Prognos över äldreboende i Nacka kommun 2008 till 2016 avser permanent äldreboende med heldygnsomsorg

Relevanta dokument
Anmälan av framskrivning av äldreomsorgsbehovet perioden , rapport från Sweco EuroFutures AB

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Befolkningsprognos BFP18A

Befolkningsprognos BFP15A

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Befolkningsprognos BFP16A

De äldres hälsoutveckling

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos BFP17A

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

4. Behov av hälso- och sjukvård

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

Befolkningsprognos med en utblick mot år Underlag för arbetet med budget

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg

Befolkningsprognos 2014

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Befolkningsprognos 2016

Utöver kommunprognosen görs prognoser för

Befolkningsprognos

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Befolkningsprognos

29 oktober 18 Ansvarig: Tobias Fagerberg. Demografisk bostadsprognos

Regional befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013

VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004

Behovet av vård- och omsorgspersonal i GRkommunerna. -en studie och arbetsmaterial

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

4 Alternativa framskrivningar

RAPPORT. Framskrivning av äldreomsorgsbehovet perioden Äldreförvaltningen Stockholms stad. Sweco EuroFutures AB

RAPPORT. Framskrivning av äldreomsorgsbehovet perioden Äldreförvaltningen Stockholms stad. Sweco EuroFutures AB

BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkningsprognos 2013

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren

BEFOLKNINGSPROGNOS

Befolkningsprognos Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan Uppsala

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Befolkningsprognos

Förändring av brukarstatistik för äldreomsorgen

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Töreboda kommun. Statisticon AB Östra Ågatan Uppsala

Hur gamla blir vi? Rapport 4. Lena Lundkvist

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Norrköping

Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Uppsala län år

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Befolkningsprognos för Linköpings kommun

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

STOPPA VÄLFÄRDSSVEKET MOT VÅRA ÄLDRE

Kommunprognos , befolkningsutveckling för åldersgrupper Prognos. Kommunprognos , befolkningsutveckling för år samt totalt

Statusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård

Befolkningsprognos

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Befolkning Rapport per

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström

Frågeområde Funktionshinder

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN

STATISTIKUNDERLAG för befolkningsprognoser

Försörjningskvotens utveckling

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN STOCKHOLM (18)

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Prognos 08 delområden. Detta betyder att folkmängden i...

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Transkript:

S STOCKHOLM STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB BIRGITTA LJUNGDAHL JEANETTE BANDEL 2008-04-04 Prognos över äldreboende i Nacka kommun 2008 till 2016 avser permanent äldreboende med heldygnsomsorg Box 8320, 104 20 STOCKHOLM, Besöksadress Kaplansbacken 10 Tfn: 08-508 35 000 (vx), Fax: 08-508 35 079 E-post: uskreg@usk.stockholm.se, Hemsida: www.stockholm.se/usk

INNEHÅLL Innehåll...3 Bakgrund...5 Uppdrag och syfte...5 Analyser och antaganden...6 Befolkningsutveckling...6 Antagande om dödlighet i befolkningspognosen...7 Konsumtionen av permanenta äldreboenden...7 Utvecklingen i Nacka...7 Jämförelse med andra kommuner...9 Hälsoutveckling...10 Medellivslängdens utveckling...10 Folkhälsorapport SLL...12 Aktuellt på äldreområdet 2007...13 Prognosantaganden...13 Alternativ 1. Oförändrad konsumtion...14 Alternativ 2. Minskad konsumtion...14 Alternativ 3. Ökad konsumtion...15 Huvudalternativ...15 Resultat...16 Utvecklingen av antalet i permanenta äldreboenden...16 Bilagor...18 3

4

BAKGRUND Uppdrag och syfte Nacka kommun har beställt en prognos över behovet av äldreomsorg i särskilda boenden. Prognosen ska vara kopplad till observerad hälsoutveckling och till de antaganden om framtida dödlighet som finns i Nacka kommuns senaste befolkningsprognos. En samlad bedömning av hälsoutvecklingen har därför gjorts utifrån utvecklingen av observerad konsumtion av permanent äldreboende med heldygnsomsorg, framtida dödlighet och forskning runt hälsoutvecklingen. Med detta underlag har USK tillsammans med representanter för Nacka kommun bestämt tre alternativa antaganden på framtida hälsoutveckling och konsumtionsnivå. I prognosen har antagits att de lagar och regler som idag styr biståndsbedömningen förblir oförändrade. Därutöver antas avgifter för äldreboenden vara oförändrade. Likaså antas befolkningsstrukturen utöver de köns- och åldersförändringar som förutses i befolkningsprognosen vara oförändrad, t.ex fördelningen mellan ensamstående och samboende. 5

