14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning



Relevanta dokument
Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Fördjupad kartläggning

SkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

EHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013

Uppföljning av placerade barns utbildning

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Social bedömning inför mottagande till särskola

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Klassarbete -återkoppling till dessa. För att arbeta med studiero och relationer för ett fungerade klassrum- och

enligt utbildningens mål (Skollagen 3 kap 3 ).

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam

Elevhälsoplan Fröviskolan

Kastellskolan Elevhälsoplan antagen , reviderad Claesson Schéele

Handlingsplan för barn/elevvårdsarbete inom Strövelstorps rektorsområde.

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

Basen för Eriksbergsskolans elevhälsoarbete

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

Skolfam Lägesrapport 2 från projekt Skolfam. stockholm.se

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

(8) Herrestorpskolan

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2018/19

Elevhälsoplan

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018

Hågadalsskolan 2016/17

VÄSTBAS I STENUNGSUND

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/

Rutiner för ÖKAD SKOLNÄRVARO HUR VI FÖREBYGGER OCH SÄTTER IN INSATSER TIDIGT FÖR ATT MOTVERKA SKOLFRÅNVARO PÅ LIDINGÖ

Alla barn har rätt att lyckas i skolan

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan

Närvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Familje- och nätverksteam

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

Stöd till familjehem

Närvarosatsningen Ett samverkansarbete i AFH Utbildning/Individ- och Familjeomsorg

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan - Elevhälsa

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN SKOLNÄRVARO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt

Tjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Skolnärvaro. Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor.

Information skolpliktsbevakning

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoplan Ådalsskolan

JOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd

Skolfam resultat & kvalitet Information om enkäten

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Barn- och elevhälsoplan

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

LUDVIKA KOMMUN. Hemmasittarprogrammet (HSP) för arbetet kring elever med hög frånvaro i skolan

1/ Samla information. Hur gör jag för att ta reda på vad som är ett bra umgänge för barnet?

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

2018 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer på din skola?

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Transkript:

Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade barn. Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete, har i flera studier kommit fram till att barn som har varit familjehemsplacerade under uppväxten löper stora risker inom flera områden. Barnen riskerar till exempel i väsentligt högre utsträckning än andra att endast uppnå en låg utbildningsnivå samt att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa, arbetslöshet och bidragsberoende i vuxen ålder. Projektmedel har beviljats för att utveckla en metod som avser stärka de placerade barnens möjligheter i skolan. Målgruppen omfattar barn 6-11 år som är placerade i familjehem. Projektet att införa en metodik som tar sikte på ovanstående problematik sker i samverkan mellan Socialförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen. Övergripande mål: Familjehemsplacerade barn och unga ska klara skolgången med lika goda resultat som andra barn Utanförskap motverkas genom att familjehemsplacerade barn och unga lyckas i skolan Delmål: Bättre skolresultat med godkända betyg för varje barn/ungdom som deltar Stärka nätverket runt varje barn/ungdom Skolan blir bättre på att ge stöd till familjehemsplacerade barn/ungdomar Socialtjänsten blir bättre på att ge stöd till familjehem så att de i sin tur ger bättre stöd till de placerade barnen/ungdomarna Skolan och socialtjänsten utvecklar sitt samarbete runt de barn som samhället har ett särskilt ansvar för Metoden runt dessa barn gynnar även skolgången för andra barn där risk för ogynnsam utveckling finns Roller och arbetsfördelning Teamet = Specialpedagog + psykolog + barnhandläggare + familjehemshandläggare Psykologens roll Vara med på gemensam information till familjehem Via EHT ge information till skola om Skolsatsning Psykologisk kartläggning av: - kognitiv utveckling

