Lerums kommun budget Verksamhetsplan Årsredovisning2014
Omslaget: Arbetet i en kommun spänner över ett stort antal områden. I Lerums kommun arbetar drygt 2 700 personer för att ge bästa möjliga service till kommunens närmare 40 000 invånare. Omslagsbild: Anna Rehnberg
ÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT Budget Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Visionen sträcker sig till år 2025. Vilja och mål Vision Vilja och mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige inriktningar och mål för kommunens verksamhet under mandatperioden. Årsredo visning Verksam - hetsplan Budget Utifrån Framtidsbild 2018 ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, och en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 3
Innehåll Året i korthet 5 Kommunstyrelsens ordförande 6 Vision 2025 7 Förvaltningsberättelse Lerum och omvärlden... 8 Verksamhetsuppföljning... 10 Mål och uppdrag... 12 Kommunens personal... 13 Ekonomisk analys... 15 Ekonomisk analys, koncern... 21 Resultaträkning... 23 Driftsredovisning... 23 Balansräkning... 24 Finansieringsanalys... 25 Noter... 26 Investeringsredovisning... 30 Exploateringsredovisning... 32 Redovisningsprinciper... 34 Kommunens vatten och avlopp... 36 Va-redovisning... 38 Bilagor Måluppfyllnad... 39 Revisionsberättelse... XX 4
Året i korthet Så här används 100 kr i kommunalskatt 27,85 26,62 15,13 7,96 5,51 5,47 5,05 2,82 1,67 0,81 Äldre- och Grundskola Förskola Gymnasie- Individ Gator, vägar Övrigt Bibliotek, Räddnings- Politisk omsorg om skola och och och samhälls- kultur och tjänst verksamhet funktions- vuxen- familje- planering fritid hindrade utbildning omsorg Intäkter Statsbidrag och utjämning 8,1% Kostnader Personalkostnader 52,5% Bidrag 3,0% Avgifter 7,1% Köp av verksamheter 18,5% Bidrag 4,6% Övrigt 6,6% Skatter 73,6% Lokalkostnader 7,3% Övrigt 18,6% Fem år i sammandrag 2010 2011 2012* 2013 2014 Antal invånare 38 580 38 788 39 070 39 319 39 771 Skattesats kommunen 21,08 21,08 20,65 20,65 20,65 Antal årsarbetare 2 230 2 344 2 318 2 234 2 261 Antal tillsvidareanställda 2429 2 550 2 511 2 414 2 423 Årets resultat (mnkr) 51,0-87,1 3,1 11,7 103,5 Verksamhetens nettokostnader (mnkr) 1 652 1 840 1 776 1 798 1 795 Skatter, statsbidrag o utjämning (mnkr) 1 722 1 773 1 805 1 872 1 919 Eget kapital (mnkr) 341 254 257 269 372 Nettoinvesteringar (mnkr) 106 313 317 240 194 Skulder per invånare (kr) inkl hela pensionsåtagandet 40 845 47 146 52 647 56 018 57 585 exkl hela pensionsåtagandet 19 715 23 889 29 552 31 597 34 066 Borgensåtagande per invånare (kr) 1 744 1 673 1 664 2 169 2 125 * En skatteväxling skedde mellan regionen och kommunen i samband med att regionen blev ensam ägare av Västtrafik 1/1 2012. 5
Kommunstyrelsens ordförande Ett på många sätt turbulent 2014 har passerat. För vår del inleddes det med valkampanj inför supervalåret, med val till EU-parlamentet i maj och till kommun, landsting och riksdag i september. Ett riksdagsval som genererat stora politiska utmaningar. För första gången i kommunens historia har vi fått en socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen i Lerum, efter 44 år av borgerligt styre. Jag ser med fortsatt tillförsikt på det politiska samarbetet i Lerum. Vi arbetar för att driva utvecklingen framåt, locka fler att bo i vår fantastiska kommun och att driva vår miljövision att bli Sveriges ledande miljökommun. Vi har ett historiskt positivt ekonomiskt resultat, som vida överstiger det som var budgeterat. En viktig anledning är förvaltningsledningens mycket goda arbete med att hålla i ekonomin, samtidigt som man levererar god service till invånarna. En hållbar ekonomi är en förutsättning för att kunna ge service till invånarna, nu och i framtiden. Då känns årets resultat med ett plus på 103,5 miljoner kronor mycket bra. Räknar man på resultatet för den löpande verksamheten är det ett plus på närmare 74 miljoner kronor. Det betyder att vi har en budget i balans och kontroll på pengarna. Den sociala