Hälsobokslut ett begrepp, en modell, ett styrmedel

Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magisterexamen, 20 p HT 2003 Hälsobokslut ett begrepp, en modell, ett styrmedel Grindslanten av August Malmström Författare: Therése Sandberg Handledare: Docent Paula Liukkonen Fredrik Ågren

Hälsobokslut ett begrepp, en modell, ett styrmedel Förord Att genomföra den här studien om hälsobokslut har varit ett äventyr fyllt av utmaningar i form av osäkerhet, tvära kast och spänning, men vi har samtidigt haft väldigt roligt. Särskilt då ämnet är så aktuellt och komplext och det har funnits tillfällen då vi knappast trodde att vi skulle få skriva denna inledande text. Men, de motgångar som vi mött har vänts till erfarenheter och ovärderlig kunskap. Under arbetets gång har vi fått kontakt med ett flertal personer, som har gett oss vägledning och information, varför vi vill ta tillfället i akt att rikta ett stort tack till dessa. Vi vill tacka alla uppgiftslämnare som medverkat i studien utan Er medverkan hade inte arbetet kunnat komma till stånd. Vi vill dessutom rikta ett speciellt tack till vår handledare docent Paula Liukkonen, verksam på Företagsekonomiska Institutionen, Stockholms universitet, för att hon genomgående under processen har fungerat som stöd under arbetets olika faser. Stockholm den 28 januari 2004 Therése Sandberg therese.sandberg@tyreso.mail.telia.com Fredrik Ågren fredrikagren@hotmail.com

Hälsobokslut ett begrepp, en modell, ett styrmedel Sammanfattning Bakgrunden till föreliggande uppsats är regeringens handlingsplan från 2001, syftande till att motverka den ökande ohälsan på företag och i samhället. Hälsobokslut, som en av punkterna i programmet, lanserades som verktyg för att komma tillrätta med de ökade kostnaderna för ohälsan. Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för hur ett hälsobokslut genomförs i ett processperspektiv samt att värdera hälsobokslutsarbetets genomslagskraft som betydelsebärande information i beslutsprocessen vid åtgärdsarbete. Detta innefattar även att utröna om den betydelsebärande informationen kräver utveckling. För att uppfylla studiens syfte begagnas en hermeneutisk och pragmatisk ansats i kvalitativ form med hjälp av en små- N-studie, vilket kompletteras med statistiska data. Tre hälsobokslutsmodeller nyttjas som teori i studien: AVI-modellen av Catasús, Gröjer, Högberg och Johrén (2001), Aronsson och Malmquists (2003) hälsobokslutsmodell, samt Liukkonens (2002) utformning av hälsobokslut. Respondenter från tolv organisationer som har kommit i kontakt med modellerna har intervjuats och ytterligare tre intressentorganisationer inkluderas i empirin för att ge ett samhälleligt perspektiv på fenomenen ohälsa och hälsobokslut. Utgångspunkten i studien är att samhället, företagen och individerna är intressenter i strävan att få ned de ökande utbetalningarna för sjukfrånvaron. Studien är därför indelad i dessa perspektiv. Teorier om de bakomliggande faktorerna för hälsobokslutets framväxt presenteras, vilka varvas med empiri för att resultera i en analys av samhällsperspektivet. Analysen pekar på att regeringen är inkonsekvent i sitt agerande för att reducera ohälsan, att ansvaret för kostnaderna inte utretts och att hälsobokslut kan leda till ökad segregering på arbetsmarknaden. Företagsperspektivet behandlar hälsobokslutsmodellerna i ett processperspektiv och Lindvalls (2001) teorier om verksamhetsstyrning belyser organisationernas styrmetodiska arbete. De huvudsakliga resultaten visar på trög informationsgång, att samarbetet mellan avdelningar i hälsobokslutsprocessen inte är tillfredsställande och att ingen av de medverkande företagen beskriver hela hälsobokslutsprocessen. I det individuella perspektivet belyses bland annat teorier av Theorell (2003) om demokrati på arbetsplatsen samt arbetslivspedagogisk teoribildning om individuellt och kollektivt lärande. Analysen av empirin visar främst på vikten av individens upplevda delaktighet i hälsobokslutsarbetet och dess positiva effekt för individuellt och kollektivt lärande. I slutanalysen skapas tre dimensioner för att belysa hälsobokslutet: som ett begrepp, en modell och ett styrmedel. En alternativ analys görs av studiens empiri med hjälp av kvantfysisk teoribildning vars huvudsakliga resultat innebär att det inte är möjligt att kontrollera en hälsobokslutsprocess då ordning leder till kaos vilket leder till ordning. Studiens slutsatser pekar bland annat på att det inte går att värdera hälsobokslutets information och dess betydelse vid åtgärdsarbete i de studerade organisationerna samt att hälsobokslutet inte nyttjas till fullo. De rekommendationer som riktas till nyttjare av hälsobokslut är förutsättningar formade ur studiens resultat: ett öppet informationssystem, modern verksamhetsstyrning och triangulering. Huvudsakligen resoneras kring vikten av ökat samarbete i företag och samhälle, ohälsans mytbildning och hälsobokslutet som en förlängning av personalekonomisk redovisning i den avslutande diskussionen. Den metodkritik som framförs berör främst studiens interna och externa validitet samt vilken påverkan handledaren har haft på objektiviteten då hon är en av huvudaktörerna inom området. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning; bland annat en uppföljningsstudie av de företag som ingår i detta arbete för att utröna om de då har kommit längre i hälsobokslutsprocessen. Även nödvändigheten av en tvärvetenskaplig forskningsansträngning i syfte att reducera ohälsan berörs.

Hälsobokslut ett begrepp, en modell, ett styrmedel Innehållsförteckning Kapitel 1 Inledning och metod... 1 1.1 Arbetets uppkomst... 1 1.2 En plattform för hälsobokslut... 1 1.3 Ett dilemma... 4 1.4 Syftet med studien... 5 1.5 Vetenskaplig profil... 5 1.6 En form av fallstudie... 9 1.7 Insamling av information... 10 1.8 Vetenskapens treenighet... 15 1.9 Med ett kritiskt öga öppet... 18 1.10 Kan vi generalisera?... 19 1.11 Presentation av de personer som medverkar i studien... 20 1.12 Synen på hälsobokslutsarbete som en process... 21 1.13 Arbetets konstruktion... 22 Kapitel 2 Hälsobokslut en produkt av sin samtid... 23 2.1 Ohälsobegreppet: ett ord med eller utan innehåll?... 23 2.2 Trender och begrepp ett förhållande som kräver bärare och mottagare... 27 2.3 Elvapunktsprogrammet och hälsobokslutets födelse på departementet... 31 2.4 Begreppet möter verkligheten... 35 2.5 En ohälsoanalys... 37 Kapitel 3 Verksamheten i ständig utveckling... 43 3.1 Rehabiliteringsekonomi som ekonomirehabiliterare... 43 3.2 Verksamhetsuppföljning och processläran... 47 3.3 Personalekonomiska nyckeltal i hälsans tjänst... 54 3.4 Ett samtal på lika villkor... 58 3.5 Mätetalens återkoppling till verksamheten... 62 3.6 Åtgärda bör man... 66 3.7 Från traditionell ekonomistyrning... 73 3.8 Mot en modern verksamhetsstyrning... 75 3.9 En kontinuerlig förbättringsprocess eftersträvas... 89 3.10 Hälsobokslutsprocessen analyseras... 91 Kapitel 4 För medarbetaren i en hälsosam organisation... 106 4.1 Varför ett individperspektiv?... 106 4.2 Demokratisk princip i hälsans förtecken... 106 4.3 Individuellt och kollektivt lärande integreras... 111 4.4 Hälsa som en konsekvens av demokrati och lärande... 114 Kapitel 5 Oförenliga aspekter?... 118 5.1 Ett begrepp, en modell, ett styrmedel... 118 5.2 Men tänk om det vore så här... 125 5.3 Kvantfysik i organisatoriska sammanhang... 125 5.4 In i, inuti och ut ur kaos... 131 5.5 En kaotisk analys... 135 5.6 Ett oanvänt verktyg... 140 5.7 Rekommendationer till aktörer och intressenter... 142 5.8 Vi avslutar diskussionen... 146 5.9 Metodkritik... 151

