovisas antalet respondenter i procent per ålderskategori. Som vi kan se är drygt hälften av respondenterna 40 år eller äldre. Tabell 1. Åldersfördelning Fördelningen mellan åldrarna i respondentgruppen 30 % i kategorin 50-59 år 25 % i kategorin 40-49 år 20 % i kategorin 30-39 år 13 % i kategorin 29 år eller yngre 12 % i kategorin 60 år eller äldre Vad gällande sysselsättningsgrad så jobbar 63 % av respondenterna heltid och ca 26 % har en tjänst på 75-99 %. Resterande jobbade mindre än 74 %. Det är stor skillnad mellan förvaltningarna, inom SOC är det endast 45 % som arbetar heltid mot MSF med 100 % och KS med 85 %. Tabell 2. Andel som jobbar heltid per förvaltning, andel i procent Förvaltning Procent som jobbar heltid MSF 100 % KS 85 % KOU 75 % SBF 65 % SOC 45 % 2 Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen), http://www.kolada.se/index.php?page=workspace/nt Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 7/41

Har du den sysselsättningsgrad du önskar? 10,5% JA NEJ 89,5% Figur 2. Resultatet på frågan "Har du den sysselsättningsgrad du önskar?, andel i procent På frågan om de har den sysselsättningsgrad de önskar var det 89,5 % (1154 st) av Lycksele kommuns medarbetare som svara JA på den frågan och 10,5 % det vill säga (136 st) av Lycksele kommuns medarbetare som svarade NEJ på den frågan, se Figur 2 ovan. Medabetarna i KS förvaltning är nöjda med sin sysselsättningsgrad. Inom Socialförvaltningen visar resultatet att 18 % av medarbetarna anser att de inte har den sysselsättningsgrad de önskar, se Tabell 3 nedan. Tabell 3. Andel som anser att de inte har den sysselsättningsgrad de önskar, andel i procent per förvaltning Förvaltning Procent som svarat nej på frågan om de har den sysselsättningsgrad de önskar KS 0 % KOU 5 % SBF 10 % MSF (alla jobbar 100 %) 14 % SOC (45 % arbetar 100 %) 18 % På frågan om respondenten skulle vilja utöka sin sysselsättningsgrad om det vore möjligt var det 14 % (182 st) av Lycksele kommuns anställda som svarade JA på den frågan. 23 % av SOC:s medarbetare och 16 % av SBF:s medarbetare vill utöka om det vore möjligt. Resultatet på frågan Hur länge har du varit anställd i kommunen? visar att 59 % har varit anställd i kommunen mer än 10 år, 15 % 6-10 år, 21 % 1-5 år, 5 % mindre än 1 år Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 8/41

Figur 3 nedan beskriver resultatet på frågan Hur många dagar har du varit sjukskriven på hel- eller deltid det senaste året? Bland respondenterna var det 631 st som aldrig varit sjukskriven på hel- eller deltid under det senaste året. 516 st har varit sjukskriven på hel- eller deltid, 1-14 dagar under det senaste året. Hur många dagar har du varit sjukskriven på hel- eller deltid det senaste året? (Antal) 21 st 14 st 100 st 516 st 631 st 8 st 0 1-14 15-90 91-180 181-365 Mer än 365 dagar Figur 3. Resultatet på frågan "Hur många dagar har du varit sjukskriven på hel- eller deltid det senaste året? (antal per alternativ) På frågan om respondenten har barn under 18 år boende hos sig på hel- eller deltid var det dryga 40 % som svarade JA och 60 % som svarade NEJ. Respondenterna fick frågor kring cigaretter, snus och andra tobaksvaror. Resultatet