INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I

INNEHÅLLSFÖRTECKNING del I 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 3 2.2.1 Stadsdirektörens översikt... 3 2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den... 7 2.2.3 Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område... 8 2.2.3.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen... 8 2.2.3.2 Utvecklingen i det egna ekonomiområdet... 8 2.2.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi... 10 2.2.5 Kommunens personal... 10 2.2.6 Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling... 11 2.2.7 Miljöfaktorer... 11 2.3 REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN HAR ORDNATS... 11 2.4 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERINGEN AV VERKSAMHETEN.... 13 2.4.1 Resultaträkning och nyckeltal... 13 2.4.2 Resultaträkningens intäkter... 14 2.4.3 Resultaträkningens verksamhetskostnader... 15 2.4.4 Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget)... 15 2.4.5 Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat... 16 2.4.6 Finansiering av verksamheten... 17 2.5 DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 18 2.6 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER... 20 2.7 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 22 2.7.1 Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet... 22 2.7.2 Styrning av koncernens verksamhet... 23 2.7.3 Väsentliga händelser som gäller koncernen... 23 2.7.4 Koncernbokslutet med nyckeltal... 24 2.8 ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSÅRETS RESULTAT... 28 2.8.1 Behandling av räkenskapsperiodens resultat... 28 3 BUDGETUTFALLET... 29 3.1. UPPNÅENDE AV MÅLEN... 29 3.2. UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER... 31 3.2.2.Resultaträkningsdelens utfall... 32 3.2.3 Investeringsdelens utfall... 34 3.2.4 Finansieringsdelens utfall... 42 3.2.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster... 43 4 BOKSLUTSKALKYLER... 44 5 NOTER TILL BOKSLUTET... 52 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT... 62 6. 2 AFFÄRSVERKENS INVERKAN PÅ STADENS RESULTATBILDNING UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN... 107 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR... 108 0

1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 67 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 68 a ). Bokslutets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68.2 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. Bokslutskalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontiniutetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering 1

Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska tillställa revisorerna bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 73.1, 75.1 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 75.2 och 3 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det för fullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 68 ). Revisionsnämnden delger fullmäktige revisionsberättelsen och kommer med ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 71.2 ). Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Revisionsnämnden förelägger sin utvärderingsberättelse för fullmäktige som tar upp den som en separat punkt på föredragningslistan. 2

2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av den kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommunkoncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 69 ). Vid upprättandet av bokslut för ett affärsverk iakttas i tillämpliga delar denna allmänna anvisning. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet för en affärsverk balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin 2.2.1 Stadsdirektörens översikt År 2012 kan karakteriseras vara ännu ett år av återhämtning från finanskrisen 2008-2009. Under finanskrisen upplevde världsekonomin en recession vars omfattning inte skådats sedan 1930-talet. För denna turbulenta historiska tidsperiod finns ännu ingen lösning i sikte, vilket också kan utläsas i det faktum att Finlands BNP minskade enligt preliminära uppgifter med 0,2 % under 2012. I skrivande stund har ett hjälppaket till Cypern just blivit klart medan Slovenien anses vara nästa oroshärd. Industriproduktionen i Finland sjönk år 2009 med 20,9 % jämfört med året innan, den största djupdykningen sedan 1918. Inte ens under krigsåren på 1940-talet sjönk 3

industriproduktionen i Finland lika mycket. Bruttonationalproduktionen sjönk med 7,8 % år 2009. Under 1990-talets depression var den största enskilda minskningen 6 % år 1991. Industriproduktionens nominella värde i Finland har ännu inte nått upp till nivån före finanskrisen. Detta är bra att hålla i minnet när man analyserar det ekonomiska läget. Utvecklingen i Jakobstadsregionen var under finanskrisen exceptionell, också i ett historiskt perspektiv. Den stora djupdykningen under finanskrisen har följts av en relativt snabb återhämtning. Denna återhämtning accentueras av att näringsstrukturen i Jakobstad av hävd är förcyklisk, dvs. upp- och nedgångar i den ekonomiska konjunkturen syns vanligtvis först i Jakobstadregionen i landet. Skäl att minnas är att situationen fortsättningsvis är mosaikaktig. Det är stor skillnad mellan branscher och också inom samma bransch kan det vara skillnad på olika företags återhämtningsgrad. Framförallt livsmedels- och pälsbranscherna i regionen har en mycket gynnsam konjunktur för tillfället. Arbetslösheten vid årsskiftet var 9,1 % mot 8,8 % vid föregående årsskifte. Denna ökning är jämfört med utvecklingen i hela landet synnerligen moderat. Inom hela regionen var andelen arbetslösa vid årsskiftet 6,0 % jämfört med 5,7 % året innan. Befolkningsmängden i Jakobstad uppvisade år 2012 en ökning på 56 invånare och vid utgången av år 2012 hade vi totalt 19679 invånare. Regionen som helhet visade en befolkningsökning på 118 personer och vid utgången av år 2012 hade regionen totalt 49 783 invånare. Staden Jakobstads bokslut för år 2012 uppvisar ett underskott på 2,9 M. År 2011 uppvisade Staden ett underskott på 1,35 M. Staden reviderade 2010 sin avskrivningsplan vilket ökade avskrivningarna med 2,4 M jämfört med tidigare, vilket bör beaktas i jämförelser med tidigare år. Årsbidraget sjunker till 5,2 M jämfört med 7,7 M år 2011. Det försämrade årsbidraget beror främst affärsverkens försämrade resultat. Man bör dock komma ihåg att år 2012 var ett exceptionellt dåligt år för affärsverken. Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 101 M vilket är en ökning med 6,4% (6 M ) i jämförelse med föregående år. Kostnaderna ökar med 3% och intäkterna med 0,15 % beroende på Energiverkets omsättning minskar med 2,9 M och hamnens med 0,6 M. Största kostnadsökningen finns inom social- och hälsovården (inkl. Vasa sjukvårdsdistrikt) med 4 M eller 6,6%. Stadens verksamhet exklusive affärsverken gör ett underskott på 7,4 M medan affärsverken gör ett överskott på 4,5 M. Motsvarande siffror för år 2011 var -5,37 M för staden exklusive affärsverken medan affärsverkens totala överskott var 4,02 M. 4

