Ords betydelse ordsemantik Föreläsning 2 Bolander kap. 2 & Dahllöf kap. 1-2



Relevanta dokument
Ord och betydelser. Ords betydelse ordsemantik Föreläsning 2 Bolander kap. 2 & Dahllöf kap Vad är ett ord? Mentalt lexikon

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik

Semantik. Semantik och språkteknologi

729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning. Olika ordbegrepp. Vad är ordbetydelse (1) Olika ordbegrepp

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Lexikon: semantik. Solveig Malmsten

Ordförråd och Ordbildning

Lingvistikens grunder ht 2014 SEMANTIK 1:5. Fil. Dr. Eva-Marie Ström Universitetslektor i lingvistik E-post: eva-marie.strom@gu.se.

Semantik och pragmatik

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

Semantik och pragmatik

Språkpsykologi/psykolingvistik

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

Semantik och pragmatik

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande

Saras bästa studietips

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

Introduktion till semantik. Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Grammatik för språkteknologer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik

Annika Mårtensson Marianne Billström REVIDERAD! Nu med fokus på olika texttyper.

Semantik och pragmatik

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Lingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Skräcktema. Bilderböcker och lättläst. Mörkret längst ner av Lemony Snicket. Spöknatt av Moni Nilsson

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina

Lektion 6, måndagen 15 februari, Svenska för internationella studenter, kurs 1

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

Semantik och pragmatik

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

Skolår 3 Läsförståelse Svarshäfte

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom

Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) , kl

Klaras vintersorg. Elevmaterial. Kapitel 1 PIA HAGMAR SIDAN 1. Namn: Välj en av scenerna i kapitlet och rita en bild till den.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Flera nivåer i språkets uppbyggnad

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

EXAMINATIONSUPPGIFT B

Kapitel 1 I planet. Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk,

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

Dialogen: mer än individ och språk

Facit Spra kva gen B tester

Lingvistik II Semantik och pragmatik

Introduktion i lingvistik 6

Semantik och pragmatik

Lektion 2, tisdag 4 februari, Svenska för internationella studenter, kurs 1

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken & Kay Fraser

Pragmatisk och narrativ utveckling

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Sune slutar första klass

Perspektiv på kunskap

SÄRTRYCK UR SPRÅKSKRINET TROLL SKOLÅR 1

SALDO. En ruta kommer upp och du uppmanas att skriva in ett ord inte nödvändigtvis en lexikonform, det kan också vara en böjd form.

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över.

Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok.

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Semantik och pragmatik

ClaroDictionary med tal. ClaroDictionary utan tal

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Vilka andra ord var nya för dig i boken? Skriv upp dem och slå upp vad de betyder. Mina ord:

CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

- Små skrivuppgifter som kan bli något stort, sätt inga gränser för fantasin och låt pennan glöda!

POESI. Innehåll. Att börja. Börja i en känsla Skapa inre bilder. Innehåll. 2. Form. 3. Respons. 4. Kommunikation

BILDANALYS ANALYSERA BILDER

Fraser, huvuden och bestämningar

Fråga mellan raderna (Du måste tänka efter när du har läst texten. Genom ledtrådar i texten hittar du svaret.)

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

NORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart A1+A2 и Form i fokus A. Имя и фамилия учащегося/учащейся...

FOR BETTER UNDERSTANDING. Snabbguide.

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

2 Mängdlärans grundbegrepp

Olika sorters ord ordklasser

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Professionella samtal. Martha Kesthely Fil.dr i pedagogik Lektor i socialt arbete Mälardalens högskola Akademi för Hälsa Vård och Välfärd

Att hantera två eller flera språk

Lärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet

Transkript:

Ord och betydelser Ords betydelse ordsemantik Föreläsning 2 Bolander kap. 2 & Dahllöf kap. 12 Lingvistik grundkurs 20070119 Magnus Merkel Ord olika varianter Ord med flera betydelser Ord med samma betydelse Kärnbetydelse och bibetydelse Relationer mellan ord Olika sätt att hantera ordsemantik Vaghet, precision, specifikation Lingvistik grundkurs 2 Vad är ett ord? Mentalt lexikon LOPPLOPPSLOPPETLOPPETSLOPPENLOPPENS LÖPALÖPTELÖPT LETA UPP DELA UT SKJUTA UPP Begrepp Graford (ordformer) Lexikonenhet (lexem, lemma) Lingvistik grundkurs 3 Lingvistik grundkurs 4 Intension och extension Intension extension 1. Ju större extension desto mindre intension 2. Ju mindre extension desto större intension Jfr. intensionsdjup Intension begreppsinnehåll, villkor för att ett begrepp ska kunna peka ut referenter Extension mängden av möjliga referenter för ett begrepp Lingvistik grundkurs 5 Lingvistik grundkurs 6 1

