Verksamhetsplan VTC Stockholm

Innehållsförteckning Version 1.0 SAMMANFATTNING...3 DEFINITIONER...7 1. INLEDNING OCH BAKGRUND...8 1.1 INLEDNING...8 1.2 BAKGRUND...9 1.3 ALLMÄNT OM VÄGTRAFIKLEDNING OCH DESS UPPGIFTER...10 1.4 MÅL FÖR VÄGTRAFIKLEDNING I STOCKHOLM...11 2. MOTIV FÖR VTC STOCKHOLM... 19 2.1 EFFEKTER AV VÄGINFORMATIK...19 2.2 VERKSAMHETSIDÉ FÖR VTC...19 2.3 DEFINITION AV PARTER I VTC...19 2.4 POSITIVA EFFEKTER AV VTC STOCKHOLM...20 3. OMFATTNING VÄGNÄT... 25 3.1 ALLMÄNT...25 3.2 KLASSNING AV VÄGNÄT...25 3.3 KARTOR...26 3.4 OMLEDNING AV TRAFIK TILL ANNAT VÄGNÄT...32 4. TEKNISKA SYSTEM PÅ VÄGARNA OCH I VTC... 33 4.1 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR...33 4.2 SAMMANSTÄLLNING ÖVER TEKNISKA SYSTEM I VTC OCH UTE PÅ VÄGARNA...34 4.3 UTBYGGNADSPLANER AV VÄGINSTALLATIONER 1998-2000...36 4.4 PÅGÅENDE UTVECKLINGSARBETE I SAMARBETE MELLAN VST, STOCKHOLMS STAD...39 OCH SL...39 5. VERKSAMHETER I VTC... 41 5.1 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN I VTC...41 5.2 OLIKA VERKSAMHETER I VTC...42 5.3 BEMANNING...44 6. STÖD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VTCS OPERATIVA VERKSAMHET... 46 6.1 FUNKTIONELLA LOKALER...46 6.2 TEKNISKA SYSTEM UTE PÅ VÄG OCH I VTC...46 6.3 DRIFT- OCH UNDERHÅLL...46 6.4 KOMMUNIKATION...46 6.5 AVTAL...46 6.6 REGLER OCH LAGAR...47 6.7 PLANERING...47 6.8 VÄGVISNING...47 6.9 FORSKNING OCH UTVECKLING...47 6.10 ÖVRIGT STÖD...48 7. BYGGNAD, LOKALER OCH LOKALISERING AV VTC... 49 7.1 LOKALISERING...49 7.2 NYBYGGNAD ELLER OMBYGGNAD...49 7.3 SPECIELLA KRAV SOM STÄLLS PÅ VTCS LOKALER...49 7.4 YTBEHOV VTC...50 8. INVESTERING- OCH DRIFTSKOSTNADER... 51 8.1 INVESTERINGSKOSTNADER...51 8.2 DRIFTSKOSTNADER PER ÅR I DAGENS VTC...52 Version 1.0 1 (67)

Innehållsförteckning Version 1.0 9. FORTSATT ARBETE MED VTC STOCKHOLM... 53 9.1 PÅ KORT SIKT...53 9.2 PÅ LÅNG SIKT...53 BILAGA TILL KAPITEL 3, FAKTA SAMMANSTÄLLNING... 56 BILAGA TILL KAPITEL 5, BEFATTNINGAR I VTC STOCKHOLM... 61 BILAGA KÄLLMATERIAL... 65 Version 1.0 2 (67)

Sammanfattning Version 1.0 Sammanfattning Vägverket Region Stockholm (VST) och Stockholms gatu- och fastighetskontor (GFK) har arbetat tillsammans med andra intressenter för att ta fram en verksamhetsplan till grund för beslut om att skapa en gemensam vägtrafikledning för Stockholmsregionen. Vägtrafikledningen hanteras i en vägtrafikcentral, VTC i Stockholm. Gatu- och fastighetskontorets nämnd godkände 980526 de riktlinjer som finns i denna plan för att gå vidare med arbetet VTC Stockholm. Bakgrund Den ökande trafiken innebär ett ökat tryck på bl a Essingeleden, Söderleden- Centralbron- Klarastrandsleden men också på Innerstadens gatunät när trafikefterfrågan växer till följd av ökad befolkning och ökad ekonomisk aktivitet i regionen. Svårigheterna att bygga ny infrastruktur för trafiken i Stockholm (såväl vägar som spår!) accentuerar behovet av att utnyttja de befintliga anläggningarna så effektivt som möjligt. Den statliga utredningen "Transportinformatik för Sverige" (SOU 1996:186) visade genom teoretiska beräkningar att transportinformatik i form av informationssystem är ett viktigt instrument i trafikplaneringen som ofta kan vara mer kostnadseffektivt än utbyggnader av vägnätet. I Stockholmsområdet finns två väghållare på det överordnade vägnätet, Vägverket och Stockholms stad. Ur trafikantens synvinkel är det viktigt att nätet som helhet fungerar väl oavsett vem som är väghållare. Våren 1997 slöts ett ramavtal mellan Vägverket och staden om samarbete för att förbättra trafiksituationen i de centrala delarna av Stockholmsregionen. I avtalet behandlas ett antal områden där parterna avser träffa genomförandeavtal, bl a väginformatik och vägtrafikcentrtal. Hösten 1997 skapades projektet "Verksamhetsplan VTC Stockholm" med uppgift att till juni 1998 ta fram en verksamhetsplan för en för VST och staden gemensam vägtrafikcentral. Arbetet ska ligga till grund för beslut om genomförandeavtal. I projektgruppen ingår representanter för VST, GFK, SL och polisen. Utveckling av befintlig verksamhet Såväl VST som GFK har under lång tid arbetat med olika typer av trafikinformation. 1995 upprättades en vägtrafikcentral (VTC) på VST. I och med detta har verksamheten utökats från information till vägtrafikledning med hjälp av omställbara vägmärken och skyltar på en del av E4. En annan verksamhet som styrs från VTC är VägAssistans som med bärgning- och räddningsbilar förebygger och assisterar vid störningar och olyckor på lederna. En kommande viktig uppgift för VTC är driftövervakning av de tekniska system för ventilation, brandvarning mm som kommer att byggas in i de nya trafiktunnlarna med början i Södra Länken. Vägarna i Storstockholm indelas här i 4 klasser, oavsett väghållare. De röda vägarna utgörs av nationella vägar och övriga stamvägar. Nästa klass, de blå vägarna, är viktiga omledningsvägar vid exceptionella förhållanden. Tredje klassen, de gröna vägarna utgörs av övriga huvudvägar och Version 1.0 3 (67)