Hälsobokslut ett begrepp, en modell, ett styrmedel 5.10 En utmaning för forskningen?... 155 Kapitel 6 Källor och bilagor... 157 6.1 Källhänvisningar... 157 6.2 Intervjuguide till de medverkande företagen... 161 6.3 Intervjuguide till Socialförsäkringsenheten... 162 6.4 Intervjuguide till Svenskt Näringsliv... 163 6.5 Missivbrev... 165 6.6 Hälsobokslut ur en strategisk synvinkel... 166 6.7 Nya eller gamla läror... 170 6.8 Socialförsäkringsadministrationen... 173 6.9 FoU-programmet Personalekonomi och hälsobokslut... 178

Hälsobokslut ett begrepp, en modell, ett styrmedel Figur och tabellförteckning Figur 1. Samspelet mellan tolkning-förståelse-förklaring-förförståelse och den hermeneutiska cirkeln, s 7. Figur 2. Den hermeneutiska spiralen, s 8. Figur 3. Hälsobokslutsprocessen, s 21. Figur 4. Arbetets huvudstruktur, s 22. Figur 5. Hälsokorset, s 26. Figur 6. De tre lärorna och intressenterna, s 29. Figur 7. Processen vid genomförande av hälsobokslut enligt Liukkonen, s 51. Figur 8. Arbetsvillkorindex (AVI), s 56. Figur 9. Samarbete och respekt, s 59. Figur 10. Ilmarinen och Liukkonens modell för verksamhetsuppföljning, s 63. Figur 11. Aktiviteterna vid verksamhetsuppföljning, s 64. Figur 12. Matris över olika former av beslutsprocesser, s 67. Figur 13. Idealprocessen, s 68. Figur 14. Åtgärdstrappan, s 70. Figur 15. Hälsobokslutsprocessen innefattande styrning, s 91. Figur 16. Idealprocessen med ytterligare en bro, s 100. Figur 17. Objektivt och subjektivt handlingsutrymme, s 108. Figur 18. Krav-kontroll-stöd-modellen, s 109. Figur 19. Tre former av loop-lärande, s 113. Figur 20. Illustration av hälsobokslutets tre dimensioner, s 118. Figur 21. Tvåhålsexperimentet, s 127. Figur 22. Ordningens nollpunkt, s 128. Figur 23. Den perioddubblerande processen under ytan på ett kaotiskt förlopp, s 130. Figur 24. Rekommendationer, s 142. Figur 25. Dialog-Samarbete-Handling, s 146. Figur 26. Hälsobokslut en semantisk angelägenhet?, s 148. Figur 27. Tvärvetenskaplighet, s 155. Figur 28. Socialförsäkringens omfattning (bilaga 6.8), s 173. Figur 29. Inflöde av nya fall 2001 2003, månadsuppgifter (bilaga 6.8), s 175. Tabell 1. Hälsobokslutstabell enligt Aronsson och Malmquist kategorin alla anställda, s 45. Tabell 2. Styrfilosofiska skillnader mellan den traditionella ekonomistyrningen och den moderna verksamhetsstyrningen, s 77. Tabell 3. Modern verksamhetsstyrning och en sammanfattning av dess fördelar, s 124. Tabell 4. Avgifter, lagstadgad andel av avgiftsunderlaget (bilaga 6.8), s 174. Tabell 5. Sjuktalet och ohälsotalet åren 1985 november 2003 (bilaga 6.8), s 176. Tabell 6. Förteckning över godkända projekt 2002 i FoU-programmet Personalekonomi och hälsobokslut (bilaga 6.9), s 178.

Hälsobokslut Kapitel 1 ett begrepp, en modell, ett styrmedel Inledning och metod Kapitel 1 Inledning och metod Det inledande kapitlet behandlar arbetets uppkomst, bakgrund, problemställning, frågeställning, avgränsning och syfte. Avsikten med kapitlet är att ge en introduktion i ämnet och presentera vår uppsats. I metodavsnittet redogör vi för vår vetenskapliga åskådning likväl som det sätt varpå studien utformats. 1.1 Arbetets uppkomst Detta arbete började ta form en vacker sensommardag i september 2003. Vi hade just kommit ut från ett seminarium om hälsobokslut på Arbetsmiljöforum och motorhuven på en vit Ford Scorpio fick tjäna som skrivunderlag för de första stapplande tankegångarna som präntades ned på papper. Vid denna tidpunkt var vår tanke, efter ett förslag av vår handledare, att studera ett företag med verksamhet både i Sverige och i Baltikum för att kunna genomföra en komparativ studie mellan de olika geografiska platserna med avseende på arbetsmiljö-, hälsa, och personalfrågor inom ramen för hälsobokslut. Vi började läsa in oss på bakgrunden till hälsobokslut, propositioner samt publikationer och då ingen av oss initialt hade någon större kunskap om vad ett hälsobokslut var för någonting var detta ett digert arbete. Efter fyra veckor drog sig företaget ur utan någon vidare förklaring och den kontaktperson vi kommunicerat med visade ointresse. En månad in på terminen stod vi utan möjlighet att skaffa empiriskt underlag till studien och vi var tillbaka på ruta ett i uppsatsarbetet. Efter samtal med vår handledare omarbetades hela studiens fokus till att studera företag inom Sverige som hade genomfört olika former av hälsobokslut det arbete som ligger framför Er nu. Resan har varit lång och allt annat än spikrak. Under processen att bygga upp den teori som studien vilar på har arbetets omfång svällt och många nya aspekter kring personal-, hälsa-, ekonomi- och arbetsmiljöfrågor har successivt vävts in. Mer än en gång har känslan av att inte riktigt kunna fånga in allt kommit smygande. Då vi inte hade en klar uppfattning om vad hälsobokslut innebär, var vår första tanke att se till hur arbetsmiljö-, personal- och hälsofrågor inom ramarna för hälsobokslut mäts, följs upp och åtgärdas. I takt med att vår kunskap om hälsobokslut ökade och vårt synfält blev bredare började även idéer om att försöka ge förslag till förbättringar uppstå. Den övergripande ambitionen blev således att både försöka verifiera teorierna och att utveckla desamma. 1.2 En plattform för hälsobokslut År 2001 lanserade regeringen begreppet hälsobokslut i åtgärdsprogrammet, Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet, även kallat elvapunktsprogrammet. Lanseringen påbörjades efter att sjukfrånvarons negativa utveckling uppmärksammats av både regering och myndigheter. Upphovet till åtgärderna den ökade ohälsan 1 som under det senaste decenniet fördubblats genom antalet långtidssjukskrivna, har medfört att sjukpenning-, arbetsskade- och rehabiliteringsersättningen ökat markant. Den fördubbling av utgifterna för sjukpenning från 1 Begreppet ohälsa är av komplex natur och det finns ett flertal definitioner beroende på disciplin. Se avsnitt 2.1 för en utveckling av begreppet. 1

