Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett individuellt prcesstöd kan driva på utvecklingen av förnybar energi. Prjektet har genmförts av Susanne Branneb ch Frida Tibblin Citrn. För deltagarna har syftet varit att få ett strukturerat prcesstöd för att starta ch driva affärsutvecklingsprjekt inm slenergi. För prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna i Skåne har syftet varit att hitta en effektiv metd att inspirera deltagare att starta prjekt inm förnybar energi. Resultatet från prjektet har bland annat inneburit att 7 av 10 deltagare har tagit beslut m att installera slenergi. Prgramupplägg ch innehåll Bärkraft är utvecklat sm ett individuellt designat utvecklingsprgram för entreprenörer på landsbygden för stöd i att driva igenm affärsmässiga utvecklingsprjekt. Det unika med Bärkraft är att det fkuserar på att utveckla entreprenörskap ch kreativt md utifrån ett individuellt perspektiv. Inm ramen för prgrammet har deltagaren tillgång till en egen utvecklingspartner sm följer deltagaren individuellt på nära håll ch fungerar sm en kreativ resurs, idégivare ch prcessledare. Frmerna för prgrammet följer en struktur ch drivs målrelaterat, men tempt ch innehållet är helt individuellt ch skapas efterhand utifrån deltagarens specifika behv ch utmaningar. Bärkraft intensiv har varit uppdelat i 3 grundmment: individuell cachning, helgrupp ch gruppcachning. Individuell cachning Prgrammet har innehållit två prcessträffar med individuell cachning inriktade på praktiskt arbete där tankar, idéer ch utvecklingsbehv har arbetats igenm i wrkshpliknande frmat. Vid första tillfället upprättades en utvecklingsplan för att skapa struktur ch för att kunna följa upp. Utanför träffarna har utvecklingspartnern funnits till hands för supprt via mejl ch telefn. Helgrupp För inspiratin ch för att tänka utanför bxen arrangerades även två helgruppträff, en i början (med en slenergiexpert) ch en i slutet. Syftet har varit att bredda perspektiven, bidra med kunskap, ge deltagarna en möjlighet att möta ch samtala med andra i samma situatin ch att utmanas i att lämna sin kmfrtabla zn. Gruppcachning Under två tillfällen träffades mindre grupper med fem deltagare där två prcessledare ledde cachningen för att stötta deltagarnas utvecklingsprcesser. Dels genm framåtsyftande frågr ch dels genm att deltagarna både lyssnade, utmanade ch inspirerade varandra i dessa mikrnätverk. Metdik Bärkraft- metden har intensifierats enligt upplägget beskrivet van. Prgrammet har pågått under 3-4 månader med ttalt 6 träffar varav 2 individuella cachningar (á 2 timmar). 1
2 helgrupp (3 timmar) samt 2 gruppcachningar (á 3 timmar) Ttalt har varje deltagare erbjudits 16 timmar med cachning ch affärsutveckling. Tidsplan Prjektet genmfördes under ktber 2014- februari 2015. Framgångsfaktrer för deltagaren Fkus sm har ökat möjligheterna att driva igenm prjektet. Tillfälle att fkusera på sitt prjekt. Struktur sm underlättar genmförande av prjektet. Extern input - 16 extra timmar från affärsutvecklare ch andra deltagare. Externt stöd tillgång till en egen extern utvecklingspartner. Nätverk chans att utöka sitt nätverk inm de gröna näringarna samt möjlighet att möta andra i samma situatin. Kriterier ch urval Fkus har varit på slenergi eftersm det finns en tydlig hype. Inbjudan m att delta i prgrammet skickades till de 170 deltagare sm visade intresse på Öresundskrafts seminarium i januari 2014. De första 10 erbjöds en plats i prgrammet. Resultat 10 individuella prcesser. Kvalitativ utvärdering i grupp genmförd vid sista träffen. 7 av 10 har tagit beslut m att installera slenergi. Deltagarnas utvärdering Under sista helgruppsträffen genmfördes en utvärdering med följande frågeställningar: Har du tagit beslut m att investera i slenergi? 7 av 10 har beslutat att investera i slenergi. Vad har det gett att vara med i prjektet? Vad har påverkat/bidragit i din prcess? Kmmentarer från deltagarna: Öppnat upp, startat från gemensamma intressen, se att fler lever i samma förvirring, det är inte så enkelt att fatta beslut. Har varit en katalysatr sm har fått mig att gå vidare. Mer kunskap, frågeställningar, diskussin i grupp med samma intresse. Fått upp ögnen för att det är bra med mentrskap ch ha någn att blla med. Har blivit enklare att gå vidare i beslut utan att bara vara hänvisad till säljare. De persnliga samtalen har gett mycket. Få mer underlag för beslutet ch bli mer i prcessen. Det ger alltid nya idéer ch lösningar när man träffas några stycken sm är verkligt intresserade. I mitt eget företag frtsätter jag sndera möjlighet till lagring av energi/värme för användning under den mörka delen av dygnet. I blaget är det ng så att det får ta sin tid att få alla att dra åt rätt håll, alltså tiden får hjälpa till. 2
