NORMBRYTANDE BETEENDE e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? ~ uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ Anna-Karin Andershed Fil. dr. & universitetslektor i psykologi www.ester-bedomning.se DAGENS FOKUS Vad är normbrytande beteende? - definition,,p prevalens, risk,,prognos Andershed, H., & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia. Bedömning av risk för normbrytande beteende hos barn och unga Andershed, A-K., & Andershed, H. (2009). Bedömning av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken. I Barn och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten. Ungdomar som begår brott - vilka insatser fungerar? Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan K. (2010). Ungdomar som begår brott. Vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia. itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr 1
VILKA BARN OCH UNGA ÄR DET VI TALAR OM? Barn som uppvisar normbrytande beteende Bt Beteende sombryter mot rådande d normer och regler i den miljö individen befinner sig aggressiva, utagerande beteenden mot andra människor och djur t.ex. slå, sparka, hota icke-aggressiva normbrytande beteenden t.ex. bryta mot föräldrars regler, snatta, stjäla saker, vandalisera, skolka från skolan, klottra Kärt barn har många namn antisocialt beteende, barndomskriminalitet (child delinquency eller child criminality), utagerande beteende itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr PSYKIATRISK DIAGNOS: UPPFÖRANDESTÖRNING (Conduct Disorder: Diagnostic and Statistical Manual Of Mental Disorders IV) Ett upprepat och stabilt mönster av beteenden där andras grundläggande gg rättigheter eller åldersadekvata samhälleliga normer och regler bryts. minst 3 av 15 kriterier (under de senaste 12 månaderna, och minst ett under de senaste 6 månaderna) Aggressivt beteende mot människor och djur (t.ex. mobbar/hotar, slåss) Förstörelse av egendom (t.ex. vandaliserar) Bedräglighet eller stöld (t.ex. gör inbrott, ljuger) Allvarliga brott mot regler (stannar hemifrån, rymmer, skolkar innan 13 års ålder) Det avvikande beteendet orsakar kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt, i arbete eller studier itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr 2
HUR VANLIGT ÄR NORMBRYTANDE BETEENDE? Det beror på mått, skärningspunkter, gp diagnos eller ej, tidsramar 3 till 4 gånger vanligare hos pojkar (t.ex. Moffitt m.fl., 2001) En av de vanligaste sökorsakerna till BUP (Kopp & Gillberg, 2003; Svensk BUP-förening, 2003) Verkar inte ha ökat nämnvärt under de senaste 20 åren (se t.ex. Espiritum.fl., it 2001) itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr FÖREKOMST ÖVER ÅLDRAR AV NORMBRYTANDE BETEENDE Normbrytande beteende % 70 Olika prevalens i olika åldrar 12 år: mellan 1 och 10% i normalpopulationsstudier (t.ex. Espiritu m.fl., 2001; Moffitt m.fl., 2001) Tonåren: en majoritet (t.ex. Stattin & Magnusson, 1991) Dessutom är det en liten grupp personer som står för majoriteten av brott 10 Pojkar Flickor 12 17 22 Barndom Ungdom Vuxenålder Ålder itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr 3
VARFÖR UTVECKLAR ETT BARN NORMBRYTANDE BETEENDE? Finns inget enkelt svar och inte bara ett svar Ta hänsyn både till förhållanden som rör individens egenskaper, erfarenheter och förutsättningar, och till egenskaper och förhållanden i miljön (t.ex. Stattin & Magnusson, 1996) omgivningen g idiid individen itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr RISK OCH SKYDDSFAKTORER En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall En skyddande faktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk ik 4