Hälsobokslut Kapitel 1 ett begrepp, en modell, ett styrmedel Inledning och metod år 1998 till år 2002 på cirka 50 miljarder kronor tillsammans med larmrapporter från Riksförsäkringsverket medförde ökade krav på åtgärder från samhällets sida 2. De totala sjukförsäkringskostnaderna (inklusive statliga ålderspensionsavgifter) var för år 2002 på totalt 101,1 miljarder kronor mot 2001 års totala kostnad av 90,8 miljarder kronor. Till hälsobokslutsarbetets förfogande ställdes initialt 70 miljoner kronor från regeringen till forskning för att om möjligt utveckla en lämplig modell för hälsobokslutsarbete. Vinnova beviljar i programmet Personalekonomi och hälsobokslut styrning av hälsa i arbetslivet på organisations- och samhällsnivå forskningsanslag med syftet: Att utveckla nya och effektivare metoder för att styra arbetsmiljö och hälsa i företag och offentliga organisationer. (www.vinnova.se) Programmet, som under åren 2004 till 2006 har cirka 20 miljoner kronor i budget, omfattar även andra instrument som kan användas på samhällsnivå, vilka är ämnade att exempelvis kunna analysera verkningarna av ekonomiska incitament på verksamheters arbete med prevention och rehabilitering. 3 (www.vinnova.se) Konsekvenserna av generositet är inte enbart positiva. Ett dilemma för personer i forskarrollen är den om oberoende, att vara fri från yttre önskemål om hur forskning skall bedrivas och hur resultatet skall se ut. I detta fall har regeringen kommunicerat att hälsobokslut är ett möjligt instrument för att kunna komma tillrätta med ohälsan och anslår en icke föraktfull summa pengar till forskning. Forskare, konsulter eller organisationer kan här se ett gyllene tillfälle att få erhålla pengar till uppdragsforskning, med risk för att det kritiska förhållningssättet får stå tillbaka. Vår subjektiva uppfattning som har vuxit fram under arbetets gång om det klimat inom vilket utveckling, forskning och dialog kring arbetsmiljö-, hälsa- och personalfrågor bedrivs, är att det finns tendenser till revirtänkande, trångsynthet och egoistiska föresatser. Denna något drastiska uppfattning har uppkommit efter litteraturgenomgång, samtal med initierade personer och läsning mellan raderna i diverse litterära verk av skilda kvalitéer. Vår slutsats är att konkurrens om anslag från en beställare som Sveriges regering inte är en god jordmån för oberoende forskare och i förlängningen de resultat forskningen kan generera. Genom den redovisningsskyldighet som hälsobokslutet utmynnat i avkrävs nu företagen ett ökat ansvar för ohälsa. För företagen innebär detta att statistik om sjukfrånvaro skall lämnas i årsredovisningen för såväl offentlig som privat sektor. Dessa tankar är dock varken nya eller gamla, utan en utveckling av de tidigare begreppen socialredovisning, arbetsmiljöekonomi och personalekonomiska bokslut från 1970-talet och framåt, där förslag på redovisningsskyldighet ingick (Gröjer och Stark, 1978, Liukkonen, 2003). Detta torde spegla uppfattningen om att förändringsambitioner vanligen är klena och många gånger mer kosmetiska till sin karaktär, vilket leder till en fortsättning som tidigare, men med nya etiketter (Svedberg, 2000). De höga sjukfrånvarotalen som presenterades av politiker och försäkringskassa (se tabell 5, bilaga 6.8) ansågs dock så pass allvarliga som samhällsproblem betraktat att regeringen lagstiftade om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron, vilken vann laga kraft den 1 juli år 2 Kritik riktas mot de statistiska beräkningarna av sjuk- och ohälsotalet för att vara felaktiga (se 6.7). Vi utröner inte huruvida detta överensstämmer, men noterar att så kan vara fallet. 3 Se bilaga 6.9 för en redogörelse av programmets utveckling och aktörer som beviljats anslag fram till dags dato. 2

Hälsobokslut Kapitel 1 ett begrepp, en modell, ett styrmedel Inledning och metod 2003 [SFS 2002:1062]. Det är viktigt att påpeka att den obligatoriska redovisningen inte är ett fullständigt hälsobokslut, vilket kan antas 4. Denna förvirring kring begreppet hälsobokslut kan exemplifieras med Arne Sjöbloms slutsatser kring Kommunprojektet, 2002 2005, innefattande sju kommuner. Genom detta pilotprojekt har det visat sig att begreppet har fått olika funktioner i de olika kommunerna. Exempelvis kan det beteckna en specifik metod eller teknik för rapportering eller för att integrera olika initiativ som tas inom personalområdet i största allmänhet (www.eki.mdh.se). Den strategi som regeringen presenterat för ökad hälsa i arbetslivet innefattar förutom olika former av åtgärder även målet att halvera sjukfrånvaron fram till år 2008. Åtgärderna koncentreras framförallt till följande tre huvudområden; preventivt arbetsmiljöarbete, åtgärder för en snabb återgång till arbete vid ohälsa, samt forskning inom området. Samtal i lilla ohälsogruppen där regeringspartierna överlagt tillsammans med arbetsmarknadens parter resulterade i en avsiktsförklaring där de ekonomiska drivkrafterna för arbetsgivarna presenterades den 18 december 2003 (se avsnitt 2.4). Framförallt förtydligades arbetsgivarens ansvar i form av medfinansiering av sjukförsäkringen. Regeringen tillför åtgärderna en avgörande betydelse för en framtida ökad tillväxt och sysselsättning, likväl som en förbättring för arbetsvillkoren (www.regeringen.se). Samhälle, företag, individ De presenterade utgifterna synliggör problematiken för både samhälle, företag och individ. Ansvarsbördan är dock svårare att avgöra då begreppsparen frisk sjuk och hälsa ohälsa är begrepp som både är mångfacetterade och komplexa (se avsnitt 2.1). Däremot kan ekonomiska drivkrafter borga för utvecklandet av metoder och åtgärder i syfte att om möjligt kunna vidta åtgärder mot de orsaker som kan ligga bakom de ökade sjukskrivningarna i landet. Mot denna bakgrund finner vi att arbetet med att tackla den negativa sjukfrånvaroutvecklingen präglas av politikers desperation, hellre än genomtänkta och välutvecklade modeller. Vår uppfattning är att de regerande makthavarna försöker skjuta över ansvaret från staten till arbetsgivarna i högre utsträckning än tidigare, utan att åtgärda bakomliggande orsaker. Detta medför inte bara merkostnader för företagen utan även för medborgarna i form av ökat totalt skattetryck. Statsminister Göran Person har annonserat att det kan komma att åläggas ett större betalningsansvar på den enskilde individen. Förutom de statliga och avtalsenliga grundbultarna i försäkringssystemet kan det komma att bli aktuellt med att upp till 25 procent av kostnaden skall bäras av den enskilde individen själv, om inte den negativa utvecklingen bromsas upp. Vi anser det därför relevant att ställa oss frågan om vad de insamlade arbetsgivaravgifterna skall gå till när en del av kostnadsansvaret för sjukförsäkringen bärs av den enskilde individen själv (totalt är inbetalningarna från arbetsgivaravgiften dryga 370 miljarder kronor per år). Vi anser att hälsobokslutet kan ses som en metod för sin samtid, producerad och inlemmad i en kontext där dagens organisationer står inför oprövade metoder ämnade att åstadkomma en förbättrad arbetsmiljö och stärka hälsan hos den enskilde individen. 5 Att implementera dessa 4 Det sätt varpå regeringen framställt hälsobokslutet kan lätt medföra att enbart sjukfrånvarorapportering i årsredovisningen är detsamma som ett hälsobokslut. De modeller som är utarbetade innehåller ett flertal ämnesområden, förutom sjukfrånvaro, varför vi vill markera skillnad mellan begreppet, modellen och styrmedlet hälsobokslut. 5 För en tillbakablick på arbetsmiljöhistoria och systematiskt arbetsmiljöarbete, se bilaga 6.7. 3

