Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)



Relevanta dokument
Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

Samverkansavtal Lunds kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

Samverkansavtal Utgångspunkter

KS 2008/10 Hidnr

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

Förhandling vs samverkan

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal. Kalmar kommun

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA STOCKHOLMS LÄN Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN

Samverkan i Norrköpings kommun

Samverkansavtal

Förhandling vs samverkan

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

Skellefteå kommuns Samverkansavtal

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun

Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

Samverkansavtal Uppsala Kommun

SAMVERKANSAVTAL 2010

Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).

Utmaningar som kräver annat tankesätt

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.

SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen

Förhandling vs samverkan

Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Bilagor till lokalt kollektivavtal för samverkan

SAMVERKANSAVTAL. Pajala kommun

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Lokalt samverkansavtal 2015

Reviderad

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År Maria Ottosson Lundström. Dnr:

Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan

Transkript:

Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa. Samverkan ska säkerställa att kommunens medarbetare får information, möjlighet till diskussion och delaktighet innan beslut fattas i frågor som rör medarbetarens arbetssituation. Den kommunala verksamheten fungerar på medborgarnas villkor för medborgarnas pengar. Samverkan ska bidra till att medborgarnas krav på effektivitet, service och kvalitet uppfylls. Det är naturligt att medarbetarnas kompetens, erfarenheter och utveckling ställs i centrum för att kommunen ska kunna fullgöra sina uppgifter. Samverkan och inflytande ska ligga så nära den enskilde medarbetaren som möjligt och ge ett direkt inflytande i det egna arbetet. I ett väl fungerande samverkanssystem bidrar såväl arbetsgivare, medarbetare och deras fackliga företrädare till att kommunen uppfyller sina mål och använder resurserna på bästa sätt. Det förutsätter information, kommunikation och dialog även mellan olika nivåer i organisationen. Det är parternas uppfattning att samverkansavtalet stödjer möjligheten till ökat inflytande för medarbetarna och ökar möjligheten till att se sin roll i helheten som är Mora kommun. Vi tror att samverkansavtalet gör det möjligt att ta större ansvar för verksamheten och den egna arbetssituationen. Samverkansavtalet syftar också till att öka hälsan, förhindra arbetsskador och sjukdomar i arbetet med stöd av ett väl fungerande arbetsmiljö- och hälsoarbete i samarbete mellan parterna. Arbetsmiljöfrågor, jämställdhet och mångfald ska vara naturliga delar av verksamhetens vardag. 1

FORMALIA KRING SAMVERKANSAVTALET De centrala parterna har enats om ett kollektivavtal kring samverkan kallat FAS 05. Genom det avtalet visar de centrala parterna att det är angeläget att lokala parter träffar lokala avtal inom samverkan, hälsa och arbetsmiljö med FAS 05 som grund. Detta samverkansavtal, SAMVERKAN 10, är ett sådant lokalt kollektivavtal där FAS 05 är grunden. Den rättsliga grunden för detta avtal är Medbestämmandelagen (MBL), Arbetsmiljölagen (AML) och Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML). Parterna är överens om att samverkansgrupp ersätter MBL 11, 19 och 38, samt AML kap 6 9. Behandling av en fråga i samverkansgrupp är avslutad när parterna är överens om det. I frågor där enighet inte kan nås i samverkansgrupp kan den fackliga organisationen begära förhandling enligt MBL 10, 12 eller 14 inom sju dagar från det att den slutbehandlades i samverkansgrupp. Arbetsplatsträff ersätter inte MBL i någon del. Ärenden som rör enskild individ eller sådan förhandling som följer enligt LAS hanteras alltid enligt MBL. Parterna bär ett gemensamt ansvar för att leva upp till intentionerna i SAMVERKAN 10. Utvärdering av SAMVERKAN 10 ska ske en gång varje år på initiativ av Central samverkansgrupp. Om alla parter är överens kan tillägg och ändringar göras i avtalet efter sådan utvärdering. Verksamhetens löpande arbetsmöten är inte en del av samverkanssystemet. 2