Vad skulle ytterligare hjälpa dig att ta beslut ch driva framtida utveckling av din verksamhet? Kmmentarer: Det brde finnas liknande system sm Bärkraft sm vänder sig till fler persner. Uppföljningsträff i höst. Mer tid. Våra slutsatser ch analys Utifrån piltprjektet kan vi knstatera att det verkar finnas ett behv att ge särskilt stöd till individer sm kan agera föregångare ch därmed få med sig fler. Deltagarna har engagerat sig ch varit närvarande vid de flesta träffarna. Vi har ckså samlat några av de framgångsfaktrerna sm vi trr är centrala för att åstadkmma detta: Själva prcessen ch att det finns någn sm lyssnar ch följer upp. Människr vill ha deadlines ch någn att leverera till. Speciellt egenföretagare sm sällan har någn att svara till. Möta andra i samma situatin. Möta experter ch få kunskap. Tiden har varit lämplig, dvs. 3 månader. Kmbinatinen individuellt/grupp. Prcessledaren har funnits med i båda sammanhangen ch kunnat följa upp individ i grupp ch tvärtm. Systematik i mötesstruktur har gjrt att alla har fått sin röst hörd. Deltagarna har varit aktiva ch vi har jbbat knkret med att t ex jämföra fferter. Vårt uppdrag var att jbba med slenergi men vi förstd snabbt att det endast var en del i en helhet (dvs. deltagarnas hela verksamhet) ch jbbade även med utveckling av deltagarnas övriga verksamhet. Förändringsarbete handlar till str del m beteende ch en del i vårt uppdrag har varit att medvetandegöra beslutsprcessen ch få dem att förflytta sig. Vi har skapat förutsättningar för att ta nya steg i prcessen ch det är deltagarna sm har tagit stegen men det är förvånansvärt hur str den kraften är ch hur den verkar bidra till att frtsätta prcessen ytterligare. Deltagare med expertkmpetens: en sm säljer slenergi ch en sm redan har installerat. Detta har både gagnat ch varit till en utmaning i gruppen. Vårt berende från både bransch ch LRF har varit en fördel ch bidragit till större fkus på själva prcessen. Drivkrafter för att satsa på slenergi: Engagerad leverantör Möjlighet till bttenlån Bra pris i kmbinatin med kvalitet Närhet till leverantör Minska framtida utgifter Oberende sm ett egenvärde Våra rekmmendatiner för framtiden utifrån egen analys ch deltagarnas utvärdering Med erfarenheter från piltprjektet så föreslår vi ett prgramupplägg för framtida Bärkraft intensiv enligt nedan. Vi kan ckså knstatera att det brde finnas ett bättre hjälpsystem i samhället så att fler kan bli energismarta. Från deltagarna finns det även önskemål m en 3
långsiktig uppföljning av gruppen. Vid starten av prjektet var en frågeställning att utfrska förutsättningarna för slenergi sm ett nytt affärsmråde för den gröna näringen. En hyptes var att använda samma säljlgik sm för lkalt dlad mat ch här erbjuda lkalt prducerad ch förnybar el. Eftersm elhandlarna inte tillåter prduktin av mer el än sm prducenten förbrukar har vi inte kunnat undersöka detta. Vår rekmmendatin är att göra en fkuserad förundersökning kring detta för att stå red när systemen blir mer tillåtande. Sammanfattningsvis har vi frmulerat två förslag enligt nedan: 1. Förundersökning kring att erbjuda lkalt prducerad slenergi med infall från flera perspektiv ch sm ett led för företagare att stärka sitt varumärke. 