Sammanfattning Version 1.0 huvudgator. Den fjärde klassen, omfattar återstående statliga och kommunala gator och berörs normalt inte av vägtrafikledningsåtgärder. Mål för vägtrafikcentralen Vägtrafikcentralen och vägtrafikledningen ska bidra till att uppnå de transportpolitiska målen : * god tillgänglighet * hög transportkvalitet * hög trafiksäkerhet * liten miljöpåverkan * positiv regional utveckling Verksamheter i vägtrafikcentralen Verksamheten i VTC omfattar insamling och analys av data rörande trafik- och vägförhållanden samt åtgärder inom tre huvudområden: trafikinformation, vägtrafikstyrning och initiering av underhåll av tekniska system. Indata kan komma till VTC via: MCS (Motorway Control System) Detektorer i vägbanan känner av trafikens täthet och hastighet och via variabla skyltar eller vägmärken kan hastighetsbegränsningen ändras, varning ske för köer eller väglag eller körfält stängas av. Styrningen av de variabla märkena kan ske såväl med automatik som manuellt av operatören på VTC. Det är främst de centrala delarna av det röda nätet som omfattas av MCS-systemet. ÖTS (Övervakning av TrafikSignaler) Cirka 150 signaler i Innerstaden omfattas redan av detta system som varnar för funktionsstörningar i signalerna men som också kan användas för trafikräkning och omställning av signalprogram mm. Systemet föreslås byggas ut till ett åtminstone mellan GFK och VST fullt kommunicerande system omfattande minst de tre högsta väg- och gatuklasserna. ITV Internt system med videokameror som placeras på strategiska punkter på vägnätet och ger operatören en bild över trafikläget. VVIS (VägVäderInfosystem) 50 stationer i regionen mäter temperaturen i luft och på vägbanan, luftfuktighet, nederbörd, vindstyrka mm. Data kan användas för att varna på variabla skyltar och väcka väghållningsentrepenörer för halkbekämpning eller snöröjning. VAG (VägArbetsGuide) En ständigt ajourhållen förteckning över alla trafikstörande vägarbeten och trafikomläggningar. En förbättrad trafikmodell. Den reservkapacitet som tidigare funnits i innerstadens gatunät tas nu alltmer i anspråk för att förbättra för busstrafiken mm. Störningar uppstår därför lättare vid trafikstörande gatuarbeten och markupplåtelser. Med en bättre modell för beräkning av näteffekterna av olika gatuarbeten och trafikomläggningar och en ständigt uppdaterad VAG skulle samordningen av gatuarbeten och markupplåtelser kunna optimeras. Larm från driftövervakningen rörande luftkvalitet, fläktfunktion, brandvarning, belysning etc Direkt inrapportering från polis, väghållare och SL Version 1.0 4 (67)