ANALYSER OCH ANTAGANDEN Som grund för antagandena om utvecklingen av antalet personer i permanenta äldreboenden med heldygnsomsorg ligger: Befolkningsutvecklingen Konsumtionsutvecklingen av permanenta äldreboenden med heldygnsomsorg. Hälsoutvecklingen Dessa tre aspekter belyses i följande kapitel. I framskrivningen används den ordinarie befolkningsprognosen som sträcker sig fram till 2016 och är utarbetad av WSP. Den hittillsvarande utvecklingen av konsumtionen av permanenta äldreboenden med heldygnsomsorg belyses för att eventuella trender ska kunna fångas upp. Det är dock osäkert om och hur den utvecklingen samvarierar med den förväntade hälsoutvecklingen. Ytterligare en fråga är om nuvarande konsumtion av särskilda boenden motsvarar behoven. Befolkningsutveckling Befolkningen 65 år och däröver har under åren 2000-2007 ökat med 1 600 personer till 11 140. Det ger en genomsnittlig årlig ökningstakt på över 2 %. Den kommande perioden fram till år 2016 förväntas antalet äldre öka med ytterligare 3 700 personer, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig ökningstakt på över 3,5 %. Befolkningen 65- år i Nacka kommun åren 2000 2007 samt prognos åren 2008 2016 (RTK) 16 000 14 000 65-79 år 80- år Prognos 12 000 10 000 antal 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Den största och snabbaste utvecklingen sker i åldersgruppen under 80 år, närmare 5 % genomsnittlig årlig ökningstakt. Den mer vårdtunga åldersgruppen 80- år ökar 6

med drygt 200 personer åren 2007-2016 vilket motsvarar en genomsnittlig ökning på 0,7 % per år. Se vidare bilaga 1. Andelen 80 år och äldre i den äldre befolkningen (65- år) var 29 % år 2007. År 2003 var andelen som högst (30,2%) under den redovisade perioden. Från 2003 och fram till år 2016 förväntas andelen sjunka kontinuerligt till 23 %. Men det är uppenbart att andelen åter kommer att stiga allteftersom 40- och 50-talistgenerationerna efter 2020 når 80-års åldern. Antagande om dödlighet i befolkningspognosen I befolkningsprognosen antas att dödligheten minskar successivt för både män och kvinnor. Den antagna reduktionen av dödsriskerna framgår av diagrammet nedan. I detta antagande ligger en bedömning av förbättrad hälsa och denna bedömning involveras i de prognosantaganden som görs i rapporten över det framtida behovet av äldreboendeplatser. Årlig reduktion av dödsrisker åren 2007-2016 1 0,025 0,02 0,015 0,01 kv män 0,005 0 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-94 år 95 år Konsumtionen av permanenta äldreboenden Utvecklingen i Nacka Här redovisas uppgifter avseende antalet personer i äldreboenden (permanenta med heldygnsomsorg) från 1 oktober åren 2000 2007 2 för Nacka kommun. I prognosen 1 Dödsrisken för ett år fås genom att dödsrisken året innan reduceras med den andel som anges i diagrammet. Eftersom den årliga reduktionen för 70-74-åriga män är 0,02 multipliceras dödsrisken för t ex 2007 med 0,98 för att få dödsrisken för 2008. Dödsrisken 2009 fås genom att multiplicera dödsrisken 2008 med 0,98 o.s.v. 2 Informationen är framtagen i samband med den årliga rapporteringen till Socialstyrelsen 7

tas även hänsyn till kösituationen. Uppgifter finns från 2006 och 2007, se vidare bilaga 2. År 2000 var antalet boende drygt 440 och har ökat till drygt 500 år 2007. Ökningen har i stort sett skett i takt med att antalet äldre i befolkningen (65- år) successivt har ökat från 9 550 till 11 140 personer. Det medför att i relation till befolkningen är andelen personer oförändrad bortsett från svaga fluktuationer mellan åren. Andelen personer i befolkningen 65- år i permanent äldreboende i Nacka kommun 1 okt 2000-2007 % av bef 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Konsumtionen av äldreboende med heldygnsomsorg är av naturliga skäl starkt kopplat till åldern. Med ökande ålder ökar konsumtionen väsentligt, från mindre än 1 % i åldersgruppen 65-74 år till runt 30 % i åldersgruppen 90 år och äldre. Utvecklingen åren 2000 2007 har i stort sett varit densamma för olika åldersgrupper som den totala utvecklingen, dvs en oförändrad nivå. Det finns i de redovisade åldersgrupperna fluktuationer över tid som verkar tillfälliga. Det är först efter flera års entydig förändring som det går att avgöra om förändringen är bestående. Andelen personer i fem olika åldergrupper (65- år) i permanent äldreboende i Nacka kommun 1 okt 2000-2007 40,0 35,0 30,0 90- år % av bef 25,0 20,0 15,0 10,0 85-89 år 80-84 år 5,0 0,0 75-79 år 65-74 år 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 8