RISK OCH SKYDDSFAKTORER Föräldrarnas ork, engagemang eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningsförmåga Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Föräldrarnas egna svårigheter Svårigheter i föräldra-barnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Den unges könstillhörighet Debutålder i normbrytande beteende Den unges och familjens etnicitet Fysiologi och neuropsykologi Familjestruktur och demografi itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr SAMMANSÄTTNING AV RISKFAKTORER När risker återfinns på flera nivåer (t.ex. individ och familj) samtidigt är risken för normbrytande beteende större (se Campbell m.fl., 2000) När fler än en riskfaktor är närvarande hos ett och samma barn är risken för normbrytande beteende större = kumulativ riskfaktorsmodell (t.ex. Loeber, 1990) Samma sammansättning av riskfaktorer gäller inte för samtliga barn som utvecklar normbrytande beteende ekvifinalitet (Cicchetti & Rogosch, 1996) Vissa kombinationer av riskfaktorer är särskilt illavarlsande itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr 5
RISKEN FÖR KRIMINELLT BETEENDE I VUXEN ÅLDER ÄR RELATIVT STOR Ca 50% av pojkar och ca 20% av flickor som debuterat i barndomen uppvisar kriminellt beteende i vuxen ålder Ju tidigare debut desto större risk för fortsatt kriminellt beteende Större risk för fortsatt kriminalitet vid barndomsdebuterande än vid ungdomsdebuterande normbrytande beteende Risk för andra sociala och psykiatriska problem i vuxen ålder T.ex. Endast 15% av pojkar med utpräglat normbrytande beteende i barndomen är helt utan psykiatriska och sociala problem i vuxen ålder T.ex. Över 80% av barn med utpräglat tidigt normbrytande beteende återfinns med någon typ av psykiatrisk diagnos i vuxen ålder itw ùü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx uxàxxçwxr om man då ska göra en BEDÖMNING AV RISK FÖR NORMBRYTANDE BETEENDE hos barn och unga 6
SOM FOKUSERAR PÅ FORSKNINGS BASERADE RISKER OCH SKYDD Komplex, individuell sammansättning av risk och skydd kdd En bra bedömning som en del av en effektiv utredning måste vara individuell, där man identifierar de faktorer som driver och upprätthåller det normbrytande beteendet Direkta (proximala) och föränderliga (dynamiska) riskoch skyddsfaktorer mest relevanta för bedömning, förebyggande arbete och behandling Föräldrarnas ork, engagemang eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation Positiv skolanknytning och prestationer Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation i Föräldrarnas egna svårigheter Föräldrarnas svårigheter med uppfo Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrat Svårigheter med medkänsla, skuld eller å Bristfälliga språkliga förmågor eller sk Negativa problemlösningar, tolkningar Nedstämdhet d eller självskadande d beteend Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx VARFÖR GÖRA EN BEDÖMNING TILL ATT BÖRJA MED? Vad är det man vill uppnå? Vad är syftet? Att problemen ska minska Bedömning som en grund för att fatta beslut Vad? Var? När? Hur? Insatser, metoder, placeringar, dos, tidsramar, pedagogik Prevention (behandling) snarare än prediktion En E bedömning är nödvändig di för att man ska kunna veta vad man ska rikta in sig på Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx 7
HUR BRA BEDÖMNINGAR KAN VI GÖRA UTAN INSTRUMENT? Gör man korrekta bedömningar/utredningar i era verksamheter? Kommer oberoende bedömare fram till samma sak, om de bedömer samma barn/familjer? Gör vi mer korrekta bedömningar om vi använder ett strukturerat instrument? Låt oss se efter! Tre fall först utan instrument och sedan med Viktigt att ni gör så korrekta bedömningar som möjligt Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx FALL 1: ÄR LINJERNA A OCH B LIKA LÅNGA? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! A 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 B 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx 8
