Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget
SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning av samhällsekonomin... 6 Förutsättningar för Pajala kommun...6 Balanskrav och god ekonomisk hushållning...7 Pensionskostnader/övriga åtaganden...8 KOMMUNENS MÅL...9 Vision...9 Strategiskt program 2009-2011...9 Målstyrning...9 Övergripande finansiella mål för att uppnå god ekonomisk hushållning...9 Övergripande verksamhetsmål...10 Budget 2011-2013...11 Skatter och bidrag...11 Soliditet...12 Likviditet...12 Nettokostnader...13 Investeringar...13 Driftramar...14 Resultatbudget/Balansbudget...16 Finansieringsbudget...17 4
SAMMANFATTNING Allmänt Pajala kommuns verksamhetsplan och budget för åren 2011-2013 utgör ett handlingsprogram för den samlade kommunala verksamheten under de närmaste åren. Det primära har varit att tillgodose kommunmedborgarnas behov av ett brett serviceutbud med god kvalitet där kommunens kärnverksamheter, vård, omsorg och utbildning, särskilt prioriterats. Till de prioriterade områdena för den samlade kommunala verksamheten under planperioden hör den kommunala demokratin och ekonomin, kultur- och miljövärden, uppväxt och åldrande samt vår försörjning och ekonomiska trygghet. Trots denna höga målsättning är den politiska ambitionen ändå att slå vakt om kommunens ekonomi. Det medför krav på fortsatta effektiviseringar och besparingar för att skapa utrymme för utökningar inom de prioriterade områdena. Den finansiella styrningen är inriktad mot att långsiktigt balansera utgifterna för kommunens driftoch investeringsverksamhet mot de samlade inkomsterna. En förutsättning för att klara detta är en god framförhållning och flexibilitet i planeringsprocessen och en hög beredskap för förändrade planeringsförutsättningar i framtiden. Driftverksamhet 2011-2013 För den kommande planperioden visar skatteberäkningarna på ökande inkomster för 2011. Totalt sett ökar inkomsterna 2 % för budgetåret. Under 2012-13 är ökningen på samma nivå. Budgeten bygger på antaganden om oförändrad befolkning årligen under planperioden. En anledning till förändrade intäkter är att befolkningssammansättningen förändras. Antalet äldre blir procentuellt sett färre av befolkningen vilket påverkar storleken på statsbidraget. I budgeten beräknas kostnadsutjämningen minska med 500 kr årligen. Utgångsläget i årets budgetarbete har varit föregående års verksamhetsplan för dessa år. Löneökningspengarna budgeteras centralt och fördelas efter att avtalen är skrivna. Ramförändringarna för löneökningarna 2010 är bara devis klara. För 2011 budgeteras 9,2 mkr för löneökningar. 5,2 mkr är 2010 års löneökningar och 4 mkr tillhör 2011. Budgeten för kapitaltjänst inom kommunstyrelsens tekniska områden kan komma att ändras när konsekvenserna av årets investeringar blir helt kända. Ramarna har justerats med 1,2 mkr med anledning av minskade arbetsgivaravgifter. En eventuell ytterligare sänkning som beslutas i november kommer att sänka ramarna ytterligare för att minska det ej fördelade sparbetinget. En skogsförsäljning beräknas ge in 2,0 mkr. Socialnämnden har fått ett tillskott på 0,2 mkr för anhörigvård Kultur- och utbildningsnämnden har fått ett tillskott på 0,03 mkr för nya skollagen samt nationella prov i år 6 och 9- Lapplands Gymnasium har begärt att få en utökning på 954 tkr. Dessa har budgeterats centralt på finansieringen och Lapplands gymnasium uppmanas se över resursfördelningen inom gymnasieskolan Oförändrad skattesats, 22,48 kronor. Investeringarna planeras uppgå till 17 mkr årligen för den ordinarie verksamheten. Sparkrav är utlagda med 6 mkr se sid 11.. 5