Det finns även tydliga skillnader i konsumtion av äldreboende mellan könen. Under 80 år är andelarna tämligen lika, men med en tendens att andelen är något högre bland män. Från 80 år och uppåt är det däremot kvinnorna som har klart högre andelar. Det kan delvis förklaras av att kvinnorna i högre ålder oftare lever ensamma och inte har någon partner som kan hjälpa till när funktionsnedsättningarna ökar i livets slutskede. Se vidare bilaga 2. Utvecklingen av andelen personer i äldreboenden har varit relativt oförändrad åren 2000 2007 för både män och kvinnor. Andelen kvinnor respektive män (65- år) i permanent äldreboende i Nacka kommun 1 okt 2000 2007 7,0 6,0 5,0 % av bef 4,0 3,0 2,0 1,0 Kvinnor Män 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Jämförelse med andra kommuner Genom rapporteringen till Socialstyrelsen 1 oktober varje år kan vissa jämförelser göras med andra kommuner i länet och riket. Rapporteringen avser bland annat andel personer som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende eller hade ett särskilt boende. I begreppet särskilt boende inkluderas även servicehus. Nacka kommun har dock inga servicehus, vilket påverkar jämförelsen med andra kommuner. Nacka kommun hade 1 okt 2006 en högre andel personer med beviljad hemtjänst än genomsnittet för länet eller riket. Däremot var andelen i särskilda boenden betydligt lägre än både länssnittet och rikssnittet, vilket framgår av följande diagram. 9

Andelen med beviljad hemtjänst respektive med ett särskilt boende i Nacka kommun, Stockholms län samt i Riket 1 okt 2006 (SoS) 30 Nacka Stockholms län Riket 25 % av bef 20 15 10 5 0 65- år 80- år 65- år 80- år Beviljad hemtjänst Särskilt boende Som nämnts påverkas jämförelsen mellan Nacka kommun och övriga kommuner av att Nacka inte har några servicehus. Det kan vara en förklaring till den lägre andelen särskilda boenden och den högre andelen i beviljad hemtjänst i ordinärt boende. Hälsoutveckling Att följa hälsoutvecklingen i landet eller i en enskild kommun kräver kontinuerliga uppföljningar under en lång tid. I följande avsnitt ges en kortfattad sammanfattning av tillgängliga resultat från forskning och undersökningar som har bedömts vara relevanta för de antaganden som gjorts avseende hälsoutvecklingen i Nacka kommun. Medellivslängdens utveckling Medellivslängden används ofta för att sammanfatta en befolknings övergripande hälsoläge. I Nacka kommun är medellivslängden högre än snittet för länet och riket. Det gäller både kvinnor och män. I diagrammet nedan visas den senaste utvecklingen för Nacka och för Stockholms län. Mäns återstående medellivslängd är ca 5 år kortare än kvinnors i Nacka och det är därför glädjande att se att livslängden ökar i snabbare takt för män än för kvinnor. Ökningstakten för män har varit densamma i Nacka och länet. För kvinnor har ökningstakten varit något starkare i länet än i Nacka. Män i Nacka lever i genomsnitt 0,6 år längre än män i länet och kvinnor i Nacka lever 0,3 år längre än kvinnor i länet. Meddellivslängden var under perioden 2002-2006 i Nacka 78,9 år för män och 83,1 år för kvinnor. 10

Återstående medellivslängd (från 0 år) i Nacka och i Stockholms län Medellivslängd 84 83 82 81 80 79 78 77 76 75 74 1998-2002 1999-2003 2000-2004 2001-2005 2002-2006 Period män St.län kv St.län män Nacka kv Nacka Meddellivslängdens utveckling på längre sikt bakåt i tiden framgår av diagrammet nedan. För enskilda år fluktuerar värdena för Nacka p gr a slumpvariationer men trenden har varit att ökningstakten för män har varit densamma i Nacka som i riket och länet. För kvinnor har ökningstakten varit högre i Nacka jämfört med länet och riket. Mellan mättidpunkterna 1998-2002 och 2002-2006 i diagrammet ovan har mäns livslängd ökat med ett år. Det är en svagare takt än under 90-talets första hälft. T ex mellan åren 1991-95 ökade mäns livslängd med nästan två år. För kvinnor var det ingen större skillnad i ökningstakt mellan samma perioder. Återstående medellivslängd (från 0 år) i Nacka, Stockholms län och i riket Återstående medellivslängd (0 år) - Män År 78 77 76 75 74 73 72 71 70 Riket Stockholms län Nacka 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 MÄN 11