hållbarheten är viktig i ett fungerande samhälle. Under året invigdes gångtunneln vid Ljungviksskolan. Ett färgsprakande resultat i ett nära samarbete mellan barn och unga i Gråbo, representanter från kommunen och konstnärer. Tunneln är en del i projektet kreativa skolvägar i Gråbo. Ett sätt att skapa trygga vägar till skolan, som ska locka fler att röra sig genom att exempelvis promenera eller cykla. I år var första gången på över hundra år som laxen lyckats leka i Säveån uppströms Hedefors kraftverk. Den nya fiskvägen som invigdes förra året har gjort laxleken möjlig igen. Nu vandrar den åter upp i Säveån i den 375 meter långa fiskvägen förbi kraftverket. Under året satte vi också spaden i marken för det världsunika bullerplanket Noisun. Cirka 450 meter bullerplank med solfångare som kommer att generera solenergi till vårt fjärrvärmesystem. Varje år är på många sätt händelserikt när man blickar tillbaka. Vissa år med fler glada nyheter som etsar sig fast, andra år överskuggas av mörkare nyheter. 2014 har burit med sig många svarta rubriker med oroligheter i många delar av världen, som i Ukraina och Syrien. Ebolalarm har spridit oro globalt, samtidigt som andra sjukdomar dödar bortom alla rubriker, och drabbar de redan mest utsatta av fattigdom och oro. Att bekämpa fattigdomen i världen är en viktig nyckel för global balans. Inte minst för att kunna arbeta effektivt för att nå globala mål för klimat och miljö. För vem har möjlighet att tänka på klimatet när varje dag är en kamp för att kunna mätta hungriga magar? Vi har förmånen att kunna ha hållbarheten för ögonen. På olika sätt arbetar vi för att minska belastningen på miljö och klimat, och skapa ett samhälle där kvinnor, män, flickor och pojkar har samma möjligheter att forma sina liv. Henrik Ripa Kommunstyrelsens ordförande 2014 6 Foto: Ahlséns Foto
Vision 2025 Lerums vision är att vara Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Kommunstyrelsen har bestämt att Gråbo ska vara pilot och gå före i arbetet med att ställa om till ett hållbart samhälle. När visionen blivit verklighet präglas hela kommunen av ledorden hållbarhet, inflytande och kreativitet. Profilprojekt För första gången delades Lerums ljusgröna miljöpris ut i juni, som en direkt följd av visionsarbetet. Det ljusgröna miljöpriset bygger på samarbete mellan näringsliv och gymnasieungdomar och ska stimulera till miljösmart innovation. Priset gick till Cleanmotion som tillsammans med två gymnasister tagit fram en ny lösning för att underlätta för pendlare som inte vill ta bilen. En variant av den nya lösningen testades i förvaltningen under hösten, för att undersöka om det kan vara ett bra sätt att sänka energiförbrukning, klimatutsläpp och kostnad för förvaltningens transporter. Rapport väntas i januari. På sensommaren stod etapp ett klar i projektet med kreativa skolvägar i Gråbo då gångtunneln vid Ljungviksskolan invigdes. Projektet syftar till att omvandla Gråbo till en hållbar tätort genom att göra det lättare och roligare att välja aktiva transporter. I Gråbo invigdes under året också Lilla Gråborundan som ett första steg för att utveckla en hållbar besöksnäring på orten. Delaktighet Visionen om att bli Sveriges ledande miljökommun bygger starkt på delaktighet och inflytande. I medborgarenkäten framgår att känslan av delaktighet har minskat, särskilt bland män. Det här är bekymmersamt, och ett framgångsrikt visionsarbete behöver vända den här utvecklingen. Ett sätt att öka delaktigheten är medskapandegruppen i Gråbo som under året bland annat tagit initiativ till att fräscha upp Mjörnbotorget. Medskapandegruppen ligger också bakom idén om Lilla Gråborundan och startade i år en ny tradition att under nationaldagsfirandet välkomna nya svenska medborgare. Dessutom har medskapandeorganisationen gjorts om under 2014 för att framöver kunna engagera fler Gråbobor. En viktig utmaning under 2015 är just detta. I Floda fortsatte samarbetet genom processen Floda BID. Framgångar