Sammanfattning Version 1.0 VTC kan gå ut med information direkt till trafikanterna via omställbara skyltar sk VMS (Variable Message Signs) och information på internet eller indirekt via SL för vidare information till kollektivresenärerna, via lokalradio eller press. Trafikinformation är viktig av flera orsaker. Med aktuell information innan resan kan man lättare planera den och ta hänsyn till eventuella tillfälliga störningar eller trafikomläggningar. Under resan accepteras störningar lättare om man får reda på orsaken och helst konsekvenserna för den egna restiden. I vissa fall kan hänvisning ske till för tillfället lämpligare alternativa vägar. Möjligheterna till omledning av trafik är dock begränsade i Stockholm. Någon omledning från trafiklederna till genomfartsgator i innerstaden är inte acceptabel av miljö- och trafiksäkerhetsskäl utom i exceptionella fall. Under högtrafiktid saknas ofta ledig kapacitet på de alternativa vägarna, det är t ex ingen större idé att hänvisa sydgående trafik från Essingeleden till Klarastrandsleden kl 08 00. Under lågtrafik är det dock lämpligt att vid trafikarbeten (där inte överledning till motsatt körbana är möjlig) leda trafiken via andra leder. Operatörerna på VTC har kontakt med vägassistansstyrkorna och kan dirigera dessa till platser där störningar eller olyckor uppkommit. VTC kan även komma att användas för att övervaka och leda transporter av farligt gods. En fullt utbyggd VTC omfattar alltså en vägtrafikledningscentral med ett antal tekniska system och bemanning dygnet runt. Under högtrafiktid arbetar vägtrafikledare, trafikantinformatörer, driftövervakare och systemadministratörer på centralen. En på detta sätt utbyggd VTC byggs upp på lämplig plats centralt i regionen. Dessutom behövs ett antal tekniska system ute på vägarna (som till viss del finns redan i dag) och kommunikationsutrustning. Tidplan och kostnader En vägcentral för driftövervakning mm måste stå klar för intrimnning i god tid före öppnandet av Södra Länken år 2003. Helst bör den kunna tas i drift redan 2001 vilket innebär att beslut måste fattas senast i början av 1999. Fullständig teknisk utrustning för väginformatik på huvudvägar och huvudgator enligt ovan kräver grovt räknat investeringar om cirka 350 Mkr på VST:s vägar och 35 Mkr på stadens. Investeringarna i de tekniska systemen uppskattas därav till 200 Mkr. Kostnaden för den fysiska centralen har inte närmare beräknats. Lokalerna förutsätts anordnas i befintlig fastighet som anpassas till VTC:s behov. Den årliga driftkostnaden för VTC verksamhet idag exklusive avskrivningar är ca 13 Mkr. Effekter Erfarenheterna från utländska städer och de utredningar som gjorts för svenska förhållanden visar att väginformatik ger klara positiva effekter på såväl framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö. Det är dock inte klarlagt i vilken utsträckning det lönar sig att satsa på väginformatik jämfört med utbyggnad och förbättring av vägar och kollektivtrafikanläggningar. Version 1.0 5 (67)

Sammanfattning Version 1.0 I en nu två år gammal rapport " Effekter av väginformatik i Stockholm år 2005" studerades konsekvenserna av att införa ett antal olika transportinformatikfunktioner i Stockholm. Exemplet har dock delvis förlorat sin relevans eftersom det avsåg ett läge där Dennisöverenskommelsen var genomförd, med bl a bilavgifter i Innerstaden. Rapporten pekade på att väginformatikinvesteringar är betydligt mer kostnadseffektiva än investeringar i infrastruktur om man vill åstadkomma restidsförbättringar. När det gäller miljöeffekter och trafiksäkerhet var väginformatik ungefär lika lönsam som infrastrukturinvesteringar. Någon kostnads/nytta-analys av den här föreslagna utbyggnaden har ännu inte gjorts. Jämförelser kommer att göras med andra europeiska städer där man arbetar med vägtrafikledning. Turin och Hannover är exempel på städer där Stockholmsregionen kan ta vara på erfarenheter inom området. I dag finns en driftledningscentral för stadens gator hos GFK. Den har bl a som uppgift att förmedla information till trafikanterna via radio och pressen. Det är inte närmare utrett hur och i vilken omfattning som verksamheten i driftledningscentralen ska samordnas med VTC. Fortsatt arbete I det fortsatta arbetet måste några frågor ytterligare belysas: 1) Bättre uppskattningar av kostnadseffektiviteten hos en VTC med vägutrustning 2) I vilken grad VST:s och stadens funktioner ska samordnas och samlokaliseras 3) Vilka befogenheter VTC ska ha att utöva styrning på det röda överordnade vägnätet och på andra vägar? T ex tillfälligt ställa trafiksignaler på gator i andra program eller aktivt omleda trafik från det överordnade nätet vid störningar där? 4) Organisationsformen för en gemensam VTC behöver utredas vidare. I det fortsatta arbetet ingår också att hos berörda intressenter förankra de riktlinjer för gemensam vägtrafikledning som denna verksamhetsplan innehåller. Som nämnts inledningsvis godkände Stockholms gatu- och fastighetsnämnd vid sitt möte den 26 maj i år dessa riktlinjer. Nästa etapp i det gemensamma arbetet med VTC Stockholm är att starta ett nytt projekt som ska genomföras under det andra halvåret 1998. I det nya projektet, kallat Genomförandeavtal VTC, kommer de ovan skisserade frågeställningarna att behandlas. Projektets syfte är att skapa förutsättningar för att det nya samordnade systemet med en vägtrafikcentral för gemensam vägtrafikledning i Stockholmsområdet därmed kan komma till utförande. Vägregion Stockholm och gatu-och fastighetskontoret är tillsammans (50/50) huvudman för det nya projektet Genomförandeavtal VTC. Projektet kommer att bedrivas i samarbete med bl a SL och trafikpolisen. För projektarbetet har AB Stockholm Konsult Stadsutveckling engagerats. Version 1.0 6 (67)