Hälsobokslut Kapitel 1 ett begrepp, en modell, ett styrmedel Inledning och metod metoder i organisationerna innebär ett förändringsarbete och för att belysa detta diskuteras organisationers styrnings-, och strategiarbete. För att utröna vilka mätetal som tillämpas inom dom olika lärorna och vilka som kan vara av intresse med avseende på hälso-, arbetsmiljö-, personal-, och ekonomifrågor inom ramarna för företagens hälsobokslutsarbete har vi funnit att särskilt tre läror är tänkbara; AVI-modellen utvecklad av forskarna Bino Catasús, Jan-Erik Gröjer, Olle Högberg och konsulten Anders Johrén, Paula Liukkonens hälsobokslutsmodell, samt författarna Claes Malmquist och Thomas Aronssons hälsobokslutsmodell. Både upphovsmännen till AVI-modellen och Paula Liukkonen är verksamma vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet, medan de sistnämnda författarna Malmquist och Aronsson fungerar som föreläsare och konsulter inom det personalekonomiska området. Samtliga modeller presenteras i kapitel 3. Då vi anser att de ovan redovisade sjukfrånvaroutgifterna utgör problem för samhälle, företag och individ, är det naturligt för oss att dela upp arbetet i enlighet med dessa tre perspektiv. I kapitel 2; Hälsobokslut en produkt av sin samtid beskrivs samhällets makthavares ansträngningar att hejda den negativa utgiftsutvecklingen till följd av den ökade ohälsan. Därpå följer kapitel 3, Verksamheten i ständig utveckling, där de tre lärorna, styrning, åtgärder, uppföljning och vikten av kontinuitet i verksamheten presenteras. I det tredje perspektivet: För medarbetaren i en hälsosam organisation, kapitel 4, beskrivs bland annat modeller och teorier kring lärande, delaktighet, handlingsfrihet och handlingsutrymme. Utgångspunkten i arbetet är att samhället, företagen och individerna alla är intressenter i strävan att få ned de ökande utbetalningarna för sjukfrånvaron då samtliga drabbas i varierande utsträckning. Företagen drabbas främst av ökade kostnader genom sociala avgifter och produktionsbortfall. Produktiviteten i samhället blir därmed lägre med minskad skattebas som följd och skattetrycket ökar för individen. 1.3 Ett dilemma Då hälsobokslutets uppkomst härrör från politiska beslut kan detta lätt uppfattas som ett led i den politiska retoriken. Det så viktiga åtgärdsarbetet riskerar att fallera till förmån för mätning och redovisning. Resultat av arbetsmiljöundersökningar visar att åtgärder och insatser sällan följs upp på ett adekvat sätt (Andersson och Björk, 2003). Förutom den risk att hälsobokslutet endast utmynnar i mätning och redovisning av sjukfrånvarostatistik i årsrapporten, föreligger även en fara för ökad segregering på arbetsmarknaden. Hälsobokslutet i sig kan innebära en risk för medarbetaren då fokus ligger på frisk personal i syfte att undslippa medfinansiering. Unga, friska, hälsosamma individer kan komma att föredras framför svagare grupper såsom tidigare långtidssjukskrivna, likväl som de med frekvent korttidsfrånvaro. Det tydligaste scenariot är att införandet av medfinansieringen redan startat nedräkningen. Om inte ohälsan i landet antagit rimligare proportioner före år 2006 kommer arbetsgivarna åläggas än större ekonomiskt medansvar än i dagsläget (www.naring.regeringen.se). För att komma tillrätta med det höga ohälsotalet kan hälsobokslutet ses som ett medel i kampen för att få ned samhällets, företagens och individens utgifter. Då regeringen tidigare påannonserat modeller av skilda slag är det rimligt att fråga sig om detta är den sista i raden av möjliga åtgärder utan substans. Därför krävs krafttag för att hälsobokslutet skall ges möjlighet att utvecklas till ett effektivt verktyg. För vad kan det finnas för framtid för 4

Hälsobokslut Kapitel 1 ett begrepp, en modell, ett styrmedel Inledning och metod hälsobokslutet om det endast genomförs som ett obligatorium utan vidare intentioner? Om dess resultat skall kunna bidra till att reducera ohälsan på företagen, och i samhället i stort, krävs modeller som är flexibla nog att passa de mest skilda verksamheter. Samtidigt ställs kravet på användarvänlighet och delaktighet så att en bredare målgrupp av yrkeskategorier kan begagna sig av dem i sitt arbete i syfte att öka förståelsen för hälso- och arbetsmiljöproblematiken. Det är trots allt individer som skall arbeta med dessa modeller. För problemområdet anser vi att följande frågeställning är relevant för studiens syfte. Frågeställning: Hur använder företagen hälsobokslutslärorna för att lösa sina arbetsmiljö- och hälsoproblem? Vilken information avseende hälsa, arbetsmiljö-, personal-, och ekonomifrågor, inom ramarna för ett hälsobokslut, uppfattas som betydelsebärande information för åtgärdsarbetet (a) och hur anskaffas (b), förvaltas (c) och används (d) desamma? Studien är högst aktuell, inte enbart för att den är knuten till de nog så viktiga hälso- och arbetsmiljöfrågorna, utan för att den även belyser styrnings-, och åtgärdsproblematiken. 1.4 Syftet med studien Undersökningens syfte är att öka förståelsen för hur ett hälsobokslut genomförs innefattande datainsamlings-, dialog-, åtgärds- och uppföljningsfasen som delar i arbetsprocessen. Ett antal organisatoriska insatser relaterat till hälsobokslutsarbete studeras för att belysa studiens problemområden. Intentionen är förutom att förstå och beskriva, även att värdera hälsobokslutets genomslagskraft som betydelsebärande information i beslutsprocessen vid åtgärdsarbete. Som en förlängning av ovanstående resonemang innebär detta även att utröna huruvida den betydelsebärande informationen kräver vidare utveckling. 1.5 Vetenskaplig profil Forskning inom företagsekonomi är inriktad på att primärt utveckla metoder och tekniker ämnade att medverka till en förbättrad ekonomisk effektivitet. Det kan sägas att ett normativt paradigm är förhärskande inom forskningsområdet ekonomistyrning men att forskningen spänner över både det natur- och samhällsvetenskapliga området. Då paradigm från andra samhällsvetenskaper som psykologi, sociologi och socialpsykologi har kommit att influera forskningen, har detta medverkat till att en mer deskriptiv forskningsinriktning begagnas. Organisationer ses som studieobjekt där individer och deras motivation, eller drivkrafter, såväl som relationer studeras och metodologier såsom grundad teori eller hermeneutik har till uppgift att medverka till förståelse för fenomenet ifråga. När det kommer till frågan om generaliserbarhet kan det inte bestyrkas med samma giltighet som vid mer positivistiska metoder där naturlagar står som förebild. Det går dock att anta att ett visst företagsekonomiskt fenomen beskrivs inom fler än de inom studien förekommande studieobjekten (Wallén, 1996, Samuelsson, 1999). En kvantitativ, kvalitativ eller pragmatisk forskningsansats Det står att finna två vetenskapliga huvudinriktningar positivismen och hermeneutiken. Den positivistiska inriktningen med sitt ursprung i naturvetenskapen är förenad med den kvantitativa metoden och hermeneutiken med en utpräglad humanistisk natur är kopplad till 5