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Omvärldsanalys Regeringens bedömning av samhällsekonomin Regeringen konstaterar att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i lågkonjunktur med lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet men att återhämtningen sker på bred front. Svensk ekonomi har utvecklats oväntat starkt den senaste tiden och framåtblickande indikatorer tyder på en fortsatt stark och bred återhämtning under 2010. Både den inhemska efterfrågan och exporten är viktiga drivkrafter. De permanenta effekterna av krisen bedöms bli mindre än vad som tidigare antagits och det innebär en snabbare återhämtning. I takt med att efterfrågan och produktionen stiger de kommande åren fortsätter sysselsättningen och antalet arbetade timmar att öka framför allt i tjänstesektorn. Sammantaget bedömer regeringen att antalet sysselsatta ökar med cirka 220 000 personer mellan 2010 och 2014 till följd av återhämtningen i konjunkturen, regeringens politik och en växande arbetskraft. Trots att utvecklingen blivit allt mer positiv råder det fortfarande stor osäkerhet om hur konjunkturen kommer att utvecklas framöver. Stora statsfinansiella problem i omvärlden kan få effekt på konjunkturen. Det är också oklart hur krisen har påverkat ekonomins funktionssätt och därmed hur hög den långsiktigt hållbara tillväxttakten är i ekonomin. Kommunsektorn förväntas klara balanskravet för samtliga år i regeringens prognos. År 2009 redovisade sektorn ett resultat på 13 miljarder kronor. För 2010 beräknas resultatet förbättras ytterligare. Till stor del beror det på de tillfälliga statsbidragen. Kostnaderna bedöms också utvecklas svagt under 2010. Men det finansiella sparandet försämras återigen 2011 när större delen av de tillfälliga bidragen upphör. Målet om god ekonomisk hushållning förväntas nås under 2010, men inte under resten av prognosperioden. Statens budgetsaldo förbättras snabbt från ett kraftigt underskott 2009. Redan 2011 är statsbudgeten åter i balans och därefter ökar överskottet varje år till och med 2014. Statsskulden minskar redan från och med 2010, även som andel av BNP. Skulden beräknas minska till 21,1 procent av BNP, vilket är den lägsta skuldkvoten på 40 år. Utöver återhämtningen i konjunkturen bidrar även ett antagande om att staten säljer ut en del av sitt innehav av aktier i noterade och onoterade bolag. De antagna försäljningarna förväntas förbättra budgetsaldot med 25 miljarder kronor per år 2011 2014 och minska statsskulden med 100 miljarder till och med 2014. Förutsättningar för Pajala kommun Arbetslösheten ligger på en låg nivå jämfört med föregående år. Befolkningsutvecklingen som tidigare år varit ett stort orosmoment har under 2010 haft en mycket positivt utfall. Fram till augusti har kommunen endast minskat med två personer och enligt kommunens eget befolkningsprogram har denna minskning hämtats in i september. Det demografiska trycket i Pajala kommun innebär inför de närmaste åren att grundskolan och gymnasiet minskar verksamheten. Barnomsorgen har redan minskat under ett antal år och är i stort sett oförändrad. Äldreomsorgen har stabiliserats och har en svag ökning varje år. Handikappomsorgen har ökat mer i Pajala kommun de sista tio åren även jämfört med den kraftiga ökning i riket och en viss ökning kan förväntas även 6
