Detaljplan för del av Bogesund 1:86 m fl Järnvägsområdet Ulricehamns stad Ulricehamns kommun Västra Götalands län Upprättad den 26 maj 2000 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLINGAR Tillhör förslaget upprättat 2000-05-26, redaktionellt justerat avseende geoteknik 2000-11-21.
ANTAGANDEHANDLING 2000-05-26 2 Detaljplan för del av BOGESUND 1: 86 m fl, Järnvägsområdet Ulricehamns stad Ulricehamns kommun Västra Götalands län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till detaljplaneförslaget hör följande handlingar: plankarta med bestämmelser, skala 1:2000 planbeskrivning med illustrationer genomförandebeskrivning utlåtande strandskyddsområde värdebeskrivning miljökonsekvensbeskrivning, nov 1966 program för detaljplan, KS 97-05-27 geoteknisk utredning PLANENS SYFTE Detaljplanen avser främst att reglera exploateringen av det område, som tidigare nyttjades av de numera nedlagda järnvägslinjerna genom Ulricehamn. Det tidigare banvallsområdet kan genom denna detaljplan förädlas och ge utrymme för i huvudsak rekreation, kultur, utbildning, arbete och service. Planarbetet stöder sig på ett av kommunstyrelsen antaget program för fortsatt planarbete för järnvägsområdet med strandpromenaden. PLANDATA Läge Planområdet ligger nordväst om stadens centrum mellan Strandgatan och sjön Åsunden. I norr begränsas området av Sturebadet och Bangårdsgatan. Areal Planområdet omfattar ca 10 ha. Markägoförhållanden Fastigheterna inom området är huvudsakligen i kommunal ägo.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Översiktsplan för Ulricehamns kommun (ÖP 91) antogs av kommunfullmäktige i december 1991. I planen anges att fördjupningar av översiktsplanen skall upprättas bl a för Ulricehamns stad. I ÖP:n redovisas områdesbeskrivningar som underlag för fortsatt planering. Områdesbeskrivningen för staden redovisar fd Järnvägsområdet som exploateringsområde (för bostäder). Inom ramen för arbetet med fördjupning av översiktsplanen för Ulricehamns tätort studerades alternativa lägen för en framtida station. Studien redovisades i form av översiktliga idéskisser. Kommunstyrelsen beslöt 28 maj 1996 86 bl a att den fortsatta planeringen för Ulricehamns tätort skall vara inriktad mot en lokalisering av en framtida station/resecentrum i anslutning till campingplatsen Prången. Program Kommunstyrelsen antog Program för detaljplan för Järnvägsområdet den 27 maj 1997, 98. Byggnadsnämnden fick samtidigt uppdrag att ta fram detaljplaner för områdena 3 och 4 (se nedan).i programmet slås bl a följande utgångspunkter fast (berör område 3 och 4): Staden skall på ett naturligt sätt föras samman med vattnet. Området i sin helhet skall övervägande ha karaktären av park- och rekreationsområde. Verksamheter ryms även inom planområdet, bostäder i begränsad omfattning. Bebyggelsen skall ha en måttfull skala. En publik anläggning skall inordnas i området, med plats för olika kulturutbud, exempelvis dansanläggning för åretruntbruk, museum, bibliotek, konferenslokaler och kafé. Strandgatan fungerar som genomfartsled, men skall utformas på stadens villkor. Strandgatans utformning skall ses över. Strandpromenaden fullföljs med ytterligare planteringar och genom att Strandgatan lyfts upp i ett grönt planterat stråk. Ett kretsloppsanpassat omhändertagande av avloppet skall eftersträvas. Husen byggs med miljövänliga återvinningsbara byggmaterial och orienteras så att maximal solenergi erhålls. Allmänhetens tillgänglighet till strandområdet skall säkerställas. 3