Samtliga förvaltningsgrenar inom Staden höll sig inom givna budgetramar förutom social- och hälsovården. För att stadens ekonomi skall vara på en långsiktigt hållbar nivå borde stadens resultat exklusive affärsverken uppvisa minst en nollnivå. Först när detta tillstånd har uppnåtts kan stadens ekonomiska läge karakteriseras som hållbart också i ett längre perspektiv. Detta faktum bör klart hållas i minnet vid framtida riskbedömningar och utgör det grundläggandet problemet inom staden Jakobstads ekonomi. De totala skatteinkomsterna år 2012 ökade med 1,4 % och ligger på 69,5 M eller 1 M högre än år 2011. Kommunalskatten steg med 1,2 M (+1,4 %) medan samfundsskatten sjönk med 1,05 M (-22 %). Skatteinkomsterna år 2011 fördelade sig så att kommunalskattens andel utgjorde 88 %, samfundsskattens andel 5 % och fastighetsskattens andel 7 %. Det som är oroväckande när det gäller kommunalskatteinkomsterna är att ökningen av den beskattningsbara inkomsten i Jakobstad under hela 2000-talet varit lägre än i landet i medeltal. En orsak till den lägre ökningen av skatteinkomsterna är den för Jakobstad allt ofördelaktigare försörjningsbalansen. För att korrigera läget krävs en fortsatt målmedveten satsning på en aktiv närings- och tomtpolitik. Investeringarna (netto) under året uppgick till 12,8 M mot 19,8 M året innan. De största investeringarna under året var förutom de underhållande investeringarna fördjupningen av farleden till Jakobstads hamn samt påbörjandet av renoveringen av Länsinummi skola samt färdigställandet av Sveden daghem. Av de totala investeringarna var stadens egen andel 5,2 M netto medan affärsverkens investeringar uppgick sammanlagt till 7,1 M. Av affärsverkens investeringar fördelade sig 2,3 M på Jakobstads Hamn, 2,9 M på Energiverket och 1,9 M på Jakobstads Vatten. Social- och hälsovårdsverkets investeringar uppgick till 0,5 M. Staden Jakobstads skuldbörda ökade under år 2012 till 109 M eller 5 539 /inv. Skuldbördan år 2011 var 5 154 /inv. Den långsiktiga investeringsnivån är i förhållande till årsbidraget på en ohållbar nivå eftersom den leder till en alltför stor låneupptagning. Alternativt bör driftsekonomin saneras. Utvecklingen av skuldsättningen är ohållbar i längden. Utgifterna inom framförallt social- och hälsovården är på en nivå som inte är hållbar och utgör en klar risk för staden i framtiden om tillväxttakten inte kan stävjas. Under år 2012 har utarbetats en strategi för social- och hälsovården med målsättning att Jakobstads åldersstandardiserade kostnader för social- och hälsovården befinner sig högst på landets medeltal. Detta helt i enlighet med stadsfullmäktiges beslut. 5

Arbetet med att öppna nya bostads- och industriområden kommer att fortsätta under år 2013 med ibruktagande av Björnviken 4 bostadsområde och av Peders industriområde. Stadens tomtpolitiska program innebär att ca 550 nya tomter kommer att färdigställas under de nästa tioårsperiod. Sammanfattningsvis kan sägas att Staden Jakobstad och hela regionen har alla nycklar i sin hand för att blomstra och utvecklas också i framtiden. För att lyckas krävs klara strategiska val. Kommunstrukturreformen och översynen av social- och hälsovårdsstrukturerna som regeringen har initierat utgör både klara möjligheter och hot för regionen beroende på regionens förmåga till ett strategiskt helhetstänkande. Den kommande statsandelsreformens effekter på Staden Jakobstads ekonomi är i skrivande stund höljt i dunkel. Satsningarna på närings- och tomtpolitik måste fortsätta. Arbetet för diversifieringen av regionens näringsstruktur måste också fortsätta. Framförallt krävs en satsning på den kunskapsintensiva tjänstesektorn. I detta arbete är det färdigställda Campus Allegro en viktig hörnsten. I både staden och regionen finns för tillfället ett storts antal investeringsprojekt inom industri och handel som klart visar att regionen har en framtidstro. Av dessa projekt kan speciellt ett affärscentrum vid torget vid det s.k. HAB-huset nämnas. I stadens egna ekonomiska arbete krävs en översyn av servicenätverk- och strukturer för att få driftekonomin på en nivå där stadens egna investeringar kan finansieras utan skuldsättning. Stadens industriella verksamheter bör uppspjälkas i en egen helhet. Den kommande bolagiseringen av kommunala affärsverk är en utmaning för år 2013. Gällande skatteinkomsterna står Jakobstad tillsammans med andra gamla skogsindustriorter inför en situation där vi måste anpassa vår egen utgiftsstruktur till minskade skatteintäkter från branschen. I detta arbete utgör strategiplanen Jakobstaden livskraftig och välmående stad 2010-2020 en viktig hörnsten. Strategin skall under år 2013 revideras av det nya fullmäktige och en servicestrategi skall utarbetas. Slutligen vill jag varna för att ställa offensiva framtidssatsningar och basservicen mot varandra. En aktiv satsning på tomt- och näringspolitik gör det i längden betydligt lättare i framtiden att klara av satsningarna på basservicen. Mikael Jakobsson Stadsdirektör 6

2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den Stadsfullmäktige År 2009-2012 Ordförande Anna-Maja Henriksson, befriad 19.9.2011, Pia Rosengård-Andersson fr.o.m. 19.9.2011 I viceordförande Ulla Hellén II viceordförande Markus Karlsson Parti Platser 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 SFP 16 16 15 15 17 18 18 SDP 14 14 11 9 8 10 10 Vf 8 8 7 5 6 4 4 Saml. 2 1 3 1 1 1 1 Centerp.+ obundna 2 2 2 6 2 2 2 De Gröna 1 2 2 1 - - - Kristdemokraterna 2 5 4 4 4 PRO-Pietarsaari- 5 4 4 Jakobstad Egen 1 1 - - - fullmäktigegrupp TOTALT 43 43 43 43 43 43 43 Stadsstyrelsen år 2012 11 ledamöter, SFP 5, SDP 3, Vf 1, PRO 1, Kristdemokraterna 1 Ordförande Peter Boström Stadsdirektör Mikael Jakobsson Organisationsschema som bilaga. 7

2.2.3 Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område 2.2.3.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen Tillväxt inom världsekonomin avtog mot slutet av år 2011 och den svaga utvecklingen fortsatte under år 2012 vilket hade en betydande inverkan på Finlands ekonomi. Även under det kommande åren förväntas en svag utveckling inom världshandeln. Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med 0,2 procent år 2012. Den privata och den offentliga konsumtionen ökade volymmässigt med 1,6 procent resp. 0,8 procent. Investeringarna minskade däremot med 2,9 procent. Exportvolymen minskade med 1,4 procent och importvolymen med 3,7 procent. Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter visar kommunerna ett betydligt sämre resultat år 2012 jämfört med år 2011. Totalt 63 kommuner uppskattar att årsbidraget blir negativt. År 2011 var årsbidraget negativt i 36 kommuner. På basis av prognoserna för år 2012 var kommunernas årsbidrag per invånare i genomsnitt 238 euro. Året innan var motsvarande siffra 382 euro. Årsbidraget i kommunerna täckte bara 69,6 procent av avskrivningarna och nedskrivningarna och 33,6 procent av investeringarna. Den årliga ökningen av kommunernas lånestock har varit kraftigast under 2000-talet. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda lånestock steg till närmare 14 miljarder euro. Lånestocken ökade med 13 procent, det vill säga med 1,6 miljarder euro jämfört med året innan. 2.2.3.2 Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick enligt preliminära uppgifter till 49 783 personer vid årsskiftet 2012/2013, vilket är en ökning med +118 personer under år 2012. Befolkningsförändringen i Jakobstad var också positiv med en ökning med +56 personer. Jakobstads befolkning per den 31.12.2012 uppgår, enligt preliminära uppgifter, till 19.679 personer. 8