för klimatet Under året noterades de lägsta utsläppen av koldioxid sedan kommunen började följa statistiken. Klimatutsläppen från el och värme nådde under 2014 nästan målnivån som är satt för år 2020, sex år tidigare än målåret. För första gången syntes under 2014 också en liten nergång för koldioxidutsläppen från transporter, även om det är lång väg kvar innan målet nås där. Sveriges ledande förvaltning? Sveriges ledande miljökommun behöver en ledande förvaltning för att nå visionen. Under 2014 lyckades förvaltningen minska energiförbrukningen i kommunens lokaler rejält, vilket innebär mindre belastning på både ekonomi och ekosystem. Kommunens fordon har också blivit mer klimatsmarta då andelen förnybara drivmedel ökat. Utmaningen för förvaltningen är att fortsätta att synliggöra arbetet och att våga hitta nya lösningar för att gör arbetet smartare och resurssnålare. Årets mest omtalade Det var framförallt tre projekt inom kommunens gränser som blev omskrivna under året: Noisun, Fiskvägen i Hedefors och förnyandet av förvaltningens miljödiplomering. 7
Lerum och omvärlden Lerums kommun jobbar engagerat vidare med utmaningen och visionen att bli Sveriges ledande miljökommun. Kommunens arbete med att stärka de ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhetsdimensionerna växelverkar med omvärlden. Långsam global återhämtning 2014 var året då återhämtningen efter den världsekonomiska turbulensen skulle ta fart på allvar men så blev inte fallet. Det internationella konjunkturläget är fortfarande relativt svagt och Sveriges tyngs ned av euroområdets ekonomiska stagnation. När omvärlden inte ger draghjälp har Sverige blivit allt mer beroende av den inhemska efterfrågan och såväl privat som offentlig konsumtion har hållits uppe genom en expansiv finanspolitik och låga räntor. BNP-tillväxten beräknas landa på cirka 1,9 procent 2014 jämfört med 1,3 procent föregående år, betydligt svagare än prognoserna. Enligt konjunkturinstitutet är dock de offentliga finanserna i bra skick och statsskulden låg. Under slutet av 2014 syntes en tydlig skillnad mellan näringslivets optimism och de privata hushållens dystrare tilltro till den ekonomiska utvecklingen de närmaste tolv månaderna. Arbetslösheten relativt låg i Lerum Arbetslösheten i Sverige har trots positiva prognoser legat i princip oförändrad kring åtta procent de senaste tre åren. Ungdomsarbetslösheten är fortsatt mycket hög på 22,1 procent och skiljer även ut sig negativt i jämförelser mellan OECD-länderna. Antalet sysselsatta i Sverige har visserligen ökat under 2014 men så också arbetskraftsutbudet. Arbetslösheten beräknas nu börja sjunka ner mot 6,6 procent till 2018-2019. Lerum har historiskt sett haft en låg arbetslöshet. Arbetslösheten i Lerums kommun i åldersgruppen 16-64 var 3,4 procent 2014 vilket är bland de lägsta nivåerna i hela Västra Götaland. Även ungdomsarbetslösheten är låg i förhållande till övriga kommuner i regionen. Arbetslösheten för män är högre än för kvinnor. För en blivande ledande miljökommun är det självklart fokus på att öka andelen jobb på hemmaplan, och då med särskilt fokus på gröna jobb; arbeten inom branscher och företag som stöder en hållbar utveckling. Genom näringslivsstrategin arbetar Lerum för att öka andelen gröna jobb i kommunen. Fler har det bättre men klyftorna växer Världshälsan förbättras stadigt och allt färre lever under gränsen för extrem fattigdom, det vill säga 1,25 dollar att röra sig med per dag. Samtidigt ser vi ett skifte där så kallade rikedomssjukdomar nu står för den största sjukdomsbördan (förlust av levnadsår) vilket är en dramatisk förändring sett över 20 år. Hjärtinfarkt, cancer, diabetes och andra sjukdomar har kommit ikapp och passerat infektioner, undernäring och spädbarns-/mödrasjukdomar vad gäller andelen av sjukdomsbördan. Det finns en stor medvetenhet såväl globalt som nationellt och lokalt om de vanligaste hälsofarorna och förebyggande arbete men tyvärr finns en förskjutning innan