för respondenterna i Lycksele kommun visar att 8,7 % använder cigaretter dagligen och 21 % använder snus eller andra tobaksvaror (ej cigaretter) dagligen. Inom de respektive förvaltningarna ser resultatet ut enligt Tabell 4 nedan. Tabell 4. Antal som använder cigaretter, snus eller andra tobaksvaror dagligen. Antal per förvaltning Förvaltning Använder cigaretter Använder snus el. andra tobaksvaror SBF 17 st 91 st KOU 25 st 77 st SOC 55 st 134 st KS 14 st 17 st MSF 1 st 1 st Totalt antal 112 st 320 st Respondenterna fick även frågor kring motionsvanor. 71,7 % (925 st) av alla respondenter uppgav att de ägnar sig åt 30 minuters lågintensiv motion dagligen. 32,4 % (418 st) av alla respondenter uppgav att de ägnar sig åt minst 30 minuters hög intensiv motion tre gånger i veckan eller mer. Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 9/41

2.2 Nöjd medarbetarindex (NMI) 2.2.1 NMI andra kommuner Nedan i Figur 4 finns jämförelse av total NMI mellan de kommuner som genomförde samma enkät som vi 2012. Det finns skillnader mellan kommunernas totala NMI. Bästa totala NMI värdet, 4,9 har Piteå och Robertsfors kommun. Det sämsta totala NMI värdet, 4,6 har kommunerna Nordmaling, Norsjö och Storuman. Lycksele kommun hamnar i mitten med NMI på 4,7. 5 4,9 4,8 4,7 4,6 4,5 4,4 4,6 4,6 4,6 4,7 4,7 4,7 NMI resp. kommun 4,8 4,9 4,9 NMI resp. kommun Figur 4. NMI Respektive kommun (Skala mellan 1 och 6) Skala 1-6 där 6 är bäst. Resultatet i Figur 5 nedan visar på en likartad tendens bland kommunerna, sämsta NMI värden för alla kommuner är inom faktorerna Ledarskap och Resultat- och utvecklingssamtal. 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 NMI per faktor för resp. kommun Bjurholm Krokom Lycksele Nordmaling Norsjö Robertsfors Piteå Storuman Umeå Vindeln Vännäs Figur 5. NMI per faktor för resp. kommun Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 10/41

2.2.2 NMI Lycksele Kommun NMI, Nöjd medarbetarindex är ett värde som tas fram för samtliga faktorer och påståenden.. Skalan är mellan 1-6 där 1 är sämst och 6 är bäst. NMI på kommunnivå är 4,7. I Figur 6 nedan jämförs nöjdmedarbetarindex mellan förvaltningarna, Stab-Chefer och Lycksele kommun. Högsta (bästa) NMI har Miljö- och samhällsförvaltningen med NMI 5,1. Lägsta (sämsta) NMI har SBF, Stab/chefer och KS med NMI 4,6. MSF 5,1 Lycksele kommun 6 5 4 3 2 1 4,7 4,6 Stab/Chefer NMI SBF 4,6 4,6 KS KoU 4,7 4,8 Soc Figur 6. Nöjd medarbetarindex. Jämf. mellan Lycksele kommun, Stab-chefer och förvaltningarna. (index, skala 1-6 där 6 är mest positivt) Nedan i Tabell 5 visas total Nöjd medarbetar index (NMI), en jämförelse mellan respektive förvaltning och enhet. Resultat visar att det är stora variationer mellan de olika enheterna och förvaltningarna. Värdena varierar allt ifrån 3,4-5,5. Totala NMI värdet för KS ligger mellan 3,5-5,3 Totala NMI värdet för SOC ligger mellan 3,7-5 Totala NMI värdet för SBF ligger mellan 3,4-5,2 Totala NMI värdet för KOU ligger mellan 4,6-5,5 Totala NMI värdet för MSF ligger på 5,1 Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 11/41

