UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LRFP10, Fritidshem som social praktik för lärare i fritidshem, 7,5 högskolepoäng Leisure-time centers as social practice for children's leisure and learning, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden 2011-08-22 och senast reviderad 2013-09-17 av Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Den reviderade kursplanen gäller från och med 2013-09-17. Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår i Grundlärprogrammet med inriktning mot fritidshem och utgör den första kursen inom programmets huvudområde: Utbildningsvetenskap med inriktning mot fritidspedagogik. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att den studerande har genomgått terminens tre första kurser på Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. 4. Innehåll Kursen tar utgångspunkt i en analys av uppdraget att verka som lärare i fritidspedagogiska miljöer och i skolbarns vardagsliv. Kursen introducerar fritidshem som social praktik, det vill säga de handlingar som sker inom ramen för fritidshemmets verksamhet, och uppmärksammar fritidens betydelse i barns och ungas vardag. I kursen behandlas synen på barn som aktörer och hur barn skapar mening genom att delta i fritidshemmets verksamhet. Fritidshemmets struktur och nära relation till barns kulturer analyseras som en mötesplats för barns deltagande i olika former av lekar. Fritid ses som ett samspel mellan samhällets olika fritidsarenor och barn och unga med avseende på deras möjligheter och begränsningar för lärande, deltagande och delaktighet i ett samhälle i förändring. Uppdraget att erbjuda barn en meningsfull fritid problematiseras och verksamheten diskuteras med stöd i styrdokument, loggböcker från tidigare VFU-kurs samt fritidsvetenskaplig och fritidspedagogisk forskning. Att vara ledare i en pedagogisk verksamhet som också
har ett uttalat omsorgsansvar samt vikten av kommunikativ kompetens problematiseras och diskuteras i seminarier. 2/ 3 5. Mål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse redogöra för olika definitioner av fritid och dess betydelse för barn, beskriva barns möjligheter till lärande och delaktighet på fritidshemmet och i samhället utifrån analys av styrdokument och erfarenheter från fältstudier. Färdighet och förmåga förklara det fritidspedagogiska området genom att relatera till aktuell forskning och kunskaper som krävs för yrkesutövningen, diskutera hur barns lek kan tas tillvara i fritidshemmets verksamhet visa fördjupade kunskaper beträffande sina kommunikativa kompetenser genom att utföra, diskutera och redovisa en skriftlig kursuppgift Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över möjligheterna att stimulera till lärande och utveckling genom att redogöra för hur man kan erbjuda barn en meningsfull och innehållsrik fritid 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Kursen examineras genom obligatoriska litteraturseminarier, inlämning av en skriftlig gruppuppgift och en gestaltande uppgift. Kursen examineras också genom individuell skriftlig hemtentamen. Studenternas prestationer i de obligatoriska/examinerande momenten utgör det sammanlagda underlaget för bedömningen. En förutsättning för godkänt betyg på kursen, förutom att uppnå kursmålen, är studentens deltagande i kursens obligatoriska moment (litteraturseminarier, gestaltande redovisning och skriftliga uppgifter/redovisningar). Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt från kursens tidigare uppläggning. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). Den studerande examineras i relation till kursens mål. Bedömningskriterier anges i separat (digitalt) kursdokument på Göteborgs universitets lärplattform. 9. Kursvärdering Den avslutande kursvärderingen, som förutom studenternas synpunkter även innefattar lärares dokumenterade erfarenheter, sammanställs och görs tillgänglig för berörda studenter och lärare. Denna ska vara vägledande
3/ 3 för utveckling och planering av kommande kurser. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Medverkande institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
LRFP10, Fritidshem som social praktik för lärare i fritidshem, 7,5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Dahl, M. (2011). Barns sociala liv på fritidshemmet. En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter Licentiate Thesis. Göteborgs universitet. (154 s.) Haglund, B. (2009). Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid `after-school programs och fritidshem. I Pedagogisk forskning i Sverige (14) 1 (s 22-44) Klerfelt, A. & Haglund, B. (2011). Fritidspedagogik. Fritidshemmets teorier och praktiker. Liber: Stockholm. (s. 137 181). Pihlgren, A. (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur (kapitel 1, 3och 7) (60 s.) Skolverket (2010). Barndomens förändrade villkor. Stockholm: Fritzes. (69 s.) Skolverket (2007). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Stockholm: Fritzes. (40 s.) Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Fritzes. (kapitel 1, 2) (13 s.) Tebelius, U. (2012). Fritid i senmoderna samhällen. Studentlitteratur: Lund. (189 s.) Welén, T. (2003). Kunskap kräver lek. Serie: Forskning i fokus, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (64 s.) Referenslitteratur: Björndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. (149 s.)
Fastställd 2013-09-17, gäller från och med 2013-09-17