Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013



Relevanta dokument
Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart. Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter november 2016

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart

Externa kostnader och avgifter för fem svenska, gränsöverskridande godstransporter

Samhällsekonomi och finansiering

PM Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

Externa kostnader i transportscenarier med utökad användning av sjöfart

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi

Längre och tyngre fordon för ökad hållbarhet - Sammodalitetsprojektet. Inge Vierth, VTI NVF-konferens Helsingfors 3 februari 2010

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Attdeklareradinagodstransportersklimat påverkan! Fallstudie Scania Analysmedosäkerhetsbedömning. Sönke Behrends Stockholm, 5 oktober 2010

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Närsjöfarten kan avlasta landinfrastrukturen Möjligheter och motkrafter

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Internaliseringsgrader för godstransporter med olika trafikslag i Europa

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

VÄGSLITAGEAVGIFT (KM-SKATT) OCH 74 TON PÅ NYTT VÄGNÄT U L R I C L Å N G B E R G, B R A N S H C H E F I S V E R I G E S Å K E R I F Ö R E T A G

DB Schenkers Emission Report

Sam-modalitet i praktiken - utveckling och samhällsekonomisk utvärdering av landtransportsystem för långväga transporter

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

Inrevattenvägar. Sveriges infrastruktur är överbelastad och kräver stora investeringar.

Hamnar en kommunal angelägenhet?

möjligheter! Oxelösunds Hamn AB

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter

Folkets hus 15 juni We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

ELMIA FUTURE TRANSPORT

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

- en underskattad miljöåtgärd

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

PROJEKTPRESENTATION: Miljöförbättrande styrmedel för begränsning av sjöfartens luftutsläpp Fokus på SOx och NOx

Mårten Johansson, ordf Sveriges Åkeriföretag. Johan Granlund, sekr Vägverket Konsult

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

EFFEKTER AV ALTERNATIV TILL EUROVINJETTSYSTEMET

Verkliga utsläpp från fartyg

Systemanalys av införande av HCT på väg i Sverige. Henrik Pålsson Docent, Förpackningslogistik Lunds universitet

Transporter, miljö och klimathot

Railport Skaraborg. Ur ett miljöperspektiv. Rickard Bergqvist

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019

Nya farledsavgifter 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Thomas Ljungström,

Handlingsplan Infrastruktur

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg.

PM OM KILOMETERSKATT. Helena Leander, ledamot i skatteutskottet Karin Svensson Smith, ledamot i trafikutskottet

Godstransporter Naturskyddsföreningen Ansökan för Bra Miljöval

Hållbara godstransporter i Sverige

Vad skulle en likabehandling av transportslagen innebära för näringslivets transportval exemplifiering för några varuslag och relationer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Kombitransporter i Sverige och Europa

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Hållbara transporter framtida möjligheter

Stråkstudie Göta älv - Vänern. Vänersjöfartens framtid och behovet av nya slussar i Trollhätte kanal. Bertil Hallman senior utredningsledare

Alternativa bränslen i emissionslagstiftningen för fordon

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Varför bildas Trafikverket?

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

INTERNALISERINGSGRADER FÖR ATT BELYSA KONKURRENSNEUTRALITET MELLAN TRANSPORTSLAGEN

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Ansökan om miljökompensation för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart

Självkörande fordon Vad kan uppnås? Barriärer att lösa! Mårten Johansson, teknikchef Sveriges Åkeriföretag

NTM:s analysmodell för godstransporter

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

The No.1 port in Scandinavia

REGERINGSUPPDRAG ANALYS AV UTVECKLINGSPOTENTIALEN FÖR INLANDS- OCH KUSTSJÖFART I SVERIGE

Utmaningar i Transportkedjan- land och sjötransporter i samverkan

Beskrivning av gällande farledsavgiftssystem

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Göta Älvbron & EUs Regelverk för IWW. Henrik Källsson Erik Thun AB

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015

4. Miljöregler och styrinstrument

Infrastruktur för effektiv och hållbar logistik

Miljöredovisning 2012

Verktyget är tillgängligt i DB Schenkers portal för e-tjänster, MySchenker.

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Banavgifter för ökad kund- och samhällsnytta. Pär-Erik Westin

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6

Remissyttrande över Sjöfartsverkets förslag till nya föreskrifter om farleds- och lotsavgifter, dnr

Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Energieffektivisering av transporter

Järnvägens bidrag till samhällsutvecklingen inriktningsunderlag

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Storregional godsstrategi för Stockholm-Mälarregionen. Samrådsdag 12 oktober 2018

Miljökonsekvensrapport

Omvärld vad händer hos företag och transportköpare?

Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi

IncitaMEnt - styrmedel för tunga fordon

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Transkript:

Inge Vierth, VTI

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter Studie på uppdrag av Ostkusthamnar VTI notat t 10 2013 Inge Vierth, Anna Mellin, Rune Karlsson Externa (marginal)kostnader är de kostnader som varje ytterligare fordonskilometer/fartygskilometer förorsakar för andra trafikanter, boende, skattebetalare t mm. och som företagen/resande inte betalar för Statliga avgifter och skatter: bränsleskatter, fordonskatt, vägavgifter, banavgifter, farledsavgifter, lotsavgifter, passageavgifter (Kielkanal, Öresundsbro) Internaliseringsgrad: Statliga avgifter och skatter / externa (marginal)kostnader ( g )

Externa (marginal)kostnader för de olika trafikslagen Väg Järnväg Sjöfart Infrastruktur/Slitage Infrastruktur/Slitage Olyckor Olyckor Luftföroreningar (NOx, SO2, PM) Luftföroreningar Luftföroreningar CO2-emissioner CO2-emissioner CO2-emissioner Inte kvantifierat (pga. plats- och tidsberoende) Trängsel/knapphet Trängsel/knapphet (Trängsel/knapphet) Buller Buller (Buller) Sjöfartens externa kostnader består nästan uteslutande av luftföroreningar och CO2-emissioner 5

Studerade rutter i projektet rött = väg grönt = järnväg blått = sjöfart Container Hamburg-Eskilstuna Trailer Düsseldorf-Smedjebacken Trävaror Norrköping-Rochefort Stål Borlänge-Benelux Container Gävle-Hamburg

4 alternativa transportkedjor för containertransport Hamburg - Eskilstuna 1) Fartyg (1035 TEU) Hamburg Skagen - Göteborg, kombitåg Eskilstuna, lastbil 2) Fartyg (405 TEU) Hamburg Kielkanal Södertälje - lastbil 3) Fartyg (330 TEU) Hamburg Kielkanal Västerås - lastbil 4) Kombitåg Hamburg-Travemünde, färja Trelleborg, kombitåg Eskilstuna, lastbil 7

Beräkning av externa marginalkostnader NTM:s beräkningsmodell (Nätverket för Transporter och Miljö) för sjöfartens luftföroreningar och CO2-emissioner Handbok framtagen inom EU-projektet IMPACT Om externa kostnader för slitage, olyckor, luftföroreningar och CO2- emissioner inkluderas är kostnaderna generellt högst för vägtransporter och lägst för sjötransporter Statliga avgifter och skatter - från officiella källor Avgifter (per km) för sjötransporter är lägre desto längre sträckan är Avgifter (per km) för järnvägstransporter och vägtransporter på vissa motorvägar är mycket högre på kontinenten än i Sverige Rutt, typfordon/fartyg, fyllnadsgrader - avstämning med industrin

Externa kostnader och internaliseringsgrad (avgifter/ext. kostnader i %) per kedja och segment e för containertransport t a t Hamburg-Eskilstuna stu a idag Inter- naliseringsgrad stånd (km) Slitage (kr) Olyckor (kr) (kr) CO 2 (kr) Totalt Totalt per per fordon container (kr) (kr) Av- Luftför- oreningar Alternativ 1: Containerfartyg (1036 TEU) till Göteborg, kombi och lastbil SJÖ Hamburg - Göteborg 604 153 516 32 048 185 564 179 33% JVG Göteborg - Eskilstuna 385 7 088 516 589 1 320 9 513 476 24% VÄG Till mottagare 11 13 6 3 22 22 66% Totalt 1 000 677 28% Alternativ 2: Containerfartyg (450 TEU) till Södertälje och lastbil SJÖ Hamburg - Södertälje 1 009 115 566 22 919 138 484 308 47% VÄG Södertälje- Eskilstuna 72 81 2 41 17 141 141 68% Totalt 1 081 449 54% Alternativ 3: Containerfartyg (330 TEU) till Västerås och lastbil SJÖ Hamburg - Västerås 1 096 125 530 26 934 152 464 462 44% VÄG Västerås - Eskilstuna 48 88 6 25 11 129 129 55% Totalt 1 144 591 47% Alternativ 4: Järnväg (inkl. järnvägsfärja) och lastbil JVG Hamburg-Travemünde 69 1 270 92 106 237 1 705 85 109% FÄRJA Travemünde-Trelleborg 222 30 466 7 698 38 164 734 24% JVG Trelleborg - Eskilstuna 582 10 714 780 891 1 996 14 381 719 24% VÄG Till mottagare 11 13 6 3 22 22 66% Totalt 884 1 560 29%