Tabell 5. NMI jämförelse mellan förvaltningar/enheter. (index, skala 1-6 där 6 är mest positivt) Totalt NMI för KS 4,6 Totalt NMI för SOC 4,8 Ekonomienheten 3,5 Hoppet 3,7 Tillväxtkontoret 4,3 IFO 3,8 Arbetsmarknadsenheten 4,8 Bemanningsenheten 4,2 Lyst Kundtjänst 5,0 Ä o H omsorg chefer 4,2 It- & Serviceenheten 5,0 Kostnämnd 4,7 Personalenheten 5,3 Stab/Administration 4,7 Kanslienheten 5,3 Hälso- och sjukvård 4,8 Äldreomsorgen 4,8 Handikappomsorgen 5 Totalt NMI för SBF 4,6 Totalt NMI för KoU 4,7 AVA enheten 3,4 TBG/Chefer 4,6 SBF Stab/Chefer 4,4 Grund/Chefer 4,9 Gatu- o Parkenheten 4,6 Kansli 5,1 Räddningstjänsten 4,7 Kulturverksamhet 5,2 Fastighetsenheten 4,8 Stab/Chefer 5,3 Fritidsenheten 5,2 Måltidsverksamhet 5,5 Totalt NMI för MSF 5,1 2.2.3 NMI Kön Resultatet visar på skillnader mellan könen. Männen har något lägre NMI, 4,6 jämfört med kvinnornas 4,8. De största skillnaderna finns inom faktorerna Medarbetar-/utvecklingssamtal samt lön, ledarskap. Lycksele kommun totalt har lågt NMI (4,0) angående lön och lönekriterier, men om vi jämför mellan könen så är männen (3,7) ännu mera missnöjd än kvinnorna (4,2). Männens NMI i Ledarskapsfrågorna är 4,4 och kvinnornas NMI i frågan är 4,6. Skillnad finns även i påståendet att Min chef får oss medarbetare att arbeta mot gemensamma mål och visioner, männens NMI är 4,4 och kvinnornas NMI är 4,7. 2.2.4 NMI Sysselsättningsgrad Resultatet för enkäten påvisar en tendens att de medarbetare som ej har den sysselsättningsgrad de önskar är genomgående mera missnöjda än de som har den sysselsättningsgrad de önskar. Störst skillnad är även här i frågan kring medarbetar- och utvecklingssamtal. De som ej har den sysselsättningsgrad de önskar har NMI 3,6 i denna faktor och de som är nöjda med sin sysselsättningsgrad har NMI 4,1. Resultatet för samma grupp visar på stor skillnad inom faktorn Ledarskap där de nöjda har NMI 4,6 och de missnöjda har NMI 4,3. Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 12/41

NMI per yrkeskategori Vård- och omsorgsarbete 4,9 Bolag 4,9 Administrativt arbete 6 5 4,5 4 3 4,5 Hantverksarbete 5,2 Kultur-, turism- och fritidsledare 2 Teknik- och miljöarbete 4,1 1 0 5,3 Köks- och måltidsarbete Städarbete 5,0 4,6 Ledningsarbete 4,2 Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbet e 4,6 4,7 4,8 Rehabilitering och förebyggande arbete Räddningstjänst arbete NMI Figur 7. NMI per yrkeskategori, skala 1-6 där 6 är bäst 2.2.5 NMI Yrkeskategori I spindeldiagrammet ovan (Figur 7) jämförs totalt NMI för respektive yrkeskategori i Lycksele kommun. Resultatet visar att bäst NMI, Nöjdmedarbetarindex har Kultur-, turismoch fritidsledare, köks- och måltidsarbete och städarbete. Sämst NMI har yrkeskategorierna Socialt och kurativt arbete, teknik- och miljöarbete. Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 13/41