- adaptiva färdigheter - mående - relationen mellan lärare och elev Återkoppling av psykologisk kartläggning till barn, familjehem, skola och vid önskemål biologiska föräldrar Psykologisk handledning och konsultation till skolan (vid önskemål/behov) Medverka vid uppföljningsmöten på skolan Medverka vid eventuella gemensamma fortbildningsinsatser till familjehem Göra utvärdering efter två år Huvudsakligt uppdrag: Psykologisk kartläggning av barnets kognitiva, sociala och emotionella förmåga. Erbjuda psykologisk konsultation och handledning i syfte att främja barnets skolgång. Specialpedagogens roll Vara med på gemensam information till familjehem Via EHT ge information till skola om Skolsatsning Göra pedagogisk kartläggning Medverka vid uppföljningsmöten på skolan Återkoppling av pedagogisk kartläggning till barn, familjehem, skola och vid önskemål biologiska föräldrar Specialpedagogisk handledning och konsultation till skolan (vid önskemål/behov) Medverka vid eventuella gemensamma fortbildningsinsatser till familjehem Medverka på överlämningsmöten vid skolbyte. Inför placering, under placering samt inför avslut. Göra utvärdering efter två år Huvudsakligt uppdrag: Pedagogisk kartläggning av barnets styrkor och utvecklingsområden. Erbjuda specialpedagogisk konsultation och handledning i syfte att främja barnets skolgång. Barnhandläggarens roll Informera biologiska föräldrar om Skolsatsning samt få samtycke till medverkan Informera barnet kring Skolsatsning (via de rutinmässiga hembesöken) Via EHT ge information till skola om Skolsatsning Ge bakgrundsinformation kring barnet vid bakgrundsmötet Övergripande ansvar för barnets behov och situation i skolan Delta vid återkopplingar och fungera som ordförande och samordnare Medverka vid uppföljningar i skolan även här fungera som ordförande och samordnare Medverka vid eventuella gemensamma fortbildningsinsatser till familjehem

Huvudsakligt uppdrag: Övergripande ansvar för barnets behov och situation i skolan. Förankra och samordna insatser samt följa upp barnet i skola och familjehem. Familjehemshandläggare Ansvara för att ge information om Skolsatsning till familjehemmen Ge fördjupad information till familjehemmet vid rutinmässiga hembesök Ge handledning till familjehemmet Stötta och stärka familjehemmet i deras samarbete med skolan Medverka vid uppföljningar i skolan Medverka vid eventuella gemensamma fortbildningsinsatser till familjehem Huvudsakligt uppdrag: Handleda familjehemmen samt stötta dem i samarbetet med skolan i syfte att främja barnets utveckling. Projektgruppen Driva arbetet framåt Samordna insatserna Utveckla arbetsmodellen Fatta mindre beslut kring till exempel arbetsgång och roller Styrgruppen Projektansvariga Fungera som yttre talan till politiker Besluta om fortbildning och kompetensdagar samt hålla i uppsamlingsdagar Ekonomiskt ansvar Arbetsgång Informationsfas Syfte: Sprida information och förankra projektet. Ge en bild av forskningen bakom projektet samt utvecklingen för familjehemsplacerade barn. Få alla att enas och verka åt samma håll. Att tydliggöra och få alla att förstå att var och en spelar en viktig roll i barnets utveckling. Biologiska föräldrar ansvarig: barnhandläggare - Samtycke. I samtyckesblankett ska framgå att skola och familjehem får ta del av utlåtande samt att alla får ta del av vilka insatser som görs på de olika arenorna (till exempel att skolan får ta del av vad familjehemmen ska göra för insatser). - Information - Folder + följebrev