I delprogrammet för område 3 och 4 anges bl a: 4 Bussterminalen bibehålles vid stationshuset. Genom kvarteret dras en gångförbindelse till Sturegatan och Grodparken. Utbyggnad av hotellet och tillskapande av trädgårdsterasser mot sjön skall möjliggöras. Sturebadet med omkringliggande park bibehålles som rekreationsområde fram till gräns enligt programskiss. En publik anläggning enligt huvudprogrammet skall redovisas inom området. Gällande detaljplaner Inom området gäller detaljplaner antagna 57-03- 08, 61-04-18, 74-08-30, 81-12-11, 83-02-14, 86-12- 19, 87-07-24 och 87-09- 23. Del av strandområdet saknar idag detaljplan. Riksintressen Sjön Åsunden är av riksintresse för naturvården. Planområdet ingår i riksintresseområde för kulturmiljövård Ätrans dalgång (KP 49). Strandskydd I gällande detaljplaner i området finns delvis strandskyddsområden redovisade. Utmed Åsunden utanför detaljplanelagt område gäller strandskydd (300 meter) enligt naturvårdslagen. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och vegetation I Programmet för detaljplan för Järnvägsområdet redovisas en särskild naturinventering. I denna anges området lämpar sig väl för ekologisk hantering av dagvatten. Vidare konstateras att området kring Sturebadet och strandområdet inrymmer naturvärden som bör tas tillvara i planeringen. Bangårdsområdet saknar idag naturvärden. Naturmiljö Sjön Åsunden är av riksintresse för naturvården. Skälen till detta sammanfattar länsstyrelsen på följande sätt: I området finns ett flertal biologiskt rika lövskogsmiljöer. Vattenmiljöerna i området är såväl limnologiskt som ornitologiskt värdefulla med bl a stor artrikedom.
Området kring Sturebadet utgörs av parkmark med klippta gräsytor och lövträd av flera arter t ex klibbal, björk och sälg. Bangårdsområdet är platt och saknar naturvärden. Klena träd av arterna ask, alm, björk, al och asp finns dock inom området. Utmed sjön står en rad pilar och längs strandpromenaden står några alar och björkar. Befintliga träd inom planområdet bevakas genom att lovplikt införs i planbestämmelserna för att ta ned träd av dimensioner större än 15 cm diameter. Geotekniska förhållanden Två översiktliga geotekniska utredningar har utförts inom området, dels i samband med detaljplanearbetet för Sturebadet (antagen 1987-09-23), dels i anslutning till den 1992 utlysta arkitekttävlingen för Järnvägsområdet. Utredningarna utfördes av K- Konsult, Borås, 1986-05-12 resp. AB Jacobsson & Widmark, Borås, 1992-06-30. Ytterligare en geoteknisk utredning har gjorts 2000-03-03 av J & W Mark och Anläggning söder om planområdet som visar på samma förutsättningar. En mer noggrann geoteknisk utredning har även genomförts, J & W Mark och anläggning, 2000-05-25. Undersökningen har fokuserats på två partier inom det område som omfattas av detaljplaneförslaget, där nya byggnader i första hand kommer att placeras, det norra partiet och det södra partiet. Terrängen består i den södra partiet av området av jämn, i stort sett horisontell mark mellan sjön i väster och Strandgatan i öster. Längs vattnet finns en ca 1-1,5 m hög strandskoning av sprängsten och innanför denna en asfaltbelagd gång- ock cykelväg samt en rad planterade lövträd. I det norra partiet består terrängen av låglänt, jämn och horisontell mark. Området längs sjöstranden är parklikt med i huvudsak öppna ytor men till viss del är det glest lövskogsbevuxet. Förhållandena avseende jordarter skiljer sig avsevärt mellan de båda partierna, men man kan räkna med att de undersökta partierna är representativa för den norra respektive den södra delen av aktuellt planområde Jorden består i det norra partiet överst av fyllning och sand och därunder - närmast sjön - av lera men i övrigt i huvudsak av silt, som vilar på sand. På ca 10 m djup under markytan förekommer ett jordlager med inslag av gyttja. Jorden består i det södra partiet överst av fyllning och därunder närmast sjöstranden av lera men i övrigt i huvudsak av sand. Trycksondering kunde här utföras till mellan ca 5 och 12 m djup under markytan. Här har vid nuvarande Strandgatan och öster om denna tidigare funnits ett större sandtag. Grundvatten Eftersom undersökningsområdet ligger direkt i anslutning till sjön och jorden, åtminstone överst, i huvudsak består av relativt vattengenomsläppliga sediment, så kan man räkna med en tämligen stabil grundvattenyta inom området, som ligger ungefär i nivå med vattenytan i sjön. 5