Staden Jakobstad hade under år 2012 ett födelseunderskott på -5 personer, samt även ett underskott på -192 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2012 med + 193 personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. Sysselsättningsläget Vid årsskiftet 2012/2013 var 6 % arbetssökande arbetslösa i regionen då motsvarande siffra vid föregående årsskifte låg på 5,7 %. Antalet arbetslösa arbetssökanden i hela landet uppgick till 10,7 % den 31.12.2012 då den vid föregående årsskifte låg på 9,7 %. Jakobstads arbetslöshetsprocent uppgick till 9,1 % i slutet av år 2012 när den i slutet på år 2011 låg på 8,8 %. Antalet arbetslösa under 25 år var i december 2012 97 st. ( 2011 93 st. ) och av det totala antalet arbetslösa i december var 40,6 % över 50 år. Antalet som varit arbetslösa längre än 1 år var i december 2012 216 st. (2011 215 st.). I januari 2013 låg arbetslöshetsprocenten i Jakobstad på 9,1 %. 9

2.2.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Det gångna året har inneburit många utmaningar för kommunerna. Det nya året präglas av kommunreformen, strukturreformerna inom social- och hälsovården och utbildningen på andra stadiet, revideringen av kommunallagen och statsandelsreformen. 2.2.5 Kommunens personal De stora förändringarna i antalet anställda 2010 beror på att staden enligt överenskommelse i nejden övertog social- och hälsovårdsservicen även för grannkommunerna Larsmo, Pedersöre och Nykarleby från och med 1.1.2010. Organisationsförändringar (inbördes) mellan de olika verken innebär förskjutningar i antalet anställda från 2010. Antal årsverken sektorsvis under åren 2007-2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Social- och hälsovårdsväsendet 214 219 219 1370 1387 1366 Dagvårds- och utb.väsendet 534 562 557 547 588 571 Tekniska verket 202 207 211 260 325 324 Övriga 198 200 195 160 170 176 Årsverken totalt, 1150 1188 1182 2337 2470 2437 10

Totala antalet anställda vid årsskiftet (31.12.) är följande: 2012 2011 2010 2.973 2.948 2.831 2012 2011 Löner totalt: 85.587.263 83.776.827 Arvoden totalt: 368.749 307.024 2.2.6 Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Staden har försäkringar för att skydda sig mot skador (brand- ansvars- och avbrotts-). Dessutom har staden en skadefond vars ändamål är att ersätta sådana skador som åsamkas stadens oförsäkrade egendom (egendomens värde är så lågt att det inte ansetts ändamålsenligt att försäkra den) samt sådana skador på stadens försäkrade egendom som faller inom ramen för stadens självrisk, samt även skador som faller inom ramen för ansvarsförsäkringens självrisk. Skadefondens belopp uppgår 31.12.2012 till 1,03 milj. euro. En riskfaktor utgör den höga skuldsättningen vilket gör staden ytterst känslig för stigande räntor. I dagens läge är ungefär hälften av stadens lånestock bunden till fast ränta och hälften till rörlig ränta 2.2.7 Miljöfaktorer Ett separat miljöbokslut uppgörs för år 2012. 2.3 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Den interna tillsynen har i uppgift att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Intern tillsyn omfattar samtliga åtgärder som ledningen vidtar i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå fastställda mål. 11

En ny enhetlig förvaltningsstadga trädde i kraft 1.7.2010 och ersatte en mångfald av enhetsspecifika instruktioner. Användningen av KommunOffice-programmet gör protokoll och tjänstemannabeslut tillgängliga för en bred användarskara och ökar därmed insynen i beslutsfattandet. Utgående från det antal beslut som tagits i stadens förvaltning under verksamhetsåret har antalet besvär och rättelseyrkanden varit ringa. De i budgeten fastställda målen är bindande gentemot fullmäktige och utvärderas i samband med delårsrapporter och bokslut. Avvikelser analyseras och åtgärdas. Den elektroniska fakturahanteringen och utökat antal användare av ekonomisystemet och ledningsrapporteringen har förbättrat ansvarspersonernas möjligheter till budgetuppföljning liksom insynen i medelanvändningen. Den kommunstatistik som statistikcentralen årligen publicerar ger jämförelsematerial och utvärderingsverktyg beträffande kostnadsnivån och effektiviteten i stadens verksamhet. Kommunstatistiken följs upp och avvikelser från andra kommuner föranleder analys av den egna verksamheten och korrigerande åtgärder. En kartläggning av kritiska framgångsfaktorer har gjorts i samband med stadens strategiplan 2004-2015. Strategiplanen har reviderats 2010 och gäller nu perioden 2010-2020. Dessa faktorer beaktas vid måluppställningen i budgeten och målutvärderingen i delårsrapporter och bokslut. Någon systematisk heltäckande riskkartläggning för hela organisationen har inte gjorts. Förvaltningsenheterna bevakar utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera risker. Inom hälso- och sjukvården används HaiProsystemet för rapportering av farliga situationer i verksamheten. Hamnverket gör riskbedömningar enligt International Ship and Port Facility Security Code. En ny riskkartläggning blir småningom aktuell. Staden har en fond för större skadefall och en riskhanteringskommitté som behandlar skadeärenden. Anvisningar för intern kontroll godkändes av stadsfullmäktige 22.10.2012. Implementeringen av anvisningarna pågår. Stadsdirektören, sektorcheferna och affärsverkens direktörer ansvarar för hur genomförandet av kontrollen organiseras inom deras verksamhetsområden. Drätselkontoret ansvarar för ordnandet av testningen av interna kontroller. Stadsdirektören kommer att årligen rapportera till stadsstyrelsen angående avvikelser från anvisningarna och utvecklingsåtgärder för intern kontroll 12

2.4 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten. 2.4.1 Resultaträkning och nyckeltal RESULTATRÄKNING 1000 euro 31.12.2012 31.12.2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER 111 070 110 948 Tillverkning för eget bruk 1 981 1 971 VERKSAMHETENS KOSTNADER -214 657-208 449 VERKSAMHETSBIDRAG -101 606-95 530 Skatteinkomster 69 454 68 555 Statsandelar 37 574 35 648 Finansiella intäkter o kostnader -251-922 ÅRSBIDRAG 5 171 7 751 Avskrivningar på anläggn.tillg -9 330-9 107 Extra ordinära intäkter 1 244 Extra ordinära kostnader RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 915-1 356 Ökning(-)minskning(+) fonder RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT -2 915-1 356 Resultaträkningens relationstal 2012 2011 Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 51,74 % 53,23 % Årsbidrag/avskrivningar % 55,42 % 85,11 % Årsbidrag euro/invånare 263 395 Antal innevånare 31.12. 19 679 19 610 13