livsstilsmönster förändras i större skala. Relativt sett ökar klyftorna och nyligen nåddes en brytpunkt då världens 80 rikaste personer tillsammans blev rikare än hela den fattigare halvan av jordens befolkning. Det socioekonomiska sambandet är tydligt och bara i Västra Götaland skiljer det nära tio år i medellivslängd mellan de bostadsområden där man har bäst respektive sämst inkomst i jämförelser. Ur ett jämställdhetsperspektiv kan vi i Sverige fortfarande se en genomsnittlig löneskillnad på drygt 13 procent mellan kvinnor och män. Lerum jobbar aktivt med att utjämna osakliga löneskillnader för kommunens anställda samt jämställdhetsintegrera verksamheten och motverka könsstereotyper i enlighet med CEMR-deklarationen. 8
Vi blir fler och vi blir äldre Folkökningen i Sverige med en miljon människor från 2004 fram till 2017 sker i rekordfart. Två huvudfaktorer står bakom ökningen, dels att vi blir allt äldre och dels att vi har en hög nettoinvandring till Sverige. Precis som i många andra västländer fortsätter den äldre delen av befolkningen i Sverige att öka både i antal och i andel, vilket signalerar om större omsorgsbehov och större efterfrågan på arbetskraft i välfärdssektorn. Delvis finns lösningen i det tillskott i arbetskraften som invandringen utgör och som vissa samhällssektorer skulle ha stora problem att klara sig utan. Samtidigt ökar kraven på landets kommuner att ta emot och erbjuda förutsättningar för bra integration för nyanlända. Drygt 81000 personer sökte asyl i Sverige 2014 vilket är den högsta siffran sedan 1992. Lerums kommun har också en åldrande befolkning och under de senaste fem åren har befolkningstillväxten ökat mest inom ålderskategorierna 65-79, och 80 år och uppåt. Inom kategorin 25 till 44 år och 10-18 år har Lerum haft en negativ befolkningstillväxt. Den totala befolkningstillväxten i kommunen landade på över en procent under 2014 och invånar- antalet förväntas passera 40 000 under 2015. Klimatfrågan och oljetoppen Klimatfrågan är alltjämt högaktuell och det globala forskningskollektivet uppskattar att utsläppen av växthusgaser behöver minska med cirka 50 procent till år 2050 jämfört med år 2000. 2014 blev det varmaste året som man uppmätt i Sverige någonsin. Oljepriset sattes under stor press under 2014 och parallellt med ett kraftigt uppsving i bilförsäljningen har inte diskussionen kring oljetoppen varit lika högljudd. Miljöfordonsförsäljningen ökar också i Sverige men den möjliga miljövinsten försvagas av att det fortfarande är relativt liten andel som är elfordon. Lerums kommun arbetar aktivt med att stimulera hållbart resande och i de egna verksamheterna ligger Lerum topp tre i landet när det gäller andelen miljöfordon. Samtidigt deltar kommunen i innovativa samarbetsprojekt för hållbara transportlösningar. Även inom byggnadssektorn är kommunen bland de Sverigeledande vad gäller energieffektivitet i de egna fastigheterna och främjande av energieffektiva privatbostäder. 9
Verksamhetsuppföljning Lerums kommun har ett historiskt högt ekonomiskt resultat, samtidigt som verksamheterna presterar bra kvalitet och service till invånarna. Lerums kommun uppfyller mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen och Lerum tillhör den övre fjärdedelen av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. Kommunens resultat uppgick till +103,5 mnkr och är historiskt det högsta resultat som kommunen redovisat. Det är också en markant förbättring jämfört med föregående år. Framför allt visar kommunens verksamheter ett positivt resultat och presterar en kvalitativ verksamhet. Reavinster inom exploateringsverksamheten och lägre räntekostnader bidrar också till överskottet. Kommunens viktigaste intäktskälla, skatter och statsbidrag, ökade med 2,5 procent under året, vilket är en relativt låg ökningstakt. Trots det klarar kommunen ett rekordresultat och uppfyller målen för god ekonomisk hushållning. Vision 2025 gör synliga avtryck För första gången delades Lerums ljusgröna