För byggnader som blir placerade i närheten av sjön och i nivå som ligger i närheten av högsta högvatten för Åsunden finns översvämningsrisk. Färdigt golv på dessa byggnader läggs med säker marginal över högsta vattennivå. Det krävs att konstruktioner för schakt, grunder och källarväggar utförs vattensäkra och med erforderlig motståndsförmåga mot vattentryck. Stabilitet Inom det norra partiet finns under nu rådande förhållanden ingen risk för skred eller ras. Säkerheten mot markgenombrott i den nuvarande slänten mot sjön är tillfredsställande. Även vid en eventuell framtida uppfyllning med 1-2 m jord fram till stranden beräknas stabiliteten vara tillfredsställande sannolikt även i kombination med en lätt byggnad grundlagd på lämpligt sätt. Inom det södra partiet finns under nu rådande förhållanden inte heller någon risk för skred eller ras. Vid en eventuell uppfyllning med ca 1 m jord fram till stranden kan stabiliteten beräknas vara tillfredsställande men högre uppfyllningar bör inte tillåtas generellt. För byggnader, uppfyllningar eller belastningsökningar på eller i närheten av stranden inom såväl det norra som det södra partiet skall stabilitets- och grundläggningsförhållandena utredas i varje enskilt fall. Sättningar Sättningsförhållandena i det norra partiet är till största delen gynnsamma, men inom det relativt smala området längs stranden där lera förekommer är sättningsförhållandena mindre gynnsamma. Byggnader bör här kunna grundläggas med plattor på vanligt sätt, om stora, koncentrerade belastningar på undergrunden undviks. Inom delen närmast stranden medför belastningar på marken sannolikt större sättningar. Ur sättningssynpunkt är en utbredd belastning mest ogynnsam, varför t ex uppfyllningar i möjligast mån bör begränsas. Sättningsförhållandena i det södra partiet är till största delen gynnsamma, men inom det relativt smala området längs stranden, där lera förekommer, är sättningsförhållandena betydligt mindre gynnsamma. Inom den större delen, där jorden består av sand, kan betydande uppfyllningar göras utan att några större sättningar uppkommer. Byggnader bör här kunna grundläggas med plattor på vanligt sätt. Grundläggning Inom den största delen av det här behandlade planområdet bör de flesta byggnader kunna grundläggas med plattor utan några egentliga förstärkningsåtgärder. I den södra delen gäller detta alla byggnader, medan för den norra delen en reservation måste göras för tunga byggnader med koncentrerade belastningar (speciellt pelarlaster), som kan komma att kräva särskilda åtgärder där silt förekommer under sanden. Generellt gäller dock att detaljundersökningar måste utföras för de flesta byggnader inom området för att bestämma värden på de jordparametrar som används vid dimensionering (och optimering) av grundkonstruktionerna. Inom de strandnära delarna av området, d v s inom ca 20-30 m avstånd från strandlinjen, är förhållandena mindre gynnsamma. Lätta byggnader kan möjligen även här grundläggas med plattor inom det norra partiet, åtminstone om större uppfyllningar 6
7 kan undvikas i anslutning till byggnaderna och om smärre, jämna sättningar kan accepteras. I övrigt får man här räkna med att förstärkningar måste utföras; inom det norra partiet med stödpålar eller möjligen med hjälp av lättfyllning och inom det södra partiet troligen i första hand genom urgrävning av olämplig fyllning och av lera, där urgrävningsdjupet blir måttligt. Gator kan prel anläggas inom området utan förstärkningsåtgärder. Eftersom grundförhållandena varierar inom området, så gäller generellt att grundläggning av byggnader, gator mm kan projekteras först efter geotekniska detaljundersökningar för resp objekt. Radon I en översiktlig radonundersökning för kommunen anges ett mindre lerområde som sträcker sig längs