2.4.2 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick sammanlagt till 220 milj. euro. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) uppgick till sammanlagt 107 milj. euro eller 48,6 % Milj. 2012 andel 2011 förändring Verksamhetens intäkter 111,1 50,5 % 110,9 0,1 % Skatteinkomster 69,5 31,6 % 68,6 1,3 % Statsandelar 37,6 17,1 % 35,6 5,4 % Finansiella intäkter 1,8 0,8 % 1,6 17,3 % TOTALT 219,9 100,0 % 216,7 1,5 % Verksamhetsintäkter Milj. 2012 andel 2011 förändring Försäljningsintäkter 90,7 81,7 % 92,0-1,4 % Avgiftsintäkter 12,5 11,2 % 11,7 6,2 % Understöd o bidrag 3,4 3,1 % 3,0 15,0 % Övriga verksamhetsintäkter 4,5 4,0 % 4,2 5,3 % TOTALT 111,1 100,0 % 110,9 0,1 % Verksamhetsintäkterna uppgick till 111,1 miljoner euro vilket innebär en ökning (0,1 %). Orsaken till att verksamhetsintäkternas ökning inte är större är att energiverkets omsättning minskar med 2,9 milj. euro. De största posterna är försäljningsintäkter 90,7 miljoner euro och avgiftsintäkter 12,5 milj. euro. I försäljningsintäkter ingår de andelar som samarbetskommunerna betalar för social- och hälsovården. Skatteintäkter Skatteinkomster milj. 2012 andel% 2011 förändring Kommunalskatt 60,9 87,7 % 59,7 2,0 % Samfundsskatt 3,6 5,2 % 4,7-22,0 % Fastighetsskatt 4,9 7,1 % 4,2 16,6 % TOTALT 69,5 100,0 % 68,6 1,3 % De totala skatteintäkterna ökade med 1,3 % (0,9 milj. euro). Kommunalskatten ökade med 2 % (1,2 milj. euro) i Jakobstad då ökningen i hela landet var 3,8 %. Den beskattningsbara inkomsten (som ligger som grund för kommunalskatten) ökade i Jakobstad med 4,1 % från 2010 till 2011 när ökningen i hela landet var 4,4 %. Samfundsskatten minskade med 22 % (1 milj. euro). Fastighetsskatten ökade med 16,6 % (0,7 milj.). 14

Statsandelar Statsandelar milj. 2012 2011 förändring Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 38,9 36,9 5,6 % Utjämning av statsandelar på basis av skatteink. -0,4-0,4-19,3 % Utjämning på basen av systemändring -0,2-0,2 0,4 % Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet -0,8-0,6 37,3 % TOTALT 37,6 35,6 5,4 % Under år 2012 indexjusterades statsandelarna med 3,7 %. Dessutom erhölls full kompensation för de ändringar som skedde i skattegrunderna för kommunalskatten. 2.4.3 Resultaträkningens verksamhetskostnader Externa verksamhetskostnader 2012 andel% 2011 förändring Personalkostnader 110,2 51,3 % 107,3 2,7 % Köp av tjänster 56,9 26,5 % 53,1 7,1 % Material och förnödenheter 29,6 13,8 % 31,4-5,8 % Understöd 8,1 3,8 % 7,2 13,1 % Övriga verksamhetskostnader 9,8 4,6 % 9,5 4,1 % TOTALT 214,6 100,0 % 208,4 3,0 % Verksamhetskostnaderna ökade totalt med 3 % (6,2 milj. euro). Den euromässigt största ökningen skedde inom Köp av tjänster (3,8 milj. euro). Här finns de största ökningarna inom social- och hälsovårdsverket (2,2 milj. euro) samt stadens köp av tjänster från Vasa sjukvårdsdistrikt (1,2 milj. euro). Personalkostnaderna ökade med 2,9 milj. euro. Minskningen av materialinköpen hänför sig till energiverket vars inköp minskade med 2,3 milj. euro. 2.4.4 Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 101,6 milj. euro en ökning med 6,4 % (6,1 milj. euro) i jämförelse med föregående år. Nettoutgiften inom driftsekonomin i % av skattefinansieringen var 95 %. När det gäller de finansiella nettokostnaderna minskade de med 72,8 % (0,7 milj. euro). Orsaken till att finansieringskostnaderna minskade trots den stigande skuldbördan är det fortsatta låga ränteläget samt en ökning av dividendinkomsterna. 15

2.4.5 Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget år 2012 ligger på 5,2 milj. euro när det år 2011 låg på 7,8 milj. euro. Detta är alltså den summa som finns till förfogande för investeringar. De faktiska netto-investeringarna år 2012 låg på 12,8 milj. euro och avskrivningarna på 9,3 milj. euro. Årsbidraget täckte 55,4 % av avskrivningarna. För att ekonomin skall vara i balans på lång sikt borde årsbidraget vara så stort att man åtminstone täcker investeringarna och en del av amorteringarna. Som extra ordinära intäkter har bokförts den dividend som energiverket erhöll då Pohjolan Voima sålde sina Fingrid aktier. Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på -2,91 milj.euro. 16

2.4.6 Finansiering av verksamheten Finansieringskalkyl 1000 euro 2012 2011 DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag 5 171 7 751 Extra ordinära intäkter 1 244 Korrektivposter -661-684 INTERNT TILLFÖRDA MEDEL 5 754 7 067 Investeringar i anläggningstillgångar -14 011-19 779 Finansieringsandelar för anläggningstillg 350 223 Försäljningsinkomster anläggningstillgångar 888 745 INVESTERINGAR NETTO -12 772-18 811 NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA -7 019-11 744 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning 57 750 * Minskning av utlåning 120 750 * Ökning av utlåning -63 Förändringar i lånebestånd 9 765 10 032 * Ökning långfristiga lån 20 000 19 000 * Minskning av långfristiga lån -12 168-12 832 * Förändring kortfristigt lån 1 932 3 864 Övriga förändringar av likviditeten -4 895 7 329 FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE 4 926 18 111 FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL -2 093 6 367 Kassamedel 01.01 17 770 11 404 Kassamedel 31.12 15 678 17 770 Färändring -2 093 6 367 Relationstal 2012 2 011 Investeringars inkomstfinansiering 37,85 % 39,63 % Intern finansiering av kapitalutgifter 20,02 % 23,93 % Låneskötselbidrag 0,50 0,66 Kassadagar 24 27 17

Investeringsutgifterna uppgick till 14,01 milj euro. och finansieringsandelarna uppgick till 0,35 milj. euro. Vid försäljning av anläggningstillgångar erhölls 0,88 milj. euro. De internt tillförda medlen uppgick till 5,8 milj. euro vilket innebar att investeringarna kunde finansieras med egna medel till endast 38 %. De totala kapitalutgifterna finansierades endast till 20 %. Årsbidrag, avskrivningar och investeringar-vuosikate, poistot ja investoinnit 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Årsbidrag-Vuosikate avskrivningar-poistot investeringar-investoinnit netto Som en följd av en exceptionellt höga investeringsnivån stiger skuldbördan med 7,9 milj. euro. och uppgår i slutet av år 2012 till 109 milj. euro. 2.5 Den finansiella ställningen och förändringar i den Kommunens finansiella struktur beskrivs med hjälp av balansräkningen 18

