Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Förskoleklass, grundskola och fritidshem Verksamhet Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 2016-01-07 2017-01-07 Utvärdering av förra årets planerade åtgärder I förra årets (2014-2015) kartläggningen framkom det att eleverna upplevde att omklädningsrummen vid idrottslektionerna var otrygga platser. För att kunna säkerställa att eleverna känner sig trygga i omklädningsrummen finns det numera alltid en manlig och en kvinnlig pedagog med på idrottslektionerna. Detta gäller även för eleverna som har simundervisning. Eleverna uppmärksammade att det ofta skedde konflikter om olika regler vid fotbollsspel under rasterna och fritidsverksamheten. Efter att eleverna diskuterat fram gemensamma regler samt att en pedagog var närvarande vid fotbollsspel och påminde om de uppsatta reglerna, minskade konflikterna. Pedagogerna på fritidshemmet såg att det uppstod konflikter vid förflyttningar mellan olika aktiviteter och valde då att förflyttningarna skulle ske i mindre grupper och såg till att det alltid fanns en pedagog i hallen när det var dags för eleverna att gå ut eller komma in. Oron kring förflyttningar har därmed nästan helt försvunnit.
Utvärdering av årets planerade åtgärder Utvärderingen kommer att ske av eleverna på de schemalagda elevråd och fritidsråd som ligger i kalendariet under läsåret. I enkätundersökningarna får vi en indikation på vad föräldrarna tycker om hur vårt arbete med planen mot kränkande och diskriminerande handlingar fortlöper samt via föräldrarådsmöten som ligger inplanerade i kalendariet under läsåret. Pedagogerna utvärderar planen på valda skolmöten under läsåret. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Verksamhetens lokala vision då det gäller planen mot kränkande behandling, är att förebygga och förhindra alla former av trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. könsöverskridande identitet och ålder Varje pedagog, elev och förälder ska känna en trygghet och säkerhet i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling på Vittra Luma Park. På Vittra Luma Park skall alla oavsett bakgrund, livssituation och kön känna trygghet och gemenskap samt utvecklas till ansvarskännande, jämställda och demokratiska individer genom att få komma till sin rätt. Det viktigt för oss att skapa en god gemenskap och bygga och vårda relationer, såväl med varandra som med vår omvärld. Känslan och atmosfären i vår verksamhet präglas av samspel och närhet mellan alla barn, elever och vuxna. Ett samspel där våra värderingar ansvarstagande, inkluderande och tydlighet kommer till uttryck i hur vi förhåller oss till varandra. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Vi vill arbeta aktivt för att motverka traditionella könsmönster genom att vi uppmuntrar flickor och pojkar att leka tillsammans. Vi utför aktiviteter som anpassas till bägge könen, detta gör vi genom att medvetet locka och inspirera både flickor och pojkar att prova på olika aktiviteter. Vi arbetar aktivt med att medvetandegöra hur vi bemöter och tilltalar flickor respektive
pojkar. Vi ser allas lika värde. Vi strävar efter att ha en jämn blandning av både manliga och kvinnliga pedagoger. Återkommande dialoger med både barn och föräldrar för att skapa en medvetenhet. Vi tillämpar fasta plaster så att man kan styra in eleverna på att blanda sig mellan könen. Pedagogerna är med och startar lekar för att en god blandning skall kunna vara möjlig. Vi ser kontinuerligt över gruppsammasättningarna. Alla barn har tillgång till samma material. Vi utvärderar hur jämställdhetsarbetet går vid periodutvärderingarna. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Vi jobbar medvetet med hur man pratar med barnen och hur man uttrycker sig i samtalssituationen. Vi för dialoger i arbetslaget kring hur vi undviker att köna in barnen. Vi hindrar inte eleverna från att uttrycka sig genom sin klädsel, hår eller andra personliga områden. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Pedagogerna jobbar medvetet kring hur man uttrycker sig inför barnen. Vi jobbar med aktiviteter som innebär samtal med barnen om diskriminering. Källkritik mot ex. litteratur. Alla elever erbjuds lika möjligheter. Pedagogerna på Vittra Luma Park har skiftande etnisk bakgrund.