de närmaste åren. Förändring av olika grupper enligt nedan 2011 2012 2013 1-5 år -6 - - 6-15 år -28-21 -18 16-18 -6 +2-21 65-74 +5 +12-24 75-84 +6 +10-4 85-w +1-1 +9 Balanskrav och god ekonomisk hushållning Det lagstadgade balanskravet anger den miniminivå som kommunens resultat inte får understiga. Det krävs även finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Kommunens finansiella mål finns på sidan 12. Den föreliggande budgeten uppfyller balanskravet enligt kommunallagen. Fullmäktige får enligt kapitel 8:5, besluta att en reglering av ett negativt resultat inte skall göras om det har uppkommit till följd av ett beslut och om det finns andra synnerliga skäl. Budgeten uppfyller inte de finansiella mål som kommunen har med ett överskott på mellan 0,25-1,0% av skatter och generella bidrag för planperioden. För åren 2012-2013 finns ännu underskott budgeterat beroende på att inga sparkrav lags på dessa år. Balanskrav Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2009 2010 2011 2012 2013 Ingående resultat 0,0 0,0 0,0 0,0-2,5 Årets resultat 2,8 3,6 0,5-8,2-11,4 Reavinster/-förluster -0,8-0,4 Synnerliga skäl KL 8:5 Reservation av överskott -2,0-3,2-0,5 Ianspråktagande av reserv. 5,7 Utgående resultat 0,0 0,0 0-2,5 1,3 Ackumulerat årets resultat 7
Pensionskostnader/övriga åtaganden Pensioner Pensionskostnaderna i kommunen består av tre olika delar. Utbetalningar av pensioner som avser intjänande före 1998. Kostnaden för årets intjänande av årets pensioner, i tabellen benämnd individuell del. Löneskatten som betalas för pensionsutbetalningar. Sedan 2004 finns även en egen pensionslösning, den så kallad Pajala-modellen. Denna modell ingår dels i årets utbetalning men även som en avsättning i balansräkningen. Kostnaderna för dagens pensioner, den individuella delen täcks av personalomkostnadspåslaget. Övriga borgensåtaganden Borgensåtagande i övigt beror främst på åtaganden gentemot det kommunala bostadsbolaget. Genom den sanering av ekonomin bolaget för närvarande genomgår minskar även kommunens åtaganden i takt med att bolaget löser in lån. Även andra åtagande gentemot egna hem samt företag har minskat de senaste åren. Finansieringen av pensionerna görs genom Personalomkostnadspålägg på samtliga löner som ska täcka den individuella delen inklusive löneskatt. Utbetalningarna av gamla pensioner sker genom en ram i finansieringen. Utöver kostnaderna som går via resultaträkningen finns även en skuld som kallas ansvarsförbindelse. Redovisning av skulden som en ansvarsförbindelse regleras i lag om kommunal redovisning 5:4. Ansvarförbindelsen avser pensioner före 1998 och amorteras genom utbetalningar (första delen av pensionskostnaderna). Inom de närmaste 10 åren kommer ungefär en tredjedel av kommunens anställda fylla 65 år och dessa kommer nu sakta men säkert börja belasta utbetalningarna vilket kommer innebära att den kostnaden kommer öka ännu mer i framtiden. Denna framtida kostnad redovisas i den så kallade ansvarsförbindelsen. 8
KOMMUNENS MÅL Strategiska programmet är antaget 2008-12-15. Vision Från gruvandet om framtidens överlevnadsbekymmer till gruvsamhällets bärkraft för hög sysselsättning och stabil tillväxt. Strategiskt program 2009-2011 Det strategiska programmet uttrycker den samlade gemensamma politiska viljeinriktningen i kommunen under innevarande mandatperiod. Programmet utgör sålunda primärt beslutsunderlag för politiska ställningstaganden vid fördelning av samhälleliga resurser olika ansvarsområden och verksamheter emellan. Övriga program och planer utformas därför med detta program som bas. Målstyrning Budgeten är ett av kommunens viktigaste planerings- och styrinstrument. För att de politiska prioriteringarna