Seminarium Kognitiv funktion samt tidsuppfattning och tidshantering i vardagen till professionella 2014-05-06
Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se Habiliteringen i Dalarna Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Associerad till Institutionen för hälsa och vårdvetenskap, IHV, Uppsala universitet CHILD (Children, Health, Intervention, Learning and Development) flervetenskapligt forskningsprogram inriktat mot hälsa, lärande och utveckling hos barn och ungdomar och intervention för barn i behov av särskilt stöd
Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002).. innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis berörda personens situation erfarenhet och önskemål http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat Se också: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren SOU 2008:18
Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002).. innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis berörda personens situation erfarenhet och önskemål http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat Se också: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren SOU 2008:18
Målsättning Du som deltagare ska Ha fått aktuell kunskap om vad kognitiva nedsättningar och bristande tidshantering är och vad det innebär för individ och föräldraskap förstå att det stöd man ska ge behöver anpassas gå härifrån med idéer hur man kan förändra/förbättra sitt arbete med denna målgrupp
Innehåll 1.Tidsuppfattning och viktiga begrepp 2. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning tex. ADHD eller IF? Konsekvenser i vardagen 3. Vad kan man göra?
Del 1 Tidsuppfattning Begrepp, definitioner
Att kunna klockan är att förstå tid och att kunna använda sig av informationen som den ger Läsa av klockan är det lättaste. Det kan man göra mekaniskt utan att egentligen förstå vad det innebär. När kommer nästa viktiga händelse? Hur lång tid är det kvar tills den inträffar? Jo, 15 minuter. Vad hinner jag göra på 15 minuter?
Många kan läsa av klockan fast de inte kan dra nytta av den information klockan ger han gör inget annat än att titta på klockan?
Tid och rum; (Tore Duvner 1994) Tid är ett mycket mer abstrakt begrepp än rum. Rummet kan utforskas och upplevas med syn, känsel och kroppsupplevelse. Tidsupplevelsen är mer en tankeprocess och bl.a. beroende av förmågan till delad uppmärksamhet, dvs. att kunna hålla flera upplevelser i tankarna, växla fokus mellan upplevelser just nu och ta fram minnesbilder av passerade ögonblick.
Tidsuppfattning är tätt kopplat till identitet, personlighet. en förutsättning för att förstå vad som händer och när, förankring av verklighetsuppfattningen koordination och integrering av beteende ingår i många andra förmågor tex. timing av social förmåga Att förstå sin dåtid nödvändigt för att kunna se, önska och planera sin framtid
Den komplicerade tiden svårt att förstå hur det är att inte kunna hantera tid att förstå hur komplext det är och hur mycket man måste kompensera och nöta för att få grepp om tiden Hur kan vi professionella öka motivation till detta långsiktiga arbete?
Tidsuppfattning utvecklas I vardagssituationer Genom samspel och interaktion I en ständigt pågående process
Begrepp, definitioner (ICF WHO, 2010) Kognition Tidsuppfattning Tidsupplevelse time perception Orientering till tid time orientation Tidsplanering time management Tidshantering, tidsanpassning Självbestämmande, autonomi
Kognition Kognition psykiska funktioner (WHO 2010) Basala kognitiva funktioner, tankefunktion, minne, språk, kommunikation, kalkylering Högre kognitiva funktioner= exekutiva funktioner
Högre kognitiva funktioner [b164] (WHO, 2010) Specifika psykiska funktioner särskilt relaterade till frontalloberna, inklusive komplext målinriktat beteende såsom beslutsfattande, abstrakt tänkande, planering och utförande av planer, mental flexibilitet och att fatta beslut om vilket beteende som är påkallat under vilka omständigheter, ofta benämnda exekutiva funktioner Innefattar funktioner att göra abstraktioner och organisera tankar; tidsplanering, insikt och omdöme; begreppsbildning, kategorisering och kognitiv flexibilitet
Tidsbegrepp [ICF] Kroppslig funktion Upplevelse av tid Orientering till tid Tidsplanering Aktivitet delaktighet Tidshantering Tidsanpassning
Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid [Experience in time b1802, ICF-CY] Definition: Psykiska funktioner av subjektiva upplevelser av tidens längd och gång [ICF]. Orientering i tid [Orientation in time, b1140, ICF-CY] Tidsbegrepp Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Tidsplanering [Time management, b1642 ICF-CY]
Yes No Beslutande nivå Comparator Minnes nivå Reference Memory Pacemaker Accumulator Klock nivå Attention Switch Basic structure of information-processing models of timing, including scalar timing theory (Gibbon et al 1984; Meck 2003)
Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid[experience in time/time perception, ICF] Orientering i tid [Orientation in time, b1140, ICF-CY] Tidsbegrepp Definition: Psykiska funktioner som ger medvetenhet om dag, datum, månad och år inkl. tidsbegrepp [ICF] och tidssekvenser. Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Definition: medvetenhet om att det finns en fysisk tid oberoende av egen handling och kan förstå och avläsa klockan (Eisler, Kylén). Tidsplanering [Time management, ICF]
Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid[experience in time/time perception, ICF] Orientering i tid [Orientation in time, ICF] Tidsbegrepp Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Tidsplanering [Time management, b1642 ICF-CY] Definition: Psykiska funktioner för att ordna händelser i kronologisk ordning, fördela tidsåtgång till händelser och aktiviteter [ICF].