1000 euro 2012 2011 2012 2011 AKTIVA 219 865 216 970 PASSIVA 219 865 216 970 A BESTÅENDE AKTIVA 178 733 174 726 A EGET KAPITAL 70 400 73 315 I Grundkapital 61 026 61 026 I Immateriella tillgångar III Övriga egna fonder 1 037 1 037 IV Överskott från tidigare räkenskapsperioder 11 252 12 607 II Materiella tillgångar 140 272 137 440 V Räkenskapsperiodens över/underskott -2 915-1 356 1 Mark- och vattenområden 8 274 7 676 2 Byggnader 51 453 52 301 3 Fasta konstruktioner och anordningar 63 005 63 197 C AVSÄTTNINGAR 502 543 4 Maskiner och inventarier 2 911 2 073 1 Avsättningar för pensioner 502 543 5 Övriga materiella tillgångar 6 674 6 366 2 Avsättningar för avstjälpningsplatsen 7 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 7 955 5 827 D FÖRVALTAT KAPITAL 3 518 3 372 III Placeringar 38 461 37 286 1 Statens uppdrag 0 18 1 Aktier och andelar 35 162 33 930 2 Donationsfonders kapital 3 484 3 323 3 Övriga lånefordringar 3 299 3 356 3 Övrigt förvaltat kapital 34 31 4 Övriga fordringar 0 0 E FRÄMMANDE KAPITAL 145 445 139 740 B FÖRVALTADE MEDEL 3 484 3 341 I Långfristigt 75 597 69 099 1 Lån från finansiella institut och 1 Statens uppdrag 0 18 försäkringsanstalter 65 109 58 209 2 Donationsfondernas särskilda täckning 3 484 3 323 2 Lån från offentliga samfund 2 400 3 300 3 Övriga förvaltade medel 0 0 6 Övriga skulder 8 088 7 590 7 Resultatregleringar 0 0 C RÖRLIGA AKTIVA 37 648 38 902 I Omsättningstillgångar 1 904 1 581 II Kortfristigt 69 848 70 642 1 Material och förnödenheter 1 903 1 547 1 Masskuldebrevslån 28 000 22 000 2 Förskottsbetalningar 1 34 2 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 12 600 16 668 3 Lån från offentliga samfund 900 900 II Fordringar 20 066 19 551 4 Lån från övriga kreditgivare 0 0 Långfristiga fordringar 1 026 2 447 5 Erhållna förskott 109 116 1 Kundfodringar 0 750 6 Skulder till leverantörer 8 756 11 621 2 Lånefordringar 0 376 7 Övriga skulder 4 219 4 084 3 Övriga fordringar 1 026 1 320 8 Resultatregleringar 15 265 15 253 Kortfristiga fordringar 19 041 17 104 1 Kundfordringar 16 484 14 709 Nyckeltal 2012 2011 2 Lånefordringar 0 1 3 Övriga fordringar 2 517 2 365 Soliditet 32,04 % 33,81 % 4 Resultatregleringar 40 28 Relativ skuldsättningsgrad 66,64 % 64,90 % Ackumulerat över/underskott 1000 euro 11 252 12 607 III Finansiella värdepapper Ackumulerat över/underskott /inv 572 643 Lånestock 1000 euro 109 009 101 076 IV Kassa och bank 15 678 17 770 Lån euro/inv 5 539 5 154 Lånefordringar 1000 3 299 3 356 Antal invånare 19 679 19 610 19

På bestående aktiva är de största posterna materiella tillgångar som uppgår till 140,3 milj euro och placeringar som uppgår till 38,5 milj. euro. Bland rörliga aktiva utgör fordringarna den största posten på 20,1 milj. euro.. Kassa och bank uppgår till 15,6 milj. euro. På passiva sidan uppgår det egna kapitalet till 70,4 milj. euro. Överskott från tidigare räkenskapsperioer uppgår till 11,3 milj. euro och årets underskott till 2,9 milj. euro. I det egna kapitalet ingår också skadefonden som uppgår till 1 milj. euro. Den största posten på passiva sidan utgör det främmande kapitalet som uppgår till 145,4 milj. euro. Soliditeten ligger 32 % och har fortsatt att sjunka. Den visar stadens förmåga att bära underskott och dess förmåga att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. En soliditet på under 50 % innebär en betydande skuldbörda. Den relativa skuldsättningsgraden visar hur stor del av stadens driftsinkomster (räkenskapsperiodens verksamhetsintäkter, skatteinkomster och statsandelar) som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Av stadens driftsinkomster skulle 67 % åtgå för att betala bort det främmande kapitalet. Det ackumulerade överskottet uppgår till 11,3 milj. euro (572 /inv). Lånefordringarna uppgår till 3,3 milj. euro. Stadens skuldbörda stiger till 109 milj. euro eller 5.539 euro per invånare. Skuldbördan i hela landet låg preliminärt år 2012 på 2.282 euro per invånare. 2.6 Totala inkomster och utgifter Beräkningen gällande de totala inkomsterna och utgifterna görs utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen vilka endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner och där affärsverken har sammanställts rad för rad. 20

Stadens totala utgifter och inkomster INKOMSTER UTGIFTER Egentlig verksamhet Egentlig verksamhet Verksamhetsintäkter 111 070 Verksamhetskostnader 214 657 Skatteinkomster 69 454 Tillverkning för eget bruk -1 981 Statsandelar 37 574 Ränteutgifter 1 819 Ränteintäkter 137 Finansieringsutgifter 267 Övriga finansieringsintäkter 1 699 Korrektivposter ( Försäljningsförlust på anläggningstillgångar) Extraordinära intäkter 1 244 Korrektivposter ( Försäljningsvinst anläggningstillg) -621 Investeringar Korrektivposter (Avsättningar ) -40 Investeringar i anläggningstillg. 14 011 Investeringar Finansieringsverksamhet 63 Finansieringsandelar för anläggningstillg 350 Ökning utgivna lån 12 168 Försäljningsinkomster anläggningstillgångar 888 Minskning av långfristiga lån Finansieringsverksamhet Minskning av kortfristiga lån Minskning av utgivna lån 120 Ökning av långfristiga lån 20 000 Ökning av kortfristiga lån 1 932 Totalinkomster 243 807 Totalutgifter 241 004 21

2.7 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi 2.7.1 Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Följande dotterbolag, samkommuner och intressebolag ingår i stadens koncernbokslut. DOTTERBOLAG Stadens andel ANDELAR I SAMKOMMUNER Stadens andel Jakobstads Företagsfastigheter Ab 100,00 % Vasa sjukvårdsdistrikt 5,50 % Kiinteistö Oy Oxhamnen Fast. Ab, 100,00 % Malmska fastigheters sk 67,69 % Kiinteistö Oy Jakolosa Fast. Ab, 100,00 % Kårkulla kf för spec.omsorger 4,48 % Fast. Ab St. Jakobskälla Kiinteistö Oy, 100,00 % Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä 2,73 % Fast. Ab Kråkholmsvägen 31 Kiinteistö Oy, 100,00 % Optima samkommun 35,97 % Fast. Ab J:stads Castrensg. 5 Kiint. Oy, 100,00 % Keski-Pohjanmaan kolutusyhtymä 13,67 % Fast. Ab Vänbo Kiinteistö Oy, 100,00 % Kvarnens sk (Kronoby folhögssk.) 9,52 % Fast. Ab Ahlströmsgatan 9 Kiinteistö Svenska Österbottens Förbund för bildning och Oy, 100,00 % kultur 4,47 % Fast. Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy, 100,00 % Österbottens Förbund 12,35 % Bostads Ab Skatahem Asunto Oy, 100,00 % Fast. Ab Lappnäsvägen 35 100,00 % INTRESSEBOLAG Fast. Ab Skata Pensionärer Kiint. Oy, 100,00 % Stadens andel Fast. Ab Ottomalmsgatan 5 Kiint. Oy, 100,00 % Oy Katternö Ab, 40,30 % Fast. Ab Andante Kiinteistö Oy, 60,00 % Ekorosk Ab - Oy, 16,80 % Ab Jakobstadsregionens näringscentral- 47,30 % Bostadsandelslaget Masken, 96,00 % Concordia-Pietarsaarenseudeun elinkeinokeskus Fastighets Ab Kalapuro Kiint. Oy, 100,00 % Oy Timberpak Ab 33,30 % Bost. Ab Rivipietari Asunto Oy, 100,00 % Båtbranschens Teknologicentrum BTC Ab 62,50 % Bostads Ab Tunvägen 100,00 % Kronoby Flyghangar Fastighets Ab 26,40 % Asunto Oy Fregatten Bostads AB 100,00 % Oy Pohjanmaan Biokaasu-Österbottens Biogas Ab 31,10 % J:stads Gamla Hamn Ab,- 51,60 % P:saaren Vanha Satama Oy, 1384 aktier Stiftelsen Aspegrens Trädgård 40,00 % Baltic Boat Yard Ab 62,50 % Dessa dotterbolag, samkommuner, samt intressebolag och stiftelser har sammanställts i stadens koncernbokslut i enlighet med deras bokslut för år 2012. 22