Exempel Samma referent olika ord Bruno Persson i Johansfors blåser vackra skålar och ljusstakar i glas. En småländsk glasblåsare tillverkar vackra glasföremål. En smålänning gör tjusiga saker. Hantverket i Småland lever. Ord inte bara refererar till objekt/individer, de kan också beskriva: Nisse Persson: yrkesutövare, universitetslektor, kund, hobbyornitolog, amnestymedlem, pappa, make, bror, son och husse. Barnet: unge, gullunge, skolbarn, plugghäst, bokstavsbarn, invandrarbarn, konsument, resultatenhetsklient Universitetet: skolan, läroanstalten, högskolan Mord, våldsbrott, dråp, olyckshändelse, hjältedåd. Lingvistik grundkurs 7 Lingvistik grundkurs 8 Ett ord flera betydelser En betydelse flera ord damm, fast, fil, för, lätt, vad, var krona, fatta, fin, lätt Homonymi: ord som står för begrepp och råkat få samma namn. Polysemi: ett gammalt ord får en ny eller utvidgad betydelse Homofoner: ord som låter lika men stavas olika (verk/värk, fon/fån, tjära/kära, själ/stjäl/skäl) Homografer: stavas lika men uttalas olika (kör och hov) Lexikaliserade fraser (lexfraser): Flera ord som fungerar som en enhet (som ett lexem) Idiom: trampa i klaveret, jämföra äpplen och päron, slå huvudet på spiken, dra vid näsan, ligga på sofflocket, spotta upp sig Fasta uttryck: hammaren och skäran, kaffe med dopp, sol och måne. Lingvistik grundkurs 9 Lingvistik grundkurs 10 Egenskaper hos lexfraser Ogenomskinlig betydelse (vädra morgonluft) Har sammanfattningsaccent olika accent i Han vädrade mo rgonluft Han vä drade sä ngkläderna. Går inte att stuva om obegränsat och behålla betydelsen: *Morgonluft vädrade han. *Det var morgonluft han vädrade. Går bara att böja huvudordet: Han vädrar morgonluft/*morgonluften Enskilda ord kan inte få extra bestämningar: *Han vädrade unken morgonluft. Olika lösningar och problem för ordbetydelse (Dahllöf) Betydelser som mentala objekt Betydelse som referens och extension Betydelse som stimulusrespons (behaviourism) Betydelse som abstrakta idéer Betydelse som användning Betydelse som sanningsvillkor Lingvistik grundkurs 11 Lingvistik grundkurs 12 2

Kärnbetydelse och bibetydelser Plus och minusord Denotation (kärnbetydelse) Nödvändiga egenskaper Relativt lätt att vara överens Konnotation (bibetydelse) Individuella och privata kriterier Positiva/negativa Associationskopplade Vad är denotation och konnotationer för t.ex. vattenkraft och militär? Vissa ord positivt laddade (bra, god, intelligent, noggrann) Vissa ord negativt laddade (dålig, illa, dum, petig) Signalerar talarens attityd Det var en fantastisk/bedrövlig resa. Det började bra(illa redan på Arlanda, där jag träffade en trevlig/urtrist gammal skolkamrat som jag inte träffat på många år. Det blev en god/illavarslande inledning på resan. Sedan fortsatte det i samma stil: ett bra/mediokert hotell med utmärkt/dålig betjäning och en strålande/svindlande utsikt från hotellrummet. Tack vare/på grund av gassande sol var vattentemperaturen härlig/kvalmig, och vi fick/utsattes för en ljuvlig/påfrestande vecka. Lingvistik grundkurs 13 Lingvistik grundkurs 14 Gör världen vackrare med eufemismer! Skyddsanstalt vårdhem Städare lokalvårdare hygientekniker Vanför handikappad Rullstolsbunden rullstolsburen Efterbliven förståndshandikappad Prishöjning prisjustering Sparkad avskedad friställd Betydelse beror på sammanhanget: kontextuell betydelse Vissa ord får ny betydelse om de står tillsammans med andra ord, t.ex. En god människa en god middag i god tid Hon går hem Det går hem. Hon går ut. Patiensen går ut. Mjölken går ut. Faran är över. Sova över. Koka över. Bjuda över. Tänka över. Här är det sammanhanget som avgör, alltså kontexten runt ordet i fråga (god, går och över). Lingvistik grundkurs 15 Lingvistik grundkurs 16 Presuppositioner Relationer mellan ord En outtalad förutsättning som måste vara uppfylld för att något ska kunna användas. Kungen av Frankrike är skallig. Förutsätter att det finns en kung i Frankrike. Har du slutat slå din fru än? Förutsätter att personen i fråga har slagit sin fru tidigare. Används som argumentationsknep och ger svårigheter för motparten om presuppositionen inte är sann. Ljus mörk Gift ogift Hund schäfer Veta känna till Köpa sälja Lingvistik grundkurs 17 Lingvistik grundkurs 18 3