SLUTSATSER? Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall utan instrument Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall med instrument Är ni osäkra när ni gör bedömningen? Varför inte svara vet ej? Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx JAMEN, DET HÄR ÄR JU INTE SAMMA SAK SOM NÄR MAN BEDÖMER ETT BARN OCH EN FAMILJ! Nej det är sannolikt mycket, mycket svårare än att bedöma längden på ett streck Om det var riktiga fall med barn och familjer med komplexa sociala problem? Mycket svårare att göra korrekta bedömningar och ju svårare och mer komplext något är, desto större behov har vi av stöd och struktur Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx 9
VINSTEN MED ETT STRUKTURERAT FÖRFARANDE Strukturerad inventering av risker och skydd av betydelse för aktuell problematik ger Samstämmighet mellan olika bedömare (interbedömarreliabilitet) Mindre risk för godtycklighet och risk att missa ett väsentligt område Förbättrar underlaget inför val av insatser dokumentationen möjligheten att utvärdera kvalitet, ökar säkerhet Bidrar till bildandet av ett gemensamt språk gemensamma definitioner Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx EXEMPEL PÅ STRUKTURERADE BEDÖMNINGSINSTRUMENT Early Assessment of Risk List for Boys / Girls (EARL 20-B / EARL 21-G) Syfte: att bedöma risken för antisocialt beteende hos pojkar/flickor under 12 år, samt tjäna som bas för val av insatser Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) Syfte: bedöma risken för våld bland ungdomar, 12-18 år, samt tjäna som bas för val av insatser ESTER Syfte: Risk-behovsbedömning av risker och skydd bland unga (0-18 år) med eller i riskzonen för normbrytande beteende Kan användas både i förebyggande och behandlande sammanhang Gjort för uppföljning över tid t.ex. Före och efter insats Gjort för att kunna användas av samtliga verksamheter Uxw ÅÇ Çz tä Ü á~ y Ü ÇÉÜÅuÜçàtÇwx 10
UNGDOMAR SOM BEGÅR BROTT i Ä~t ÇátàáxÜ yâçzxütür VILKA ÄR EFFEKTERNA AV OLIKA INSATSER? HUR FUNKAR âçzwéåáäüüwr âçzwéåáà}ùçáàr áùüá~ Äà ~ätä y vxütw ~ÉÇàt~àÑxÜáÉÇR ÅxwÄ ÇzR Vilka effekter på återfall i brott har de insatser som kan användas inom ramen för påföljden ungdomsvård? Vilka effekter på återfall i brott har ungdomstjänst (oavlönat arbete)? Vilka effekter på återfall i brott har särskilt kvalificerad kontaktperson (mentorskap)? Vilka effekter har medling för gärningsmän när det gäller återfall i brott och för brottsoffer när det exempelvis gäller hur nöjda de är med medlingen? fäxü zxr brott och för brottsoffer när det Vad vet vi i Sverige om insatser till ungdomar som begår brott och dess effekter på återfall i brott? 11
VAD INNEBÄR UNGDOMSVÅRD? Överlämnande till vård inom socialtjänsten ungdomsvård särskilt behov av vård eller andra insatser (SoL, LVU) den unge efter en kvalificerad bedömning anses löpa risk för fortsatt brottsligt beteende Motverka en ogynnsam utveckling Kan innebära en rad olika insatser eller kombinationer av insatser, som ges i form av öppenvård eller dygnsvård. samtalskontakt, förordnande av kontaktperson, placeringar i familjehem eller på institution, drogtest och familjeinsatser (Brottsförebyggande rådet, 2005). VAD INNEBÄR UNGDOMSTJÄNST? Unga lagöverträdare utan särskilt behov av vård eller andra insatser (SoL eller LVU) Oavlönat arbete + annan särskilt anordnad verksamhet (t.ex. samtal) Gränssättande och vägledande Bör utformas så att den unge upplever att brott inte är acceptabelt. Kan vid behov kombineras med ungdomsvård Kräver samtycke 12
VAD INNEBÄR SÄRSKILT KVALIFICERAD KONTAKTPERSON (MENTORSKAP)? Personligt stöd, tät kontakt, följa utveckling, motivera Skapa god kontakt med vårdnadshavare, skola och nätverk. Särskilda kvalifikationer tillgodose den unges behov av särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka en risk för missbruk av beroendeframkallande d medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Tjänstemän inom socialtjänsten, polisen, skolan, ideella organisationer, kyrkliga samfund, idrottsrörelsen. VAD INNEBÄR MEDLING? Gärningsman och brottsoffer möts i närvaro av en opartisk medlare för att tala om brottet gärningsmannen = ökad insikt om brottets konsekvenser och möjlighet att reparera skadan brottsoffret = möjlighet att bearbeta upplevelser och känslor i samband med brottet. 13