Återstående medellivslängd (0 år) - Kvinnor 83 Riket Stockholms län Nacka 82 81 År 80 79 78 77 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 KVINNOR Medicinska framsteg har påverkat dödlighetsutvecklingen i positiv riktning för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Den medicinska utvecklingen kommer säkerligen att fortsätta med både bättre livskvalitet och en ökad livslängd som följd. Men dödlighetsutvecklingen kan också påverkas i negativ riktning. Andelen äldre med svag hälsa på grund av sjukdomar som numera botas kan bli större. Nya livsstilsmönster ger också anledning till oro såsom ökad andel överviktiga och ökad stress i arbetslivet. De olika tendenser som kan påverka dödligheten i positiv eller i negativ riktning har ett långsamt förlopp och under prognosperioden är den mest troliga utvecklingen en fortsatt ökad livslängd. Folkhälsorapport SLL I Stockholms läns landstings Folkhälsorapport 2007 konstateras att det allmänna hälsotillståndet är gott bland länets ålderspensionärer som är 65-84 år. Det är till denna grupp som folkhälsoenkäten gått ut. Här handlar begreppet hälsa om att må bra i bemärkelsen att man tycker att man kan göra det man tänker sig i det dagliga livet, utan alltför stora inskränkningar på grund av nedsatt funktionsförmåga. Hälsan försämras med stigande ålder och är vanligen sämre för kvinnor än för män, sämre för ensamboende än för samboende/gifta och sämre för de med låg inkomst jämfört med de med hög inkomst. Omkring 90 % i åldren 65-74 år klarar sina huvudsakliga aktiviteter men bara 75 % av kvinnor och 80 % av män i åldern 75-84 år. I folkhälsorapporten påpekas att en del undersökningar under senare år pekar på att den positiva hälsotrenden kan ha brutits. Man drar den försiktiga slutsatsen att ohälsa mätt i form av diagnosticerade sjukdomar snarast ökat medan däremot den fysiska funktionsförmågan successivt förbättrats. Trots att den självuppskattade hälsan utvecklats till det bättre på senare år så har det tidigare funnits tendenser till försämringar (åldersgrupperna 16-84 år). Utvecklingstendenserna är alltså inte entydiga. Dessutom är måttet inte helt lätt att tolka då bland annat individens upplevelser av sin hälsa kan upplevas på olika sätt över tid trots samma sjukdomsbörda. Det finns även mått på hälsorelaterad 12

livskvalitet (1998, 2002, 2006) som presenteras i rapporten. Även detta mått visar olika utvecklingstendenser inom sina komponenter. Ett annat översiktligt mått på hälsa är självrapporterad långvarig sjukdom. 7 % av befolkningen i länet uppger att dessa besvär i hög grad lett till nedsatt arbetsförmåga eller hindrat dem i andra dagliga sysselsättningar. Andelen ökar med åldern och 12 % av befolkningen 65-84 år anger att så är fallet. Andelen har inte förändrats sedan i slutet av 1990-talet. I undersökningen konstateras att det finns stora och bestående sociala skillnader i självrapporterad hälsa. Till exempel ej facklärda arbetare har betydligt högre andel som rapporterar sämre hälsa än högre tjänstemän. Det talar för att Nacka, som har en hög andel högutbildade, har ett bättre hälsoläge än många andra kommuner. Dock visar vissa mått på att Nackas hälsoläge bland de äldre ungefär är i nivå med genomsnittet för hela länet (2002). Aktuellt på äldreområdet 2007 Sveriges Kommuner och Landsting har sammanställt information om äldre, bland annat om deras funktionsförmåga, utifrån resultaten i undersökningen om levnadsförhållanden (ULF). ULF:en är en urvalsundersökning i riket som kontinuerligt upprepas och där bland annat hälsa för 65-84-åringar kan följas. Resultaten kan ej brytas ner på kommunnivå. Enligt ULF-undersökningarna så har de äldres hälsoutveckling i riket varit positiv vid jämförelse mellan 1980 och 2003. Även de äldres funktionsförmåga har förbättrats i flera avseenden (1980-2005). Synförmågan har förbättrats samt förmågan att klara IADL (städning, inköp, matlagning och tvätt). Däremot har hörseln försämrats medan förmågan att klara PADL (bad, stiga upp klä på sig) inte ändrats nämnvärt. Dessa resultat tyder på att utvecklingen av de äldres funktionsförmåga inte är entydig. Den instrumentella förmågan som bland annat kan påverkas av den tekniska utvecklingen har förbättrats medan den personliga förmågan som mer är direktrelaterat till hälsan är oförändrad. Prognosantaganden Prognosen över antal personer i permanent äldreboende med heldygnsomsorg bygger dels på en prognos över befolkningsutvecklingen, dels på olika antaganden om konsumtionen av äldreboenden. I befolkningsprognosen (65- år) tas hänsyn till befolkningsförändringar (flyttningar och dödstal) i olika köns- och åldersgrupper. Befolkningen antas få en ökad medellivslängd. Basen för de olika antagandena om konsumtionen av platser i permanent äldreboende med heldygnsomsorg är den faktiska konsumtionen 1 oktober 2007 samt en uppskattning av kösituationen. Vid beräkningarna har ett snitt av den faktiska konsumtionen för tre år använts då utvecklingen över tid har fluktuerat. Av 13

