ANTIMOBBNINGSPLAN FÖR NÄRPES STADS SKOLOR ÅRSKURSERNA F-6

ANTIMOBBNINGSPLAN FÖR NÄRPES STADS SKOLOR ÅRSKURSERNA F-6

1. Syfte Syftet med antimobbningsplanen är att i enlighet med Lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier. Närpes stads skolor ska ha nolltolerans mot mobbning. 2. Vad är mobbning? Mobbning är ett medvetet, avsiktligt och upprepat kränkande beteende. Man kan delta i mobbning på tre olika sätt: som mobbare, åskådare eller mobbningsoffer. Ett bråk, slagsmål, konflikter eller fula kommentarer är nödvändigtvis inte mobbning. Det är ändå en kränkande handling och skolans personal bör reagera på ett sådant beteende. Ifall konflikterna trappas upp och får fortgå, finns det risk att dessa utvecklas till mobbning. Därför är det av största betydelse att ingripa i ett tidigt skede. 2.1. Olika slag av mobbning Psykisk mobbning handlar t.ex. om att ignorera, utesluta, frysa ut, himla med ögonen, visa miner och tecken. Fysisk mobbning innebär bl.a. att knuffa, sparka, slå, förödmjuka, trakassera, förstöra egendom, retas. Verbal mobbning går t.ex. ut på att härma, håna, ge öknamn, sprida rykten, hota verbalt, skicka fientliga sms, skämta, skratta. Elektronisk mobbning innebär bl.a. att förmedla kränkande, elaka meddelanden, fotografier, skvaller eller lögner. Elektronisk mobbning sker via webben eller mobiltelefon. Den kan pågå 24 h i dygnet och finns tillgänglig för en stor användarkrets. Sexuella trakasserier tar sig uttryck t.ex. som kränkningar av elevens integritet vad beträffar kön, sexualitet och sexuell läggning. Trakasserierna kan förekomma i psykisk, fysisk och verbal form. 3. Förebyggande arbete I arbetet mot mobbning är de vuxnas attityder och det förebyggande arbetet av största betydelse. Det är viktigt att skapa en trygg och stödjande atmosfär som bygger på respekt gentemot varandra. Alla i personalen bör känna till hur man i den egna skolan definierar mobbning. Även eleverna och elevernas vårdnadshavare bör känna till skolans definition. Rektorn ansvarar för att informera all ny personal om skolans antimobbningsplan. Planen finns tillgänglig som bilaga i läroplanen samt på synlig plast i lärarrummet. Enligt läroplanens område för vardagskompetens ska eleverna genom undervisningen uppmuntras att ta hand om sig själva och andra. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet. De ska ges möjlighet att utveckla sin sociala förmåga och förmågan att hantera sina känslor, samt lära sig inse betydelsen av mänskliga relationer och ömsesidig omsorg. 2

Mobbningsförebyggande åtgärder Trivsel- och ordningsregler Underlag för läsårsplanering Varje skola bör ha trivsel- och ordningsregler som varje elev och personal är bekanta med. Fysiska skolmiljön Finns ställen på skolan som gynnar mobbning? Hur lösa? Rastövervakning Forskning pekar på ett samband mellan lärartäthet under rasterna och mobbning. Hur sköts rastövervakning på skolan? Trivselenkäter Kartläggning av klassrumssituationer, kamratrelationer och skoltrivsel (regelbundenhet, vem utför enkäter?). Vänelevsverksamhet Genom vänelevsverksamheten stöder man enskilda elever och underlättar stadieövergångar. Skolmiljön i sin helhet påverkas också positivt. Fortbildning Regelbunden fortbildning gällande nya arbetsmetoder och insikter i mobbningsfrågor (vem deltar, hur ordnas, hur ofta?). Förebyggande arbetsmetoder I skolans mobbningsförebyggande arbete kan skolans personal ta hjälp av Folkhälsans lärarhandledningsmaterial. Skolan använder sig av olika specifika mobbningsförebyggande arbetsmetoder, t.ex. - KiVA lektioner - StegVis - Friends - Farfar i skolan - Kompissamtal - Kompismassage - Gruppstärkande lekar, övningar - Drama - Observationer i grupp 3