2.2.6 Femton i topp I Tabell 6 nedan visas de frågor med högsta/bästa NMI i Lycksele kommun. Tabell 6. Femton i topp, de frågor som fått högst NMI i Lycksele kommun 2012 i topp 1. Jag känner att mitt arbete är betydelsefullt 5,6 2. Jag känner stort engagemang för mitt arbete 5,4 3. Jag får stöd och hjälp av mina arbetskamrater när jag behöver 5,3 4. Jag trivs och känner mig trygg i min arbetsgrupp 5,3 5. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete 5,3 6. Jag uppnår de resultat som förväntas av mig i mitt arbete 5,2 7. På min arbetsplats gör vi ett bra arbete so är till nytta för våra brukare 5,2 8. Jag deltar aktivt i utvecklingsarbetet på min arbetsplats 5,1 9. Jag har den kompetens jag behöver för att utföra mitt arbete 5,1 10. Jag kan påverka hur jag ska utföra mina arbetsuppgifter 5,1 11. Jag vet hur jag ska söka den information jag behöver för mitt arbete 5,1 12. Jag är aktiv och bidrar med mina synpunkter på arbetsplatsträffarna 5,1 13. Jag är nöjd med det jag uträttar i mitt arbete 5,1 14. På min arbetsplats bemöter vi varandra på ett respektfullt sätt 5,1 15. På min arbetsplats har vi tillit till varandras kompetens 5,0 NMI 2.2.7 Femton i botten I Tabell 7 nedan visas de frågor som har lägsta/sämsta NMI i Lycksele kommun. Tabell 7. Femton i botten, de frågor som fått lägst NMI i Lycksele kommun 2012 botten NMI 1. Jag kan påverka min lön genom mina arbetsinsatser 3,6 2. Min chef har gett en tydlig motivering till min senaste lön 3,6 3. Vi samarbetar med andra arbetsplatser för att nå goda resultat 3,7 4. Min chef ger mig återkoppling på det arbete jag utför 4,2 5. På min arbetsplats har vi en gemensam syn på hur vi ska arbeta för att nå våra mål 4,3 6. På min arbetsplats har vi en bra arbetsfördelning 4,3 7. Jag ha goda möjligheter till lärande och utveckling i mitt arbete 4,3 8. Min chef tar tag i problem och konflikter i ett tidigt skede 4,3 9. Jag hinner vanligtvis med mina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid 4,3 10. Min arbetsgivare erbjuder stöd för en hälsofrämjande livsstil 4,3 11. På min arbetsplats har vi ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte som utvecklar 4,4 verksamheten 12. Jag tycker att Lycksele kommun är en bra arbetsgivare 4,4 13. Min chef utmanar mig att tänka i nya banor 4,4 14. Min chef ger mig beröm och uppskattning när jag gjort ett bra arbete 4,4 15. Mitt senaste medarbetar-/utvecklingssamtal var givande och meningsfullt 4,4 Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 14/41

2.3 Faktorer Tabell 8 nedan visas en jämförelse mellan Lycksele kommun totalt, stab/chefer, förvaltningar och resultatet för de som svarat Ja respektive nej på frågan Har du en sysselsättningsgrad som du önskar?. I tabellen nedan är värden 5,0 eller mera grönmarkerade, dessa kan anses som mycket bra värden. Värden 4,4 eller lägre är rödmarkerade, dessa kan anses som sämre resultat. Alla värden däremellan är svarta. Gruppen Stab/chefer är en samlad bild över alla chefer i Lycksele kommun. Nöjd medarbetarindex Mål och uppdrag Kompetens och utveckling Information Medarbetarskap Arbetsgemenskap Ledarskap Medarbetar- /Utvecklingssamtal samt lön Lycksele Kommun 4,7 4,6 4,7 4,9 5,1 5,1 4,5 4,0 4,6 Stab/chefer 4,6 4,3 4,6 4,9 5,0 4,9 4,5 4,3 4,0 KS 4,6 4,4 4,6 4,9 5,0 4,8 4,2 4,1 4,7 SOC 4,8 4,6 4,7 5,0 5,1 5,1 4,5 4,2 4,8 KOU 4,7 4,6 4,7 4,9 5,0 5,2 4,6 3,9 4,2 SBF 4,6 4,4 4,7 4,7 5,0 5,0 4,4 3,7 4,8 MSF 5,1 4,9 5,5 5,4 5,2 5,5 5,1 4,8 4,6 4,7 4,6 4,7 4,9 5,1 5,1 4,6 4,1 4,6 Ja, jag har den sysselsättningsgrad jag önskar Nej, jag har inte den sysselsättningsgraden jag önskar 4,6 4,5 4,5 4,8 5,0 5,1 4,3 