bilaga 3 framgår nivån på genomsnittet jämfört med faktiska utfallet 2007 med hänsyn till kösituationen. Utifrån det som redovisats om konsumtion och hälsoutveckling presenteras tre alternativa beräkningar av behovet av platser i permanent äldreboende med heldygnsomsorg. Prognosen har gjorts för åldersgrupperna 65-74, 75-79, 80-84, 85-89 och 90- år samt fördelat på kvinnor och män. De tre alternativen är: Alternativ 1. Oförändrad konsumtion av platser åren 2008-2016 Alternativ 2. Minskad konsumtion Alternativ 3. Ökad konsumtion I samtliga alternativ antas att befolkningsstrukturen är oförändrad förutom i de avseende som framskrivningen bygger på, dvs köns- och åldersfördelningen i befolkningen. Det innebär t.ex att andelen ensamma i respektive åldersgrupp och könsgrupp inte förväntas öka. Om så ändå skulle bli fallet kan behovet av platser förväntas öka. Dessutom förväntas avgifter för äldreboenden samt de lagar och regler som styr biståndsbedömningen vara oförändrade. Följande överväganden skiljer de tre alternativen åt: Alternativ 1. Oförändrad konsumtion I alternativ 1 antas konsumtionen av platser i permanent äldreboende med heldygnsomsorg förbli oförändrat under hela prognosperioden för respektive åldersklass och kön. Alternativet med oförändrad konsumtion bygger på antagandet att den ökande medellivslängden inte resulterar i fler friska år, dvs konsumtionen av äldreboende i en specifik ålder antas förbli på oförändrad nivå under prognosperioden. Alternativet visar därmed effekten av en förändrad befolkning, både i antal och i köns- och ålderssammansättning. Alternativ 2. Minskad konsumtion I alternativ 2 antas konsumtionen av platser i permanent äldreboende med heldygnsomsorg minska med hänvisning till att den ökande livslängden också för med sig fler friska år i livet alternativt fler år utan behov av omsorg. Det vill säga vid en specifik ålder antas konsumtionen av heldygnsomsorg minska under prognosperioden. Minskningstakten har kopplats till den takt som dödligheten antas minska med. 2/3 av den takt som dödligheten antas minska med under prognosperioden antas slå igenom på en lägre konsumtion av äldreboende. Emellertid förväntas de allra äldsta, 90- år ha en oförändrad hälsonivå och därmed oförändrad konsumtionsnivå. 14

Minskningstakt för konsumtionen av permanent äldreboende med heldygnsomsorg i alt 2. (Motsvarar 2/3 av dödsriskreduktion) 0,0250 kv män 0,0200 0,0150 0,0100 0,0050 0,0000 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år Alternativ 3. Ökad konsumtion I alternativ 3 antas konsumtionen av platser i permanent äldreboende med heldygnsomsorg öka. Detta alternativ tar hänsyn till att Nacka kommun idag har en förhållandevis låg konsumtion av särskilda boenden jämfört med andra kommuner. Den lägre nivån kan bero på att servicehus inte finns som boendeform i Nacka utan behoven tillgodoses istället i privata äldreboenden eller via hemtjänst i ordinärt boende. Konsumtionen av permanent äldreboende med heldygnsomsorg kan vara påverkad av antalet tillgängliga platser. Tillgången på antalet platser kan påverka brukarnas val och biståndshandläggningen inom de givna ramar som finns. Samtliga alternativ utgår från dagens konsumtionsnivå och kösituation. Alternativ 3 förutsätter att dagens regler och förutsättningar förändras så att konsumtionen av antalet platser i permanent äldreboende med heldygnsomsorg ökar. För att ge en motvikt till alternativ 2, där 2/3 av den minskade dödlighetstakten antas slå igenom på en lägre konsumtion av äldreboende, läggs i alternativ 3 denna takt istället in som en ökning. Alternativ 3 ger då en lika snabb ökning som alternativ 2 ger en minskning. Huvudalternativ Alternativ 1 med oförändrad konsumtion har valts som huvudalternativ. Detta alternativ kan komma att ge den troligaste utvecklingen. Den bedömningen grundar sig på att den medicinska/tekniska utvecklingen kan komma att ge fler år i livet och en minskad konsumtion av omsorg. Detta kan dock komma att motverkas av att dagens regelverk som styr konsumtionen av platser i permanent äldreboende förändras mot en generösare bedömning. 15