skall överensstämma med medborgarnas behov och önskemål är det viktig att noga följa upp och utvärdera verksamheten. Budgetprocessen måste därför kontinuerligt anpassas och utvecklas för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande och hög behovstillfredsställelse. Syftet är att utveckla och förstärka kommunens målstyrning. En central del i detta är formulerandet av en övergripande vision, d v s en önskvärd framtida situation för kommunen, som det strategiska programmet innehåller. För att arbetet med budget och verksamhetsplan skall bli meningsfullt är kärnan i detta arbete formulerandet av tydliga och mätbara mål för att styra, följa upp och utvärdera verksamheten. Styrningen kan ske genom inriktningsmål och effektmål. Till inriktningsmålen kopplas konkreta och mätbara effektmål. Ansvaret för att fördjupad målformulering och aktiv uppföljning sker vilar på de olika programområdena. Övergripande finansiella mål för att uppnå god ekonomisk hushållning Pajala kommun har ett ansträngt ekonomiskt läge med budget i balans efter stora kraftansträngningar. En glesbygdskommun som Pajala med utflyttning under drygt 50 år med åtföljande åldrande befolkning, nästan 30 % av kommuninvånarna är över 65 år. Samtidigt har kommunen samma krav på kommunal service och omsorg som i övriga Sverige. Utöver detta krävs ekonomiska insatser för att skapa tillväxt vilket ytterligare tar resurser från den totala kommunala ekonomin. För att kommunen ska uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunallagens krav ska Pajala kommun Ha ett överskott i resultaten mellan 0,25-1,0 % av skatter och bidrag. Detta motsvarar ca 0,9-4,0 mkr. Från 2004 fram till 2015 stärka det egna kapitalet med minst 10 mkr. Stärka likviditeten kontinuerligt genom att ha en ekonomi i balans samt hålla investeringarna på en rimlig nivå. Betalningsberedskapen ska vara minst 30 dagar. Investeringar ska som regel finansieras utan upplåning. Om en investering inte ryms inom den investeringsram kommunstyrelsen förfogar över men bedöms ge ett betydande samhällsekonomiskt mervärde på lång sikt kan upplåning ske efter beslut. 9
Övergripande verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning redovisas på nämndernas sidor under rubriken verksamhetsförändringar Den centrala lönerevisionen ska inte överstiga budgeterade medel. Avslutade projekt ska maximalt avvika med 1 % mot projektets totala omslutning. Verksamhetens nettokostnad ska inte överstiga 94 %. 10
Budget 2011-2013 Budgeten för 2011 samt verksamhetsplanen för 2012-2013 innehåller 6 mkr i utlagda sparkrav. Besparingarna fördelas enligt nedan: Kommunstyrelsen -1,0 Socialnämnden -2,0 Kultur- och utbildningsnämnd -3,0 Inför 2011 års budget kommer en översyn av budgetprocessen att göras där målsättningen är att tidigarelägga denne för att ge bättre planeringsförutsättningar. Förslaget är att inför budget 2012 kommer en budgetberedning ske där nämnderna får komma in med konsekvensanalyser av föreslagna ramar. Denna beredning kommer äga rum samtidigt som bokslutsberedningen, i mitten av mars. samtliga kommuner får 115 % av medelskattekraften i riket. Kostnadsutjämningen finns kvar men i förminskad form. De delar som inte finns kvar i kostnadsutjämningen lyfts in i ett så kallat strukturbidrag. Strukturbidraget är statligt finansierat och finns vid sidan om det ordinarie utjämningssystemet. Det bygger på tre faktorer: Dels standardkostnader för näringslivsoch sysselsättningsåtgärder och för ett svagt befolkningsunderlag som tidigare ingått i kostnadsutjämningen, dels