Hyperonymi och hyponymi Motsatser Hyperonymi = överordning Hyponymi = underordning brandbil är hyponym till bil och leksak leksak är hyperonym till nalle och byggleksaker Antonymer (gradmotsatser, på en skala), t.ex. billig dyr, liten stor, kort lång. Dessa är oftast adjektiv eller adverb och kan kompareras, billig, billigare, billigast. Komplementära motsatser (antingenellerförhållande). Går inte att komparera eftersom det ena utesluter det andra, t.ex. levande död, gift ogift. Konversa motsatser. T.ex. köpa sälja, importera exportera, osv. Ger samma handling eller företeelse hur olika perspektiv. Lingvistik grundkurs 19 Lingvistik grundkurs 20 Synonymer Hur beskriver man ord i ordböcker? Samma betydelse olika ord gosse kille grabb pojke skratta fnittra fabrik anläggning produktionsenhet båda bägge käkar äter krubbar lassar in dinerar. Bra för variation, och för att undvika upprepningar. Men är betydelsen helt identisk? fritera frite ra verb ~de ~t ORDLED: friterar SUBST.: friterande, fritering upphetta (livsmedel) i fett ofta olja el. flott {flottyrkoka}: ~de räkor i sötsur sås KONSTR.: ~ (ngt) HIST.: sedan 1949; till fra. frit 'kokt; stekt'; jfr frityr Lingvistik grundkurs 21 Lingvistik grundkurs 22 Att beskriva ords betydelser Förklara med definitioner 1. Ordförklaringar och definitioner 2. Komponentanalys (använda semantiska särdrag) 3. Semantiska fält 4. Semantiska nätverk 5. Prototypteorin Hänvisa till andra ord (synonymer) eller förklara med ett överordnat begrepp som förtydligas (fritera = koka i olja, huttra frysa så man darrar). Beskriva funktionen en viss företeelse har (datormus = pekdon för datorarbete som används för att flytta markören på skärmen) eller i vilka sammanhang företeelsen förekommer (flärp = pappersbit som appliceras vid ett cykelhjul så att ett smattrande ljud uppkommer när man cyklar). Återge ordet i ett sammanhang (huttrar det gör man när man fryser). Ge ett exempel (Han frös och huttrade så att händerna skakade och tänderna skallrade). Lingvistik grundkurs 23 Lingvistik grundkurs 24 4

Komponentanalys Komponentanalys II Ord Man Kvinna Pojke Levande Komponenter Mänsklig Vuxen Hankön Använder semantiska särdrag Förenkling, men fungerar i vissa sammanhang. Vilka särdrag finns? Binära (/) särdrag eller inte? Flicka Barn 0 Sto Lingvistik grundkurs 25 Lingvistik grundkurs 26 Semantiska fält Semantiska nätverk Betyder att man sorterar in ord i olika betydelseområden, s.k. semantiska fält där alla orden har några komponenter gemensamt. Kan hjälpa till att bilda större områden (domäner) med besläktade ord i ett ämnesområde (t.ex. musik, handel, juridik, IT, etc. ) Vad blir det semantiska fältet för människa och levande varelse i föregående tabell? Lingvistik grundkurs 27 Lingvistik grundkurs 28 Prototypteori Vaghet Bygger på att man försöker att representera den mest typiska referenten för ett ord som då kallas prototypen. Bestämma vilka villkor som ska gälla för att något ska tillhöra begreppet. Man har testat det här på personer som fått klassificera fåglar för att komma fram till en prototypisk fågel. En typisk fågel ska då ha fjädrar, kunna flyga, ha näbb, två ben. Allt är inte svart eller vitt! Hur tunn kan en bok vara? Hur många hårstrån får en flintskallig man ha? När blir man vuxen? 16, 17, 18, 20 år? Problem med: Om X är bror till Y så innebär det att X är man och att X och Y har gemensamma föräldrar. Lingvistik grundkurs 29 Lingvistik grundkurs 30 5