RESULTAT Utvecklingen av antalet i permanenta äldreboenden Antalet personer i permanenta äldreboenden beräknas bli fler i alla de tre alternativa prognoserna. I huvudalternativet (alt 1), där vi räknat med att behovet kommer att vara detsamma som idag för resp åldersgrupp och kön, så beräknas 90 fler personer behöva permanent äldreboende år 2016 jämfört med 2007. I alternativen med minskat konsumtionsbehov (alt 2, pga förbättrad hälsa) så är motsvarande ökning 60 personer och i alternativet med ökat konsumtionsbehov (alt 3) så beräknas 120 fler ha behov av äldreboende. Antal personer med beräknat behov av permanent äldreboende 2007 och 2016 2007 2016 Ökning Alt 1. Oförändrad konsumtion 534 624 90 Alt 2. Minskad konsumtion 534 594 60 Alt 3. Ökad konsumtion 534 656 122 Utvecklingen över tid framgår av diagrammet nedan. Det ökade behovet av permanent äldreboende är som störst de närmast kommande åren 2008-2011. I huvudalternativet med oförändrad konsumtion ökar behovet med 15 personer i genomsnitt dessa år. Prognos över behov av permanent äldreboende 700 650 600 550 500 450 400 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Oförändrad konsumtion Minskad konsumtion Ökad konsumtion 16

I följande två diagram visas utvecklingen för olika åldersgrupper i huvudalternativet med antagandet om oförändrad konsumtion. Antalet personer i de två yngsta åldersgrupperna ökar från 37 till 64 personer resp från 55 till 74 personer ( här anges för enkelhetens skull exakt antal personer i prognosen men antalet personer år 2016 ska mer tolkas som ett riktmärke för förändringen). Antal personer i prognosen över permanent äldreboende, oförändrad konsumtion 80 70 60 50 40 30 20 65-74 år 75-79 år 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 250 200 150 100 50 80-84 år 85-89 år 90- år 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Behovet av särskilda boenden i åldrarna 80-84 år och 85-89 år kommer inte att öka enligt prognosalternativet med oförändrad konsumtion men för de allra äldsta 90- år förväntas ett ökat behov fram till 2011. Mellan 2007 och 2011 kommer behovet att växa med ca 35 personer. 17

BILAGOR Bilaga 1. Befolkning i Nacka kommun 2007 samt enligt prognos (RTK) 2008-2016 Bilaga 2. Faktiskt antal omsorgstagare i permanent äldreboende med heldygnsomsorg i Nacka kommun 1 oktober 2000 2007, tabeller och diagram Bilaga 3. Beräkning av antal omsorgstagare i permanent äldreboende (heldygnsomsorg) i Nacka kommun enl 3 alternativ 2008 2016, tabeller och diagram 18

Bilaga 1 Befolkning i Nacka kommun 2007 samt enligt prognos (RTK) 2008-2016 Befolkning, prognos från 2008-2016 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor 65-74 år 2 870 3 065 3 267 3 578 3 822 4 101 4 306 4 473 4 616 4 741 4 839 75-79 år 1 139 1 146 1 122 1 109 1 127 1 156 1 167 1 226 1 314 1 316 1 365 80-84 år 919 916 943 949 972 961 973 953 940 954 970 85-89 år 737 745 711 685 669 657 661 677 678 690 679 90- år 389 397 434 461 476 502 505 501 496 491 493 Summa 6 054 6 269 6 476 6 782 7 066 7 378 7 612 7 830 8 044 8 193 8 346 Män 65-74 år 2 671 2 842 3 064 3 281 3 513 3 684 3 809 3 910 3 988 4 066 4 083 75-79 år 845 893 886 901 903 921 955 1 002 1 056 1 105 1 150 80-84 år 646 643 618 623 609 632 665 661 670 669 680 85-89 år 352 362 373 378 393 383 379 368 370 363 375 90- år 118 126 143 150 160 175 176 189 191 199 197 Summa 4 632 4 866 5 084 5 332 5 578 5 795 5 983 6 131 6 274 6 402 6 484 Samtliga 65-74 år 5 541 5 907 6 332 6 859 7 335 7 785 8 114 8 384 8 604 8 807 8 922 75-79 år 1 984 2 039 2 008 2 010 2 031 2 077 2 122 2 228 2 370 2 421 2 515 80-84 år 1 565 1 559 1 561 1 572 1 580 1 594 1 638 1 614 1 610 1 623 1 650 85-89 år 1 089 1 107 1 084 1 063 1 062 1 041 1 040 1 045 1 047 1 053 1 054 90- år 507 523 577 610 636 677 681 690 686 690 690 Summa 10 686 11 135 11 561 12 114 12 644 13 173 13 595 13 961 14 318 14 594 14 830 19