Hälsobokslut Kapitel 1 ett begrepp, en modell, ett styrmedel Inledning och metod den kvalitativa forskningsmetodiken. Vid valet mellan de två inriktningarna är det huvudsakligen frågeställningen och graden av öppenhet som avgör vilken av dessa metoder som lämpar sig bäst för studien (Jacobsen, 2002). Den kvantitativa forskningen förknippas med mätningar där siffror sätts på objekt och händelser enligt särskilda regler, innefattande metoder såsom survey- och experimentella undersökningar. Fundamentalt för den kvantitativa forskningen är positivismen, vilken gör anspråk på att alla former av vetenskap bör följa de experimentella kvantitativa metoder som nyttjas av naturvetenskaperna. Målet är att förutsäga och granska människans beteende och de vetenskapliga utsagorna skall bygga på observerbara data, vilket är det enda som kan räknas som giltig kunskap. Den vetenskapliga kunskapen kan endast uppnås när verifierad data läggs samman, varefter dessa vetenskapliga fakta integreras i en teoretisk struktur. Det bör tilläggas att teorin ger uttryck åt och reflekterar den empiriska studiens samlade resultat (Sverke i Gustavsson (red) 2003). Kvantitativ forskning beskrivs även ofta såsom logiskt uppbyggd, där teorin avgör vilka problem och frågeställningar forskaren skall ta sig an. Tidigare forskning används för att utveckla teori, eller hypoteser, med avseende på de fenomen som utforskas, samtidigt som forskaren är hänvisad till empiriska data för att pröva de teorietiska förklaringarna. Den bild som kvantitativa forskare förmedlar är att den sociala verkligheten är statisk då kvantifieringen i sig bidrar till att förbise den betydelse och funktion som förändringar betyder i socialt liv (Bryman, 1997, Kvale, 1997). Fördelar värda att beakta är metodens exakthet med avseende på utsträckning eller omfång, samt att mycket kan sägas om samband och variationer mellan olika förhållanden. Dessutom kan den kritiska distansen ses som en fördel då personliga beroendeförhållanden exkluderas effektivt (Jacobsen, 2002). Vi anser dock inte att enbart denna metod på ett fruktbart sätt skulle kunna bidra till en större förståelse för hälsobokslut. Det är även viktigt att påpeka att den kvantitativa metoden tenderar att ge studien en något ytlig prägel och att den kvantitativa ansatsen bör väljas när problemställningen skall beskriva omfång eller frekvens och är så pass klar att den är möjlig att strukturera i förväg. Metoden är särskilt lämplig om undersökningen innefattas av många enheter då detta möjliggör generalisering till en större population, vilket inte är fallet i denna studie. Kvalitativ forskning, till skillnad från kvantitativ, förknippas med fallstudier, deltagande observationer och ostrukturerade djupintervjuer där tonvikten läggs på detaljer och det unika hos varje uppgiftslämnare. Öppenhet är ledordet och studien genererar därför en hög intern giltighet genom att förespråka flexibilitet. Intentionen är att ge en så heltäckande och djupgående bild av den kontext som studeras som möjligt. Den nyanserade data som erhålls genom uppgiftslämnarna är en respons på den närhet som den kvalitativa ansatsen förespråkar (Bryman, 1997, Jacobsen, 2002). Den kvalitativa forskningens mest omtalade förhållningssätt är hermeneutiken vars ursprungliga syfte var att vinna en giltig samfälld förståelse av en texts mening, i begynnelsen bibelns. Idag har metoden utvecklats till användning vid förståelse och tolkning av omätbara begrepp som ångest, lidande, glädje och frid (Ödman i Gustavsson (red), 2003). Då positivismen beskriver och förklarar, söker den hermeneutiska forskaren en helhetsförståelse, en insikt. Hermeneutikern försöker inte som positivisten finna allmängiltiga sanningar utan forskningens syfte är snarare att uppnå en ökad förståelse. Ett särdrag i hermeneutiska sammanhang är att forskaren närmar sig sitt forskningsobjekt subjektivt utifrån sin egen 6

Hälsobokslut Kapitel 1 ett begrepp, en modell, ett styrmedel Inledning och metod förförståelse. Den förförståelse, de tankar, intryck och känslor som forskaren förvaltar över ses som en tillgång för att tolka och förstå det studerade objektet. Hermeneutisk metod innebär att forskaren skapar en förståelse för de medverkande individernas perspektiv och värderingar inom det studerade fenomenet (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 1997). Per-Johan Ödman presenterar följande definition av hermeneutiken i boken Kunskapande Metoder av Bengt Gustavsson (red), (2003, s 77): Tolkningens och förståelsens teori och praktik i olika mänskliga sammanhang: religiösa såväl som sekulariserade, vetenskapliga såväl som vardagliga. Det hermeneutiska förloppet omfattas av fyra huvudmoment i samspel: tolkning, förståelse, förklaring och förförståelse, vilket innebär en pendling mellan närhet och distans, förklaring och förståelse (se figur 1). Tolkning Stöds av Förståelse Förklaring Del Helhet Förförståelse Figur 1. Samspelet mellan tolkning-förståelse-förklaring-förförståelse och den hermeneutiska cirkeln. Källa: Bearbetad av Ödman i Gustavsson (red), (2003). Hermeneutiken kan ses som en kontextuell handling som utgår från att varje företeelse endast kan förstås i sitt meningssammanhang. Detta ställer krav på att forskaren tillskansar sig god kännedom om den kontext som texten eller uppgiftslämnaren verkar i. Det är dock med visst förbehåll som de litterära texterna och de texter som producerats i intervjuform kan likställas. Skillnaden mellan de båda ligger i att intervjun inkluderar både det skapande och det tolkande inslaget, medan den litterära texten endast omfattas av tolkningen (Kvale, 1997, Ödman i Gustavsson (red), 2003). Den klassiska bilden av den hermeneutiska processen är den hermeneutiska cirkeln (se figur 1 ovan) vilken illustrerar en pendlande rörelse mellan del och helhet i tolkningsprocessen. Rent konkret innebär detta att de enskilda delarna som forskaren endast har en vag uppfattning om tolkas, varefter dessa delar sammanfogas till att bilda helheten (Ödman i Gustavsson (red), 2003). Denna illustrerande bild av hermeneutiken ses som tämligen statisk varför teoretikern Gerhard Radnitzky (1970) utvecklat den hermeneutiska spiralen (se figur 2) för att beskriva tolkningsprocessen som en erfarenhets- och kunskapsbaserad process där en möjlig förståelsetillväxt erhålls. 7

Hälsobokslut Kapitel 1 ett begrepp, en modell, ett styrmedel Inledning och metod Till skillnad mot den hermeneutiska cirkeln illustreras inte förloppet i den hermeneutiska spiralen såsom en pendling mellan del och helhet. Bilden är inte lika statisk, utan försöker beskriva den tillväxtprocess som forskaren genomgår under studiens gång. Förutom förståelsen, förklaringen och tolkningen ligger förförståelsen som grund och representerar den bild, eller den vetskap, som forskaren vanligtvis har för problemområdet. Genom förförståelsen kan forskaren formulera intressanta problem, frågor, hypoteser et cetera, med vars hjälp denne inleder en dialog med undersökningsmaterialet. Med hjälp av till exempel intervjufrågor som motsvarar empirin (med andra ord det material som tolkas) relaterar sedermera forskaren till sin erfarenhet, teori och kunskaper som genom processen förändras till ny förförståelse, nya tolkningar och frågor (Eriksson och Wiedersheim-Paul, 1997, Ödman i Gustavsson (red) 2003). Empiri Empiri Del Stöds av Tolkning Förståelse Erfarenhet Helhet Teori Kunskap Förförståelsetillväxt (?) Figur 2. Den hermeneutiska spiralen. Källa: Ödman i Gustavsson (red). (2003). Den arbetsgång detta arbete har haft beskrivs bäst utifrån den hermeneutiska spiralen. I detta arbete har den förförståelse som vi har byggt upp i litteraturgenomgången fått forma de frågor som vi ställt till våra respondenter. Denna inledningsfas var grundläggande då våra kunskaper om hälsobokslut var ringa, eller obefintliga; det vill säga vår förförståelse var liten. Under empirins insamlande och tolkningsarbetet av detsamma har nya fragment av kunskaper tillkommit som har byggt upp en vidare (för)förståelse för vårt problemområde. Vid tillfällen då ny kunskap tillkommit som inte har passat in i helheten har vi återvänt till teorierna eller sökt nya för att kunna förklara varje dels bidrag till den helhet som bildar vår förståelse. Under detta arbete har den information som inte kunnat tillskrivas ett rimligt förklaringsvärde tagits bort ur helheten och vår erfarenhet har därmed blivit djupare. Dock måste vi tillägga att bilden inte riktigt speglar vår upplevelse av processen, utan att spiralens cirkelrörelser expanderat under arbetets gång. Valet av ansats är dock inte statiskt och enbart avhängigt utbildning, institution och kunskap. Förutom ovan beskrivna kvantitativa och kvalitativa ansats bör vad som kallas den pragmatiska ansatsen nämnas här. Grundinställningen i den pragmatiska ansatsen är att valet av metodansats beror på lämpligheten för studiens problemställning. Både kvantitativa och kvalitativa metoder är avsedda som redskap att samla in empiri med och ingen av metoderna är bättre än den andra (Jacobsen, 2002). Glaser och Strauss (1967, s 17-18) resonerar i boken The Discovery of Grounded Theory: Strategies for Qualitative Research : 8