en kompensation för den bidragsminskning som vissa kommuner får genom det nya systemet (i förhållande till sitt referensbelopp). Den senare föreslås uppgå till ett belopp som motsvarar den bidragsminskning som överstiger 0,56 procent av kommunens egna skatteunderlag. Sedan budgeten 2002 har kompensation för löneökning getts däremot ges ingen kompensation för andra kostnadsökningar. En generell kompensation med 1 procent skulle kosta ca 2,0 mkr. Skatter och bidrag Från och med 2005 ändrades bidragssystemet till kommunerna. Fram till dess har statsbidragssystemet bestått av * generellt statsbidrag * inkomstutjämning * kostnadsutjämning * riktade statsbidrag typ Wernerssonpengar m fl. Från och med 2005 slogs delar av de riktade statsbidragen, de generella statsbidragen samt inkomstutjämningen ihop till en inkomstutjämning där staten garanterar 11
Soliditet Budget Budget Plan Plan Plan 2009 2010 2011 2012 2013 Soliditet 37 % 39 % 39 % 38 % 39 % Soliditeten beräknas under perioden 2011-2013 vara oförändrad. Likviditet Budget Budget Budget Plan Plan 2009 2010 2011 2012 2013 Balanslikviditet 67 % 69 % 68 % 65 % 60 % Betalningsberedskap, 14 16 18 18 14 dagar Utvecklingen av likviditeten och betalningsberedskapen framgår av nedanstående tabell. Målsättningen är att likviditeten inte bör understiga 30 dagars löpande utbetalningar samt en balanslikviditet på minst 100 %. 12
Nettokostnader Nettokostnaderna och dess andel av skatteintäkter och statsbidrag utvecklas i budgeten enligt nedanstående tabell. målet är att nettokostnadernas andel inte ska överstiga 94 %. Årets Detta mål uppnås inte. För att klara detta måste ca 5 mkr minskas från driften årligen utöver normala sparkrav. Budget Budget Budget Plan Plan 2009 2010 2011 2012 2013 Nettokostnad, mkr 356 356 356 367 376 Därav ej fördelad sparkrav 9 12,2 Andel av skatt o bidrag 95 % 97 % 95 % 98 % 99 % Investeringar Målet är att nettoinvesteringarna inte ska överstiga 17 mkr. Amorteringarna är planerade till 1,3 miljoner kronor årligen. 13
Driftramar Driftramar 2010-2013 Mkr Budget Plan Plan Plan Plan Plan 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommunfullmäktige 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 Revisionen 0,60 0,60 0,60 0,60 0,60 0,60 Överförmyndare 0,34 0,34 0,34 0,34 Valnämnd 0,15 0,15 0,15 0,20 0,20 0,20 Kommunstyrelsen 100,7 97,6 97,2 101,3 98,7 98,7 Löneökningar 1,93 1,10 0,54 0,08 Justering arbetsgivaravgift -0,28-0,17-0,18 Överfömyndare -0,34 Helår 2008 års besparingar -0,70 0,70 Justeringar / kapitaltjänst -5,00 4,90 3,20 TB 2009-2,00 Justering KUN/Plan o miljö 0,76-0,45 Högskola/komvux -1,10 Besparingar 2009/2010-3,40-0,60-1,00 Summa kommunstyrelsen 97,6 97,2 101,3 98,7 98,7 98,7 Socialnämnd 139,9 146,2 149,0 149,3 147,5 147,5 Löneökningar 9,09 7,63 3,21 0,63 Justering arbetsgivaravgift -1,10-0,60-0,68 Justeringar tidigare år -2,80 Friskvård -0,20 0,20 TB 2009-1,00 Anhörigvård 0,20 Besparingar 2009/2010-2,50-2,50-2,00 Socialnämnd 146,2 149,0 149,3 147,5 147,5 147,5 Plan- och miljönämnd 6,8 6,4 5,6 6,1 6,6 6,6 Löneökningar 0,24 0,23 0,06 Justering arbetsgivaravgift -0,03-0,01-0,02 Justeringar tidigare år -0,65 Helår räddningstjänst -0,61 TB 2009-0,20 Utökning av ram 0,50 Besparingar 2009/justering KS -0,08 0,45 Plan- och miljönämnd 6,4 5,7 6,1 6,6 6,6 6,6 Kultur- och utbildningsnämnd 120,6 121,1 114,5 89,1 82,6 82,6 Löneökningar 4,13 3,55 1,17 0,09 Justering arbetsgivaravgift -0,64-0,35-0,30 Justeringar Lae-museets hyra -3,40 0,10 Budgetberedning -0,45 0,45 TB 2009-3,90 Justering KS -0,86 0,03 Komvux, Laestadiusskolan -23,72-3,35 Besparingar 2009/2010-5,10-2,20-3,00 Kultur- och utbildningsnämnd 121,4 114,5 89,1 82,6 82,6 82,6 14