Definitioner Version 1.0 Definitioner Förkortning Förklaring 5-T Town Supervisor, trafikmodell för ett vägnät, styra trafik mha bl a trafiksignaler CTS Centrala Tekniska System GFK Gatu-och fastighetskontoret Stockholms stad ITV Intern TV, videokamera MCS Motorway Control System PROBES Använda fordon som detektorer RDS/TMC Radio Data System / Traffic Message Channel SL Storstockholms Lokaltrafik SPOT Italiensk styrstrategi för trafiksignal TASS Trafikledning av VägAssistans TRISS Trafikinformations Stödsystem VMS Variabel Meddelande Skylt VST Vägverket Region Stockholm VTC Vägtrafikcentral VVIS Vägväderinformationssystem ÖTS Övergripande Trafiksignal System Version 1.0 7 (67)

I. Inledning och bakgrund Version 1.0 1. Inledning och bakgrund 1.1 Inledning Våren 1997 slöts ett ramavtal mellan Vägverket Region Stockholm (VST) och Stockholms stad. Avtalet anger en viljeinriktning från parterna, dvs VST och Stockholms stad, om att samarbeta för att förbättra trafiksituationen i de centrala delarna av Stockholmsregionen. I avtalet angavs 7 olika områden där parterna skall träffa genomförandeavtal. Ett av dessa områden var Vägtrafikcentral. Där sägs bl a att den framtida inriktningen på VTC s verksamhet bygger på en utveckling av samverkan mellan samtliga berörda parter i regionen. Parterna är överens om att den regionala centralen skall styras av en gemensam syn på hur vägtrafikledning skall utövas. Hösten 1997 skapades ett projekt Verksamhetsplan VTC Stockholm som fick uppdraget att ta fram en verksamhetsplan som skall vara en grund för det kommande genomförandeavtalet. Projektgruppen består av representanter från VST, Stockholms stad, SL och Polisen i Stockholms län. Verksamhetsplanen skall vara godkänd hos VST och Stockholms stad samt förankrad hos SL och Polisen 1998-06-01. VTC Stockholm kan tas i drift tidigast hösten 2001 Verksamhetsplanen Planen skall behandla följande ämnen och är indelad i följande kapitel: 1. Inledning och bakgrund 2. Motiv för en gemensam VTC 3. Omfattning vägnät 4. Tekniska system på vägarna och i VTC 5. Verksamheter i VTC 6. Stöd och förutsättningar för en fungerande VTC 7. Byggnad, lokaler och lokalisering av VTC 8. Investering- och driftskostnader 9. Fortsatt arbete med VTC Stockholm Projektorganisation Beställare: Marika Jenstav VST Christer Lundin Stockholms stad Version 1.0 8 (67)

I. Inledning och bakgrund Version 1.0 Projektgrupp: Per-Arne Olsson (projektledare) VST Mats Fager Stockholms stad Viesturs Dinvietis Stockholms stad forts projektgrupp Sofia Björklund VST Michael Rydbrand VST Bo Hjertstrand SL Verner Berggren Polisen Tidplan Verksamhetsplanen arbetades fram under våren 1998, och förädlades i tre steg - version 0.4 klar 1998-01-29 - version 0.8 klar 1998-04-29 - version 1.0 klar 1998-08-01 (slutversionen) 1.2 Bakgrund Vägverket Region Stockholm (VST) har arbetat med trafikinformation för Stockholms län sedan början av 80-talet i en begränsad omfattning och 1992 togs den första trafikinformationscentralen i drift. I och med upprättade av en Vägtrafikcentral (VTC) 1995 har verksamheten utökats att även innefatta vägtrafikstyrning. En verksamhet som styrs från VTC idag är VägAssistans som genom att både förebygga och assistera vid olika störningar i stockholmstrafiken ökar trafiksäkerheten och framkomligheten på vägarna Nuvarande VTC är ett verktyg för VST som opererar främst på det statliga vägnätet. En kommande, mycket viktig uppgift för VTC kommer att vara trafikstyrning och övervakning av de tekniska system som kommer att byggas in i bl a tunnlarna i Södra Länken. Trafikpolitiska målen (prop. 1997/98:56) Som grund för målen för vägtrafikledningen i Stockholm ligger de trafikpolitiska övergripande målet: Att säkerhetsställa en samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Detta har brutits ner i fem delmål som rör: - Tillgänglighet (transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov tillgodoses) Version 1.0 9 (67)

I. Inledning och bakgrund Version 1.0 - Hög transportkvalitet (transportsystemets utformning och funktion ska medge hög transportkvalitet för näringslivet) - Säker trafik (transportsystemet ska utformas så att ingen skall dödas eller skadas till följd av trafikolyckor) - God miljö (transportsystemet utformning och funktion skall anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö) - Positiv regional utveckling (transportsystemet skall främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd) Vägverkets sektorsansvar I Regeringens proposition 1995/96:131 fastslogs att Vägverket har ett samlat ansvar (sektorsansvar) för hela vägtransportsystemet. Detta innebär att verket ska företräda staten på central nivå i frågor som gäller vägtransportsystemets: Miljöpåverkan Trafiksäkerhet Tillgänglighet Framkomlighet Effektivitet Frågor som rör väginformatik, fordon, kollektivtrafik, handikappanpassning, yrkestrafik, och tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransportsystemet. Därutöver ansvarar Vägverket för att handikappanpassningen av kollektivfärdmedel samordnas. 1.3 Allmänt om vägtrafikledning och dess uppgifter Vägverket är bl a ansvarigt för säkerheten och tillgängligheten i enlighet med det systemansvar Vägverket har. Vägtrafikledning är ett sätt att arbeta med ovanstående. Enligt Prop 1997/98:56 står uttryckt att vägtrafikledningens uppgifter bör vara att: - samordna åtgärder för att undanröja trafikhinder m m för att säkerhetsställa att vägarna är framkomliga - informera trafikanterna om väg- och trafiksituationen - svara för att väg- och trafikinformationen finns tillgänglig - leda vägtrafiken genom bl a vägvisning och styrning av trafikflödet En vägtrafikcentral är en basinvestering och ett av verktygen för att utföra vägtrafikledning i regionen. Det behövs dock flera insatser än en vägtrafikcentral, för att åstadkomma en väl fungerande vägtrafikledning. Version 1.0 10 (67)