Åsundens strand och en mindre isälvslagring som huvudsakligen är uppbyggd av sand i den nordvästra delen av Ulricehamn. En markradonmätning på denna avlagring visade 29 000 Bq/m3. Jordlagren inom Ulricehamn klassas som normalriskområde där lokal högradonmark kan förekomma. Hus byggda inom området bör utföras med en radonskyddande konstruktion. Flera markradonmätningar kan behöva göras för att med säkerhet klassa området. Fornlämningar Inom planområdet finns inga registrerade fornlämningar förutom ett litet parti i söder vid Stureparken. Norr om denna fasta fornlämning finns ett fornlämningsområde. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader. En värdebeskrivning har upprättats över de kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader som ingår i området. Vid Boråsvägen och söder om Ätran låg vid 1900-talets början ett tegelbruk omgivet av ett mindre antal bostäder i form av småhus. Området har därefter utvecklats till ett småindustriområde med ett visst inslag av bostäder. Denna utveckling har huvudsakligen skett under 1950-talet. Idag framstår området mer som ett omvandlingsområde som avvaktar en mer positiv utveckling. Götalandsbanan med station vid Prången samt utbyggnad av riksväg 40 till motorväg i ett nordligare läge kan bana väg för en utveckling av området som rymmer en blandning av handel, kontor och hantverk. I samband med de nya verksamheterna kan även övernattningsrum och bostäder inrättas på andra våning. Härigenom tar man upp en gammal historisk tradition Boråsvägen och bebyggelsen öster om vägen är det enda kvarvarande småindustriområdet i staden. Delar av kv Björnen, kv Tegelbruket och kv Smedjan utgör en miljö av kulturhistoriskt värde. Blandningen av småindustri, hantverk och bostäder skall bibehållas för att bevara områdets karaktär.
8 Vattenverket med intilliggande brunn är en miljö av kulturhistoriskt värde. Verket som invigdes 1914 speglar tillsammans med högreservoaren på Skarpåsdreven en teknisk epok i Ulricehamns historia. Byggnaden är utförd i en vacker tegelarkitektur med fina detaljer i röd granit. Vattenverket är föremål för byggnadsminnesförklaring. Hela strandpromenaden är en kulturhistorisk värdefull miljö. Vid Sturebadet fanns tidigare ett kallbadhus. För närvarande finns planer på att återuppföra detta så lika det ursprungliga som möjligt Bebyggelse Från Falköpingsvägen ser man när man, passerat Marknadsplatsen, Åsunden, vändskivan och evenemangstorget. Vattenverket, nu föreslaget som byggnadsminne bildar en fin avgränsning mot norr. Söder om vändskivan kan ett kunskaps- och kulturcentrum uppföras omfattande: hörsal, reception med mottagningskök och serveringsdel, lokaler för utbildningscentra, mediatek och lokaler för utställningar inom kulturområdet. Det är väsentligt att kunskaps- och kulturcentrat uppföres på ett sådant sätt att lokalerna kan användas flexibelt och därmed användas för olika ändamål. Den publika byggnaden består färdigutbyggd egentligen av en mängd olika byggnader som för ulricehamnarna utvecklats till många och inspirerande händelser vid vattnet. Byggnaden har delats upp i ett antal huskroppar sammanlänkade med glasade volymer som fungerar som entrétorg, samlings- och utställningslokaler mm. I anslutning till entrétorget finns gemensamma utrymmen, servering, toaletter etc. Detta bidrar till yteffektiva lokaler samtidigt som entréhallen blir den naturliga platsen för både planerade och spontana möten. Byggnadens planlösning innebär en uppdelning i byggnadskroppar med omväxlande bredd som också skapar en varierad takhöjdsrytmik. Väsentligt är att järnvägsområdet på ett naturligt sätt förbinds med staden och här föreslås en gångbro från Stureparken över Strandgatan till järnvägsområdet, nära anknutet till kunskaps- och kulturcentrat. I nära anslutning till det nya centrat ska även finnas en träbrygga för samvaro vid pauser etc samt en gästbrygga för båtar.