Lapplands gymnasium, komvux, högskola 23,7 28,2 28,2 28,2 SUMMA 372,7 367,6 370,8 364,6 364,6 364,6 Finansieringen Löneökningar 0,4 0,3 1,6 6,0 15,4 23,0 Försäljning av skog -2,0 Oförutsedda 1,0 0,3 1,0 Kapitaltjänst anläggningar -24,0-23,7-26,6-26,6-26,6-26,6 Pensionskostnader 12,0 11,0 10,2 13,0 13,0 14,3 Driftramar exklusive avskrivningar 362,1 355,5 356,0 356,0 366,5 375,9 Investeringsram 2007-2011 Mkr Plan Plan Plan Plan Plan Plan 2008 2009 2010 2011 2012 2012 Investeringsram 17 22 12 17 17 17 15
Resultatbudget/Balansbudget Resultatbudget Mkr Budget Budget Plan Plan Plan 2009 2010 2011 2012 2013 Verksamhetens intäkter 95,0 95,0 95,0 95,0 95,0 Verksamhetens kostnader -450,5-451,0-451,0-461,5-470,4 Ej fördelat sparkrav Avskrivningar -14,0-13,5-13,5-14,0-14,0 Verksamhetens nettokostnader -369,5-369,5-369,5-380,5-390,2 Skatteintäkter 225,8 212,0 215,2 222,6 230,7 Generella statsbidrag 148,5 144,2 148,0 144,0 141,9 Slutavräkning -8,5 3,6 0,9 Konjunkturdämpande statsbidrag 6,2 Kommunal fastighetsavgift 8,6 8,9 9,1 9,1 9,1 Finansiella intäkter 2,9 3,5 1,8 1,8 1,8 Finansiella kostnader -7,2-7,2-5,0-5,2-5,5 Årets resultat 0,6 1,7 0,5-8,2-11,4 Balansbudget Mkr Plan Plan Plan Plan Plan 2009 2010 2011 2012 2013 Tillgångar Anläggningstillgångar 335,2 333,1 334,0 334,4 334,8 Omsättningstillgångar 31,8 31,8 31,8 31,8 31,8 Likvida medel 17,5 14,6 16,4 11,3 3,9 Summa tillgångar 384,5 379,5 382,2 377,5 370,5 Skulder och Eget kapital Eget kapital 143,9 147,5 148,2 139,2 126,9 Avsättning pensioner 14,7 17,7 21,7 26,7 32,7 Långfristiga skulder 152,0 149,0 147,0 145,0 143,0 Kortfristiga skulder 73,9 65,3 65,3 66,6 67,9 S:a skulder & Eget kapital 384,5 379,5 382,2 377,5 370,5 Specifikation av det egna kapitalet Rörelsekapital -24,6-18,9-17,1-23,5-32,2 Anläggningskapital 168,5 166,4 165,3 162,7 159,1 Summa 143,9 147,5 148,2 139,2 126,9 Under 2011 kommer 85 mkr av lånen konverteras. 16
Finansieringsbudget Finansieringsbudget Plan Plan Plan Plan Plan Mkr 2009 2010 2011 2012 2013 Den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter 95,0 95,0 95,0 95,0 95,0 Verksamhetens kostnader -450,5-451,0-450,9-462,3-471,2 Minskn kortfr fordringar Ökning långfr skulder Försäljn av anl.tillgångar Justeringsposter 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 Verksamhetens nettokostnader -353,5-353,0-351,9-362,3-370,2 Skatter och bidrag 374,5 368,7 373,2 375,7 381,6 Finansnetto -4,5-4,5-3,5-2,5-1,5 Extraordinära K/I Justeringsposter Verksamhetsnetto 16,4 11,2 17,8 10,9 10,0 Investeringar Inköp av materiella anl tillgångar -12,0-12,0-17,0-17,0-17,0 Avyttrade materiella tillgångar 0,3 0,3 1,3 1,3 1,3 Inköp av imateriella tillgångar Avyttrade materiella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Avyttrade finansiella tillgångar Investeringsnetto -11,7-11,7-15,7-15,7-15,7 Finansiering Utlåning/ökning av långfristig fordran Återbetald upplåning 0,3 0,3 1,3 1,3 1,3 Långfristig upplåning Amortering -3,0-3,0-2,0-2,0-2,0 Övrig finansiering Avsättning pensionsfond Finansieringsnettot -2,7-2,7-0,7-0,7-0,7 Justering för rk-förändring Ökning(-)/minskning(+) förråd Ökning(-)/minskning(+) kortfr fordran Ökning(+)/minskning(-) kortfr skulder Justering ks för kortfr nettouppl Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av likvida medel 2,0-3,2 1,4-5,5-6,4 Likvida medel vid årets början 17,5 19,6 16,4 17,8 12,3 Likvida medel vid årets slut 19,6 16,4 17,8 12,3 5,9 17