Familjehem och barnet ansvarig: familjehemshandläggare - Gemensam Information till familjehem. Psykolog och specialpedagog medverkar - Folder - Ge barnet info i familjehemmet samt ge fördjupad info till familjehemmet (barnhandläggare + familjehemshandläggare) Skola ansvarig: psykolog och specialpedagog - Ge information till de enskilda skolorna på EHT (barnhandläggare följer med) - Folder - Informera kring Skolsatsning på nytt vid ny personal Kartläggningsfas 1 Syfte: Kartlägga barnets styrkor och utvecklingsområden. Tydliggöra insatsbehov och skapa handlingsplaner. Bakgrundsmöte ansvarig: barnhandläggare kallar till mötet (psykolog, specialpedagog och barnhandläggare medverkar) - Bakgrundsinformation kring barnet utifrån mall Kartläggning ansvarig: psykolog och specialpedagog - Besök och intervju med barn och familjehem (gemensamt besök av psykolog och specialpedagog) - Besök och intervju på skolan med lärare/mentor och eventuell assistent - Testning av barnet i skolan eller i familjehemmet (efter önskemål) - Analys och sammanställning av psykologisk och pedagogisk kartläggning Teammöte ansvarig: psykolog och specialpedagog kallar familjehemshandläggare och barnhandläggare - Gemensam analys - Diskussion av möjliga insatser - Förberedelse inför återkoppling Psykolog och specialpedagog gör sammanfattning utifrån båda kartläggningarna Återkoppling ansvarig: Specialpedagog och psykolog kallar socialtjänst till mötet - Återkoppling på skola. Medverkande: lärare, eventuell asisstent, rektor (obligatoriskt), barnhandläggare, familjehemshandläggare, psykolog, specialpedagog och eventuellt biologiska föräldrar. Barnhandläggare håller i mötena och sammanfattar samt skriver handlingsplan. Barnhandläggare kan även delge information kring barnet som är relevant (efter samtycke). Återkopplingsmötet följer tydlig mötesstruktur (se mall för återkopplingsmöte) och varar två timmar. Första 45 minuterna ägnas åt återkoppling av kartläggning. Resterande tid ägnas åt diskussion och upprättande av handlingsplaner. Viktigt att förmedla handlingsplanerna till

biologiska föräldrar om de inte är med. Sammanfattningar lämnas till rektor och familjehem. Tid för uppföljning bokas in. - Återkoppling till barnet av psykolog och specialpedagog Insatsfas Syfte: Skapa förutsättningar för nätverket att möta barnets behov och främja skolprestationerna. Olika insatser genomförs enligt handlingsplan, bland annat: - Förstärkt familjehemsvård (FFV) kan gå in och bedriva mer intensiv handledning och behandling till familjehemmen. Vid behov kan specialpedagog vara med i denna handledning och ge pedagogiska tips. Samtidigt ska det inte glömmas att skolans resurser också ska finnas till för familjen i dessa fall. - Psykolog och/eller specialpedagog erbjuder handledning till skolan - Fortbildning till familjehemmen. Temakväll varje termin som innebär ett forum för att familjehemmen kan träffas och diskutera erfarenheter. Pedagogiska tips, hur man möter barn med vissa svårigheter eller hur det är att vara en skolförälder är andra möjliga teman. Uppföljande kontakter genom telefonsamtal eller möten (en ansvarig utses) Gemensamma uppföljningsmöten minst en gång per termin (samma personer medverkar som vid återkoppling, även biologiska föräldrar bjuds in) - Barnhandläggare är ordförande - Följer tydlig mötesstruktur (se mall och riktlinjer) - Uppföljning av handlingsplan - Eventuell revidering av handlingsplan Kartläggningsfas 2 Samma procedur som i kartläggning 1 Utvärdering Projektet bör utvärderas i sin helhet efter kartläggning 2. Syftet är att t.ex. utreda huruvida satsningen har gett önskat resultat utifrån mål och delmål, samt identifiera nyckelfaktorer i arbetet med att främja familjehemsplacerade barns skolgång.