3,6 4,5 Tabell 8. Index/Medelvärden för faktorer och nöjd medarbetarindex, jämförelse Lycksele kn totalt, chef/staber, förvaltningar och utifrån frågan "Har du en sysselsättningsgrad som du önskar?" (index, skala 1-6 där 6 är mest positivt) Resultatet i Tabell 8 ovan visar sämst värde inom Medarbetar-/utvecklingssamtal samt lön och bäst värden inom Medarbetarskap och Arbetsgemenskap inom alla förvaltningar och grupper. Hälsa Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 15/41

2.3.1 Mål och uppdrag Frågorna i faktorn Mål och Uppdrag ställdes för att det är viktigt att varje medarbetare vet vilka mål man ska sträva mot och hur de ska nås. Detta bidrar till att kunna se sin egen roll i ett sammanhang och hur den bidrar till att nå målen. För att kunna ge bra service till brukarna behövs ett bra samarbete i arbetsgruppen och en ständig dialog om mål, arbetssätt, resultat och nya lösningar. Påståenden Nedan redovisas de frågor som ingår i faktorn och det NMI som Lycksele kommun har för resp. fråga. 1. Jag arbetar mot tydliga mål (4,8) 2. På min arbetsplats arbetar vi mot mål som är möjliga att uppnå (4,5) 3. På min arbetsplats följer vi upp våra mål och resultat (4,6) 4. På min arbetsplats fångar vi regelbundet upp brukarnas behov och förväntningar (4,7) 5. På min arbetsplats har vi en gemensam syn på hur vi ska arbeta för att nå våra mål (4,3) 6. På min arbetsplats har vi rutiner och arbetssätt som gör att vi arbetar effektivt (4,5) 7. På våra arbetsplatsträffar har vi en aktiv dialog, som leder fram till nya lösningar och idéer (4,6) 8. Vi samarbetar med andra arbetsplatser för att nå goda resultat (3,7) 9. På min arbetsplats har vi en bra arbetsfördelning (4,3) 10. På min arbetsplats gör vi ett bra arbete som är till nytta för våra brukare (5,2) 11. På min arbetsplats använder vi resurserna på ett bra sätt (4,7) Resultat I Figur 8 nedan jämförs faktorn Mål och uppdrag mellan förvaltningarna, Stab-Chefer och Lycksele kommun. Lycksele kommuns resultat visar ett medelvärde på 4,6. Högsta och bästa värdena inom denna faktor har Måltidsverksamhet/KoU (5,4), Stab/Chefer KoU (5,2), Kulturverksamhet/KoU (5.1) och Personalenheten/KS (5.1) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 4,6 4,3 4,4 4,6 4,6 4,4 4,9 Lycksele Kommun Stab chefer Mål och uppdrag KSFörv SocFörv KouFörv SBFörv MSFörv Stab-Chefer/KoU (5,2) Personalenheten/KS (5,1) Mål och uppdrag Figur 8. Medelvärde/Index för faktorn Mål och uppdrag. Jämf. mellan Lycksele kommun, Stab-chefer och förvaltningarna. (index, skala 1-6 där 6 är mest positivt) Det finns stora skillnader mellan enheterna inom förvaltningarna. I Tabell 9 nedan redovisas NMI resultatet som lägsta respektive högsta värdet inom varje förvaltning. Sämst värde inom faktorn har en enhet inom SBF och bäst värde har en enhet inom KoU. Tabell 9. Sammanställning över det lägsta resp. högst NMI värdet inom faktorn Mål och uppdrag i resp. förvaltning Förvaltning Lägsta NMI, Mål och uppdrag Högsta NMI, Mål och uppdrag KS 3,4 5,1 SOC 3,3 5,0 KOU 4,1 5,4 SBF 3,0 4,8 MSF 4,9 4,9 Måltidsverksamhet/KoU (5,4) Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 16/41