áäâàátàáxü 10 #1 VISSA METODER FUNGERAR BÄTTRE ÄN ANDRA Ett gott uppsåt leder inte per automatik till ett gott resultat Val av metod bör inte göras godtyckligt [âü äxà ä wxààtr Välj insatser som är familje- och/eller KBTfokuserade, inom ramen för ungdomsvård Särskilt kvalificerad kontaktperson (mentorskap) och medling har visst stöd #1 14
UNGDOMSVÅRD VILKA SPECIFIKA METODER FUNGERAR? KBTbaserade insatser Familjebaserade insatser hçzwéåá@ äüüw Scared Straight Äventyrsprogram Militärliknande utbildnings -läger #1 SAMMANFATTNING AV INSATSERNAS EFFEKTER \Çátàá Möjliga jg insatser inom påföljden Ungdomsvård Familjebaserade insatser Effekt i metaanalyser* Liten medelstor positiv Samstämmighet bland primärstudierna i metaanalyserna Medelhög entydig KBT baserade program Liten Medelhög medelstor positiv Äventyrsprogram Liten positiv Medelhög ( Wilderness programs ) Militärliknande utbildningsläger ( Boot camps ) Ingen Medelhög Avskräckande insatser Liten negativ Entydig ( Scared Straight ) Ungdomstjänst Okänd Underlag saknas _ àxç xyyx~à ca 10 % skillnad i antalet som återfaller i brott mellan insatsoch jämförelsegrupp; `xwxäáàéü xyyx~à ca 25 % skillnad i antalet som återfaller i brott mellan insatsoch jämförelsegrupp. Kontaktperson / mentorskap Liten positiv Dålig medelhög Medling vid brott (gärningsman) Liten positiv Medelhög #1 15
#1 VISSA METODER FUNGERAR BÄTTRE ÄN ANDRA Ett gott uppsåt leder inte per automatik till ett gott resultat Val av metod bör inte göras godtyckligt [âü äxà ä wxààtr Välj insatser som är familje- och/eller KBTfokuserade, inom ramen för ungdomsvård Särskilt kvalificerad kontaktperson (mentorskap) och medling har visst stöd #1 #2 TERAPEUTISKT INNEHÅLL KARAKTÄRISERAR EFFEKTIVA INSATSER Insatser som fungerar bättre än andra karaktäriseras av att de har en terapeutisk grundidé minska återfall i brott genom att påverka sätt att tänka, känna och bete sig Mer effektivt att ge någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd t.ex. övervakning. Tàà ux{tçwät yâçzxütü #2 att endast straffa verkar inte ge resultat - i termer av att minska återfall i brott. 16
EFFEKTER AV KÖN, ETNICITET OCH ANNAT? Kön, ålder och etnicitet generellt inte betydande effekter Institutionsbehandling eller öppenvård generellt inte avgörande för effektivitet Insatsens omfattning eller längd generellt inte avgörande Insatser I som ges i grupp, där gruppen består av många ungdomar med en historik av kriminellt beteende, finns förhöjd risk att insatsen blir mindre effektiv #2 hçzwéåtü Y ÜxuçzztÇwx áéå uxzüü Év{ uüéàà ux{tçwätçwx ÇátàáxÜ #3 ÄVEN MED DE EFFEKTIVA INSATSERNA FORTSÄTTER EN DEL UNGDOMAR ATT BEGÅ BROTT Effektivitet är ett relativt begrepp. De mest effektiva insatserna gör att fler ungdomar avstår från att begå brott jämfört med de ungdomar som inte får aktuell insats De ökar sannolikheten för goda resultat, men hjälper långt ifrån alla Trots det bör man ändå välja dessa insatser och metoder eftersom de ger oss större möjligheter att lyckas #3 17
DÄRFÖR ATT En enda ung människa som utvecklar problem kostar Humanekonomiskt Monetärt Barn med utpräglade beteendeproblem (t.ex. normbrytande beteende) löper en förhöjd risk för negativ psykosocial anpassning i vuxen ålder En framgångsrik insats kring barn och unga i riskzon /är/ i stort sett alltid utomordentligt lönsam (Nilsson & Wadeskog, 2008) Förändring av perspektivet, från en kortsiktig kostnad till en tämligen lönsam social investering Det är bättre att stämma i bäcken än i ån http://www.seeab.se/ #3 #4 INDIVIDENS SPECIFIKA BEHOV OCH RISKNIVÅ SKA STYRA INSATSERNAS OMFATTNING OCH INNEHÅLL #4 Alla metoder och insatser fungerar inte lika bra för alla ungdomar som begår brott. Inriktade på olika saker och på olika sätt. Praktiker kan öka sannolikheten för goda behandlingsresultat genom att ta hänsyn till kriminogena behov (risk- och skyddsfaktorer) Understryker y vikten av bra och strukturerade risk- och behovsbedömningar för att användas som beslutsstöd inför val av insatser uxáäâàááà w 18