2. Bärkraft intensiv 3 mån, 7 träffar fördelat på 3 helgrupp, 2 gruppcachning ch 2 individuell cachning. Max 16 deltagare (8 i varje gruppcachning) Förslag på flöde: Helgrupp: Expertföreläsning på första helgruppsträffen Individuell cachning med egen utvecklingspartner Gruppcachning kmbineras med studiebesök på slanläggning. Gruppcachning Individuell cachning Helgrupp med avslut ch utvärdering Helgrupp uppföljning 6 månader senare Bilagr I tre bilagr ges exempel på övningar, möten ch frågeställningar från prjektet. Med hänsyn till sekretess har vi uteslutit namn på deltagarna. Bilaga 1: Frågr ch önskemål på mötet 5/11 2014 med expert Lars Andrén, från företaget Drivkraft Övergripande frågr Vad är den avgörande faktrn för att satsa på slenergi? Utvecklingen inm sl går framåt. När är det dags att investera i utrusning för slceller? Hur ska man tänka kring det? Vilka parametrar ska man fundera kring för att kunna ta beslut m investeringar i denna fråga? Ska man i första hand tänka på eget bruk ch i andra hand på att överprducera? Plitik Elpriset är så lågt nu? Hur ser du på den saken? Vad trr du kmmer att hända med elpriset i framtiden? Vilka är de viktigaste mvärldsfaktrerna sm behöver ändras för att få riktig fart på slenergi? Hur ser det ut plitiskt, hur kmmer det att utvecklas? Finns det några planer att begränsa att kmmuner ch energiblag får str del av bidragen? 4
Pris/avtal med elblagen Vilka regler gäller för att köpa/sälja elen? Köper man tillbaka elen för samma sm man säljer den för? Var går gränsen för att betraktas sm en elprducent ch få lägre betalt? Hur trygg kan man vara att elblagen kmmer vilja köpa översktt på krt ch lång sikt? Idag måste man köpa lika mycket sm man prducerar kmmer detta att frtsätta? Är det så hs alla elblag? Energiblagen erbjuder lika priser vem ska man ansluta sig till? Investering Vad är det senaste avseende att få bidrag för installatin av slceller ch/eller slfångare? Hur säkert är det att få det? Om man har flera fastigheter, kan man få bidrag på flera ställen? Vad styr bidragsbeviljning generellt? När kmmer det nya pengar? Hur lång är kön idag? Kan man få mer investeringsbidrag från Länsstyrelsen vid en andra installatin? Kalkyler Hur många år är det rimligt att anta att en investering är betald på? (Förstår att det berr på bidrag eller ej, elpriset, återbetalningsnivån mm) men frågan bör ändå diskuteras utifrån ditt kunnande ch erfarenheter. Gårdens årsförbrukning idag är 16 000 KW. Hur str anläggning krävs för att täcka den förbrukningen? Hur str är investeringen? Hur lång tid ska man räkna på? Ska man utnyttja takytan maximalt (ca 2000m2) eller endast installera för att täcka årsförbrukningen? Installatin Vad ska man tänka på m man funderar på att mntera slceller på taket respektive på marken? Hur ska man tänka kring taket? Vad ska man tänka på för att avgöra m ett visst tak är lämpligt att mntera på? Hur ska man tänka kring underlaget? Takets skick? En persn har ett eternittak sm innehåller asbest. Hur gör man för att mntera på det? Ska man göra installatinen själv eller köpa in expertis? Hur långt ner måste man gräva i marken? Tekniska frågr Hur mycket mer effektiva är de rörliga slcellerna sm finns att sätta på mark? Finns det både rörliga slceller? 5
Lutningen ska vara mellan 12 ch 45 grader. Vad är den maximala lutningen ch hur str skillnad blir det? Vad finns att säga m infästningsdn? Om de är av tysk standard, håller de då enligt svensk byggnrm? Hur många kwh får man i genmsnitt ut av 1 kilwatts effekt? Leverantörer Vilka tillverkare är att rekmmendera? Om man köper någt billigare, är de mycket sämre i kvalitet? Håller de i krtare tid? Är man dumsnål då? Vilken utrustning ska man välja? Vad ska man tänka på? Lagring av slenergi Hur ser alternativen ut för att lagra slenergin? Hur ska man tänka m man har strt behv av el på smmaren kntra litet behv av el på smmaren? Hur ska man tänka avseende att kmbinera sl med annat värmealternativ? Bilaga 2: Anteckningar från gruppcachning 10 december 2014 Hur är läget? Det är många mvärldsfaktrer sm spelar in. Alltså sådant sm den enskilde persnen inte kan påverka. Av 70 fferter är det 6-7 sm blir prjekt. I USA byter man till slenergi för att bli fri från samhället ch här i Sverige handlar det mer m att ta ett ansvar för kmmande generatin. Oljepriserna har sjunkit 30 % vilket har påverkat övergång till förnybart negativt. Att byta till förnybar energi har mer med känsla än med