Bilaga 2 Faktiskt antal omsorgstagare i permanent äldreboende med heldygnsomsorg i Nacka kommun 1 oktober 2000-2007 Antal personer med permanent äldreboende heldygnsomsorg 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Kvinnor 65-74 år 25 26 21 17 17 19 16 15 75-79 år 33 37 37 22 22 33 36 28 80-84 år 70 73 69 90 84 74 64 67 85-89 år 100 96 102 100 100 107 115 106 90- år 90 93 112 120 118 122 132 147 Summa 318 325 341 349 341 355 363 363 Män 65-74 år 17 17 22 22 20 25 19 20 75-79 år 26 26 19 24 20 24 23 24 80-84 år 31 38 49 32 29 31 26 30 85-89 år 28 16 23 35 34 37 39 37 90- år 24 24 21 19 22 24 24 30 Summa 126 121 134 132 125 141 131 141 Samtliga 65-74 år 42 43 43 39 37 44 35 35 75-79 år 59 63 56 46 42 57 59 52 80-84 år 101 111 118 122 113 105 90 97 85-89 år 128 112 125 135 134 144 154 143 90- år 114 117 133 139 140 146 156 177 Summa 444 446 475 481 466 496 494 504 Andelen personer i befolkningen i % med permanent äldreboende (heldygnsomsorg) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Kvinnor 65-74 år 1,0 1,0 0,8 0,6 0,6 0,7 0,6 0,5 75-79 år 2,8 3,4 3,4 2,0 2,0 2,9 3,2 2,4 80-84 år 7,4 7,3 6,8 8,8 8,6 7,7 7,0 7,3 85-89 år 17,7 16,8 17,9 16,4 15,4 15,9 15,6 14,2 90- år 31,1 29,5 33,2 34,7 32,7 31,8 33,9 37,0 Summa 5,7 5,8 6,1 6,1 5,8 6,0 6,0 5,8 Män 65-74 år 0,8 0,8 1,0 0,9 0,8 1,0 0,7 0,7 75-79 år 2,9 3,0 2,3 2,9 2,4 2,9 2,7 2,7 80-84 år 5,5 6,2 7,9 5,1 4,5 4,8 4,0 4,7 85-89 år 11,2 6,3 8,3 12,3 11,6 11,6 11,1 10,2 90- år 25,5 20,9 18,6 17,1 20,4 22,6 20,3 23,8 Summa 3,1 3,0 3,2 3,1 2,9 3,2 2,8 2,9 Samtliga 65-74 år 0,9 0,9 0,9 0,8 0,7 0,8 0,6 0,6 75-79 år 2,9 3,2 2,9 2,4 2,2 2,9 3,0 2,6 80-84 år 6,7 6,9 7,2 7,4 7,0 6,5 5,8 6,2 85-89 år 15,7 13,6 14,8 15,1 14,2 14,5 14,1 12,9 90- år 29,8 27,2 29,6 30,4 29,9 29,8 30,8 33,8 Summa 4,7 4,6 4,9 4,8 4,6 4,8 4,6 4,5 20

Bilaga 2, forts Faktisk andel (%) kvinnor i befolkningen med permanent äldreboende med heldygnsomsorg 1 okt 2000 2007. Kösituationen tillagd åren 2006 2007 OBS! Olika skalor 1,20% 1,00% 0,80% 0,60% 0,40% 0,20% 0,00% Andel kvinnor 65-74 år inga köande År 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% Andel kvinnor 75-79 år 75-79 boende 75-79 köande År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Andel kvinnor 80-84 år 80-84 boende 80-84 köande Andel kvinnor 85-89 år 85-89 boende 85-89 köande 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 07 0,00% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Andel kvinnor 90- år 2007 År 20,00% 18,00% 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% 2000 90- boende 90- köande 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År 21

Bilaga 2, forts Faktisk andel (%) män i befolkningen med permanent äldreboende med heldygnsomsorg 1 okt 2000 2007. Kösituationen tillagd åren 2006 2007 OBS! Olika skalor 1,20% Andel män 65-74 år 65-74 boende 65-74 köande 3,50% Andel män 75-79 år inga köande 1,00% 0,80% 0,60% 0,40% 0,20% 0,00% År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År 9,00% 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Andel män 80-84 år 80-84 boende 80-84 köande 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Andel män 90- år År 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% 2000 2001 Andel män 85-89 år 85-89 boende 85-89 köande 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År 30,00% 90- boende 90- köande 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År 22

