Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet



Relevanta dokument
personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Nationell utvärdering

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom. Västra Götalandsregionen

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom. Uppsala

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E

Samverkansrutin Demens

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

Samverkansrutin Demens

Senior alert och palliativ vård

GAP-analys Demensriktlinjer VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018

Projekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Nationell plattform för förbättringskunskap

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta?

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom

Program för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år Elisabeth Svensson

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

1. Bakgrund. 1.1 Beredning

Silviahemscertifiering

som förbättrar vård och kvalitet

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Analys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Huddinge Kommun - Äldreomsorgsnämndens mål

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad november 2011

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Folkhälsomyndigheten + Senior alert = Svenska HALT 2015

Hälso- och sjukvårdsuppdraget

BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND. Fastställd:

Vård och omsorg vid demenssjukdom i Örebro län

Nationell utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Definition fysisk begränsningsåtgärd

kallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken.

Utvärdering av hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom efterföljs i Rättviks kommun

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Validering i Sörmland

Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

En nationell strategi för demenssjukdom. Kortversion av underlag och förslag till plan för prioriterade insatser till år 2022

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Vård och omsorg vid demenssjukdom i Uppsala län

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium

Varje dag lite bättre

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Patientsäkerhet september Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Transkript:

Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som sviktar Språk som sviktar Social kompetens som sviktar Inadekvat beteende Beroende

Vad kännetecknar k en miljö där det är lätt att vara demenssjuk? Acceptans Respekt Vila/aktivitet Självbestämmande

Vad kännetecknar en miljö där det är lätt att vara vårdare? Värdegrund d Fysisk och psykosocial miljö som stödjer värdegrunden Personalstöd Kompetensutveckling - faktakunskaper k k - innebördskunskaper - åtgärdskunskaper - etisk kunskap

Hur skall vi möta personer som har en demenssjukdom? Personen med demens är i ett underläge Se personen inte diagnosen Personalen är i en utsatt situation Förmåga och kunskap att förstå hur den andres värld ter sig

Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Varför behövs det riktlinjer? Vård och omsorg skiljer sig åt i olika delar av landet Kunskapsläget när det gäller utredning och behandling är oklart Vårdprogram i olika delar av landet skiljer sig åt och tillämpas olika Behövs som underlag för beslut på olika nivåer

Arbetsprocessen Två expertgrupper; medicin och omvårdnad Vetenskapligt underlag (40-tal forskare) Referensgrupper personal och beslutsfattare samt patient och anhörigföreningar Erfarna praktiker utformat förslag till rekommendationer Annan grupp utformat kvalitetsindikatorer Hälsoekonomiska beräkningar

Områden 1. Prevention 2. Utredning/ diagnostik 3. Läkemedelsbehandling dli 4. Omvårdnad och omsorg, rehabilitering, palliativ vård 5. Stöd till närstående

1. Prevention Hälso- och sjukvården bör uppmärksamma att: behandling av högt blodtryck kan minska risken för demenssjukdom fysiskt, mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom

2. Utredning Hälso- och sjukvården bör göra en basal utredning: Strukturerad anamnes Anhörigintervju Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd samt funktions- och aktivitetsförmåga Kognitiva test Datortomografi Lab prover för att utesluta tyroidea, kalcium eller homocystein störningar

2. Utredning, forts Hälso- och sjukvården bör vid utvidgad utredning tillhandahålla: Neuropsykologiska test MRT LP och analys av biomarkörer (speciellt vid misstanke om Creutzfelt Jacobs sjukdom) SPECT

3. Läkemedelsbehandling Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med: Kolinesterashämmare (ex Aricept, Exelon, Reminyl) till personer med mild-måttlig Alzheimer sjukdom Memantine (ex Ebixa) till personer med måttligsvår Alzheimers sjukdom Bör följas upp i samband med dos-inställning och därefter minst en gång per år och vid utsättning.

4. Omvårdnad och omsorg, rehabilitering Grundförutsättningar för en god vård och omsorg: Ge personer med demenssjukdom personcentrerad omvårdnad Säkerställa multiprofessionellt i llt teambaserat t arbete Ge personalen möjlighet till utbildning kombinerat med praktiskt träning, handledning och feedback

4. Omvårdnad forts Dagverksamhet Socialtjänsten bör: Erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt inriktar sig till personer med demenssjukdom Erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt Erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till yngre personer med demens

4. Omvårdnad forts Särskilt boende Socialtjänsten bör: Tillhandahålla a en fysisk s miljö som är personligt utformad, berikad och hemlik Säkerställa en lugn ljudmijö Erbjuda möjlighet till utomhusvistelse Tillhandahålla en färgsättning och utformning av den fysiska miljön som underlättar möjligheterna att orientera sig

4. Omvårdnad forts Särskilt boende, forts. Socialtjänsten bör: Erbjuda en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll i dagen Erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom

4. Omvårdnad forts Grundläggande d omvårdnad d Måltider och nutrition Munvård Inkontinens/ Förstoppning Fallprevention Trycksår

4. Omvårdnad forts Övriga omvårdnadsområden Fysiska begränsningsåtgärder g g Förebyggande av vanvård Palliativ vård BPSD

5. Stöd till närstående Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården bör erbjuda utbildningsprogram i och psykosociala stödprogram bör erbjuda olika former av avlösning bör erbjuda kombinationsprogram bör erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till närstående till yngre personer med demens

Utvckling av vårdens kvalitet kräver Professionell kunskap - Ämneskunskap - Färdigheter - Värderingar, etik Förbättringskunskap System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättringar av diagnos och behandling + Förbättringar av processer och system Kvalitetsregister t i t Kvalitetsregister t i t Ökat värde för medborgaren Batalden och Stoltz 1993

Ab Arbeta med ständiga förbättringar Lär Planera Studera Gör

Hur mäter vi en förändring hur mäter vi en framgång? Förbättra Kritiskt reflektera över mätresultaten, överväga nya förändringar Planera Kartläggning, utarbeta mål/riktlinjer, förbereda för förändring Analysera Utvärdera förändringens effekter genom att samla in data Genomför Genomföra förändringen PDSA k l ll Fö bätt i hj l t li t D i (1986) b k i i S k PDSA cykeln eller Förbättringshjulet enligt Deming (1986) beskriven i Svensk Sjuksköterskeförenings Kvalitetsstrategi (2005)

Tack för er uppmärksamhet! Foto: A-K Edberg