HUR SKER SAMVERKAN? Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet innebär att det alltid är arbetsgivaren som fattar beslut och ansvarar för beslut. Utgångspunkter för samverkan Samverkan förutsätter en dialog mellan arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer om verksamhet, måluppfyllelse och resurser. Arbetsgivaren ska aktivt ge information och medarbetare ska aktivt ta del av information. För att samverkan ska fungera bra, behöver det finnas - tydliga mål och delegationsordning i verksamheten - klar rollfördelning mellan politik och tjänstemän - ett ledarskap som präglas av helhetssyn och dialog - ett arbetssätt som präglas av strävan att uppnå enighet i de frågor som behandlas och att fatta beslut i samsyn - samverkansformer som är anpassade till och följer förvaltningens organisation och beslutsnivåer Individen i samverkanssystemet Grunden för samverkan är att alla medarbetare ska kunna påverka sin arbetssituation. Individen ska engageras i så många frågor som möjligt som han eller hon är direkt berörd av i sitt arbete. Individens engagemang, kunskap och kreativitet är viktiga förutsättningar för den egna och verksamhetens utveckling. Varje medarbetare ska medverka i arbetsplatsens förändringsarbete och verka för god hälsa och arbetsmiljö. Alla medarbetare har ansvar för sin och sina arbetskamraters arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande. Arbetsgivaren är alltid ytterst ansvarig för arbetsmiljön. Medarbetarsamtalet är en fördjupad genomgång i dialog mellan chef och medarbetare om frågor som rör individens och verksamhetens mål. Individens kompetensutveckling är viktig för att han eller hon ska kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Varje individs kompetensutveckling bestäms med utgångspunkt i individen i relation till verksamhetens behov. Medarbetarsamtalet ska samtidigt vara ett hälsosamtal med utgångspunkt i individens behov. Medarbetarsamtalet genomförs minst en gång per år och ska dokumenteras och leda fram till en individuell plan som båda parter är överens om. 3

Arbetsplatsträff Arbetsplatsträffen (APT) är basen för samverkanssystemet. Arbetsplatsträffen utgörs av den naturliga arbetsgruppen som arbetar tillsammans i vardagen. Den är ett forum för dialog mellan arbetsgrupp och chef. På träffen ska diskuteras frågor som rör planering, utveckling och uppföljning på arbetsplatsen, liksom hälsofrågor och arbetsmiljöfrågor. Här kan även frågor som rör kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov behandlas. De frågor som tas upp ska beröra hela gruppen. Frågor som rör enskilda (medarbetare, vårdtagare, elever m fl) får inte tas upp på arbetsplatsträff. Att genomföra och dokumentera arbetsplatsträffen är ett chefsansvar. Alla på arbetsplatsen har ansvar för att föra upp frågor på dagordningen. Varje individ har eget ansvar för att uttrycka sina synpunkter på arbetsplatsträffen. Arbetsplatsträffen ska vara regelbunden och utgöra en naturlig del av verksamheten. Arbetsplatsträffen ersätter inte MBL eller AML. När man inte är överens på APT kan en medarbetare kontakta sin fackliga organisation, som kan föra frågan vidare till samverkansgrupp. När en fråga kommer upp på APT som berör hela förvaltningen eller flera enheter inom förvaltningen ska ansvarig chef rapportera frågan till samverkansgruppen. APT ska förläggas så, att fråga från denna hinner beredas till samverkansgrupp. Arbetsplatsträffens arbetssätt ska präglas av vilja att fatta beslut i enighet. Samverkansgrupp I samverkansgrupp skapas dialog och delaktighet mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationernas företrädare i kommunens beslutsprocess. Parterna har ett gemensamt ansvar för att föra upp frågor som rör verksamheten på dagordningen. Samverkansgrupp finns på förvaltningsnivå och kommuncentral nivå. Samverkansformerna ska anpassas till resp förvaltnings organisation och beslutsnivåer, vilket kan innebära att det kan finnas flera samverkansgrupper på en förvaltning. Inom förvaltning med enbart en arbetsenhet kan arbetsplatsträff utgöra samverkansgrupp. Samverkansgrupp är skyddskommitté enligt AML. Samverkansgruppen ska planera, kontrollera och följa upp hälso- och arbetsmiljöfrågor, arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamheten. I samverkansgruppen diskuteras på vilket sätt utbildning i arbetsmiljöfrågor ska genomföras. Mötena ska ske regelbundet och dokumenteras med justerat protokoll. Till protokollet ska noteras om facklig organisation har anmält oenighet i fråga som har behandlats. Protokoll från förvaltningens samverkansgrupp ska delges nämnd. Protokoll från Central samverkansgrupp ska delges Kommunstyrelsen. Samverkansgrupp ersätter MBL 11, 19 och 38, samt AML kap 6 9. Vid oenighet i förvaltningens samverkansgrupp kan den fackliga organisationen påkalla förhandling enligt MBL 14 inom sju dagar från när frågan slutbehandlades. I samverkansgrupp behandlas inte fråga som rör enskild person eller som följer av LAS. 4