VIKTEN AV ATT FÖLJA RISK BEHOV RESPONSIVITETSPRINCIPERNA Ü á~ Riskprincipen (Vilka ska ges insatser?) Insatsens omfattning ska anpassas till nivån av risk för återfall i kriminalitet mer omfattande insatser till de med hög risk Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i ux{éä insatserna) Insatser ska fokusera på den unges unika kriminogena behov (dvs. risk- och skyddsfaktorer) Responsivitetsprincipen p p p (Hur ska insatsen utformas och ges?) ÜxáÑÉÇá ä àxà Insatser ska involvera relevanta behandlingskomponenter och tillvägagångssätt, och genom detta på bästa sätt fokuserar på och kan påverka kriminogena faktorer #4 #5 METODEN/MANUALEN Év{ ANDRA SAKER ÄR VIKTIGA FÖR FRAMGÅNG Användning av en påvisat effektiv metod ger bättre förutsättningar för framgång i behandlingsarbetet b Om den unge inte vill förändra sitt beteende finns det dock troligen ingen manual eller metod som fungerar. Insatser till ungdomar som har begått brott bör generellt börja med att de unga ska förvärva insikt och motivation till att förändra sitt beteende Här spelar behandlarens egenskaper, förmågor och erfarenheter en betydande roll #5 19
Év{ #5 METODEN/MANUALEN ANDRA SAKER ÄR VIKTIGA FÖR FRAMGÅNG ;yéüàáa< Metoden/programmet är den professionelles verktyg Verktyget är inte självgående eller effektivt genom sin blotta närvaro Men, en strukturerad metod (t.ex. FFT) gör att man höjer lägstanivån Hur man använder verktyget och vad man i övrigt gör som behandlare kommer att påverka resultatet Den professionelle måste vara duktig på att använda metoden/verktyget t för att få ett bra resultat ha grundkunskaper om målgruppen, kunna motivera den unge och familjen, etc. ÑÜxv á áéå {tçàäxü~tüxç #5 #6 ANVÄND METODEN SÅ SOM DEN ÄR TÄNKT ATT ANVÄNDAS Hur den specifika insatsen faktiskt genomförs (implementeras) har betydelse för insatsens effektivitet itet Praktikern kan påverka effektiviteten av en viss metod ÑÜÉzÜtÅàÜÉ{xà använda den programtroget och på rätt sätt rätt utbildning, följa riktlinjer eller manualer forskarnärvaro i planering, implementering och utvärdering är positivt för effekter Den som redan från början vill anpassa eller förändra en insats bör överväga att inte använda insatsen alls stor risk att den inte kommer att ha några positiva effekter förändringarna kräver en ny utvärdering #6 20
#7 EVIDENSBASERAD PRAKTIK BESTÅR AV FLERA KOMPONENTER Evidensbaserad praktik med ungdomar som begår brott involverar minst tre källor kunskap från forskning den unges behov och önskemål den professionelle och dennes förmågor och erfarenheter #7 #7 EVIDENSBASERAD PRAKTIK BESTÅR AV FLERA KOMPONENTER ;yéüàáa< Kunskapen från forskning ger kunskap om vilka metoder som tenderar att fungera Baserat på denna kunskap kan vissa metoder väljas bort vi vet att de inte fungerar Praktikern använder sina kunskaper, förmågor och erfarenheter för att välja vilken av de effektiva metoderna som ska sättas in till en ung människa med de specifika behov (risker och skydd) och önskemål som han/hon har #7 21