Externa (marginal)kostnader och internalisergrader per container för transport Hamburg - Eskilstuna I Alternativ 4, järnväg/färja och lastbil, beräknas med 1 560 kr de högsta externa kostnaderna per container. Internalisering: i 28% Alternativ 1, fartyg via Skagen till Göteborg, järnväg till Eskilstuna har med 677 kr de näst högsta externa kostnaderna Internalisering: 54% I Alternativ 3, fartyg via Kielkanal, Södertäljekanal till Västerås, beräknas externa kostnader på 591 kr. Minsta fartyget (330 TEU) används på längsta sträckan Internalisering: 47% I Alternativ 2, fartyg via Kielkanal till Södertälje beräknas lägre externa kostnader (449 kr) än i Alternativ 3, då sträckan är ca 60 km kortare och ett större fartyg (450 TEU) används Internalisering: 29%

Minskning av vägtransporternas luftföroreningar tack vare Euroklasser för tunga lastbilar vägtransporternas luftföroreningar (g/kwh) har minskat sedan 1992 (Euroklass 1 obligatoriskt för nya fordon) till 2008/2009 Euro 5 obligatoriskt (2014 Euro 6) 0% -10% -20% -30% -40% -50% -60% HC -70% -80% -90% Nox PM CO -100% Euro 5 (2008/2009) jämfört med Euro 6 (2014) jämfört med Euro 1 Euro 1 (1992/1993) (1992/1993)

Beräknad maximal minskning av sjötransporternas luftföroreningar mellan idag och 2015 Minskning av luftföroreningar idag (SECA 1,0 % och NOx (Tier I) jämfört med 2015 med striktare krav för svavel (SECA 0,1% och NOx (Tier III för nya fartyg) 0% -10% -20% -30% -40% -50% -60% PM -70% -80% -90% -100% Containerfartyg (1) Containerfartyg (2) Järnvägsfärja 2015 2015 jämfört med idag 2015 jämfört med idag jämfört med idag - Nox SO2

Externa kostnader (kr) och internaliseringsgrad (%) per transportkedja och segment för containertransport Hamburg-Eskilstuna 2015 Avstånd (km) Avgifter/ externa kostnader (idag) Avgifter/ externa kostnader (max 2015) Alternativ 1: Containerfartyg (1036 TEU) till Göteborg, kombi och lastbil SJÖ Hamburg - Göteborg 604 33% 99% JVG Göteborg - Eskilstuna 385 24% 24% VÄG Till mottagare 11 66% 66% Totalt 1 000 28% 33% Alternativ 2: Containerfartyg (450 TEU) till Södertälje och lastbil SJÖ Hamburg - Södertälje 1 009 47% 144% VÄG Södertälje- Eskilstuna 72 68% 68% Totalt 1 081 54% 100% Alternativ 3: Containerfartyg (330 TEU) till Västerås och lastbil SJÖ Hamburg - Västerås 1 096 44% 132% VÄG Västerås - Eskilstuna 48 55% 55% Totalt 1 144 47% 97% Alternativ 4: Järnväg (inkl. järnvägsfärja) och lastbil JVG Hamburg-Travemünde 69 109% 109% FÄRJA Travemünde-Trelleborg 222 24% 70% JVG Trelleborg - Eskilstuna 582 24% 24% VÄG Till mottagare 11 66% 66% Totalt 884 29% 42% Delvis kraftig ökning av internaliseringsgrader om dagens farledsavgifter, lotsavgifter och passageavgifter antas vara oförändrade.

Slutsatser Sjöfartens marginella externa kostnader för infrastruktur/slitage och olyckor bidrar till ett hållbart transportsystem De externa kostnaderna för väg- och järnvägstransporter skulle öka om kostnaderna för buller och trängsel/knapphet inkluderas Sjöfartens externa kostnader består nästan uteslutande av luftföroreningar och CO2-emissioner Sjötransporternas luftföroreningar förväntas minska kraftigt till följd av striktare krav för svavel och kväve (SECA 0,1% och NOx (Tier III för nya fartyg) - på motsvarande sätt som vägtransportemissioner har minskat sedan början på 1990- talet 14

Tack för uppmärksamheten Inge Vierth, VTI (inge.vierth@vti.se)