2.7.2 Styrning av koncernens verksamhet I anvisningarna för den interna kontrollen som godkändes av stadsfullmäktige i oktober 2012 finns klart preciserat dottersamfundens skyldigheter gentemot moderbolaget 2.7.3 Väsentliga händelser som gäller koncernen I samband med godkännandet av det bostadspolitiska programmet godkände stadsstyrelsen ett åtgärdsförslag gällande fusionering av stadens bostadsbolag samt i en del fall avyttring. Denna process har startat under hösten 2012 då Fastighets Ab Ahströmsgatan 9 sålde fastigheten Castrensgatan 14. Under året beviljades 250.000 i driftsunderstöd till bostadsbolagen. 23

2.7.4 Koncernbokslutet med nyckeltal 24

25

26

27

2.8 Åtgärder som gäller räkenskapsårets resultat 2.8.1 Behandling av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott på 2.914.788,86 euro. Underskottet överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott/underskott. 28

3 BUDGETUTFALLET 3.1. Uppnående av målen Stadsfullmäktige fastslog följande målsättningar för budget- och ekonomiplaneperioden 2012-2014: o Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt år 2012 Det ackumulerade överskottet i bokslutet för år 2012 uppgår till 8,4 milj. (inklusive 2012 års underskott) o Stadens kostnader för tjänster producerade av social- och hälsovårdsverket bör ligga på en nivå som är 1 milj. euro lägre, d.v.s. totalt 47,5 milj. euro, än de som social- och hälsovårdsnämnden beslutit om för år 2012. Denna minskning av kostnaderna skall uppnås genom en effektivering av verksamheten bl.a. inom specialsjukvården. Stadens kostnader för tjänster producerade av social och hälsovårdsverket uppgår i bokslutet till 49,99 milj. euro. o Beslutet om att de åldersstandardiserade kostnaderna skall ner till en nivå som högst motsvarar landets medelnivå kvartstår. Denna målsättning skall vara uppnådd senast år 2015. För att uppnå detta, bör arbete med strategiprocessen fortsätta för att skapa underlag för den förändring av verksamheten som behövs för att uppnå målet. Den nationella statistiken släpar efter men år 2010 låg Jakobstad 5 % över landets medelnivå. Social- och hälsovårdsverket har satsat på utveckling av vårdkedjor och intergering av primärhälsovård och specialsjukvård, t.ex diabetsmottagningen. Rekryteringen av läkare har lyckats bättre än förr och vi har kunnat minska på jourköptjänster. o Under 2012 bör speciell vikt läggas vid effektiveringen av de interna stödtjänsterna samt en effektivering av arbetsprocesserna vid den kommunaltekniska avdelningen. I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 1,5 milj. euro intagits för åren 2013 och 2014. Kommunaltekniska avdelningen har utvecklat sättet att genomföra gatuinvesteringar. Vid de gatusaneringsobjekt som förverkligas i samarbete med stadens affärsverk används ett arbetssätt som grundar sig på maskinentreprenad med timpris i egen regi. Också i fråga om de här objekten har man strävat till att konkurrensutsätta maskinentreprenörernas timpris skilt för varje arbetsplats. 29

Det finns två gatubyggnadsgrupper i egen regi. Under den kalla årstiden, då saneringsprojekt inte kan förverkligas, utför gatubyggnadsgrupperna mindre nybyggnadsobjekt. Alla större nybyggnadsobjekt konkurrensutsätts som totalentreprenader. o Detta sker bl.a. genom att dimensioneringar revideras och uppdateras. Centralen för interna stödtjänsters verksamhet har utvecklats kraftigt. Inom utrymmesförvaltningen har man satsat på utbildning av personalen och på ibruktagande av dimensionering inom fastighetsskötseln. Genomgången och planeringen av flytten av tekniska sektorns depå-, verkstads-, och lagerfunktioner från Karvikshallen och lagertomten på Bottenviksvägen till det av staden införskaffade depåområdet i Staffansnäs, samt processerna som hör ihop med dessa fortgick under hela året. o För att underlätta detta arbete bör en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntra de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal. Effekten av den naturliga avgången accelereras genom den interna arbetsmarknaden. Ett incentivsystem för den interna arbetsmarknaden utarbetas under år 2012. Utnyttjandet av den naturliga avgången bör ytterligare intensifieras. Under år 2012 minskade antalet årsverken med 33 st. jämfört med år 2011. o Under år 2012 färdigställs en servicestrategi. I servicestrategin anges principerna och premisserna för stadens serviceproduktion Under året fortsatte arbetet med en servicestrategin och arbetet slutförs under år 2013. o Under år 2012 inleds ett systematiskt kvalitetsarbete inom samtliga förvaltnings-grenar. Kvalitetsarbetet förväntas ge effekter från år 2013 och framåt. Under år 2012 inleddes det systematiska kvalitetsförbättringsarbetet via SHQS. inom Social- och hälsovårdsverket. En verksamhetshandbok för hela verket har färdigställts och tagits i bruk. Personalen har utbildats i metoder för kvalitetsförbättring. Under 2013 kommer självbedömningar att göras på alla enheter inom Social- och hälsovårdsverket. Fokus för utvecklingsarbetet år 2013 ligger på värden och målsättningar samt serviceprocesser Utvärderingen av målsättningarna för de olika nämnderna framgår under driftsekonomidelens utfall 3.2.1. 30

3.2. Utfallet av anslag och beräknade inkomster Budgeten är enligt stadsfullmäktiges beslut bindande på nämndnivå och till nettoanslag. Stadsfullmäktige beviljade under året följande tilläggsanslag inom driftsbudgeten; åt social och hälsovårdstjänster beviljades totalt 3,91 milj. euro, åt stadsstyrelsen 0,25 milj. euro och tekniska nämnden 0,2 milj. euro. Totalt beviljades 4,36 milj. euro i tillägsanslag. Dessutom har budgeten korrigerats i samband med att användningen av sysselsättningsanslaget förts ut på respektive nämnd varvid även motsvarande anslag förts över från stadsstyrelsen (nettoeffekten av detta är 0). Totalt användes 99,4 % av den korrigerade budgeten (exklusive affärsverken). Som en följd av det låga ränteläget underskrider de finansiella nettokostnaderna budgeten med 2,4 milj. euro. Av affärsverken är Energiverkets resultat 1,7 milj. bättre än budgeterat, Jakobstads Vattens resultat var 0,4 milj. euro bättre än budgeterat och Jakobstads Hamns resultat 0,25 milj. sämre än budgeten. Som extra ordinära intäkter har bokförts den dividend som energiverket erhöll då Pohjolan Voima sålde sina Fingrid aktier. Skatteinkomsterna överskrider de budgeterade med 0,8 milj. euro och statsandelarna överskred budgeten med 0,5 milj. euro. 31