4. Hur upptäcka mobbning? Att upptäcka mobbning är allas ansvar. Skolans personal skall vara observant och extra uppmärksam på elever som går ensamma och verkar ledsna, nedstämda. Mobbning kan även upptäckas genom t.ex. trivselenkäter, i samband med lärarnas utvecklingssamtal, genom skolkuratorns kartläggningar eller i samband med skolhälsovårdens årliga hälsoundersökningar samt skolmiljöundersökningar vart tredje år. Lärare och övrig personal i skolan är skyldiga att informera klasslärare eller rektorn vid misstanke om mobbning. Föräldrar uppmanas kontakta klasslärare eller rektor vid skolan vid misstanke eller vetskap om att ens eget barn eller andra barn blir utsatta för mobbning. Elever skall anmäla till klasslärare eller annan personal i skolan om man själv blir utsatt eller ser någon annan bli utsatt. 5. Hur hantera mobbningsfall? Vid misstanke om mobbning kartlägger klassläraren situationen och kontaktar skolans antimobbningsteam. Berörd personal i skolan informeras av klasslärare. 5.1. Antimobbningsteam Varje skola bör ha ett antimobbningsteam. Teamet har huvudansvar för att utreda misstänkt mobbning. Medlemmar till skolans antimobbningsteam väljs läsårsvis. Arbetssättet för antimobbningsteamet kan bygga på KiVA-skolas åtgärdsprogram mot mobbning eller annan beprövad antimobbningsmodell. 5.1.1. Samtal med den mobbade Varje mobbningsfall utreds av en eller två av antimobbningsteamets medlemmar genom samtal med den som man misstänker blir mobbad för att få konkret information om: - vad har hänt - hur ofta sker mobbningen - vem, vilka mobbar - var sker mobbningen - hur länge har det pågått Under samtalet framhåller antimobbningsteamet att mobbningen måste upphöra, att den mobbade inte skuldbeläggs, att den mobbade själv inte ensam måste lösa problemet, att ärendet inte tas upp inför hela klassen samt kommer överens om uppföljningsdag. Samtalen med den mobbade sker utan de övriga elevernas vetskap. Samtalen dokumenteras skriftligt med datum och klockslag och förvaras på ett för den enskilda skolan lämpligt sätt. 5.1.2. Samtal med mobbaren/mobbarna Då antimobbningsteamet fått vetskap om vad som pågår kallas mobbarna till samtal en i gången. De som utreder mobbningen - Berättar för mobbaren att man vet vad som försiggår - Talar om att mobbning inte accepteras, direkt tillsägelse - Talar om vad skolan tänker göra 4

- Frågar mobbaren hur mobbningen skall upphöra, vad kan han/hon göra för att det skall bli bättre - Uppgör skriftligt kontrakt om fortsättning, överenskommelse - Bestämmer dag för när man följer upp samtalet och kontraktet Samtalen med mobbaren/mobbarna sker utan de övriga elevernas vetskap. Samtalen dokumenteras skriftligt med datum och klockslag på ett för den enskilda skolan lämpligt sätt. I vissa fall kan det finnas skäl att även diskutera igenom mobbningen enskilt med åskådarna. 5.1.3. Kontakt till vårdnadshavarna Efter att ett mobbningsfall behandlats i antimobbningsteamet, kontaktas alltid vårdnadshavarna till både den mobbade och mobbaren/mobbarna. Kontakten tas av en medlem i teamet. Vårdnadshavarna informeras också om överenskommelser som gjorts och uppföljning. Eftersom vårdnadshavarna har det primära ansvaret för sitt barns fostran, och skolan enligt läroplanen skall stödja hemmets fostrande uppgift, är kontakten till hemmet av stor betydelse. Den mobbade behöver vårdnadshavarnas stöd eftersom mobbning ofta är en starkt negativ upplevelse. Även mobbaren/mobbarna behöver stöd och verktyg för att upphöra med mobbningen och följa det skriftliga kontraktet. 5.1.4. Uppföljning Uppföljningen är mycket viktig för mobboffret. Under veckan/veckorna som följer direkt efter antimobbningsteamets samtal, bör skolans vuxna och framförallt teammedlemmarna kontinuerligt följa med hur offret mår. Detta bör dock ske diskret. Uppföljningssamtalet hålls efter en till ett par veckor. Man bör följa upp att överenskommelserna mellan offret, mobbaren och läraren hålls för att kunna konstatera att mobbningen verkligen har upphört. I samtal med offret utreds om någon förbättring märkts, finns det ännu saker som är jobbiga eller har ingen förändring alls skett? Därpå följer samtal med mobbaren/mobbarna och deras utlovade beteendeförändring utvärderas. Uppföljningssamtal kan behöva hållas upprepade gånger under en längre tid. Om mobbningen inte upphör, trots att åtgärder vidtagits, kopplas annan lämplig myndighet in (sociala myndigheter eller polisen). Vid svåra och fortgående mobbningsfall bör lärarna och skolans övriga vuxna beredas möjlighet till arbetshandledning. 5.2. Stödinsatser Rehabilitering av de inblandade kan vara nödvändig för att alla ska hitta nya sätt att umgås och vid behov få bearbeta det som de varit med om. Eleverna kan stödas genom samtal med lärarna, och vid behov erbjudas stödsamtal med skolkuratorn, skolpsykologen eller vid K5:s psykosociala enhet. Gruppstärkande övningar kan även fungera som en rehabiliteringsåtgärd. 6. Uppföljning av antimobbningsplanen Handlingsplanen ska fungera som ett verktyg för skolans personal och det är viktigt att den ständigt utvärderas och utvecklas. På det sättet hålls även diskussionen kring mobbning aktuell. 5