2.3.2 Kompetens och utveckling Kompetens är förmågan att omsätta kunskap och färdigheter i praktiskt arbete i enlighet med vår värdegrund. Rätt kompetens för arbetet ger självtillit och trygghet. För att utvecklas i arbetet behövs både ny kunskap, erfarenhetsutbyte och lärande i det dagliga arbetet. Påståenden Nedan redovisas de frågor som ingår i faktorn och det NMI som Lycksele kommun har för resp. fråga. 12. Jag har den kompetens jag behöver för att utföra mitt arbete (5,1) 13. Min kompetens tas tillvara på ett bra sätt i vår verksamhet (4,8) 14. Jag har goda möjligheter till lärande och utveckling i mitt arbete (4,3) 15. På min arbetsplats har vi ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte som utvecklar verksamheten (4,4) 16. På min arbetsplats arbetar vi hela tiden med att förbättra vår verksamhet (4,7) Resultat I Figur 9 nedan jämförs faktorn Kompetens och utveckling mellan förvaltningarna, Stab- Chefer och Lycksele kommun. Lycksele kommuns resultat visar ett medelvärde på 4,7. Högsta och bästa värdena inom denna faktor har: Måltidsverksamhet/KoU (5,5) Stab-Chefer/KoU (5,3) Personalenheten/KS (5,2) Kulturverksamhet/KoU (5,2) Stab-Chefer/KoU (5,3) Personalenheten/KS (5,2) Måltidsverksamhet/KoU (5,5) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 4,7 4,6 4,6 4,7 4,7 4,7 Lycksele Kommun Kompetens och utveckling Stab chefer KSFörv SocFörv KouFörv SBFörv MSFörv 5,5 Figur 9. Medelvärde/Index för faktorn Kompetens och utveckling. Jämf. mellan Lycksele kommun, Stab-chefer och förvaltningarna. (index, skala 1-6 där 6 är mest positivt) Det finns stora skillnader mellan enheterna inom förvaltningarna. I Tabell 10 nedan redovisas NMI resultatet som lägsta respektive högsta värdet inom varje förvaltning. Sämst värde inom faktorn har en enhet inom SBF och bäst värde har en enhet inom KoU och MSF. Tabell 10. Sammanställning över det lägsta resp. högst NMI värdet inom faktorn Kompetens och utveckling i resp. förvaltning Förvaltning Lägsta NMI, Kompetens och utveckling Högsta NMI, Kompetens och utveckling KS 3,9 5,2 SOC 3,7 4,8 KOU 4,3 5,5 SBF 3,8 4,9 MSF 5,5 5,5 Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 17/41

2.3.3 Information Tillräcklig och korrekt information är viktig. Vi behöver både få, ge och aktivt söka information för att kunna utföra och utveckla vårt arbete. Påståenden Nedan redovisas de frågor som ingår i faktorn och det NMI som Lycksele kommun har för resp. fråga. 17. Jag är välinformerad om det som rör mitt arbete (4,8) 18. Jag har tillgång till den information jag behöver för att kunna göra ett bra arbete (4,9) 19. Jag vet hur jag ska söka den information jag behöver för mitt arbete (5,1) Resultat I Figur 10 nedan jämförs faktorn Information mellan förvaltningarna, Stab-Chefer och Lycksele kommun. Lycksele kommuns resultat visar ett medelvärde på 4,9. Högsta och bästa värdena inom denna faktor har: Grundskola/Chefer/KoU (5,7) Måltidsverksamhet/KoU (5,5) Kanslienheten/KS (5,4) Personalenheten/KS (5,3) Handikappomsorgen (5,3) Kanslienheten/KS (5,4) Grundskola/Chefer/KoU (5,7) Måltidsverksamhet/KoU (5,5) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 4,9 4,9 4,9 5,0 4,9 4,7 Lycksele Kommun Information 5,4 Stab