- Vad är tidsplanering? Tidsplanering [Time management, ICF,] NÄR? VAD? HUR LÄNGE? 29
Den komplicerade tiden. TIDS- UPPLEVELSE Förskoleåldern TIDS- ORIENTERING Skolåldern TIDS- PLANERING Tonåren Känslan för tid, min subjektiva tid. Min inre klocka. Hur lång tid tar det att äta frukost? Hur lång tid vardagliga sysslor tar att utföra. Tidsord snart, vänta lite, idag, igår, i morgon Orientera sig i tiden: Objektiv tid, tiden går oberoende av mig, skynda sig. Relativ tid, händelsers ordning, först, sen, sist. Medveten om dag, månad, år, datum, ofta, förrgår, övermorgon. Tidsperspektiv dåtid, framtid -Hur länge sen hände det? Tidsmängd som antal dagar i en månad. Avläsa och förstå klockan. Beräkna faktisk tidsåtgång. Att fördela tidsåtgången för olika händelser/aktiviteter. Planera, starta, genomföra, avsluta. Timing, NÄR en handling ska ske, social tidsanpassning, passa tider. Källa: Lotta Mannerhagen
Tidshantering Att hantera sin tid (managing one's time) [d2305] i ICF-CY Att hantera den tid som krävs för att slutföra vanliga eller speciella aktiviteter, såsom att förbereda sig för att lämna hemmet, ta medicin eller använda tekniska hjälpmedel och annat stöd (WHO, 2010)
I föräldrarollen finns behov av att skapa tidsmässig vardagsstruktur i hemmet, viktigt för alla barn och en friskfaktor utsatta barn (Wachs, 2000 kap 6) utforma morgon rutin för att hjälpa barnet att komma i tid strukturera kvällsrutiner att hjälpa barnet i övergången mellan vakenhet och sömn, viktigt för alla och ännu mer barn med egna svårigheter hjälpa barnet lära att var SAK HAR sin plats hjälpa barnet att organisera, hantera och slutföra uppgifter hjälpa barnet att lära NÄR och hur länge man gör saker, (att planera händelser i kronologisk ordning, fördela tidsmängd till händelser och aktiviteter) att hantera sin egen tid i föräldraansvaret, använda en kalender för att veta när barnets läxor bör göras eller för att själv komma i tid till hälso-kontroller och möten i skolan.
Vuxna och tid Tidshantering har ett positivt samband med upplevd tidskoll, arbetstillfredsställelse och hälsa och negativt samband med stress (Claessens, van Eerde et al. 2007).