I. Inledning och bakgrund Version 1.0 Ansvaret för att åstadkomma en vägtrafikledning enligt de mål som skisseras i detta dokument är idag spritt på flera avdelningar inom Vägverket Region Stockholm samt väghållarna i regionen. Det behövs även insatser från, och samverkan med, andra organisationer för att dessa mål ska uppnås. 1.4 Mål för vägtrafikledning i Stockholm Sammanfattning av verksamhetsmålen för vägtrafikledning i Stockholm Totalt minska restider Öka kapaciteten för vägtrafik genom att skapa ett jämnare flöde Minska olyckor, incidenter och störningar Effektivisera räddning Planera förutsebara störningar - t ex vägarbeten, evenemang Minimera onödig vägtrafik - t ex söktrafik Minimera belastning av vägtrafik på det lokala vägnätet Förbättrad informationsservice till trafikanterna Underlätta för andra aktörer på vägarna Ökad säkerhet vid transport av farligt gods Optimera resursanvändningen hos väghållarna, SL och Polisen Optimera nyttan av nya tunnelinvesteringar i regionen, t ex Södra Länken För de olika målen skall beskrivas nuläge samt hur uppföljning och mätning bör ske 1.4.1 Totalt minska restider Allm/Nuläge Dålig framkomlighet för vägtrafiken i Stockholmsregionen, speciellt under rusningstid, är ett stort slöseri med resurser. Trafikanterna köar bort tid och fordonen släpper ut avgaser under de långa restiderna. Samhällets och trafikanternas kostnader för förseningar i vägtrafiken uppgår årligen till flera hundra miljoner i Stockholmsregionen (TFK rapport 1994:5) Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Man kan förbättra framkomligheten på huvudvägnätet genom aktiv trafikstyrning, information, störningshantering. De beskrivna åtgärderna minskar restiden genom att det blir större kapacitet i vägnätet och därmed tar transporterna kortare tid. Vad kan VTC bidraga med? VTC påverkar trafiken genom trafiksignalstyrning, motorvägsstyrning, rampstyrning, styrning av aktuell vägvisning (VMS) och störningshantering via Vägassistans. Idag finns två Vägassistansbilar som arbetar inom en radie av ca 10 km från Stockholms city på hela Version 1.0 11 (67)

I. Inledning och bakgrund Version 1.0 vägnätet, oavsett väghållare. I motorcykelpolis. assistansstyrkan ingår en bärgare och en 1.4.2 Öka kapaciteten för vägtrafik genom att skapa ett jämnare flöde Allm/Nuläge I dagsläget är det främst kapacitetsbrist som skapar köer morgon och kväll på de större infartslederna. Eftersom det är både dyrt och ibland omöjligt att bygga ut kapaciteten i en storstadsregion måste andra åtgärder vidtas för att bättre och effektivare nyttja befintliga vägar. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Genom bl.a. motorvägsstyrningssystem och system för styrning av trafiksignaler (ÖTS) kommer ett jämnare flöde att uppnås. I första hand installeras detta på det utpekade huvudvägnätet (se kapitel 5). Man kan även försöka påverka trafiken genom att vidtaga olika informationsåtgärder. Att skapa ett jämnare flöde på vägtrafiken bidrar till att öka kapaciteten. Samtidigt leder detta till att minska risken för olyckor (t ex färre häftiga inbromsningar) samt att det påverkar trafikens skadeverkningar på miljön (jämnare körning ger lägre bränsleförbrukning). Vad kan VTC bidraga med? Påverka trafiken genom motorvägsstyrning, rampstyrning samt ÖTS-anslutna trafiksignaler. 1.4.3 Minska olyckor, incidenter och oförutsedda störningar Allm/Nuläge Granskning av nuläge samt skälen till att minska olyckor och incidenter anges utförligt i Vägverkets 0-Vision och redovisas därför ej här. Vad kan vägtrafikledning bidraga med göra? Med hjälp av väginformatikåtgärder skapa en jämnare rytm i trafiken, t ex kövarningssystem samt en utvidgad störningsavveckling. Skapa ett omledningsvägnät för huvudlederna. En effektiv störningsavveckling minskar riskerna för följdolyckor. Den ger dessutom en god effekt på framkomligheten. Med kövarningssystem minskar häftiga inbromsningar och därmed olyckorna på vägarna. Genom att ha ett väl definierat och skyltat omledningsvägnät skulle man kunna leda om trafiken vid större störningar, vilket leder till jämnare flöden och färre incidenter. Vad kan VTC bidraga med? Påverka trafiken genom motorvägsstyrning samt leda Vägassistans så att effektiv störningsavveckling åstadkommes. Ge information i rätt tid och avropa akut underhåll på vägarna som annars kan orsaka störningar. Version 1.0 12 (67)