miljöpris ut, som en direkt följd av visonsarbetet och med starka inslag av ledorden kreativitet och delaktighet. Det ljusgröna miljöpriset är ett exempel på kommunstyrelsens prioriterade inriktning att söka samarbete för att nå visionen. Lerums ljusgröna miljöpris ska stimulera till miljösmart innovation. Priset gick till Cleanmotion som tillsammans med två elever från Lerums gymnasium tagit fram en ny lösning för att underlätta för pendlare som inte vill ta bilen. I september invigdes första etappen av projektet kreativa skolvägar i Gråbo. En färgsprakande gångoch cykeltunnel har kommit till i nära samarbete med unga i Gråbo, medarbetare från kommunen och konstnärer. I centrala Lerum blev visionsarbetet synligt på ett konkret sätt när det unika bullerplanket och solfångaren Noisun kom på plats i takt med att hösten övergick i vinter. Invigning sker till våren 2015. Ett sätt att öka delaktigheten är medskapandegruppen i Gråbo som under året bland annat tagit initiativ till att fräscha upp Mjörnbotorget. Medskapandegruppen ligger också bakom idén om Lilla Gråborundan och startade i år en ny tradition att under nationaldagsfirandet välkomna nya svenska medborgare. God kvalitet med spets i energieffektivitet Vi har en hög kvalitet i förskola och skola, med en hög kundnöjdhet och trygga barn och elever. IT-satsningen en till en har avslutats under året och ger nu förutsättningar för att användas i den pedagogiska verksamhetsutvecklingen. Trots att antalet ungdomar i gymnasieålder är sjunkande så lyckas Lerums gymnasium behålla sin attraktivitet i regionen. Kommunens omsorgsverksamhet har med intensivt arbete uppnått en ekonomi i balans. Ett omfattande förändrings- och utvecklingsarbete har genomförts samtidigt som en hög kvalitet och kundnöjdhet kunnat behållas. Under ett par års tid har det varit brist på platser i särskilt boende, framförallt för personer med demenssjukdom. Under året togs den första etappen av Nya Lundbygården i bruk. Därmed har kommunens tillgång på platser för personer med demenssjukdom varit i nivå med efterfrågan. Kommunen har under året utökat sitt åtagande om mottagande av ensamkommande flyktingbarn, och i augusti öppnade kommunens första asylboende för målgruppen. Planproduktionen har varit den högsta på många år och vi ser ett trendbrott när det gäller antagna detaljplaner. Det gör det möjligt att uppfylla kommunfullmäktiges mål avseende 1 procent befolkningsutveckling. Lerums kommun är sverigeledande när det gäller att producera högkvalitativa och miljöklassade byggnader för de kommunala verksamheterna. Lerum hamnar också i toppskiktet i landet när det gäller att stimulera energieffektivt byggande av enskilda bostäder. Supervalåret 2014 genomfördes med val till EU-parlamentet i maj och till kommun, landsting och riksdag i 10
september. Valdeltagandet var högt och möjligheten att förtidsrösta utnyttjades av fler än tidigare. Jämställdhet Lerums kommun har lagt en god grund för jämställdhetsintegreringsarbetet. Det konstateras efter deltagandet i Sveriges kommuners och landstings, SKL:s, Program för Hållbar jämställdhet. Arbetet med implementering av kommunövergripande handlingsplan för jämställdhet har fortsatt. Fokus har legat på följande tre målområden: Ökad kunskap Kunskapshöjande insatser har under året främst förekommit inom ramarna för ordinarie resurser. Sammantaget ska åtgärderna bidra till att hålla frågan levande och aktuell. Integrering av jämställdhet i styrningen Åtgärderna fortsätter fokusera på könsuppdelad statistik och jämställdhetsanalys. Året har inneburit att samtliga ärenden till kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott numer innehåller en jämställdhetsbedömning för att säkra ett jämställdhetsperspektiv i beslutsunderlaget. Jämställd service Arbetet fortsätter för att stödja en uppföljning fördelad på kön och för att identifiera relevanta områden för att säkerställa en jämställd service till kommunens medborgare och brukare. I takt med att tillämpning av jämställdhetsanalys ökar förväntas effekten i form av jämställd service bli mer synbar. 11