EXTERNA AKTÖRER Företagshälsovården är ett stöd och komplement till den kunskap på hälsovård-, friskvårdoch arbetsmiljöområdet som finns i den egna organisationen. Företagshälsovården är en oberoende resurs med experter som arbetar på arbetsgivarens uppdrag med att främja och utveckla hälsa, förebygga risker samt föreslå åtgärder både för hela verksamheter och för individer. Frågor som berör företagshälsovården behandlas i samverkan, såsom inriktning, dimensionering och kvalitet. Uppföljning av företagshälsovårdens verksamhet görs partsgemensamt varje år. 5

Bilaga 1 ANVISNINGAR TILL FÖRVALTNINGEN OM SAMVERKAN Förvaltningsvisa överenskommelser om hur SAMVERKAN 10 ska organiseras på förvaltningen ska redovisas till Personalenheten senast 2010--. Personalenheten redogör för resp förvaltnings samverkansorganisation på Central Samverkansgrupp (Cesam) och förvaltningens redovisade organisation ingår sedan som bilaga till SAMVERKAN 10. Parterna har enats om gemensamma anvisningar till förvaltningarna enligt nedan. I redovisningen ska framgå organisationsschema för förvaltningen delegationsordning för förvaltningen på vilket sätt samverkansgrupper följer organisation och delegationsordning formalia för samverkansgrupp o sammansättning av gruppen (obs! anmälda ffm!) o antal möten under året o tid för kallelse till samverkansgrupp o dagordning för samverkansgrupp, t ex hur ofta arbetsmiljöfrågor, kompetensutveckling och andra stående punkter ska tas upp o protokoll och justering o hur protokoll från samverkansgrupp görs tillgängliga formalia för arbetsplatsträff o upplägg och innehåll för arbetsplatsträff o minnesanteckningar från arbetsplatsträff o hur minnesanteckningar från arbetsplatsträff gör tillgängliga o vilka som omfattas av arbetsplatsträffen o ansvarig chef o antal möten under ett år hur dagordning utformas, t ex avseende vilka frågor som behandlas (se ex bilaga 2) och hur det framgår om en fråga ska diskuteras eller slutbehandlas Arbetsformer Arbetsplatsträffen ska förläggas så, att den äger rum på schemalagd/reglerad arbetstid. Om detta inte kan ske ska det framgå i redovisningen hur man löser möjligheten för alla medarbetare att vara med och påverka på sin arbetsplats. Arbetsformerna ska stimulera till delaktighet och konstruktiv dialog. Arbetsplatsträff ska förläggas så, att ärende hinner beredas till nästkommande samverkansgrupp på förvaltningsnivå. 6

Bilaga 2 Exempel på vad arbetsplatsträffarna kan innehålla: Övergripande mål för verksamheten Verksamhetsplan med mål för enheten/arbetsplatsen Planering av verksamheten på lång eller kort sikt Budgetförslag, fastställd budget, uppföljning av verksamhet och budget Arbetsmiljö ur psykiskt, socialt och psykiskt hänseende - förhållningssätt till brukare, medarbetare, chefer, politiker - skyddsrond, tillbud, arbetsskador, sjukfrånvaro mm - arbetstider, arbetsfördelning, arbetssätt, rutiner - utrustning, lokaler - arbetsmiljöarbetsuppgifter som följer av SAM Personalplanering, förberedelser för rekrytering Inventering av kompetensbehov Introduktion Semester- och ledighetsplanering Jämställdhetsaspekter på verksamheten Information om händelser och beslut i kommunen som har betydelse för enheten. Fackliga frågor Exempel på vad samverkansgrupp på förvaltningsnivå kan innehålla: Planering, utveckling och uppföljning av förvaltningens verksamhet Förslag till mål- och budgetdokument för förvaltningen Budgetuppföljning, prognoser, bokslut, årsredovisning Information om nämndsbeslut som berör medarbetarna Kompetensutveckling kopplat till verksamhetens behov Planerad och pågående verksamhetsförändring Arbetsmiljöfrågor som aktualiserats av enheterna Arbetsmiljöfrågor som aktualiserats av förvaltningsledning Riskanalys i samband med verksamhetsförändring Förvaltningens arbete för likabehandling Exempel på vad Central samverkansgrupp kan innehålla: Övergripande planering, utveckling och uppföljning av kommunens verksamhet och ekonomi Information om KS/KF-ärenden Policy, riktlinjer och planering i frågor som rör personal Övergripande arbetsmiljöfrågor Kommunens arbete med likabehandling 7