I. Inledning och bakgrund Version 1.0 1.4.4 Effektivisera räddning Allm/Nuläge Idag finns två Vägassistansfordon. Motorvägsstyrningssystemet används, på E4 mellan Norrtull och Kista, för att snabbt och effektivt varna/styra/leda trafiken förbi en olycksplats, vägarbete etc. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Ännu större arbetsområde för Vägassistans och fler bilar samt bygga ut MCS på hela huvudvägnätet. Fler bilar och större område leder till snabbare räddningsinsatser. För att få effektivare insatser vid olyckor bör man, i samverkan med bl a polis och SOS Alarm utarbeta en ny syn på räddningsinsatser där även framkomligheten finns med som en viktig del (dvs vid räddningsinsatserna bör man även tänka på att inte skapa köer, eftersom det skapar nya incidenter samt att restiderna förlängs). För att kunna utföra ett effektivt räddningsarbete finns behov att utreda befogenheter för olika organisationer att fatta beslut om t ex bortforsling av trafikhinder. Att ha klart för sig befogenheterna innebär att man t ex har möjlighet att rensa vägen från hinder samt att man väljer vid vilken tidpunkt man gör det (hålla undan från rusningstid). Samarbetet mellan olika organisationer är viktigt vid både större och mindre räddningsinsatser på vägen. Vad kan VTC bidraga med? Snabbt verifiera en olycka och leda Vägassistans insatser. Genom motorvägsstyrning underlätta för assistansfordonen att arbeta säkert. Ansvara för att samverkan sker med de andra organisationerna som deltar i insatserna (Polisen, SOS Alarm, räddningstjänsten m fl) och övriga med intresse för trafiksituationen i Stockholm, såsom varande central för informationsutbyte om trafiken i Stockholmsregionen. Om man får klarhet i befogenheter kan man se till att få bort hinder från vägen som hindrar framkomligheten. 1.4.5 Planera förutsebara störningar - t ex vägarbeten. evenemang Allm/Nuläge Arbeten planeras redan idag, men man borde kunna utveckla detta både internt i de egna organisationerna och externt mellan olika organisationer. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Koordinering av insatser, t ex väghållarens tillståndsgivning till bl a ledningsdragande bolag. Se till att information om t ex farligt gods och övriga dispenser till trafiken kommer till VTC. Skapa rutiner som följs så att VTC alltid får veta vad som ska hända. Version 1.0 13 (67)

I. Inledning och bakgrund Version 1.0 Vad kan VTC göra bidraga med? Vara centralen för informationsutbyte om trafiken i Stockholmsregionen. Samordna information. Ge underlag till produktionsledningar hos respektive väghållare för planering av förebyggande underhåll. Ansvara för att sprida information till samverkande parter inför större arbeten, transporter eller evenemang. A jour hålla kartor. 1.4.6 Minimera onödig vägtrafik - t ex söktrafik Allm/Nuläge Söktrafik, d.v.s. trafikanter som inte hittar rätt väg är ett trafiksäkerhets- och miljöproblem. En stor grupp utgörs av de som söker efter en parkeringsplats. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Olika former av väginformatik kan underlätta för trafikanterna: - Trafikinformation - Förbättrad vägvisning - Parkeringsinformationssystem - Vägvisning för parkering till p-hus och infartsparkeringar Vad kan VTC bidraga med? Ge information om parkeringsförhållanden, speciellt infartsparkeringar. 1.4.7 Minimera belastning av vägtrafik på det lokala vägnätet Allm/Nuläge Hög belastning av vägtrafik på lokalvägnät skapar många problem, både buller och avgaser samt trafiksäkerhetsproblem. Med det lokala vägnätet menas i första hand bostadsgator och lokalvägar. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Genom att förbättra tillgänglighet och framkomlighet på de större trafiklederna i Stockholmsområdet skall belastningen på det lokala vägnätet minska. Med t ex motorvägsstyrningssystem på huvudvägnätet flyter trafiken bättre och trafikanterna väljer dessa vägar framför det lokala vägnätet. Genom att vid speciella störningar informera och leda om trafiken på ett definierat vägnät som är väl skyltat, så väljer inte trafikanterna att köra var som helst. Trafiksignaler som är optimerade och adaptiva kan prioritera trafik på huvudvägarna. Information om parkeringssituationen och öka användandet av infartsparkeringar. Man kan även tvinga trafikanterna från det lokala vägnätet genom t ex t ex dispenser för tung trafik och restriktioner för transporter med restriktioner, farligt gods. Version 1.0 14 (67)