Relativitet och subjektivitet Semiotik En stor bakterie är en liten organism. En liten blåval är en stor organism. Subjektiva bedömningar beror på tycke och smak: vacker, ful, snäll, elak, ärlig De små landsbygds och kvartersbiograferna har ett stort socialt, kulturellt och historiskt värde. = Det systematiska studiet av tecken, teckens betydelse och relationer. Tre typer: Ikon: likhet mellan tecken och det betecknade, t.ex. tavla, foto, liknelse, analogi Index: närhet, kausalitet, t.ex. pekgest, moln (för dåligt väder), rodna, del av helhet (hela salongen skrattade), helhet i st.f. del (en flicka på sjutton vårar) Symbol: godtycklig, konventionell, t.ex. nästan alla språkliga uttryck. Många språkliga begrepp går att representera ikoniskt eller indexikalt, men inte alla. Varför? Hur göra med t.ex. inte, eller, är, alltid, om Lingvistik grundkurs 31 Lingvistik grundkurs 32 Semiotiska uttryckssätt Tala Ikon: gester Index: prosodi Symbol: ord Skriva Ikon: illustration Index: liknelser, metaforer (bara indirekt) Symbol: ord Språkteknologisk tillämpning: Generering av synonymer på flera språk Metod: semantisk spegling (Dyvik 1998) utnyttjar det faktum att språk delar in världen på olika sätt och undersöker översättningsrelationer mellan två språk Indata: antingen en tvåspråkig ordbok (t.ex Norstedts sven) eller listor med översättningspar från verkliga original och dess översättningar. Utdata: Synonymer, hyponymer, hyperonymer och närliggande ordbetydelser både på originalspråket och översättningsspråket. Lingvistik grundkurs 33 Lingvistik grundkurs 34 Exempel på resultat lagom: Hyperonyms: mild måttlig Synonyms: lämplig tillfredsställande tillräcklig adequate: Synonyms: reasonable good ample Related words: appropriate equitable fair just legitimate apt förborgad: Synonyms: dold hemlig Related words: avskild fördold förtegen lönnlig tystlåten undangömd förstucken gömd subsense 2 Synonyms: besynnerlig gåtfull kryptisk magisk mystisk ockult trolsk mystic: Synonyms: secret Related words: blind close concealed hidden latent obscure occult private privy quiet recondite sneaking ulterior veiled subsense 2 Synonyms: cryptic latent occult privy recondite Semantisk spegling vs. Norstedts ohygglig: Hyperonyms: hemsk Synonyms: fasansfull fruktansvärd förfärlig förskräcklig gruvlig gräslig hisklig horribel hårresande kuslig läskig otäck ruskig ryslig horrible: Hyperonyms: awful Synonyms: appalling atrocious dreadful frightful ghastly grievous grim grisly gruesome hideous lurid monstrous morbid terrible ohygglig adj förfärlig dreadful, frightful, appalling; hemsk ghastly, grisly, gruesome; avskyvärd atrocious, hideous, monstrous; vard., förstärkande horrible, terrible, awful horrible adj fasansfull fruktansvärd, ohygglig, hemsk, otäck; vard. förskräcklig, förfärlig, hemsk, gräslig Lingvistik grundkurs 35 Lingvistik grundkurs 36 6

WordNet http://www.cogsci.princeton.edu/cgibin/webwn Hyponymer i WordNet: road Lingvistik grundkurs 37 Lingvistik grundkurs 38 Semantiska relationer i språkteknologiska system Expandera sökfrågor för informationssökning hittar man inte rätt med angivet sökbegrepp letar man vidare i synonymmängden eller i överordnade/underordnade begrepp Dialogsystem/frågesvarssystem, t.ex. Vem knivhögg Anna Lind? dödade, mördade, attackerade, överföll Lingvistik grundkurs 39 7