Mål och uppdrag Vilja och mål är kommunfullmäktiges mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden 2011 till 2014. Utifrån Vilja och mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra. I budget 2014 finns utöver viljeinriktningar och mål ytterligare mål som återfinns under rubriken övriga mål och uppdrag. Arbetet med att uppfylla uppsatta mål och uppdrag har fortsatt under 2014 och nu är 76 procent uppfyllda eller delvis uppfyllda. Förvaltningen bedömer detta som ett gott resultat. Se jämförelse med delåret då måluppfyllelsen i samma kategori var 69 procent. De mål som särskilt kan framhållas under 2014 är: Befolkningstillväxten ska vara en procent per år över en tioårsperiod. Lerums befolkning ökade med 1,15 procent under 2014. Enligt den befolkningsprognos som gjordes 2014 kommer kommunen att uppfylla målet under den kommande 10-årperioden. Utveckla en modell för att förbättra dialogen med medborgare, exploatörer med mera. Planenheten på Sektor samhällsbyggnad har under året arbetat med olika metoder för möten med allmänheten, och hur en medborgardialog kan ske mycket tidigt, innan planprocessen i egentlig mening har startat. Näringslivsrådet för dialog och näringslivsfrågor har skapats. Tillvarata förslag från medborgare. Aktivare insatser på kommunens facebook-sida ger medborgarna ytterligare en dialogkanal för frågor, information och tips. Ett utvecklingsarbete pågår med att komplettera den tekniska plattformen med en mobilapp. Förbättra möjligheter för närproducerande att bli leverantörer. Årets arbete med målet har gett resultat och innebär flera nya avtal med lokala leverantörer, bland annat inom yttre miljö och växtskötsel, och kläder. Dialogmöten med enskilda företagare och andra former av samarbeten har ökat. Krav och avtal har anpassats för att underlätta för lokala leverantörer. Teknik ska vidareutvecklas i skolan. En mängd åtgärder har genomförts för att utveckla såväl utbildningen som kontakten med elever och med vårdnadshavare. Satsningen en-till-en, alltså en bärbar lärplattform till varje elev, är nu fullt utbyggt i årskurser 4-9 i grundskolan och i hela gymnasiet. Teknik för att underlätta för äldre kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning. I arbetet med målet genomförs nu videovårdsplaneringar i samverkan med Alingsås lasarett. Äldreboendet Nya Lundbygården använder digitala signeringslistor som ger en snabb överblick över de önskemål och behov som ska tillgodoses hos varje individ och när. Hemtjänsten använder digitala lås för att skapa en tryggare omsorg genom att nyckelhanteringen blir säkrare. Åtgärder för kostnadseffektiviseringar inom Sektor stöd och omsorg. Målet med att få en ekonomi i balans är nu uppnått med de genomlysningar av verksamheten som genomförts. Intensifiera insatserna för att förebygga och förhindra våld i nära relationer, med särskilt fokus på kvinnofrid. Handläggarna som arbetar med våld i nära relationer har, förutom individuellt stöd till utsatta, utbildningar för särskilda grupper inom sektorn, så kallade upptäckargrupper. Upptäckargrupper är medarbetare som arbetar med att upptäcka personer som befinner sig i utsatta situationer. Under året har 173 medarbetare inom sektorn fått utbildningen. Arbetet är förankrat i all verksamhet inom sektorn. Statuskategori Antal mål delår 2014 % Antal mål helår 2014 % Uppfyllt 1 2,2% 5 11,1% Delvis uppfyllt/ 30 66,7% 29 64,4% Positiv trend Arbetet inlett 12 26,7% 10 22,2% Ej uppfyllt/ 2 4,4% 1 2,2% Negativ trend Totalt 45 100,0% 45 100,0% 12