BILAGA 1 Dokument som används under arbetsgången A) Informationsbrev till biologiska föräldrar B) Samtyckesblankett C) Informationsfolder kring projektet D) Mall för bakgrundsmöte E) Mall för handlingsplan som används vid återkoppling och uppföljning F) Riktlinjer för återkoppling G) Riktlinjer för uppföljning

BILAGA D Mall till teammöte/bakgrundssamtal Namn och personnummer Hemland och modersmål Familjehem (namn och adress) Vårdnadshavare (namn) Bakgrund: Beskriv kortfattat hur, när och varför barnet placerades. Hur såg den tidiga anknytningen ut? När togs barnet omhand och hur länge har barnet varit placerat i familjehem? Har det funnits flera familjehem? Har barnet knutit an till familjehemmet och trivs barnet? Hur är ert samarbete med familjehemmet? Har någon från FFV varit inkopplad? Finns fler barn placerade i familjehemmet. Är det en SOL-placering eller en LVU-placering? Finns det i nuläget planer på att barnet ska flytta hem igen? Har barnet kontakt med biologiska föräldrar och eventuella syskon? Hur ser umgänget ut? Finns det andra viktiga vuxna i barnets nätverk (släktingar, vänner till familjen o.s.v.) Skolgång: Vilka skolor har barnet gått på? Har barnet haft extra stöd i skolan? Har det funnits kontakt med kurator, specialpedagog eller skolpsykolog på skolan? Trivs barnet i skolan? Har barnet kompisar i skolan och på fritiden? Hur är samarbetet mellan hem och skola, hur ser kontakten ut? Kontakt med andra instanser (BUP, habilitering, behandlingshem o.s.v.)? Hur är barnets nuvarande mående och kontakt vid besök i familjehemmet? Vad gillar barnet att göra? Håller han/hon på med några fritidsaktiviteter? Vilka är barnets/familjehemmets styrkor och svårigheter enligt er?

BILAGA E HANDLINGSPLAN Handlingsplanen upprättas av teamet i Skolsatsning i samarbete med skola, familjehem och vårdnadshavare. Handlingsplanen är ett led i arbetet med att främja barnets skolgång och är tänkt att ligga till grund för kommande insatser och uppföljningsarbete. Datum samt närvarande på möte: Datum för uppföljning: Insats Huvudsakligt ansvar Mål

BILAGA F Riktlinjer för återkopplingsmöte Kort beskrivning av projektet Syftet med mötet 1. Återkoppling av psykologisk och pedagogisk kartläggning 2. Upprättande av handlingsplan Detta gör vi genom diskussioner och samtligas upplevelse av barnet! Tidsramar - Mötet är uppdelat i två delar - Ca 45 minuter för återkoppling av kartläggningar samt diskussion - Paus - Ca 60 minuter för upprättande av handlingsplan med utgång från samtligas bild av barnet. Kan ta utgångspunkt i sammanfattning och rekommendationer från de båda kartläggningarna. Viktigt att lyfta på återkoppling: Lyfta allas ansvar (skola, familjehem, barn och biologiska föräldrar) Hur involveras biologiska föräldrar om de inte medverkar på mötet? Hur tar var och en ansvar för att involvera barnet i processen? Vilket ansvar är rimligt för barnet att ta själv? Hur kommer barnet märka att det blivit en skillnad? Sätta upp tid för uppföljning och eventuellt andra datum

BILAGA G Riktlinjer för uppföljning Syftet med mötet - Lägesbeskrivning - Uppföljning av handlingsplan - Eventuell revidering Tidsramar: cirka 1 1/2 timme Viktigt att lyfta på uppföljning: Vilka insatser har fungerat? Vilka insatser har inte fungerat? På vilket sätt har barnet blivit delaktigt? Vad säger barnet själv? Vilka nya insatser krävs? (Lyfta allas ansvar skola, familjehem, barn och biologiska föräldrar) Hur involveras biologiska föräldrar framöver om de inte medverkar på mötet? Hur tar var och en ansvar för att involvera barnet i processen? Vilket ansvar är rimligt för barnet att ta själv framöver? Hur kommer barnet märka att det blivit en skillnad? Sätta upp tid för ny uppföljning och eventuellt andra datum