#8 ENDAST ETT FÅTAL AV DE INSATSER SOM ANVÄNDS ÄR UTVÄRDERADE I SVERIGE Två svenska utvärderingar av FFT stöd för att FFT kan minska återfall i brott bättre än ordinarie insatser En svensk utvärdering av MST inte större effektivitet än ordinarie socialtjänst både MST och ordinarie insatser är relaterade till förbättringar hos ungdomarna #8 #8 ENDAST ETT FÅTAL AV DE INSATSER SOM ANVÄNDS ÄR UTVÄRDERADE I SVERIGE ;yéüàáa< En svensk utvärdering av medling visst stöd för att medling kan minska återfallen i brott mer än ordinarie insatser En svensk utvärdering av ART (+annat) bland ungdomar på SiS-institution inget stöd för att insatsen är mer effektiv än ordinarie institutionsverksamhet Många brister i utvärderingen svårt att dra säkra slutsatser baserat på denna utvärdering Mentorskap och ungdomstjänst är hittills inte utvärderade i Sverige #8 22
#9 STORT BEHOV AV SVENSKA UTVÄRDERINGAR Vi spenderar stora summor skattemedel på och utsätter ungdomar och deras familjer för insatser som vi inte vet om de faktiskt fungerar Prioritera utvärderingar av de insatser som används i svensk praktik En stor del av ordinarie socialt arbete riktat till ungdomar som begår brott, är inte utvärderat Utvärderingarna måste inkludera en jämförelsegrupp och bör även följa hur väl den aktuella metoden genomförs #9 #9 STORT BEHOV AV SVENSKA UTVÄRDERINGAR ;yéüàáa< Utvärderingar bör fokusera på att identifiera specifika och mätbara gemensamma effektiva faktorer utöver det specifika program som används Vad är det i relationen mellan behandlaren och den unge som gör att de kan jobba bra ihop för att åstadkomma förändring? Hur kan man konkret motivera ungdomar som har begått brott till att sluta med det? Politiker och chefer har en viktig roll i att prioritera och avsätta pengar och tid för att utvärdera dessa insatser och verksamheter #9 23
#10 KOMPLETTERA FOKUS PÅ UNGDOMAR MED TIDIGA FÖREBYGGANDE INSATSER Begränsade effekter av insatser till ungdomar Många som riskerar att utveckla ett långvarigt normbrytande beteende debuterar redan i barndomen Viktigt med tidigt förebyggande arbete Förebyggande insatser som kan förebygga fortsatta och långvariga problem hos barn i riskgrupper Sannolikt ett effektivt sätt att minska antalet personer som utvecklar en livslång kriminell karriär à w zt ÇátàáxÜ #10 TILL SIST 24
STÄRK OCH SYSTEMATISERA SAMVERKAN ÖVER VERKSAMHETSGRÄNSER Olika verksamheter kan göra olika saker som alla kan vara viktiga för att hjälpa barnet och hans/hennes familj. Dessa verksamheter behöver känna till varandras ansvars- och kompetensområden för att på bästa sätt kunna planera och genomföra verksamhetsöverskridande samverkan och samarbete. Låt varje verksamhet göra det som verksamheten har förutsättningar att göra bäst och arbeta på att komplettera och stärka varandra. Förankra! Ha en plan! Använd samma verktyg! Dokumentera! Bit där det är mjukast! VAD VILL NI UPPNÅ FÖR VARJE ENSKILT BARN I RISKZON? Tycker ni att ni gör något bra? Gör en verksamhet vad man kan förvänta sig? (ge dem möjlighet att) VISA DET! Vi har stöttat familjen (hur? med vad? hur mycket? av vem?) Barnet mår bättre (vilka riskfaktorer förelåg vid den första mätningen? vilka resurser/skydd? i vilken grad? hur har de förändrats?) Exempel på möjliga mål för arbetet: Minska antalet riskfaktorer eller graden av risk för barnen Öka antalet eller graden av resurser/skydd för barnen Hur vet ni att ni minskat risk och ökat resurser/skydd? Genom att mäta strukturerat! Genom att använda strukturerade instrument har ni möjlighet att dokumentera och tydligt illustrera att det som görs fungerar Genom uppföljningar kan ni utvärdera vad ni gör 25
VI SER DEM VI VET VAD DE RISKERAR Ett barn i riskzon eller med redan etablerade problem, kommer med all sannolikhet att väcka någon slags uppmärksamhet på många plan genom sin egen eller föräldrarnas försorg t.ex. skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa, polis Barn med utpräglade beteendeproblem (t.ex. normbrytande beteende) löper en förhöjd risk för negativ psykosocial anpassning i vuxen ålder Kriminalitet, arbetslöshet, missbruk, psykiatriska problem, relationsproblem, etc. Goda skäl att tidigt identifiera, bedöma och sätta in insatser till unga så tidigt som möjligt Finns det några skäl att låta bli? TACK. 26