I. Inledning och bakgrund Version 1.0 Vad kan VTC bidraga med? Styra trafiken på huvudvägnätet och vid behov leda om trafiken på omledningsvägnätet. Informera trafikanterna om parkeringsläget samt fungera som central för informationsutbyte om trafiken i Stockholmregionen m a p t ex farligt godstransporter och dispenstransporter. 1.4.8 Förbättrad informationsservice till trafikanterna Allm/Nuläge Idag kan frustrationen hos trafikanterna vara stor när man hamnar i kö. Det är troligen så att man inte får reda på vad som har hänt eller hur lång tid man kan bli tvungen att sitta i kö. Radion informerar, men den information man får är ofta gammal eller kommer för sent. Det är sällan man får information om ungefärliga kötider. Detta påverkar körstilen hos trafikanterna, oftast till det sämre. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Förse trafikanterna med korrekt information vid rätt tillfälle, dvs när man sitter i kön eller helst innan man fastnar. Man bör få veta varför det är kö och beräknad kötid. Omfattningen och kvaliteten på indata måste dock bli bättre. Bättre indata ger en förutsättning för bättre utdata och rätt information bidrar till att öka harmonin hos trafikanterna. Detta bidrar i sin tur till minskad stress i trafiken och därmed en säkrare trafik. Vad kan VTC bidraga med? Förse trafikanterna med korrekt information. Målet är att man ska veta varför det är kö och beräknad kötid. Man informerar både direkt till trafikanterna via t ex VMS-skyltar och RDS/TMC och indirekt via media. On-line information om trafikläget på internet. Alla organisationer som ger indata kan anslutas till ett generellt rapporteringssystem där VTC har ansvaret för samordning och rapportering till bl a kommersiella informationsförmedlare. VTC ansvarar för samordning av indata från olika leverantörer och rapporterar den förädlade informationen 1.4.9 Underlätta för andra aktörer Allm/Nuläge Idag är samarbetet och utbytet mellan organisationerna som verkar i Stockholmstrafiken byggt på manuella system och god vilja. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Genom att finna sätt att byta information om händelser, incidenter och olyckor kan olika transportföretag som t ex SL, planera och omdirigera trafiken så att den löper smidigt även vid större störningar, allt för trafikanternas bästa. Version 1.0 15 (67)

I. Inledning och bakgrund Version 1.0 Med ett fastare informationsutbyte med andra aktörer, skulle vi gemensamt kunna utnyttja Stockholmstrafikens alla färdmedel på bästa sätt. Vad kan VTC bidraga med? Fungera som centralen för informationsutbyte om trafiken i Stockholmsregionen genom att det finns fasta former för informationsutbyte med olika aktörer. 1.4.10 Ökad säkerhet vid transporter av farligt gods Allm/Nuläge Idag regleras transporter av farligt gods (ADR-transporter) genom föreskrifter och utbildning av förarna. Bilarna ska vara märkta och det ska finnas viss dokumentation för räddningspersonal i förarhytten som ska tas med ut vid en eventuell olycka. Vissa vägar är rekommenderade färdvägar. I och med Södra Länken kan denna verksamhet bli betydande. Idag pågår en utredning som studerar möjligheterna att med olika regleringar och tekniska installationer medge farligt gods i Stockholms trafiktunnlar. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Man kan se till att transporter över en viss farlighetspoäng rapporterar till VTC, på samma sätt som det skall fungera med dispenstransporter. Vad kan VTC bidraga med? Genom att förarna rapporterar om sin transport till VTC, när de är över en viss farlighet, så kan VTC få tillstånd snabbare och effektivare insatser vid en eventuell olycka. I ovanstående nämnda utredning pekar mycket på att Vägassistans kan komma att få en viktig roll vid eskort genom tunnlar. 1.4.11 Optimera resursanvändningen hos väghållarna, SL och Polisen Allm/Nuläge I och med Vägverkets sektorsansvar för hela vägtransportsystemet, där ett av målen gäller vägtransportsystemets effektivitet, så måste Vägverket driva på en utveckling mot att effektivisera och samordna resurser inom detta område. Informationsteknologin och väginformatiken innebär nya möjligheter i detta sammanhang. Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Genom att samordna information och databaser, skapa gemensamma synsätt, begrepp och rutiner så kan man samordna resurser och effektivisera verksamheten i de samverkande organisationerna. Vad kan VTC bidraga med? Version 1.0 16 (67)

I. Inledning och bakgrund Version 1.0 VTC kan bli det verktyg vägtrafikledningen behöver för att samla all information, analysera och sedan och sprida den till de som för tillfället bäst behöver den. VTC kan bli centralen spindeln i nätet för allt informationsutbyte rörande trafiken i Stockholmsregionen. 1.4.12 Optimera nyttan av nya tunnelinvesteringar i regionen, t ex Södra Länken Allm/Nuläge I dagsläget pågår byggandet av vägtunnlar på flera platser i Stockholm (Södra Länken och Häggviksleden, flera är ev på gång). För att kunna garantera säkerheten i dessa tunnlar krävs någon form av tunnelövervakning (driftövervakning). Vad kan vägtrafikledning bidraga med? Dessa tunnlar som kommer att tillhöra huvudvägnätet i regionen måste också vägtrafikledas. Vad kan VTC bidraga med? VTC kan på samma gång med samma vägtrafikledningssystem både driftövervaka och vägtrafikleda. VTC kan även övervaka driften på andra väghållares befintliga tunnlar. 1.5 Översikt över hur Mål för vägtrafikledning bidrar till de trafikpolitiskamålen Mål för vägtrafikledning Effektivisera resursanvändningen Ökad säkerhet Bättre miljö/energi hushållning Ökad framkomlighet Totalt minska restider x x x x Öka kapaciteten för vägtrafik genom att x x x x skapa ett jämnare flöde Minska olyckor, incidenter och störningar x x x Effektivisera räddning x x x Planera förutsebara störningar - t ex x x x vägarbeten, evenemang Minimera onödig vägtrafik - t ex söktrafik x x Minimera belastning av vägtrafik på det x x lokala vägnätet Förbättrad informationsservice till x trafikanterna Underlätta för andra aktörer på vägarna x Ökad säkerhet vid transport av farligt x x Version 1.0 17 (67)