Hälsobokslut Kapitel 1 ett begrepp, en modell, ett styrmedel Inledning och metod Vi tror att båda typerna av data är nyttiga för verifikation och generering av teorier, oavsett var fokus ligger. Fokus är enbart beroende av forskningens kontext, forskarens intresse och färdigheter, och vilket slags material man behöver för att generera eller verifiera teorier. ( ) I många fall är båda typerna av data nödvändiga. Forskaren Michel Quinn Patton (1994, s 14) uttrycker följande för att tydliggöra pragmatismens budskap: Eftersom kvalitativa och kvantitativa metoder har skilda för- och nackdelar representerar de alternativa forskningsstrategier som emellertid inte ömsesidigt utesluter varandra. Både kvalitativa och kvantitativa data kan samlas in i samma undersökning. Det ställningstagande som gjorts i denna undersökning är att använda den pragmatiska ansatsen. Vi anser i enlighet med Glaser och Strauss ovan beskrivna resonemang att båda typerna av data, kvalitativa och kvantitativa, är nödvändiga. Som tidigare beskrivits är arbetet uppdelat i tre perspektiv och för att kunna belysa alla tre på ett, enligt oss, relevant sätt tillkommer utöver intervjuer även statistisk information, för att på ett fruktbart sätt kunna möta studiens ambitioner. 1.6 En form av fallstudie Fallstudiebaserad forskning har länge använts för att skapa förståelse för fenomen som är helt eller delvis okända. Som exempel kan nämnas analyser av verksamhetens beslutsprocesser eller vid förändringsarbete. Ett särdrag i fallstudiemetoden är att fenomenen ofta är av komplex natur omfattande en mångfald av variabler och samband, vilket är fallet i denna studie. När forskaren önskar förklara, förstå eller beskriva stora företeelser, organisationer, eller system, som inte enkelt låter sig undersökas med annan metodik, är fallstudien väl lämpad som forskningsstrategi (Eriksson och Wiedersheim-Paul, 1997, Gummesson i Gustavsson (red), 2003). Följande definition av fallstudiemetoden presenteras explicit av Yin: A case study is an inquiry that investigates a contemporary phenomenon within its real-life context when the boundaries between phenomenon and context are not clearly evident and in which multiple sources of evidence are used. (Yin 1988, s 23) Gummesson presenterar en liknande definition (Gummesson i Gustavsson (red), 2003, s 116): Fallstudiebaserad forskning innebär att ett eller flera fall från verkliga livet används som empiriskt underlag för forskning, särskilt när kunskap om ett område helt eller delvis saknas och när det rör sig om komplexa problem. När vi beslutat oss för att begagna fallstudie som forskningsmetod återstod att bestämma vilken form skulle användas. Små-N-studier, som är en form av fallstudie, innebär att forskaren valt ut ett fåtal enheter, omkring tio, för att möjliggöra ett djup i studien. Ofta önskar forskaren få en bredare förståelse för begreppet genom att ett flertal enheter studeras. Vanligtvis plockas enheter ut ur olika kontexter för att fokusera ett specifikt fenomen som även belyses ur olika perspektiv. I motsats till fallstudier krävs inte en specifik plats eller händelse utan det är fenomenet som sådant som är av intresse. Fördelen med metoden är den variation som ofta genereras, vilket inte är möjligt vid valet av endast en enhet. En tydlig distinktion mellan fallstudier och små-n-studier är att den förstnämnda är mest lämplig när 9

Hälsobokslut Kapitel 1 ett begrepp, en modell, ett styrmedel Inledning och metod en speciell plats eller situation skall studeras. Den sistnämnda bör användas om forskaren önskar erhålla en rik beskrivning av fenomenet ifråga (Jacobsen, 2002). Då en små-n-studie är tänkt att fånga en rik och detaljerad framställning av det studerade fenomenet tvärs över platser och situationer föll vårt val på denna typ av fallstudie. Vi anser att vi genom denna ansats lättare tillskansar oss en rikare beskrivning än om endast ett fall studerades. Vi eftertraktar en större förståelse för begreppet och fenomenet hälsobokslut varför vi valt att studera ett flertal företags sätt att utöva hälsobokslutsarbete på. Vi tror oss genom detta kunna få fram en variation utefter problemformulering och syfte, som inte varit möjlig annars. I enlighet med ansatsen har vi också fått möjligheten att belysa fenomenet ur olika perspektiv. 1.7 Insamling av information Datainsamlingen organiseras enligt begreppen primär-, och sekundärdata. De upplysningar som är insamlade direkt från personer, eller grupper av personer går under beteckningen primärdata. Som brukligt är i kvalitativa studier har primärdata insamlats i intervjuform. Sekundärdata, till skillnad mot primärdata, kategoriseras kvalitativt (texter) eller kvantitativt (statistiskt underlag) och är data som inte primärt är insamlad av forskaren själv. De sekundärdata som ingår i studien är både av kvalitativ och kvantitativ art i form av text (teorier och annan relevant litteratur), såväl som statistik. Det är i sammanhanget viktigt för forskaren att ställa sig frågan om var den sekundära informationen kommit ifrån och dessutom bör de insamlade uppgifternas trovärdighet ifrågasättas (Jacobsen, 2002). Vi har försökt att i den mån det varit möjligt kontrollera sekundärdata. Som exempel kan nämnas att vi i ett flertal fall kontrollerat de propositioner eller rapporter som författare hänvisar till för att verifiera uppgifterna och det har visat sig att de statistiska uppgifterna om sjukfrånvarotal och ohälsostatistik gått isär. Det är dock omöjligt att kontrollera alla källor, varför vi när detta inte varit möjligt gjort bedömningen att uppgifterna är trovärdiga. Vi måste utgå från att källorna redovisar data utan annat medvetet uppsåt. Det finns emellertid litteratur som vi avsiktligt sållat bort då den visat sig alltför kommersialiserad för att gagna studien. Induktion, deduktion och abduktion Strategiskt tillämpas företrädesvis två angreppssätt inom vetenskapen deduktion eller induktion. Deduktion innebär att forskaren initialt bildar sig en uppfattning om verkligheten samt standardiserar den och genom exempelvis ett frågeformulär utreds uppfattningens giltighet. Bäst lämpar sig detta angreppssätt för den kvantitativa metoden, då klart definierade förhållanden råder och där teorin föregår empirin. I induktionen, som kontrast till deduktionen, ger sig forskaren ut i verkligheten, utan förväntningar eller förutfattade meningar för att samla in information. Här sker kategoriseringen efter att data samlats in. Ansatsen är bäst lämpad för den kvalitativa metoden och till skillnad mot deduktionen föregår empirin teorin. Detta då osäkerheten är större med avseende på vilken data som är relevant för studien. Jacobsen, (2002) påminner oss om att ingen av ovan nämnda strategier kan erbjuda en odelat objektiv bild av verkligheten. Förutom dessa ovan berörda ansatser kan en mer analytisk ansats brukas. Forskaren bör så långt som det är möjligt explicit tydliggöra de egna förväntningarna och antaganden denne har innan datainsamlingen inleds. Mer eller mindre öppna ansatser för datainsamling kan nyttjas, vilket innebär att en medveten reflektion företas av forskaren, där denne kan inse hur den egna begränsningen påverkar datainsamlingsarbetet. Idag har det blivit vanligare att tala om 10