9 Uppförandet av ett kunskaps- och kulturcentrum bör ske i två etapper. Etapp 1 omfattar uppförandet av hörsal, entré/beredningskök och serveringsutrymmen, lokaler för utbildningscentra, byggnation av träbrygga och gästbrygga, uppförande av gångbro samt markberedning. Illustration
10 Sturebadet I områdets norra del vid Sturebadet ges en planmässig förutsättning för att etablera en permanent dansrotunda som ligger delvis ute i vattnet. Runt dansanläggningen byggs bryggor för gästande båtar och ett stort däck för servering mm. Dansrotundans mått är enligt illustrationen c:a 35 x 35 m, ca: 1200 kwm. Vid olika evenemang används den stora torgytan öster om anläggningen till parkering. Rotundan lokaliseras på ett sådant sätt att friluftsbadet ej störs. Badet utvecklas till ett aktivt område för alla åldrar med t ex vackra träd, buskar och blommor, sittplatser och bersåer, lekplatser för barnen, boulebanor, minigolf m m. Flera bryggor tillskapas utmed hela strandpromenaden. Dansrotundan utformas som en allaktivitetsanläggning som ligger mitt i park och allaktivitetsområdet och är öppen för alla åldrar. Illustration från arkitekttävlingen Parkering på torg och evenemangsplats
Kallbadhuset 11 Vid den befintliga badplatsen ryms i planförslaget möjligheten att uppföra en allaktivitetsanläggning med bryggor. På spetsen av den nordligaste bryggan finns plats för återuppförandet av det tidigare kallbadhuset, ett litet sekelskifteshus med endast omklädningshytter och bastu. Kallbadhuset ingår i en mindre bad och hälsoavdelning på land. Inne i huset med orientering mot friluftsbadet finns möjlighet till varmt bad (karbad och jakutzi). Utsikts och hopptorn Rekonstruerat kallbadhus kopplas.. Varma bad Illustration från arkitekttävlingen.till allaktivitetsanläggningen. Tillgänglighet Planområdet är relativt plant vilket ger förutsättningar för god tillgänglighet i den yttre miljön. Byggnaderna skall vara tillgängliga för rullstolsbundna och andra med nedsatt rörelseförmåga. Tillgängligheten till och inom byggnaderna bevakas i prövningen av bygglov.
Skyddsrum Området ligger inte inom skyddsrumsort. 12 Strandskydd Strandskyddsområdet utmed Åsunden bibehålles och införs på nytt i tidigare detaljplanelagda områden. Dock finns inget strandskydd inom torg och kvartersmark. Strandskyddet redovisas inom planområdet på särskild karta. Vattenområde Inom vattenområde kan byggnadsverk och bryggor uppföras i anslutning till den publika byggnaden. För att uppföra byggnader i vatten erfordras tillstånd enligt Miljöbalken. Gator och trafik Strandgatan, där kommunen är ansvarig för utbyggnad och skötsel, fungerar som angöringsgata till den publika lokalens parkeringar. Angöring till den publika lokalen sker via ny lokalgata. Översiktliga trafikstudier Översiktliga trafikstudier visar förutsättningar för järnvägsområdet i en framtid när riksväg 40 byggts ut till motorväg och när ny järnväg anslutits till staden - Götalandsbanan (2 kartor). Motorvägen Motorvägen Karta 1: Motorvägen utbyggd Karta 2: Motorvägen och Götalandsbanan utbyggda Studierna redovisar förslag till trafiklösningar för området mellan motorvägen och stadens centrum. Kartorna visar förändringar av trafikströmmarna från centrum till Karlsnäs industriområde. Vidare förbättras tillgängligheten till Tegelbruks- och Bronäsområdena söder om befintlig Rv 40. Studierna visar att järnvägsområdets trafikstruktur i stort inte berörs.