I. Inledning och bakgrund Version 1.0 gods Optimera resursanvändningen hos väghållarna, SL och Polisen Optimera nyttan av nya tunnelinvesteringar i regionen, t ex Södra Länken x x x x x Version 1.0 18 (67)

2. Motiv för en gemensam VTC Version 1.0 2. Motiv för VTC Stockholm 2.1 Effekter av väginformatik Erfarenheterna från utländska städer och de utredningar som gjorts för svenska förhållanden visar att väginformatik ger klara positiva effekter på såväl framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö. Det är dock inte klarlagt i vilken utsträckning det lönar sig att satsa på väginformatik jämfört med utbyggnad och förbättring av vägar och kollektivtrafikanläggningar. I en nu två år gammal rapport " Effekter av väginformatik i Stockholm år 2005" studerades konsekvenserna av att införa ett antal olika transportinformatikfunktioner i Stockholm. Exemplet har dock delvis förlorat sin relevans eftersom det avsåg ett läge där Dennisöverenskommelsen var genomförd, med bla bilavgifter i Innerstaden. Rapporten pekade på att väginformatikinvesteringar är betydligt mer kostnadseffektiva än investeringar i infrastruktur om man vill åstadkomma restidsförbättringar. När det gäller miljöeffekter och trafiksäkerhet var väginformatik ungefär lika lönsam som infrastrukturinvesteringar. Någon kostnads/nytta-analys av den här föreslagna utbyggnaden har ännu inte gjorts. Jämförelser kommer att göras med andra europeiska städer där man arbetar med vägtrafikledning. Turin och Hannover är exempel på städer där Stockholmsregionen kan ta vara på erfarenheter inom området. 2.2 Verksamhetsidé för VTC Verksamhetsidé för att bidraga till att uppnå de trafikpolitiska målen Rätt åtgärd Rätt information Rätt tidpunkt Rätt målgrupp Bästa infokanal Verktyg för att skapa optimal samordning mellan de samverkande parterna där VTC är centralen för informationsutbyte om trafiken i Stockholmsregionen 2.3 Definition av parter i VTC 2.3.1 Samverkande för centralen ansvariga parter Samverkande parter är Vägverket, Region Stockholm (VST) och Stockholms stad (GFK) Version 1.0 19 (67)

2. Motiv för en gemensam VTC Version 1.0 2.3.2 Intressenter i VTC Intressenter är - Storstockholms Lokaltrafik (SL) som ansvarig för kollektivtrafiken i länet - Polisen som har det polisiära ansvaret - Övriga berörda kommuner är Solna, Sundbyberg, Sollentuna, Danderyd, Nacka, Huddinge i egenskap av väghållare i respektive kommun. Andra intressenter med vilka nära samarbete bör etableras är Räddningstjänsten, SOS Alarm, ambulanstjänsten, bärgningsföretag, länsstyrelsen, radio, TV, andra informatörer m.fl. Sist men inte minst är den stora grupp av trafikanter som trafikerar våra vägar. 2.4 Positiva effekter av VTC Stockholm 2.4.1 Generellt I regionen arbetar idag ett antal aktörer för att informera trafikanter, upprätthålla största möjliga framkomlighet och minimera trafikstörningar. Aktörerna samverkar och informerar varandra, men samverkan är inte alltid formaliserad. Varje aktör har ett omfattande kontaktnät och stor mängd teknisk utrustning till hjälp för sitt arbete. I och med att VTC Stockholm skapas så ger den tekniska utvecklingen möjlighet till ytterligare förbättrade lednings- och informationskanaler. Att etablera en VTC i regionen kommer att skapa en samsyn mellan de ingående organisationerna om hur man ska hantera trafiken i regionen. Man kommer att se på hela transportsystemet, inte bara sin del. I och med att även SL och kollektivtrafiken är representerade får vi en helhetssyn på transportsystemet med dess samverkande delar. Att peka ut ett omledningsvägnät och bestämma sig för en gemensam syn på styrkriterier och hur/när dessa används leder till att konsekvenserna av olika störningar blir mindre, vilket i sin tur bidrar till att uppfylla de trafikpolitiska målen. Förutsättningar för en fungerande VTC Avdelning väginformatik på VST har idag ansvaret för att utveckla den befintliga VTC till en central med utbyggd funktionalitet. I projektform bygger man upp de tekniska basinvesteringar som behövs för den i detta dokument förutsatta funktionaliteten. Exempel på projekt är bl a det tekniska ledningssystemet (CTS), åtgärdsplaner, trafikmodeller och olika system för datautbyte med vägnätet och andra organisationer. Förutom dessa basinvesteringar behövs ytterligare åtgärder för att få vägtrafikledning och VTC att nå angiven funktionalitet. Ansvaret för detta är spritt på flera eller till och med många andra organisationer. Ett försök till att specificera var dessa ansvar ligger och vad de består i, görs i detta dokument. Version 1.0 20 (67)