Vittra Luma Park är en internationell verksamhet. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Samtala med eleverna om religionsfrihet och vad det innebär. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Tydlig uttalad syn, där vi lyfter allas lika värde. Samtal med eleverna om vad det kan innebära att ha ett funktionshinder. Inkludering tillämpas i alla ämnen. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Samtala med eleverna om hur olika familjebilder kan se ut. Ålder: uppnådd levnadslängd Oavsett ålder erbjuds eleverna lika möjligheter och stöd utifrån sina behov och förutsättningar. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till
barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016 utifrån resultatet av kartläggningarna Kartläggningarna har gjorts i elevgrupp, till exempel vid klassråd och för eleverna på fritids på fritidsrådet. Vi kartlägger riskområden tillsammans med föräldrarna på föräldramöte och föräldrarådet och tillsammans med pedagogerna vid utvärderings- och förberedelsedagarna. Det eleverna främst uttrycker är att det känns lite otryggt när andra barn försöker öppna toalettdörren när man redan är där. Föräldrarådet lyfter fram behovet av ett mera genomtänkt och tydligt genusarbete som de inte upplever finns. Likaså pratar man där om vikten av att barnen förstår var deras gränser går. Eftersom det är en liten skola med få elever kan gränserna lättare vara något vidare och därmed behöver eleverna förberedas inför årskurs 4 då de börjar i en annan skola. Det finns onödigt utrymme för diskriminerande situationer vid övergångar och transport mellan aktiviteter. Nedan följer punkter för förebyggande insatser som Vittra Luma Park kommer att satsa på under året. Förskoleklass/Skola: 1. Övergångar mellan olika aktiviteter, arbetspass och uteverksamhet/raster ses som situationer där eventuella kränkningar och diskrimineringar skulle kunna förekomma. - Vi arbetar för att ha pedagognärvaro vid samtliga av ovanstående situationer genom schemaläggning. - Tillsammans med eleverna utarbeta gemensamma regler och rutiner för hur vi skall handla och vara mot varandra i dessa situationer. - Fasta och återkommande rutiner som skapar trygghet för alla elever i skiftande situationer, såsom tydlig lektionsstruktur, samma rutiner kring lunchsituationen och mellanmålet varje dag. - Förkorta väntetiden till och från matsalen t ex genom att gå i olika omgångar. 2. Trygghet vid utevistelse/på gården - Vi arbetar för att alltid ha pedagognärvaro vid Lunden och buskarna. - Tillsammans med eleverna utarbeta gemensamma regler och rutiner för hur vi skall handla och vara mot varandra i dessa situationer. - Fasta och återkommande rutiner som skapar trygghet för alla elever i skiftande situationer. - Eleverna använder västar vid uterast och utflykter. 3. Var går gränsen? - Skolan ser ett behov av att tillsammans med eleverna arbeta för en förståelse av gränser i den arbetsmässiga och sociala samvaron.
- Detta mycket för att skolan är liten och inbjuder till en miljö som kommer att skilja sig mycket från den de möter i år 4. 4. Otryggt på toaletterna - För att de elever som inte vill låsa dörren vid toalettbesök kommer det att finnas uppaget skyltar att hänga på dörren. 5. Genusarbete - Vi fördelar ordet under lektionstid till samtliga i gruppen så att alla får komma till tals oberoende av kön. - Könsneutrala toaletter. - Identifiera könsstrukturer för att kunna motverka dem, till exempel genom hur vi pratar med elever beroende på elevens kön. Fritidshem: 1. Vi ser att det lättare uppstår konflikter av olika slag vid förflyttningar. - Insatsen blir att förflytta sig gruppvis med en pedagog. - Att det alltid finns minst en pedagog i kapprummet enligt fastställt schema. - Tillsammans med eleverna sätta upp regler för hur vi bemöter varandra vid just förflyttningar. 2. Legohörnan - Fritidsrådet tar fram regler för legohörnan, såsom hur många som kan vara där samtidigt, vad som gäller med legobyggen eleverna vill spara. Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Under året kommer vi på Vittra Luma Park att kontinuerligt arbeta med att utvärdera de insatser som finns i både den främjande och den förebyggande delen av planen. Detta för att alla skall känna till dess innehåll och därmed också kunna arbeta med den som en aktiv del av den dagliga verksamheten, exempelvis genom att elever är delaktiga i kartläggningar, det förs diskussioner kring trygghet och studiero på elevråd och fritidsråd, Föräldrarna involveras genom föräldraråd och föräldramöten. Personalen ser över arbetar med de främjande och förebyggande aktiviteterna på Utvärdering- och förberedelsedagarna som infaller efter varje period, alltså var sjätte vecka. När Planen mot kränkande och diskriminerande handling upprättas i januari gås den igenom med samtliga pedagoger på enheten på ett skolmöte, föräldrarna informeras om att den har upprättats och den läggs ut på SchoolSoft. Föräldrarna får en presentation av planen mot kränkande och diskriminerande handling på föräldramötet i augusti/september Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Efter varje period (var sjätte vecka) går vi igenom de Anmälningar till rektor som kommit in under perioden och gör en analys över de som handlar om kränkning och incidenter, vilken typ av kränkning eller incident handlar det om och vilka har varit inblandade. Därefter gör vi en jämförelse med de tidigare anmälningar som kommit in för att se om det finns något mönster i kränkningarna/incidenterna eller de som varit inblandade. Detta analysarbete gör vi också gällande frånvaro. Vid trygghetsvandringar med eleverna får vi reda på vilka områden/platser eleverna känner oro kring och ser till att vi bemannar dessa med fler pedagoger. Vår lilla skolmiljö med en öppen miljö gör det möjligt för lärarna att ha koll på eleverna hela tiden och därmed se om något konstigt sker eller höra om något otillbörligt sägs. Dokumentera: Den pedagog som ser eller får berättat för sig om en kränkande behandling skall skriva en Anmälan till rektor om ärendet. Vi använder avsedd mall för detta som finns på vårt intranät Strukturtorget. Anmälan lämnas till rektor, ärendet tas upp på kommande elevhälsomöte och förvaras på avsedd plats i Elevhälsopärmen som finns inlåst på rektors kontor. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.