Kommunens personal Antalet anställda i Lerums kommun är 2734 personer, varav 2423 personer är tillsvidareanställda. Utvecklingen går i rätt riktning inom andelen heltidsanställda och området jämställda löner. Sjukfrånvaron är däremot fortsatt hög. Anställda Antalet tillsvidareanställda och antalet årsarbetare är i princip oförändrat jämfört med 2013. Totalt uppgår antalet tillsvidarenställda till 2 423 personer (+9) och antalet årsarbetare till 2 261 stycken (+27). Av de tillsvidareanställda är 82,3 procent kvinnor och 17,7 procent män. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 93,3 procent för hela kommunen. Kvinnors sysselsättningsgrad är 92,5 procent och för män ligger den på 96,9 procent. Den största ökningen på det här området har skett bland grundskollärare. Andelen heltidsanställda kvinnor är 68,1 procent, jämfört med 67 procent år 2013, och andelen heltidsanställda män är 87,9 procent, jämfört med 86 procent år 2013. Den totala andelen heltidsanställda är 71,6 procent av alla tillsvidareanställda, 70 procent 2013. Den största förbättringen här har noterats bland måltidspersonal. Av andelen personer i chefsbefattning är 69,6 procent kvinnor och 30,4 procent är män. Kvinnornas andel har ökat från 68 procent till 69,6 procent mellan åren 2013 och 2014. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel hel(der och del(der 2014 0,4% 7,4% 24,1% 68,1% 0,2% 4,0% 7,9% 87,9% 0,4% 6,8% 21,2% 71,6% Kvinnor Män Totalt 0-49% 50-74% 75-99% Hel=d Flest går i pension vid 65 Medelåldern bland tillsvidareanställda är 46,5 år. Kvinnors medelålder är 46,3 år och männen ligger på 47,2 år. Det innebär att medelåldern överlag har höjts knappt ett år jämfört med år 2013. Förvaltningen bedömer åldersstrukturen som tillfredsställande ur ett arbetsgivarperspektiv 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Åldersstruktur bland anställda 2014 8,0% 22,4% 31,8% 25,9% 12,0% 0-29 30-39 40-49 50-49 60- Andelen tillsvidareanställda personer över 60 år är 12 procent. Under året avgick 57 personer med ålderspension, vilka återfinns i åldrarna 60 till 67 år. För kommande femårsperiod beräknas närmare 300 personer avgå med ålderspension, vilket går i linje med tidigare prognoser. Generellt är det positivt för arbetsgivaren med så stor variation som möjligt beträffande pensionsålder för de anställda. 30 25 20 15 10 5 0 Ålder vid pension, könsuppdelad 26 8 1 1 3 2 1 1 2 5 3 3 60 61 62 63 64 65 66 67 Kvinnor Män 13
Personalomsättningen under 2014 ligger på 9,9 procent. Det är en minskning jämfört med 2013 års siffror, som då låg på 15 procent. De största skillnaderna jämfört med 2013 är att antalet avgångar beroende på ålderspension, verksamhetsövergång samt arbetsbrist har minskat. Personalomsättningen mäter andelen medarbetare som slutat i kommunen under året jämfört med antalet anställda vid årets ingång. 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Personalomsä?ning 2014 10,2% 8,4% 9,9% Kvinnor Män Totalt Löner Medianlönen för samtliga anställda har ökat med 2,2 procent. Kvinnornas har ökat med 1,5 procent och männens med 0,7 procent. Kvinnors medianlön är 92,3 procent av männens, vilket är en ökning med 0,8 procentenheter från föregående år. Det medvetna och strategiska jämställdhetsarbetet är en del av förklaringen till att kvinnor och mäns medianlöner närmar sig varandra. Sjukfrånvaron ökar Lerums kommun är sedan 2013 en av de kommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, som har hög sjukfrånvaro. Den bilden har trots att området prioriterats inte förändrats under 2014. Jämförelse mot tidigare års siffror försvåras av att vi har bytt personalsystem. Underlag för framräkning av sjukfrånvarostatistiken i de olika systemen inte är identiska. Sjukfrånvaron redovisas därför inte i diagramform. Sjukfrånvaron under 2014 ligger på 8,3 procent, vilket kommer utgöra det nya basvärdet för framtida jämförelse. Att detta är otillfredsställande högt och totalt sett signalerar en ökning, oavsett systemskifte, står helt klart. Sjukfrånvaron har ökat generellt och det är den långa sjukfrånvaron som ökar. Den korta frånvaron är i stort sett oförändrad. Sjukfrånvaron ökar mest bland kvinnor i de äldre åldrarna. Även skillnaden mellan könen ökar. Barnskötare, förskollärare och måltidspersonal är yrkesgrupper som sticker ut med höga