chefer KSFörv SocFörv KouFörv SBFörv MSFörv Figur 10. Medelvärde/Index för faktorn Information. Jämförelse mellan Lycksele kommun, Stab-chefer och förvaltningarna. (index, skala 1-6 där 6 är mest positivt) Det finns stora skillnader mellan enheterna inom förvaltningarna. I Tabell 11 nedan redovisas NMI resultatet som lägsta respektive högsta värdet inom varje förvaltning. Sämst värde inom faktorn har en enhet inom SBF och bäst värde har en enhet inom KoU. Tabell 11. Sammanställning över det lägsta resp. högst NMI värdet inom faktorn Information i resp. förvaltning Förvaltning Lägsta NMI, Information Högsta NMI, Information KS 4 5,4 SOC 3,8 5,3 KOU 4,3 5,5 SBF 3,5 5,2 MSF 5,4 5,4 Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 18/41

2.3.4 Medarbetarskap Det är viktigt att känna att man har rätt arbete och trivs med sina arbetsuppgifter. Ett gott medarbetarskap innebär engagemang, motivation och vilja att göra ett bra arbete. Det innebär också att möjlighet att påverka och ta ansvar utifrån sin förmåga. Påståenden Nedan redovisas de frågor som ingår i faktorn och det NMI som Lycksele kommun har för resp. fråga. 20. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete (5,3) 21. Jag deltar aktivt i utvecklingsarbetet på min arbetsplats (5,1) 22. Jag uppnår de resultat som förväntas av mig i mitt arbete (5,2) 23. Jag deltar aktivt i utformningen av målen för min arbetsplats (4,9) 24. Jag kan påverka beslut som berör mitt arbete (4,5) 25. Jag kan påverka hur jag ska utföra mina arbetsuppgifter (5,1) 26. Jag är aktiv och bidrar med mina synpunkter på arbetsplatsträffarna (5,1) 27. Jag känner stort engagemang för mitt arbete (5,4) 28. Jag känner att mitt arbete är betydelsefullt (5,6) 29. Jag är nöjd med det jag uträttar i mitt arbete (5,1) 30. Jag tycker att Lycksele kommun är en bra arbetsgivare (4,4) Resultat I Figur 11 nedan jämförs faktorn Medarbetarskapet mellan förvaltningarna, Stab-Chefer och Lycksele kommun. Lycksele kommuns resultat visar ett medelvärde på 5,1. Högsta och bästa värdena inom denna faktor har: Kanslienheten/KS (5,6), Stab/Chefer/ KoU (5,5), Måltidsverksamhet/KoU (5,5), Fritidsenheten/SBF (5,4), Personalenheten/ KS( 5,3), Handikapp-omsorg/Soc (5,3). 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 5,1 5,0 5,0 5,1 5,0 5,0 5,2 Lycksele Kommun Stab chefer Medarbetarskap KSFörv SocFörv KouFörv SBFörv MSFörv Figur 11. Medelvärde/Index för faktorn Medarbetarskap. Jämf. mellan Lycksele kommun, Stab-chefer och förvaltningarna. (index, skala 1-6 där 6 är mest positivt) Stab/chefer/KoU (5,5) Måltids-verksamhet/ KoU (5,5) Det finns stora skillnader mellan enheterna inom förvaltningarna. I Tabell 12 nedan redovisas NMI resultatet som lägsta respektive högsta värdet inom varje förvaltning. Sämst värde inom faktorn har en enhet inom SOC och SBF och bäst värde har en enhet inom KS. Tabell 12. Sammanställning över det lägsta resp. högst NMI värdet inom faktorn Medarbetarskap i resp. förvaltning Förvaltning Lägsta NMI, Medarbetarskap Högsta NMI, Medarbetarskap KS 4,5 5,6 SOC 4,3 5,3 KOU 4,9 5,5 SBF 4,3 5,4 MSF 5,2 5,2 Kanslienheten/KS (5,6) Personalenheten, Slutrapport MA12, Lycksele kommun Sida 19/41