13 Området mellan stadskärnan och ett framtida resecentrum vid Prången är ett viktigt utbyggnadsområde för staden. Området kan omvandlas från ett traditionellt industriområde till ett attraktivt och lättillgängligt område för mer personalintensiva verksamheter. Stadskärnan och resecentrat kommer att knytas samman av ett attraktivt aktivt stråk. Detta stråk kommer tillsammans med området kring resecentrat att innehålla verksamheter, hantverk, service, kulturanläggningar, offentliga lokaler och även inslag av bostäder. Planområdet får en ny anslutning till Strandgatan söder om den gamla lastkajen. Ytterligare en anslutning av området bedöms nödvändig vid Bangårdsgatan norr om före detta bensinstationen. Strandgatans utformning Strandgatan kommer under överskådlig framtid att vara ett samlat kommunikationsstråk till och genom Ulricehamn tills dess förbifart öster om staden byggts ut. På Strandgatan rör sig alla trafikslag. Trafikräkningar visar att genomfartstrafiken utgör en mindre andel av den totala trafikmängden. En grundtanke vid utformningen av Strandgatan är att biltrafiken planeras med hänsyn till de oskyddade trafikanterna. Målsättningen är att hålla bilarnas hastighet nere. Strandgatans utformning skall präglas av god tillgänglighet och orienterbarhet. Väsentligt är även att kontakten mellan staden och strandområdet ökas. Strandgatan föreslås utformas med körbanor åtskilda av en bred mittremsa och planterad med träd längs vägen eller i vägens mitt. tvärsektion Åsunden gc-väg Strandgatan gc-väg 2-3m ca:5,5m 2-3m ca:5,5m 2-3m Vid utformningen prioriteras i första hand de oskyddade trafikanterna. Gatan är en stadsgata, där smala körbanor, korsningar till staden, materialval och omgivande bebyggelse bidrar till att ge en stadsprägel och låga hastigheter. Utanför gaturummet får cyklister och fotgängare skydd och de breda promenadstråken ger gott om plats för flanörerna. Stor omsorg ägnas åt gatans detaljutformning och materialval. En allmän riktlinje bör vara att körbanor, cykelbanor, parkeringsytor, gångbanor, övergångsställen mm markeras genom gatans profilering och materialval istället för med färgmarkeringar och att gatans indelning blir klar och lättförståelig. Gatumiljön utformas med hänsyn till handikappades behov. Genom olika beläggningar ges en klar uppdelning av körbana, cykelbana, parkeringsyta och gångstråk. Detta bidrar positivt till trafiksäkerheten. Eventuella spår efter tidigare verksamhet i området sparas och fogas in i den nya miljön. Nya element som lampor, pollare och räcken skall påminna om den tidigare epokens robusta karaktär med gedigna material som sten, gjutjärn, trä och stål.