Hälsobokslut Kapitel 1 ett begrepp, en modell, ett styrmedel Inledning och metod mer eller mindre öppna ansatser istället för induktion och deduktion, vilket indikerar vilka gränser forskaren metvetet sätter för de data som denne skall samla in innan han påbörjar studien (Jacobsen, 2002). När vi inledde studien hade vi ringa förförståelse för hälsobokslut, vare sig som begrepp eller som metod betraktat. Jag, Therése Sandberg, hade hört talas om hälsobokslut och anade att det handlade om att ta fram olika personalekonomiska mätetal. Att olika metoder begagnades eller att regeringen infört lagförslag inom området i syfte att stävja sjukfrånvarostegringen hade jag ingen aning om innan vi inledde studien. Jag, Fredrik Ågren, kan bäst beskrivas som ett blankt papper vad gäller mina kunskaper kring hälsobokslut. Jag hade inte hört talas om detta överhuvudtaget, men när jag första gången hörde ordet så drog jag den försiktiga slutsatsen att det inbegrep personalekonomi. Hur vår marginella förförståelse har begränsat datainsamlingsarbetet är inget vi kan uttala oss om, utan endast spekulera i. Genom vårt oförstående för uppgiften gav vi oss åstad och letade fram litteratur för ämnet i samråd med vår handledare, Paula Liukkonen. Eftersom vi från början inriktat oss på en helt annan studie i ämnet, fick vi ta nya tag och börja om med urval och access. Hela november månad ägnade vi åt våra intervjuer samtidigt som vi upptäckte nya infallsvinklar genom den empiri som växte fram via de 15 intervjuer som vi genomfört. Samtidigt som vi läste in oss på de tre lärornas modeller gav vi oss ut i verkligheten för att utröna hur hälsobokslutsarbete kunde tänkas genomföras. Empirin gav oss sedermera nya aspekter vilka genererade ytterligare teori och skriftalster att läsa in. Därmed anser vi oss ha begagnat oss av en mer induktiv metodansats, då vår ringa förförståelse för ämnet, metoderna och problematiken förde oss vidare och växte genom en samverkan mellan den empiriska och den teoretiska världen. Ansatsen kan dessutom beskrivas som mer öppen eftersom våra gränser har varit flytande då vi inte hade någon förståelse för vad vi månne finna. Vi måste tillstå att det har varit spännande att gå ut utan förståelse och uppleva nollläget. Med lite mindre bokstäver vill vi dessutom erkänna att vi ibland undrat om vi varit mer eller mindre intelligensbefriade, då ämnet mellan varven bjudit på överraskningar (inte att förväxla med anekdoten i avsnittet om urval nedan). Vår (för)förståelse har helt klart växt i enlighet med den hermeneutiska spiralens. Ett flertal tolkningsnivåer är i sammanhanget värda att betrakta närmare. Den deduktiva ansatsen inleds med att undersökaren själv tolkar sin egen uppfattning av verkligheten. Härefter tolkar den undersökte de förformulerade frågorna, vilket sedan följs av att forskaren in sin tur tyder respondentens information. Slutligen tolkas de presenterade studieresultaten av läsarna. I den induktiva ansatsen presenterar respondenten sin verklighetstolkning, som därpå tolkas av undersökaren själv. Till sist tolkas resultaten av läsaren (Jacobsen, 2002). Då varje tolkningsnivå innebär att ursprunget kommer längre och längre bort från sig själv är det nog så viktigt att begrunda hur vår tolkning av både teorin och det empiriska materialet påverkat studien. Vi håller för troligt att vår förförståelse och vår nyvunna förståelse för ämnet helt sannolikt påverkat tolkningen. Andra forskare skulle säkerligen ha tolkat en hel del av materialet på ett helt annat sätt än vi gjort, baserat på den förförståelse, förståelse och kunskap de besitter. Kritik riktas mot både den induktiva och deduktiva ansatsen. Den deduktiva ansatsen för dess begränsade information och att upplägget fungerar som ett underlag för självuppfyllda profetior. Induktionen anmärks för sin naivitet i tron på möjligheten till ett helt öppet sinne då forskaren går ut i verkligheten. Individen är förlänad att sålla medvetet eller omedvetet, vilket får till påföljd att informationen sällan är fullt överensstämmande med verkligheten. 11

Hälsobokslut Kapitel 1 ett begrepp, en modell, ett styrmedel Inledning och metod Forskaren själv sållar således efter vad som är relevant, vilket kan leda till en (o)medveten styrning av datainsamlingen (Jacobsen, 2002). Efter att vi diskuterat detta kan vi inte mer än instämma i Jacobsens resonemang. Det är dessutom troligt att vi inte ens är medvetna om när, var och hur detta förekommer då vi inte intagit en mer analytisk och reflekterande ansats. Om detta vore fallet hade vi explicit skapat klarhet i våra förväntningar och antaganden före datainsamlingen påbörjats och dokumenterat desamma. Sannolikt hade detta varit det mest föredömliga, men tiden och förståelsen för alla vinklar och vrår i metodarbetet har byggts upp stegvis genom studien. Om nästa studie tillåter så är den analytiska ansatsen att föredra då en del av den ovan beskrivna problematiken går att kringgå. Val av företag och urval Studien har intagit mer av en pragmatisk ansats och vi har gjort bedömningen att en små-nstudie är relevant i relation till vår problemställning och vårt syfte. Naturligt följde diskussioner kring vilka modeller och hur många företag som skulle delta i vår studie samt vilken metod som var lämplig för urvalet. De tre modeller, läror, som ansågs aktuella var Bino Catasús, Jan-Erik Gröjer, Olle Högberg och Anders Johréns AVI-modell, Paula Liukkonens hälsobokslutsmodell och Aronsson och Malmquists hälsobokslutsmodell. Det kan dock diskuteras huruvida AVI-modellen kan ses som en hälsobokslutsmodell. Den korrespondens vi haft med Olle Högberg antyder att detta explicit inte är en hälsobokslutsmodell. I likhet med Högbergs ståndpunkt påpekar Christina Burén, VD för NyckeltalsInstitutet, detsamma. Att denna modell ändå står att finna i studien är på grund av att vi efter att ha studerat litteratur, modellen och läst artiklar där författarna uttalar sig, kommit till slutsatsen att den likväl skulle kunna användas som ett hälsobokslut. En skillnad mellan de övriga modellerna och AVI är att företag abonnerar på modellen i benchmarkinsyfte. Likheterna, menar vi, består i de områden som ingår i modellen. Huruvida denna modell borde ingå i studien eller inte låter vi läsaren avgöra. Då tre läror ansågs aktuella var nästa steg att få access varför vi tog kontakt med Metodicum som är det företag vilket tillhandahåller hälsobokslutskurser ledda i Aronsson och Malmquists regi. Initialt sköttes korrespondensen via e-mail för att övergå till direktkontakt med Veronica Thörnquist och vi bad henne ge oss namn på företag som gått kurser hos dem. Fyra företagsnamn presenterades som hon ansåg kunde vara relevant för vår studie. Dessa är Industrifacket, Försäkringskassan centralt i Stockholm, Stadsdelsförvaltningen i Hässelby- Vällingby och Vin & Sprit AB. Av dessa fyra lyckades vi få access till de tre förstnämnda. Vin & Sprits kontaktperson fick vi aldrig tag på trots idoga försök. För att få kontakt med företag som arbetade i enlighet med AVI-modellen togs initialt kontakt med Olle Högberg på Företagsekonomiska institutionen. Han hänvisade oss vidare till Christina Burén på Nyckeltalsinstitutet där kurser hålls i ämnet personalekonomi. Hon förmedlade sedermera kontakt, efter en del diskussioner om huruvida AVI som modell kan sällas till begreppet hälsobokslut eller ej, till ett större urval av företag som gått personalekonomiska utbildningar hos Nyckeltalsinstitutet. En del företag kontaktade oss då Christina Burén till en början hjälpte oss att komma i förbindelse med företagen och en del andra kontaktade vi efter att vi fått ta del av en kursdeltagarlista. De företag som valde oss var Telenor och Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), men endast Telenor deltog i studien, då kontaktpersonen på AMS var oanträffbar på grund av sjukdom under en längre period. Företag som kontaktades av oss var Justitiedepartementet, Trygg-Hansa, Casino Cosmopol (Svenska Spel) och SMHI i Norrköping. Samtliga var villiga att delta i studien. 12