Bilaga 3 Beräkning av antal omsorgstagare i permanent äldreboende (heldygnsomsorg) i Nacka kommun enl 3 alternativ 2008-2016 Alternativ 1=huvudalt. Oförändrad konsumtion av äldreboende åren 2008-2016 Antal personer med beräknat behov av permanent äldreboende heldygnsomsorg 2007 snitt av 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 faktiskt+kö 2005-2007 inkl kö Kvinnor 65-74 år 16 19 20 22 23 25 26 27 28 29 29 75-79 år 30 34 33 33 33 34 35 36 39 39 40 80-84 år 71 71 73 74 75 75 76 74 73 74 75 85-89 år 112 120 114 110 107 106 106 109 109 111 109 90- år 156 144 158 167 173 182 183 182 180 178 179 Summa 385 388 398 406 412 422 426 428 429 431 433 Män 65-74 år 21 24 26 27 29 31 32 33 33 34 34 75-79 år 25 26 26 26 27 27 28 29 31 32 34 80-84 år 32 31 29 30 29 30 32 32 32 32 32 85-89 år 39 42 43 44 46 44 44 43 43 42 43 90- år 32 30 34 35 38 41 42 45 45 47 47 Summa 149 152 158 163 168 174 177 181 184 187 190 Samtliga 65-74 år 37 42 46 49 53 56 58 60 61 63 64 75-79 år 55 60 59 59 60 61 63 66 70 71 74 80-84 år 103 102 103 103 104 105 107 105 105 106 108 85-89 år 152 162 157 154 153 150 150 151 152 153 153 90- år 188 174 191 203 211 224 225 227 225 225 226 Summa 534 540 556 568 581 595 603 609 613 619 624 Alt 1. Antal personer i permanenta äldreboenden med heldygnsomsorg, faktiskt 1 okt 2007 (+kö) och prognos 2008-2016 250 Antal 200 150 100 50 65-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90- år 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 23

Bilaga 3, forts Alternativ 2. Minskad konsumtion av äldreboende åren 2008-2016 Antal personer med beräknat behov av permanent äldreboende heldygnsomsorg 2007 snitt av 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 faktiskt+kö 2005-2007 inkl kö Kvinnor 65-74 år 16 19 20 21 23 24 25 26 26 27 27 75-79 år 30 34 33 32 32 33 33 34 36 36 37 80-84 år 71 71 72 72 73 72 72 70 68 69 69 85-89 år 112 120 114 109 106 104 104 106 105 107 104 90- år 156 144 158 167 173 182 183 182 180 178 179 Summa 385 388 396 402 407 415 417 418 416 417 417 Män 65-74 år 21 24 25 27 28 29 30 30 30 30 30 75-79 år 25 26 26 26 25 26 26 27 28 29 30 80-84 år 32 31 29 29 28 29 30 30 30 29 29 85-89 år 39 42 43 43 45 43 43 41 41 40 41 90- år 32 30 34 35 38 41 42 45 45 47 47 Summa 149 152 157 160 164 168 170 173 174 176 177 Samtliga 65-74 år 37 42 45 48 51 53 55 56 57 57 57 75-79 år 55 60 59 58 58 59 59 62 65 65 67 80-84 år 103 102 102 101 101 101 102 100 98 98 99 85-89 år 152 162 157 152 151 147 146 147 146 147 146 90- år 188 174 191 203 211 224 225 227 225 225 226 Summa 534 540 553 562 572 583 587 590 591 593 594 Alt 2. Antal personer i permanenta äldreboenden med heldygnsomsorg, faktiskt 1 okt 2007 (+kö) och prognos 2008-2016 250 Antal 200 150 100 50 65-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90- år 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 24

Bilaga 3, forts Alternativ 3. Ökad konsumtion av äldreboende åren 2008-2016 Antal personer med beräknat behov av permanent äldreboende heldygnsomsorg 2007 snitt av 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 faktiskt+kö 2005-2007 inkl kö Kvinnor 65-74 år 16 19 20 22 24 26 27 29 30 31 32 75-79 år 30 34 34 33 34 36 36 38 42 42 44 80-84 år 71 71 74 75 78 77 79 78 78 80 82 85-89 år 112 120 115 111 109 108 109 112 113 115 114 90- år 156 144 158 167 173 182 183 182 180 178 179 Summa 385 388 400 409 418 429 435 439 442 447 451 Män 65-74 år 21 24 26 28 31 33 34 36 37 38 39 75-79 år 25 26 26 27 28 29 30 32 34 36 38 80-84 år 32 31 30 30 30 31 33 34 34 35 36 85-89 år 39 42 43 44 46 45 45 44 45 44 46 90- år 32 30 34 35 38 41 42 45 45 47 47 Summa 149 152 159 165 172 179 184 190 195 200 205 Samtliga 65-74 år 37 42 46 50 55 58 62 64 67 69 71 75-79 år 55 60 60 61 62 64 66 70 76 78 82 80-84 år 103 102 104 105 107 109 112 112 112 114 117 85-89 år 152 162 158 155 155 153 154 156 157 159 160 90- år 188 174 191 203 211 224 225 227 225 225 226 Summa 534 540 559 575 590 608 619 629 637 646 656 Alt 3. Antal personer i permanenta äldreboenden med heldygnsomsorg, faktiskt 1 okt 2007 (+kö) och prognos 2008-2016 250 Antal 200 150 100 50 65-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90- år 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 25