eknmi att göra. Ett hinder anges vara att man är äldre ch därmed har svårt att räkna hem investeringen. Någn annan resnerar precis tvärtm: dvs. att det blir lättare att sälja fastigheten samt att man hjälper kmmande generatin med lägre eller ingen kstnad alls för energi. Att byta till förnybar energi ökar friheten ch ger större trygghet. Det går bra att lägga slpaneler på ett eternittak. Man ska med fördel anlita sin vanliga elektriker vid installatin av slpaneler eftersm hen känner till hur elen är installerad på fastigheten. Två viktiga bitar för att vara klimatsmart: bättre energikälla, förnybar ch effektivare användning av elen. En idé är att bara installera för halva behvet ch sedan se till att effektivisera användningen sm ett sätt att kmma närmare ett förändrat el- beteende. Många vittnar m att de behöver mer tid, men är det tid eller handlar det m pririteringar? Slföljare diskuteras ch är i dagens läge inte försvarbart trts att det ger 40-50 % större effekt eftersm investeringskstnaden är 31 kr/watt. Man kan inte prducera slenergi på en anläggning ch använda energin på en annan. Man kan inte både få rtavdrag ch bidrag från Länsstyrelsen. 6
Undersökning av att använda gödselhögen sm energikälla. Ex fransman sm har gjrt experiment med 1 hektar flis, slang, gödsel, vatten, 2mX6m. Bra effekt men finns inget nyckelfärdigt. Slcellerna ska ligga på 20 % över växelriktarens effekt. Vad behöver du för att kmma ett steg närmare beslut? Kan leasing vara intressant? Svar nej. Behv av att vara berende ch att investera i någt beständigt. Många har tagit in fferter men behöver förstå varför priset skiljer sig så. Diskussin i eftermiddagsgruppen kring asiatiska slpaneler. Ett starkt argument för svenska ch västerländska slpaneler är att kvalitetskntrllen är avsevärt bättre trts att de kanske görs i samma fabriker i Kina. Uppgift till nästa gång blir att göra en ansökan m investeringsbidrag på Länsstyrelsen. Vid undersökning av hur det ser ut med kön finner vi att det inte är mycket luft i kön. Möjligen sänks bidraget med tanke på att investeringsviljan är hög ch pris på slpanelerna lågt. Hur ska man bestämma sig? Referenser Titta på anläggningar Utvärdera trvärdighet hs leverantören. T ex ggla persnnummer/rganisatinsnummer Utvärdera långsiktighet hs prducenten av slpanelerna. Bli medveten m vad sm är fakta ch vad sm är känsla ch lita på magkänsla. Ungefärlig fördelning av kstnader i lika fferter: Alfa Sl Trna Hällestad Panel 60 % Arbete 25 % Övrigt 15 % ex mms Installatinskstnaden blir 13 kr/watt + mms. Slar Supply (en av de största) kinesiska slceller. 50 % panel 13 % växelriktare 12 % övrigt 25 % installatin. installatinskstnad blir 12 kr/watt + mms Tensta Sl (30 000 kw anläggning) installatinskstnad 8 kr/watt + mms Köra bil på el, vi prvåker en Tesla! Rnnys kund kmmer ch demnstrerar. Hans budskap är att den mest lönsamma sllcells- anläggningen är den sm prducerar el för bilen. Då behövs bara en enkel liten billig anläggning på kanske 3 kw. Han köpte bilen för 700 000:-. Han kör 5 000 mil/år på gratis bränsle. Efter 10 år är bilen betald. Garantin på batterier är 8 år, då återstår frtfarande 80 % av kapaciteten. 7
Vilken bil betalar sig själv? Service förutm brmsar, belysning etc. behövs inte. Bilen är i aluminium ch rstar inte. Skatt är det ingen. Försäkringen är jämförbar med en dyr BMW ca 7 000/år. Inbyggd internet gps etc. Har ckså ett attraktivt utseende ungefär sm en krsning mellan en Maserati ch en Jaguar ZF. Helt tyst att åka i. Bilaga 3: Anteckningar från avslutande helgruppsträff 11/2 2015 Bilderna nedan beskriver en av övningarna vid den avslutande träffen. Börja med Frtsätta med Sluta med Sätta upp tydlig visin för verksamheten Bli grönare Aktivt söka energismarta lösningar Att ha fördmar m vad sm egentligen är energismart Installera slenergi, investera B & B. Bättre kvalitet på hästarna Göra m maskinhallen, tänka på att framtida tak kan inkludera slpaneler, planera generatinsskifte Bygga varumärke Idéer ch kvalitet Velande Bygga maskinhall Driva ridsklan ch vara gift Samla på hästar Bygga maskinhall Försöka utföra mitt jbb på bästa sätt Ta saker för givet. 8