Hälsobokslut Kapitel 1 ett begrepp, en modell, ett styrmedel Inledning och metod De företag som gått hälsobokslutskurser i Paula Liukkonens ledning på Stockholms universitet valdes dels efter en deltagarlista och dels efter att vi presenterat oss för en grupp som just avslutade hälsobokslutskursen. De förstnämnda var Huddinge universitetssjukhus O- division, ICA Färskvarulager i Järfälla och det företag som vi benämner som företag i tjänstemannasektorn då de önskar vara anonyma. Företag som valde oss var KTH, MJ Bygg och Tunnelbanepolisen. Av de tre sistnämnda är det endast KTH och Tunnelbanepolisen som deltagit i studien. Anledningen till att MJ Bygg inte medverkat är att vi initialt bestämde oss för fem företag per lära och de företag som medgav medverkan först är de som valdes. Sammanfattningsvis kan sägas att vissa företag valde oss och vissa valde vi, samt att inga egentliga bortfall finns att redovisa. Det kan däremot diskuteras huruvida AMS och Vin & Sprit AB är ett externt bortfall då de föll bort i urvalsförfarandet genom att kontaktpersonen inte gick att få kontakt med (Wallén, 1996). Ett missivbrev (se bilaga 6.5) upprättades för att e-mailas till kontaktpersonerna på företagen. I de fall vi själva valde ut företagen så var det inte utefter någon speciell strategi utan den tidspress vi befann oss i medgav inga val i den bemärkelsen. De företag som villigt ställde upp i studien beredde en hel del glädje i lägret kan vi medvilligt tillstå. Förutom att känna tidspress kände vi också en stark osäkerhet på huruvida vi skulle lyckas genomföra någon studie överhuvudtaget. Vi var ganska så nedstämda efter att ha blivit av med vår ursprungsstudie. Trots det trångmål vi befann oss i, så anser vi inte att bekvämlighetsurvalet i sig berett några som helst problem. Det bör dock påpekas att vi är medvetna om att om urvalet varit medvetet hade en annan empiri och en annan analys kommit till stånd; med andra ord en helt annan studie. En studie står aldrig helt utan överraskningar så vill vi delge er läsare en av våra. Industrifacket stod på tur och vi var spända att äntligen få intervjua en medarbetare på en organisation som arbetat efter Aronsson och Malmquists hälsobokslutsmodell. Det bör tilläggas att vi varit i kontakt med respondenten telefonledes innan intervjun. Ett gott mottagande väntade oss när vi klev in på Industrifackets lokaler på Olof Palmes gata och intervjun inleddes. Efter några inledande frågor och en kommentar från respondenten där hon antydde att hon tyckte att det skulle bli spännande att se vad hon kunde bidra med, började vi misstänka att det kanske inte stod rätt till. Döm om vår förvåning när vi upptäckte att de inte alls hade genomfört något hälsobokslut, utan de var länkade till hälsobokslut via föreläsningar tillsammans med upphovsmännen. Syftet med samarbetet var att om möjligt få medlemsföretagen att inse vikten av arbete av detta slag. Det gällde att snabbt ställa om frågorna, som givetvis var desamma som andra företag fått, till frågor som kunde passa i sammanhanget. Denna intervju medförde att vår studie tog en lite annan vändning. Nu föddes den befintliga studien och vårt perspektivtänkande i termer av; Samhällsperspektivet där sedermera Socialförsäkringsenheten tog plats, Företagsperspektivet för vilket Svenskt Näringsliv representerar och Individperspektivet där Industrifacket ingår. Vi kontaktade även Näringsdepartementet men arbetslivsminister Hans Karlsson tackade nej. Industrifacket kan ses som udda i studien då alla andra företag är i tjänstesektorn. Ett representativt fack för denna bransch hade kanske varit mer lämpat? Inte desto mindre anser vi att Industrifacket är en organisation som väl passar i sammanhanget både som representant för de övriga fackens syn på hälsobokslutsarbete och som värnande om individens bästa i företagens värld. Dessutom speglar Industrifackets samarbete med Aronsson och Malmquist ett möjligt sätt att sprida hälsobokslutet. 13

Hälsobokslut Kapitel 1 ett begrepp, en modell, ett styrmedel Inledning och metod Organisationerna som ingår i detta arbete presenteras i tabellform. Detta kommer sig av att intervjuerna som transkriberats, ursprungligen har lagts in i en matris enligt den tematisering som utförts. Endast ändringar i syfte att öka läsbarheten har gjorts, för att kunna ge läsaren en möjlighet att bilda sig en egen uppfattning om de resultat som vi behandlar. Företagen presenteras löpande efter det hälsobokslut som är aktuellt för det enskilda företaget. Det skall nämnas att Casino Cosmopol, som vi fick kontakt med via Nyckeltalsinstitutet, presenteras under Aronsson och Malmqvists modell, då respondenten på detta företag har gått deras utbildning i hälsobokslut för en annan arbetsgivare. Vid genomgången av intervjuresultatet ansåg vi att företagets relevans inte var lika hög för AVI-modellen som för den förra, vilket föranledde omstruktureringen. Den individuella, öppna intervjun Begrunda följande utsaga från Steinar Kvales bok Den kvalitativa forskningsintervjun, (1997, s 15): Om det inte fördes några samtal, skulle det knappast finnas någon delad kunskap om den sociala scenen. Detta beskriver tydligt förhållandet mellan samtal och kunskapsförvärv och förklarar varför den individuella, öppna intervjun är den mest använda datainsamlingsmetoden inom den kvalitativa ansatsen. Karaktäristiskt för metoden är att forskare och respondent för en vanlig dialog om något för forskaren känt eller okänt fenomen och att innehållet inte till någon större utsträckning förutbestämts. Forskningsintervjun liknar det vardagliga samtalet men är de facto ett professionellt samtal med tydlig struktur och ett tydligt syfte. Dessutom är det forskaren som sätter riktlinjerna för dialogen vilket medför att samtalet inte förs mellan två likställda parter. En annan distinktion är forskarens mer passiva och lyssnande förhållningssätt till skillnad mot det vardagliga samtalet (Kvale 1997, Jacobsen, 2002). Den så kallade öppna intervjun brukar tillämpas när relativt få enheter studeras, av den anledningen att empirimaterialet annars tenderar att bli alltför ohanterbart. Dessutom är metoden användbar när forskaren intresserar sig för den enskilde individens tolkning och åsikt om ett visst fenomen. Tillvägagångssättet föregås av ett antal viktiga överväganden; ska intervjun äga rum ansikte mot ansikte eller per telefon, i vilken grad skall intervjun struktureras, skall avsikten göras klar eller ej, skall bandspelare användas, hur lång skall intervjun vara och om den skall upprepas. Det är dock viktigt att i sammanhanget påpeka att undersökaren inte kan göra anspråk på att ha fått veta vad en grupp anser då denna metod begagnats, vilket annars kan leda till stora problem avseende studiens giltighet (Jacobsen, 2002). Efter att vi övervägt tillvägagångssätt för intervjun så strukturerade vi upp en intervjuguide (se bilaga 6.2) som relativt tydligt illustrerar ämnets spännvidd. Intervjufrågorna fungerade som förebild för de områden vi ville få svar på. Med andra ord; intervjuguiden tematiserades, med relativt fast ordningsföljd där respondenten öppet kunde svara på frågorna. Intervjun kan således benämnas strukturerad i enlighet med Björn Bjerkes innebördsbeskrivning, att intervjun väl planerats såväl till innehåll som till omfång (Bjerke i Gustavsson (red), 2003, s 237). Alla intervjuer ägde rum ansikte mot ansikte efter den intervjuguide som utformats. För Socialförsäkringsenheten, Svenskt Näringsliv modifierade vi intervjuguiden för att passa respektive verksamhet (se bilaga 6.4). Vid intervjun med Industrifacket användes däremot samma intervjuguide som till de övriga företagen. Detta då vi inför intervjutillfället inte hade vetskap om att de inte genomfört något hälsobokslut inom verksamheten. Vi tillfrågade alla 14