3.2.2.Resultaträkningsdelens utfall RESULTATRÄKNINGSDEL INKLUSIVE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Affärsverken endast i form av avkastningen - Liikelaitoksista merkitään ainoastaan tuotto Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Budget efter förändringar Utfall 2012 Avvikelse Utfall 2011 Försäljningsintäkter 133 015 835-678 150 132 337 685 134 908 442 2 570 757 128 870 070 Avgiftsintäkter 12 408 747 9 000 12 417 747 12 505 361 87 614 11 788 588 Understöd och bidrag 2 161 207-10 000 2 151 207 3 411 398 1 260 191 2 955 303 Övriga verksamhetsintäkter 17 366 602 500 17 367 102 18 142 873 775 771 17 292 353 VERKSAMHETENS INTÄKTER Totalt 164 952 391-678 650 164 273 741 168 968 074 4 694 333 160 906 314 Tillverkning för eget bruk 970 000 970 000 1 130 451 160 451 1 068 281 Personalkostnader -107 279 650 155 910-107 123 740-105 567 031 1 556 709-102 540 426 Köp av tjänster -124 470 203-3 641 950-128 112 153-131 010 791-2 898 638-123 140 468 Material, förnödenheter och varor -12 138 428 126 340-12 012 088-12 830 779-818 691-12 129 986 Understöd -6 499 195 39 000-6 460 195-8 176 139-1 715 944-7 221 989 Övriga verksamhetskostnader -22 437 524-360 650-22 798 174-23 137 288-339 113-22 126 944 VERKSAMHETENS KOSTNADER Totalt -272 825 001-3 681 350-276 506 351-280 722 027-4 215 677-267 159 813 VERKSAMHETSBIDRAG -106 902 610-4 360 000-111 262 610-110 623 503 639 107-105 185 219 SKATTEINKOMSTER Totalt 68 662 358 68 662 358 69 453 956 791 598 68 555 016 STATSANDELAR Totalt 37 029 525 37 029 525 37 573 650 544 125 35 647 681 Ränteintäkter från övriga 45 000 45 000 136 608 91 608 62 081 Ränteintäkter från affärsverken 86 000 86 000 116 431 30 431 88 851 Övriga finansiella intäkter från övriga 1 099 401 1 099 401 1 321 694 222 293 1 190 823 Ersättning för grundkapital från affärsverken 2 220 499 2 220 499 2 220 499 0 2 220 499 Räntekostnader övriga -3 294 900-3 294 900-1 831 466 1 463 434-2 042 561 Räntekostnader till affärsverken 0-201 177-201 177-183 962 Övriga finansiella kostnader -631 000-631 000-248 805 382 195-428 362 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Totalt -475 000 0-475 000 1 513 784 1 988 784 907 368 ÅRSBIDRAG -1 685 727-4 360 000-6 045 727-2 082 113 3 963 614-75 153 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -5 326 018-5 326 018-5 375 280-49 262-5 302 680 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT -7 011 745-4 360 000-11 371 745-7 457 393 3 914 352-5 377 833 32

Specifikation av skatteinkomster Budget 2012 Förverkligat 2012 Avvikelse Skatteinkomster 68 662 358 69 453 821 791 463 Kommunalskatt 59 782 000 60 889 826 1 107 826 Samfundsskatt 4 179 444 3 629 495-549 949 Fastighetsskatt 4 700 914 4 934 500 233 586 Beskattningsbar Skatteprocent inkomst Förändring % Skatteår 2000 18,50 224 182 609 4,40 Skatteår 2001 18,50 235 659 059 5,12 Skatteår 2002 18,50 243 199 921 3,20 Skatteår 2003 18,50 246 951 238 1,54 Skatteår 2004 18,50 252 293 075 2,16 Skatteår 2005 18,50 252 535 595 0,10 Skatteår 2006 19,25 264 618 140 4,78 Skatteår 2007 19,25 279 194 878 5,51 Skatteår 2008 19,25 289 853 376 3,82 Skatteår 2009 19,25 283 107 070-2,33 Skatteår 2010 20,25 286 719 723 1,28 Skatteår 2011 20,25 296 797 845 3,51 Skatteår 2012 20,25 Specifikation av statsandelar Budget 2012 Förverkligat 2012 Avvikelse Statsandelar 37 029 525 37 573 650 544 125 Statsandel för kommunal basservice (inkl utjämningar) 38 021 163 38 353 563 332 400 Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet -991 638-779 913 211 725 33

Affärsverken Budget 2012 Förverkligat 2012 Avvikelse Ränta på grundkapital 5% Jakobstads Vatten 671 790 671 790 0 Ränta på grundkapital 12% Energiverket 1 233 465 1 233 465 0 Hamnverket 315 244 315 244 0 Totalt 2 220 499 2 220 499 3.2.3 Investeringsdelens utfall Stadsfullmäktige har under året beviljat 1,2 milj. euro i tilläggsanslag. För anskaffande av en ambulans beviljades Räddningsverket 0,1 milj. euro för husavdelningens investeringar beviljades 0,42 milj. euro, för markköp beviljades 0,3 milj. euro och för muddring av hamnbassängen 0,34 milj. euro. Av den korrigerade budgeten användes totalt 78 %. De totala nettoinvesteringarna uppgår till 12,8 milj. euro eller 649 euro/inv. Av de totala nettoinvesteringarna uppgår stadens andel 5,2 milj. euro, Socialoch hälsovårdsverkets till 0,5 milj. euro och affärsverkens investeringar till 7,1 milj. euro. 34

35

36

37

38

INVESTERINGAR STADSSTYRELSEN Övriga värdepapper: Aktier i Kuntien Tiera Vasa centralsjukhus: Utrymmena för samjouren (akut och HVC) samt parkeringshuset finansieras genom direkta kommunala investeringsandelar under 5 år. Kostnaderna för dessa är totalt 5,475 milj. euro och stadens andel 0,22 milj. euro per år. RÄDDNINGSNÄMNDEN Räddningsnämnden Under året beviljade stadsfullmäktige ett tilläggsanslag för inköp av en ambulans. Larsmo kommun deltar med 12,6% i investeringskostnaderna. TEKNISKA NÄMNDEN Utrymmesförvaltning Underhållet av stadens fastigheter är eftersatt. För löpande investeringar i fastighetsunderhåll fanns i investeringsbudgeten ett anslag om 900,000. Utrymmesförvaltningen fick under året tilläggsanslag 360,000 för renoveringar p.g.a. dålig inomhusluft i gamla KAC byggnaden, Länsinummi skola, Pursisalmi skola, Nordmans daghem och Marjala daghem. Totalt användes 1.294,000 för fastighetsunderhållets investeringar. Renoveringen av Sveden daghem slutfördes under året för 597,000. Under året avyttrades följande fastigheter: Bambi daghem( 90.000 ) Ridstallet (19.000. ) Dagcentret Kvarnbacken (151.000 ) I understöd för brandstationen erhölls i efterskott 350.000 39