Vuxna med ADHD har svårigheter beroende på bristande tidshantering som kan översättas direkt till signifikanta indirekta kostnader och minskad livskvalitet (Asherson, Akehurst et al. 2012). Samband ADHD - tidsperspektiv (Carelli and Wiberg 2012)
ADHD och tidshantering Det som kan uppfattas som en helt normal dag för oss kan vara en extremt komplicerad uppgift för en vuxen med ADHD (Adler and Chua 2002) och för andra med kognitiva nedsättningar Icke-medicinsk intervention behöver utvecklas (Adler and Chua 2002)
ADHD och föräldraskap Föräldrars ADHD symptom är associerat med maladapivt föräldraskap. Familje- och äktenskapliga funktioner var nedsatta i ADHD-familjer oavsett kön på den drabbade föräldern (Minde, et al, 2003). Under observerad förälder-barn interaktion, var moderns ADHD-symtom positivt associerade med negativt föräldraskap (negativa kommando, kritiska uttalanden och fysisk negativ/kroppsstraff) och upprepade uppmaningar som barnet inte har möjlighet att uppfylla "(Chronis-Tuscano, Andrea, et al 2008)
Intervention? Medicinering medförde förbättring i mödrarnas ADHD-symptom och föräldraskap men begränsad effekt av medicinering på föräldraskap (Chronis- Tuscano, Andrea, Rooney, et al, 2010) Behandlingen av föräldrarnas ADHD kan vara en förutsättning för att lyckas med psykosociala insatser för barns ADHD (Sonuga-Barke et al., 2002) Föräldrar som har egna funktionsnedsättningar kan ha minskad effekt av föräldraträning/ föräldrautbildning (Chronis-Tuscano et al 2004; 2011).
. Vad göra? Chronis-Tuscano et al., (2011) efterlyser innovativa strategier som kombinerar evidensbaserad behandling för vuxna med ADHD med anpassad föräldrautbildning. Metoder som tränar organisationsförmåga och tidsplanering är effektiva för vuxna med ADHD (Langberg et al, 2008; Solanto et al, 2010). Håll Koll på tiden i föräldraskapet?
ASD Vuxna med autism spektrum tillstånd (ASD) hade signifikanta svårigheter med initiativ, planering och att utforma egna strategier (Bramham, Ambery et al. 2009).
ASD och föräldraskap Flera studier funnit att föräldrar till barn med ASD rapporterade lägre nivåer av mer lyhörd auktoritativt föräldraskap än föräldrar i utan funktionsnedsättning (van Steijn et al., 2013)
Intellektuella Funktionshinder (IF) Tids är abstrakt och komplext och bristande tidsuppfattning är ett stort hinder för vardagsfungerande för individer med IF (Owen and Wilson 2006). Förbättrad tidsuppfattning/tidshantering kan troligen minska känslor av maktlöshet och ångest och öka self-efficacy (Owen and Wilson 2006).
IF och föräldraskap Ökad risk för maladaptivt föräldraskap som kan påverkar barns utveckling (Starke 2005). Strukturerade och anpassade metoder kan öka föräldraförmågan (Starke 2005).
Barns skydd Studier från andra länder:30 och 40 % av barnen till föräldrar med IF blir omhändertagna. I Sverige anledningar till placering är vanligen för lite stimulans, risk för olycksfall i hemmet och allmän omsorgssvikt Diskriminering i rättsväsendet (Booth & Booth 2005) även i Sverige (Alexius & Hollander, 2014).
Stöd till personer med kognitiva nedsättningar Kognitivt stöd Konkret, förenklat: Vad är absolut viktigast? Lättläst och/eller bildstöd Steg-för steg (Gillespie 2012) Påminnelser (Gillespie 2012) Anpassade metoder tex Parenting Young Children (PYC) Parent Assessment Manual (PAM) Mamma trots allt
Bikupa Hur vet du om de du möter (i ditt jobb) har kognitiva nedsättningar? Ge gärna exempel. Vad gör du för att anpassa dina insatser till personens kognitiva nedsättningar? Finns det något mer du kan göra för att anpassa det stöd du ger?
Litteraturtips Att lära av fosterbarn - åtta års arbete med intervjuer av före detta fosterbarn (Westberg och Tilander (2010) ADHD in adults. A psychological Guide to Practice (Young and Bramham 2000) Checklistor, tålamod och gemenskap. Erfarenheter från FIBprojektet 2005-2008. (Jöreskog, K. 2009) Föräldrar med utvecklingsstörning och deras barn - vad finns för kunskap?, Socialstyrelsen (Starke, 2005) Föräldrars röster - hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem, Allmänna Barnhuset (Höijer, 2007). Mamma trots allt SUF-Kunskapscentrum (Adolfsson, Janeslätt, Jöreskog, Springer 2014) Metoder för kognitivt stöd: Evidensbaserad habilitering, EBH (Janeslätt, Buchholz, Forsmark, et al, 2013). Omhändertagande med barnets perspektiv, Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 (Cederborg och Karlsson 2001)
Tack! www.lul.se/suf