sjukfrånvarosiffror, siffror som ökat mycket jämfört med föregående år. Lerum Energi AB Lerum Energi AB hade, den 31 december 2014, 30 personer anställda tillsvidare. Antalet årsarbetare är också 30. Av de anställda är 74 procent män och 26 procent kvinnor. Medelåldern är 48 år och den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 99,33 procent. Sjukfrånvaron uppgick till två procent under 2014. Medianlöneutveckling 2010-2014 30000 28000 26000 24000 22000 Kvinnor Män Totalt 20000 2010 2011 2012 2013 2014 Nyckeltalen redovisas per den 1 november 2014. Sjukfrånvaro redovisas per den 31 december. 14
Ekonomisk analys Årets resultat uppgick till +103,5 mnkr och är en kraftig förbättring jämfört med föregående år och även i jämförelse med resultatet under den senaste 10-årsperioden. Resultatet är i första hand orsakat av en betydligt starkare resultatutveckling inom kommunens verksamheter, här återfinns ett överskott på 65,3 mnkr. Därutöver har reavinster inom exploateringsverksamheten (+29,7 mnkr) och ett gynnsamt ränteläge bidragit till resultatet. Årets budgeterade resultat uppgick till +11,5 mnkr. Exkluderas slutredovisningen av exploateringsprojekten uppgår årets resultat till +73,8 mnkr, vilket ger en mer rättvisande bild av den löpande verksamheten. Resultatet har successivt växt under året i relativt jämn takt. Under året har resultat och prognostiserat resultat avvikit från varandra och vid årets slut kan konstateras att resultatprognoserna under året varit försiktiga. Vid delårsbokslutet prognostiserades ett överskott på 49,5 mnkr. Samtliga sektorer redovisar bättre resultat än vad som prognostiserades i samband med delårsbokslutet. Resultatavvikelser av mer betydande karaktär återfinns inom Sektor lärande som avviker positivt med +49,1 mnkr och inom finansförvaltningen som avviker positivt med +26,7 mnkr. Avvikelsen inom finansförvaltningen förklaras i huvudsak av reavinsten inom exploateringen. Avvikelsen inom Sektor lärande förklaras till stor del av återhållsamhet i organisationen och att vidtagna åtgärder, för att få enheternas ekonomi i balans, har fått större ekonomisk effekt än tidigare beräknat samt att flera enheter inte fullt ut genomfört planerade åtgärder under hösten. Årets nettoinvesteringar i kommunen uppgår till 193,6 mnkr vilket är lägre än planerade 270 mnkr. Under året har kommunen tagit upp nya lån på 100 mnkr, vilket är lägre än beräknat utifrån en lägre investeringsvolym än planerat. Måluppfyllnad Enligt kommunallagen ska Sveriges kommuner formulera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Lerums styrmodell för god ekonomisk hushållning omfattar fyra nyckeltal, årets resultat, soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. För varje nyckeltal formuleras mål. Soliditet: Lerums kommun ska tillhöra de 25 procent av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet. Långfristiga skulder per invånare: Lerums kommun ska tillhöra de 25 procent av Sveriges kommunkoncerner med lägst långfristiga skulder per invånare. Nettokostnadsandel: Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnetto inklusive pensionsåtaganden avseende ansvarsförbindelsen. Andelen ska vara 98 procent i genomsnitt över rullande tioårsperioder. Årets resultat: Att uppfylla balanskravet. Ovanstående definitioner för soliditet och långfristiga skulder, innebär att kommunen ska befinna sig inom ett intervall där den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner sätter både golv och tak för respektive nyckeltal. Det innebär att om nyckeltalen för den valda gruppen förändras, så att golv respektive taknivån ändras, ändras också Lerums kommuns målintervall. Uppfyller målen för god ekonomisk hushållning Med utgångspunkt från de finansiella nyckeltalen uppfyller Lerums kommun målen för god ekonomisk hushållning år 2014. Resultatet enligt balanskravsutredningen är positivt och Lerums kommunkoncern tillhör de 25 procent av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. 15