Mätning och markanvändning En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätningsavdelningen. Anslagen för markanskaffning motiveras med behovet av råmark och åtgärder för att minska den privatägda tomtreserven inom detaljplaneområdet. Enligt stfm:s beslut skall försäljning och inköp av markområden balanseras inom en period på 5-10 år. För markinköp beviljade stadsfullmäktige ett tilläggsanslag på 0,3 milj. euro. Kommunalteknik Ett anslag för löpande investeringar om 1,5 milj. euro fanns intaget för 2012. Den detaljerade dispositionsplanen för anslaget för kommunaltekniska investeringar (s.k löpande investeringar) fastställs av tekniska nämnden då budgeten fastställts av fullmäktige. 1,590,000 användes av dispositionsplanens anslag. Överskridning skedde främst i fråga om saneringar. Det användes 631,000 för saneringar i Östermalm. Asfalteringarnas andel av denna summa var 136,000. För färdigställandet av nya gator och för asfalteringar användes ytterligare 126,000. I nybyggnad av gator investerades 455,000 och för denna summa byggdes Borgarmalmsstigen, Bränntomtsvägen, Sandåkersvägen, Solringen, Bruksgatan och Ungdomshusbacken. Den andra delbetalningen av en ny lastbil gjordes, två traktorer byttes till nya och en mindre snöplog köptes. För ytbeläggningen av centralplanens löpbanor användes 71,000. För 22,000 byggdes Björnholmsparken och förnyades blomställningarna på gågatan. Av särskilda investeringar användes en stor del, 241,000 till asfaltering och slutarbeten på Västra ringvägen. Laukkovägens planering köptes för 34,000 och asfalteringar gjordes också på Företagarevägen och Pedersvägen. Trafikljusen till Kållbyvägen-Kottvägen byggdes inte. I stället installerade staten skiftande hastighetsbegränsningar vid korsningsområdet. För särskilda investeringar användes totalt 483,000. Den betydande skillnaden jämfört med budget (1,240,000 ) beror på beslut om att konkurrensutsätta byggandet av Västerleden först 2013. 40

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsnämndens investeringar uppgår till 501.000 euro vilka dels finansieras via avskrivningar dels via ett lån av staden Jakobstad. När det gäller affärsverkens investeringar besluter stadsfullmäktige om en investeringsram och affärsverkens direktioner besluter själva om de konkreta investeringarna. JAKOBSTADS VATTEN Totala investeringar under 2012 1,879 milj. euro HAMNSTYRELSEN Totala investeringar under 2012 2,305 milj. euro ENERGIVERKSSTYRELSEN Totala investeringar under 2012 2,937 milj. euro 41

3.2.4 Finansieringsdelens utfall 42

3.2.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster Nämndnivå UTGIFTER O INKOMSTER BS Korr. BU BS 2012 Förändr -1000 EURO- 2011 2012 2012 Avvikelse BS/BU 2011-2012 MENOT JA TULOT T P Korj T A T P Poikkema T P/T A Muutos STADSSTYRELSEN INK - TULOT 3 784 3 499 3 664 166-3,15 % KAUPUNGINHALLITUS UT G - M EN OT - 9 882-10 861-11 019-158 11,51 % N ET T O - 6 098-7 362-7 354 8 99,89 % 20,60 % CENTRALVALNÄMNDEN INK - TULOT 28 50 56 6 KESKUSVAALILAUTAKUNTA UT G - M EN OT - 52-148 - 140 8 N ET T O - 24-98 - 84 14 85,64 % REVISORER INK - TULOT 17 21 21 23,95 % TILINTARKASTAJAT UT G - M EN OT - 38-42 - 45-2 18,73 % N ET T O - 21-42 - 24 19 55,48 % 14,44 % SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER INK - TULOT 783 500 705 205-9,96 % SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUT UT G - M EN OT - 61 684-65 007-65 609-601 6,36 % N ET T O - 60 901-64 507-64 904-396 100,61 % 6,57 % MELLERSTA Ö:BOTTENS o J:STADSOMR.RÄDDNINGSVERK INK - TULOT 275 284 305 21 10,68 % KESKIPOHJMAAN ja P:SAAREN UT G - M EN OT - 2 325-2 761-2 612 149 12,36 % ALUEEN PELASTUSLAITOS N ET T O - 2 050-2 477-2 307 170 93,15 % 12,58 % BILDNINGSNÄMNDEN INK - TULOT 4 316 3 727 4 626 899 7,17 % SIVISTYSLAUTAKUNTA UT G - M EN OT - 42 352-42 681-43 117-435 1,81 % N ET T O - 38 035-38 954-38 490 464 98,81 % 1,20 % Svenska Yrkeshögskolan Novia INK - TULOT 987 1 100 665-435 -32,55 % UT G - M EN OT - 987-1 100-665 435-32,55 % N ET T O 0 0 0 0 MILJÖ- och BYGGNADSNÄMNDEN INK - TULOT 161 166 242 76 50,74 % YMPÄRISTÖ- ja RAKENNUSLAUTAKUNTA UT G - M EN OT - 607-640 - 684-44 12,68 % N ET T O - 446-474 - 442 32 93,18 % -1,03 % TEKNISKA NÄMNDEN INK - TULOT 25 059 27 462 27 861 400 11,18 % TEKNINEN LAUTAKUNTA UT G - M EN OT - 22 800-25 160-25 187-28 10,47 % N ET T O 2 259 2 302 2 674 372 116,16 % 18,38 % SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN INK - TULOT 126 564 128 258 131 697 3 440 4,06 % SSOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA UT G - M EN OT - 126 433-127 907-131 390-3 483 3,92 % N ET T O 131 351 308-43 87,66 % 135,04 % AVFALLSNÄMNDEN 0 199 255 56 JÄTELAUTAKUNTA 0-199 - 255-56 0 0 0 0 TOTALT INK - TULOT 161 975 165 045 169 844 4 799 4,86 % YHTEENSÄ UT G - M EN OT - 267 160-276 307-280 467-4 160 4,98 % N ET T O - 105 185-111 263-110 624 639 99,43 % 5,17 % 43

4 BOKSLUTSKALKYLER 44

45

46

47

48

49

50

51

5 NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade bokslutsprinciper för staden Värdering av bestående aktiva Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av stadsfullmäktige i mars 2011 godkända reviderade avskrivningsplanen. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift. Värdering av rörliga aktiva Omsättningstillgångar har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen till beloppet för anskaffningsutgiften. Koncernbokslutet Koncernbokslutet omfattning I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och samtliga samkommuner sammanställts. Noter angående tillämpade bokslutsprinciper för kommunkoncernen Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncern-samfunden och de samkommuner där staden är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. Internt innehav Stadens och dess dottersamfunds interna innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelar har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av planmässiga avskrivningar Fastighetsdottersamfundens avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar avskrivningar enligt plan och utgiftsresterna har bokförts som rättelse av dottersamfundens avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. För Katternö Ab har använts 2011 års bokslutsuppgifter. Reserver Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld. 52

53

54

55

56

57

58

59

60