14 GC-vägen i gamla banvallen förstärks med belysning mellan träden. Armaturerna kan med fördel utformas med den äldre järnvägsarmaturen som förebild Huvudgatans viktigaste punkter föreslås förstärkas i sin utformning för att underlätta orienterbarhet och bidra till en smidig genomströmning samt att hastigheten minskas. Trafik På Strandgatan framförs idag ca 4600 fordon per årsmedeldygn. På Storgatan framförs idag ca 300 fordon per årsmedeldygn. För att säkra en godtagbar bullernivå inomhus införs en bestämmelse om att fasaden skall dämpa ljudnivån inomhus till högst 30 dba ekvivalentnivå och 45 dba maximalnivå. Godtagbar ljudnivå utomhus dagtid är 50 dba, kvällstid 45 dba och nattetid 40 dba. Eventuella övernattningsrum placeras med yttervägg och fönster mot innergården. Parkering Parkeringsbehovet är stort i området eftersom den publika lokalen skall understundom rymma upp till 400 personer. Vidare finns fortfarande ett stort behov kopplat till samlingslokalen i Smedjan 8. Pendelparkering kopplat till busstation finns i södra delen. I förslaget redovisas ett 200-tal platser med möjlig utökning på torg och inom kv Smedjan. Detta bedöms tillräckligt för framtida användning. Farligt gods Farligt godstransporter utmed Lv 157, Strandgatan, är få och utgör liten risk. Se bilaga 1. Konsekvensbeskrivning Till programmet för fortsatt detaljplanearbete gjordes en miljökonsekvensbeskrivning för järnvägsområdet och strandpromenaden i Ulricehamn, november 1996. I den behandlades nuvarande detaljplaneområde. Efter 1996 har vissa förändringar skett. Bostäder har försvunnit ut ur bilden, en större anläggning typ Folkets Park är ej aktuell, störande anläggningar som exempelvis bensinstationer har lagts ner samt verksamheter såsom Tranemo Trädgårdstjänst AB och Gummi Lasse AB är avvecklade på dess nuvarande plats. Den gamla vattenverksbyggnaden är föremål för byggnadsminnesförklaring. Konsekvensbeskrivningen tar upp effekterna av två olika alternativ samt ett nollalternativ det vill säga att området hålls i nuvarande skick. Dessa alternativ ändras till: A-alternativet = området kommer att bebyggas med ett kunskap- och kulturcentrum placerat i södra delen av planförslaget. B-alternativet = området kommer att bebyggas med en allaktivitetsanläggning med dansrotunda. Gemensamt för bägge alternativen är att Sturebadet uppgraderas som friluftsbad med kallbadhus ute i sjön, att kvarteret Smedjan utvecklas för handels- och kontorsändamål samt i söder för samlingssalar. Infarten till området är flyttad längre söderut ur trafiksäkerhetssynpunkt samt bättre anpassning till områdets topografi. Avseende geoteknik, markföroreningar, trafiksäkerhetsfrågor och riksintressen gäller samma förutsättningar som tidigare. Avseende buller är dansanläggningen placerad
enligt alternativ B i norra läget och överensstämmer med miljökonsekvensbeskrivningens rekommendation. Syftet med planen är att ge planmässiga förutsättningar för en publik anläggning nere vid sjön. Därför har planförslaget utformats för största flexibilitet och således ej allt för styrda bestämmelser när det gäller utformning. Naturvärden längs stranden skyddas dels genom återinförande av strandskyddet, dels genom mark som ej får bebyggas i C-området. I norra delen av C-områdets strandlinje finns inga nämnvärda naturvärden att bevara. Det finns ingen risk för överskridande av gällande miljökvalitetsnormer (svaveldioxid, kvävedioxid och bly). Fast bränsleeldning i form av ved bör inte förekomma (exempelvis kvarvarande industri) i området. Teknisk försörjning Områdets uppvärmning av byggnaderna och varmvattenbehovet kan tillgodoses med fjärrvärme där det är tillgängligt eller till värmepumpar (för sjö- eller jordvärme) eller annan förnyelsebar energikälla. Såväl passiv som aktiv solenergi skall särskilt beaktas. Spillvatten från området avleds med självfall till befintlig pumpstation norr om Ätran. Vatten erhålls genom anslutning till befintlig ledning i Ågatan. Vattentäkt Vattentäkten har ett mycket högt värde då den försörjer Ulricehamns stad och alla samhällen i Ätradalen. Hantering av för grundvattnet skadliga ämnen kräver tillstånd av Miljö- och byggnadsnämnden enligt skyddsföreskrifter fastställd 74-04-30, kompletterade 89-05-08. Beslutet är under omarbetning. Handel med drivmedel och större mängder kemikalier kan inte anses förenligt med detaljplanens syfte. Administrativa frågor Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vunnit laga kraft. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 15 Jonas Yngström Stadsarkitekt Redaktionella ändringar har utförts avseende Geotekniska förhållanden den 21 nov 2000. Jonas Yngström